Motion om att införa en pausskola förslag till yttrande

Transkript

1

2

3

4 Barn- och utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse Dnr 2018/ Barn- och utbildningsnämnden Motion om att införa en pausskola förslag till yttrande Sammanfattning Sammanfattningsvis anser barn- och utbildningsförvaltningen att motionen om att införa en pausskola bör avslås. För att stötta de elever som enligt motionen är utåtagerande och/eller har hög skolfrånvaro anser förvaltningen att arbetet som redan pågår med tidiga främjande och förebyggande insatser, en högre grad av tillgänglighet och anpassningar i lärmiljöerna och ett tydligare ledarskap i klassrummet behöver fortsätta. Vidare behöver arbetet för elever i behov av särskilt stöd fortsätta utvecklas. I stället för att skapa en pausskola enligt motionärens förslag, är barn- och utbildningsförvaltningens bedömning i nuläget att skolornas arbete med olika åtgärder för elever i behov av stöd inom och utanför klassens ram ska stärkas, i syfte att åstadkomma bra lösningar så nära elevens naturliga sammanhang som möjligt. För att göra det behöver en kartläggning göras av nuläget där utmaningar och framgångsfaktorer identifieras och åtgärder för fortsatt utvecklingsarbete tas fram. Bakgrund och beskrivning av ärendet Johannes Regnell (SV) har den 15 mars 2018 lämnat en motion om att införa en pausskola. Motionären yrkar att kommunen tillsammans med det mobila teamet och andra berörda instanser arbetar fram en varaktig plan för pausskola. Kommunfullmäktige beslutade den 26 mars 2018 att remittera motionen för beredning till barn- och utbildningsnämnden. Enligt motionen innebär en pausskola en skolenhet dit explosiva och utåtagerande elever kan gå när det inte fungerar i den reguljära skolan. En pausskola kan vidare fungera som en övergångsskola för heltidshemmasittare, på deras väg tillbaka till sina klasser. På en pausskola kan man, enligt motionen, samla den specialkompetens som behövs för att kunna ta hand om de elever som idag far illa när de placeras i reguljära skolklasser. Förvaltningens beredning Intervjuer har hållits med Mobilt Team, Mobilt Teams chef, avgående elevhälsochef, tillträdande elevhälsochef och grundskolechef. Vidare har en utredning av rättsläget gjorts och en genomgång av förvaltningens verksamhetsplan, årsredovisning samt dokumentation från ledarkonferenser. Barn- och utbildningsförvaltningen, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel

5 Barn- och utbildningsförvaltningen Barnperspektivet Hur förslaget påverkar barn och unga har beaktats. Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att godkänna förslaget till yttrande gällande motionen om att införa en pausskola, och att föreslå kommunfullmäktige besluta avslå motionen om att införa en pausskola. Ewa Myrén Grundskolechef Charlotte Löthman Utredningssamordnare Barn- och utbildningsförvaltningen, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel (2)

6 Utredningssamordnare Charlotte Löthman Dnr 2018/ Barn- och utbildningsnämnden Motion om att införa pausskola yttrande Bakgrund Johannes Regnell (SV) har den 15 mars 2018 lämnat en motion om att införa en pausskola. Motionären yrkar att kommunen tillsammans med det mobila teamet och andra berörda instanser arbetar fram en varaktig plan för pausskola. Kommunfullmäktige beslutade den 26 mars 2018 att remittera motionen för beredning till barn- och utbildningsnämnden. Enligt motionen innebär en pausskola en skolenhet dit explosiva och utåtagerande elever kan gå när det inte fungerar i den reguljära skolan. En pausskola kan vidare fungera som en övergångsskola för heltidshemmasittare, på deras väg tillbaka till sina klasser. På en pausskola kan man, enligt motionen, samla den specialkompetens som behövs för att kunna ta hand om de elever som idag far illa när de placeras i reguljära skolklasser. Ärendets beredning Intervjuer har hållits med Mobilt Team, Mobilt Teams chef, avgående elevhälsochef, tillträdande elevhälsochef och grundskolechef. Vidare har en utredning av rättsläget gjorts och en genomgång av förvaltningens verksamhetsplan, årsredovisning samt dokumentation från ledarkonferenser. Juridiska förutsättningar för pausskola I skollagen (2010:800) anges att utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (1 kap 4 ).

7 Extra anpassningar Om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska, enligt 3 kap. 5 a skollagen, eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar (vår kursivering). inom ramen för den ordinarie undervisningen. Enligt förarbetena avses med stöd i form av extra anpassningar som huvudregel anpassningar som lärare kan göra i den dagliga undervisningen. Det innebär att stöd i form av extra anpassningar ska ligga inom ramen för det stöd som ska ges till alla elever enligt 1 kap. 4 och den ledning och stimulans för lärande och personlig utveckling som alla elever ska ges (prop. 2013/14:160 s. 36). Av förarbetena framgår att det t.ex. kan handla om att: - Hjälpa en elev med att planera och strukturera sina studier t.ex. med hjälp av ett särskilt schema över skoldagen, extra tydliga instruktioner eller stöd för att sätta igång arbetet. - Hjälpa till med att förstå texter, att förklara ett ämnesområde på annat sätt eller att ge extra färdighetsträning såsom lästräning eller mattestugor. - Ge eleven enstaka specialpedagogiska insatser under en kortare tid, t.ex. två månader. - Tillhandahålla särskilda läromedel eller utrustning i form av t.ex. tidsstöd, dvs. hjälpmedel för att förstå och passa tider. - Ge eleven tillgång till digital teknik med anpassade programvaror. Särskilt stöd Om eleven trots extra anpassningar befaras inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller, ska detta anmälas till rektor. Rektor ska se till att behovet av särskilt stöd utreds skyndsamt. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en elev är i behov av särskilt stöd ska det ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjligheter att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av skollagen eller annan författning. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt eller i form av anpassad studiegång får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. (3 kap skollagen) 2 (9)

8 I förarbetena till bestämmelserna lyfts det faktum att Skolinspektionens tillsyn visar att det nationellt sett finns kvalitetsbrister i skolornas arbete med särskilt stöd och åtgärdsprogram. I förarbetena anges bl.a. följande om Skolinspektionens kritik. Kritiken berör utredningen och bedömningen av elevers stödbehov men också att rektorn inte säkerställer att beslut om åtgärdsprogram fattas. Även åtgärdsprogrammens kvalitet varierar. De åtgärder som presenteras i programmen fokuserar ofta på individen i stället för på undervisningen. Det anges t.ex. vad eleven ska göra, men inte hur undervisningen ska anpassas utifrån elevens behov. Många åtgärder är därutöver exkluderande. Enligt Skolinspektionen förekommer det t.ex. att elever utan närmare analys av stödbehovet lyfts ur sin klass eller grupp för att få stöd. Detta trots att skolans insatser enligt skollagen så långt som möjligt ska ges genom variation av den ordinarie undervisningen eller i anslutning till denna. (prop. 2013/14:160 s. 17 ff.) Placering i särskild undervisningsgrupp Om det finns särskilda skäl, får enligt 3 kap. 11 skollagen, särskilt stöd ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. I förarbetena till bestämmelsen anges bl.a. följande. Statens skolverk har i sin tidigare roll som tillsynsmyndighet riktat kritik mot hur en del kommuner har använt möjligheten att inrätta särskilda undervisningsgrupper som en utväg, när det handlar om utagerande elever eller elever med svår social problematik, utan att andra stödmöjligheter inom den ordinarie gruppen har prövats i tillräcklig utsträckning. Vissa kommuner har också fått kritik för att det saknas formella beslut om placering och att elevens vårdnadshavare inte har blivit informerade om hur beslutet kan överklagas. Det är vanligt att det brister i uppföljning och utvärdering av åtgärderna och att det är oklart hur länge det förväntas att eleven ska vistas i den särskilda undervisningsgruppen. Skolverket har även i vissa fall kritiserat innehållet i den undervisning som eleverna har erbjudits liksom kompetensen hos personalen. Samtidigt anser Skolverket att det finns situationer då särskild undervisningsgrupp är den enda fungerande lösningen både för eleven och för den ordinarie gruppen. Regeringen anser att det är viktigt att skolor i det obligatoriska skolväsendet har en möjlighet att använda särskilda undervisningsgrupper som åtgärd för elever i behov av särskilt stöd, under förutsättning att det kan ske på ett rättssäkert sätt för eleven och elevens vårdnadshavare. Placering i en särskild undervisningsgrupp ska ses som en lösning när alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie undervisningsgruppen har prövats. Placeringen ska föranledas av elevens behov och en bedömning att dessa bäst kan tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp. Placeringen ska regelbundet omprövas. Skolan måste upplysa om möjligheten att överklaga samt noggrant dokumentera vilka beslut som fattats i samband med placeringen. Uppföljning och utvärdering av de insatta åtgärderna ska ske med viss regelbundenhet och i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare, vilket självklart gäller alla elever som ges någon form av särskilt stöd. (Prop. 2009/10:165 s ) Enligt praxis är utgångspunkten att elever i behov av särskilt stöd ska få det stödet i den ordinarie undervisningsgrupp eleven tillhör och huvudmannen och skolan måste 3 (9)

9 vidta långtgående åtgärder för att tillgodose elevens stödbehov inom ramen för denna grupp. Det särskilda stödet i form av särskild undervisningsgrupp får bara användas först efter att stödmöjligheterna inom den ordinarie undervisningen prövats i tillräcklig omfattning. Skolväsendets överklagandenämnd har i ett flertal beslut särskilt framhållit att en placering i särskild undervisningsgrupp kan ske om elevens behov bäst kan tillgodoses där och resurserna för stöd inom den ordinarie klassens ram har prövats men inte varit tillräckliga ( Omplacering till annan grupp/skolenhet med anledning av andra elevers trygghet och studiero Under vissa speciella omständigheter kan rektorn besluta att omplacera en elev till en annan undervisningsgrupp eller annan plats inom den egna skolenheten, om det nödvändigt för att tillförsäkra andra elever trygghet och studiero. Om denna åtgärd inte är tillräckligt eller inte är genomförbar kan rektorn också besluta att omplacera eleven till en annan skolenhet. Villkoren för en sådan omplacering är att en utredning ska ha skett av elevens situation, andra åtgärder ska ha prövats för att få eleven att ändra beteende och att åtgärden står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. I ett akut läge kan eleven omplaceras trots att en utredning inte gjorts eller andra åtgärder vidtagits, om det är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet. Beslutet om en sådan tillfällig placering fattas gemensamt med rektorn vid den mottagande skolenheten. Elevens vårdnadshavare ska informeras om beslutet innan placeringen genomförs. Endast om det finns synnerliga skäl får en omplacering gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor. (5 kap skollagen) Enligt förarbetena ska de disciplinära åtgärderna inte användas i bestraffningssyfte. Avsikten är att de ska leda till ett ändrat beteende hos eleven och därmed skapa en bättre skolsituation såväl för den aktuella eleven som för övriga som verkar i skolan. Om en elev fortsätter med sitt olämpliga beteende ska rektor se till att saken utreds. Om förutsättningarna för skyldigheten att utreda en elevs behov av särskilt stöd är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. Med utgångspunkt i vad som framkommit i utredningen ska rektorn se till att det vidtas åtgärder för att få eleven att ändra sitt beteende, t.ex. ge eleven stöd i undervisningen eller annat stöd från elevhälsan. (prop. 2009/10:165 sid. 326) Skolinspektionen har i flera beslut framhållit vikten av att skolan måste utreda situationen och pröva mindre ingripande åtgärder först innan ett beslut om att omplacera en elev fattas. Kritik har även riktats mot skolor som inte kunnat visa att situationen varit så allvarlig att det, utan att först prova andra åtgärder, varit nödvändigt med en omplacering med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero (se bl.a. Skolinspektionens beslut , dnr :5392). 4 (9)

10 Kommungemensam särskild undervisningsgrupp Det finns inget i lagstiftningen som hindrar att en särskild undervisningsgrupp är belägen i andra lokaler än hemskolan, t.ex. i en separat kommungemensam särskild undervisningsgrupp. Det får dock inte vara frågan om att byta skolenhet. I sådana fall ska bestämmelserna om placering av elev vid skolenhet tillämpas. (Prop. 2009/10:165 s. 292) Resursskola En kommun kan också välja att inrätta särskilda s.k. resursskolor för barn i behov av särskilt stöd. Dessa utgör då egna skolenheter med egna rektorer dit vårdnadshavare får ansöka om att deras barn ska bli mottagna. De elever som sökt sig till en resursskola anses ha såväl sin ordinarie skolplacering som sin ordinarie undervisningsgrupp i resursskolan och ges alltså särskilt stöd inom den elevgrupp som eleven tillhör (se Högsta förvaltningsdomstolens beslut , mål nr ). Kommunen måste vara tydlig med om en resursskola är en egen självständig skolenhet eller en särskild undervisningsgrupp eftersom det är olika regelverk som gäller (se Skolinspektions beslut , dnr :3113). Definition av pausskola Utifrån ovanstående redovisning, kan en pausskola, såsom den beskrivs i motionen, antingen avse en kommungemensam särskild undervisningsgrupp dit eleven blir placerad under en begränsad tid utifrån sitt eget stödbehov eller omplacerad till utifrån disciplinära skäl under max 4 veckor (i det sistnämnda fallet tillämpas 5 kap 12 skollagen - tillfällig placering till en annan undervisningsgrupp eller annan plats inom den egna skolenheten ). I båda dessa fall måste långtgående insatser vidtagits inom klassens ram i syfte att anpassa undervisningen till eleven och/eller mindre ingripande åtgärder prövats, innan en placering blir aktuell. Målet är att eleven ska tillbaka till sin ordinarie klass. Eller så kan en pausskola avse en egen skolenhet, en s.k. resursskola, till vilken eleven själv söker utifrån sitt stödbehov eller blir placerad vid som en disciplinär åtgärd under max 4 veckor (i det sistnämnda fallet tillämpas 5 kap 13 skollagen - tillfällig placering till en annan skolenhet ). Skolenheten ska i detta fall ledas av en egen rektor och den blir då elevens ordinarie skolplacering. 5 (9)

11 Barn- och utbildningsförvaltningens inriktning och arbete Barn- och utbildningsförvaltningen delar motionärens inställning om att skolan generellt, både nationellt och lokalt, har en stor utmaning i att möta upp utåtagerande elever och elever med hög skolfrånvaro. För att klara den utmaningen anser förvaltningen att arbetet som pågår med tidiga främjande och förebyggande insatser, en högre grad av tillgänglighet och anpassningar i lärmiljöerna och ett tydligare ledarskap i klassrummet behöver fortsätta. Vidare behöver insatser göras för elever i behov av stöd inom och utanför klassens ram. Förvaltningens inriktning grundas på vad som slås fast i de nationella styrdokumenten Skollagen, FN:s konvention om barns rättigheter, läroplanen och vägledning för elevhälsan m.m. Enligt skollagen är huvudprincipen, som ovan nämnts, att skolan ska anpassa undervisningen efter eleven, och inte tvärtom, samt att insatserna så långt som möjligt ska ges genom variation av den ordinarie undervisningen eller i anslutning till denna. Annat som betonas i styrdokumenten är barnets bästa, skolans kompensatoriska uppdrag och elevhälsans inriktning att arbeta främjande och förebyggande. Genom beslutet om att avveckla de kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna tog barn- och utbildningsnämnden ställning för att arbeta för en process mot ett inkluderande arbetssätt. Inriktningen inom barn- och utbildningsförvaltningen är att arbetet för inkludering ska ske med fokus på att utveckla undervisningen så att pedagogen planerar för alla barns behov. Anpassningar och lösningar ska ske så nära elevens naturliga sammanhang som möjligt. Alla elever har rätt att både finnas i ett sammanhang och att få en undervisning av hög kvalitet. Det som är bra för elever i behov av stöd och anpassningar, är bra för alla. Pågående och genomfört arbete Ledarkonferenser Under hösten 2017 genomfördes en workshop och föreläsning av Lars Werner (skoljurist och f.d. ämnesråd på Utbildningsdepartementet). Fokus låg på vad styrdokumenteten säger om alla elevers rätt till undervisning, särskilt stöd och extra anpassningar. Syftet med workshopen var att lägga en grund för hur förvaltningen kan jobba med detta på ett bra sätt utifrån lagstiftningen. Under våren 2018 har två ledarkonferenser hållits med fokus på inkludering och tillgängliga lärmiljöer. Inför den första fick alla i uppdrag att läsa Helena Wallbergs artikel om inkluderande lärmiljöer. På konferensen ägde gruppdiskussioner rum kring frågorna vad är inkludering och tillgänglig lärmiljö? Vad innebär det för mig? Vidare diskuterades hur man ska arbeta med barn som utmanar oss och vilka kompetensutvecklingsinsatser som behövs. 6 (9)

12 På den andra konferensen deltog Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) med en föreläsning om tillgängliga lärmiljöer. Frågor för diskussion var bl.a. Är det eleven som har svårigheter eller är det skolan?, Hur anpassar vi våra lärmiljöer utifrån barn och elevers olika förutsättningar?, Vad är inkludering och vad är inte det?. Elevhälsolagen och fortbildning genom SPSM Elevhälsolagen på varje skola har inventerat hur skolan arbetar med utåtagerande elever och hur undervisningen kan anpassas och tillgängliggöras. Förslag på kompetensutvecklingsinsatser har tagits fram. Många elevhälsolag har deltagit i SPSM:s fortbildning att höja skolans elevhälsokompetens. Skolverkets moduler för specialpedagogik Flera skolor har valt att påbörja en kompetensutvecklingsinsats kopplat till Skolverkets moduler för specialpedagogik för lärande, inkludering och delaktighet samt inkludering och skolans praktik. Ökat främjande och förebyggande arbete inom centrala barn och elevhälsan Central barn- och elevhälsa har under de senaste åren arbetat intensivt tillsammans med förskolechefer/rektorer och pedagoger med olika åtgärder för att för att åstadkomma allt mer tillgängliga lärmiljöer för alla barn. Tidigare har verksamheten efterfrågat mer utredande- och åtgärdande insatser men under 2017/18 ser den centrala barn- och elevhälsan en förändring i statistiken att fler timmar har lagts ned på utbildning, konsultation och handledning till pedagoger. Det hälsofrämjande/förebyggande arbetet har alltså ökat jämfört med tidigare år. Central barn- och elevhälsa arbetar också stödjande med handledning på grupp/klassnivå. Pedagogerna stödjs då i att reflektera över frågorna hur är jag i klassrummet, hur planerar jag min undervisning så att alla får del av den. Detta är ett arbete som pågår och som central barn- och elevhälsa ser behöver fortsätta att utvecklas. Central barn- och elevhälsa har arbetat på att föra ut kunskap om vikten av elevernas delaktighet i arbetet med att lösa skolproblem. Man har bl.a. utbildat lärare utifrån Ross W. Greenes tankar om samtal med elever (boken Vilse i skolan ) en samtalsmodell som bygger på värderingsfritt förhållningssätt där eleven själv får reflektera över möjliga lösningar. Inom elevhälsan försöker man vara ambassadörer för detta förhållningssätt genom framförallt skolspykologernas uppdrag. Skolnärvaroplanen Under cirka två år (2016 och framåt) skedde ett stort arbete med att ta fram nu gällande skolnärvaroplan i samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänsten och habiliteringen. Resultatet blev en checklista med vad som behöver göras och vem som har ansvar för vad, vecka för vecka, vid olovlig frånvaro. Varje skola ansvarar för 7 (9)

13 att månadsvis inventera skolfrånvaron och aktivt arbeta med åtgärder enligt planen. Vid fortsatt frånvaro sker åtgärderna i samverkan med elevhälsoteam, Mobilt Team och representanter från familjeenheten. Framgångsexempel Skogshagaskolan Det finns flera exempel på skolor i kommunen som framgångsrikt arbetar mer tillgänglighet, inkludering och främjande elevhälsoarbete. På Skogshagaskolan har man tidigarelagt kontakten mellan läraren elevhälsoteam i form av inplanerade elevhälsomöte ute i verksamheten så att en diskussion kring elevens behov sker i ett inledande skede innan svårigheterna har vuxit sig stora. Man träffas, reflekterar och planerar tillsammans utifrån ett salutogent perspektiv, där läraren är lika mycket expert som de övriga funktionerna i elevhälsoteamet. På så sätt möter man problemen i sin linda. Generellt har man ett arbetssätt på skolan där man ibland också tänker outside the box man möter upp barnen tidigare, kartlägger utifrån lärmiljöerna, lägger upp undervisningen på olika sätt, jobbar med elevintervjuer, individuella scheman, identifierar elevernas intresseområden och har ett nära samarbete med föräldrarna." Pågående och kommande arbete, utöver ovanstående Ledarskap i klassrummet I verksamhetsplanen för 2018 anges att fortbildningsinsatser i ledarskap i klassrummet ska ske under året. Fortbildningen kommer att rikta sig mot lärare genom litteraturläsning samt föreläsning. Anna Karlefjärd och John Steinberg är förläsare och forskare/författare som bjuditis in för att öka kunskapen och kompetensen hos pedagoger kring att möta alla elever utifrån sina behov. Detta tillsammans med rektors uppdrag att som pedagogisk ledare arbeta för att utveckla sin verksamhet ska skapa förutsättningar för att utveckla undervisningen och ledarskapet i klassrummet. Förstelärarna har fått utbildning i hur man coachar kollegor i ledarskap i klassrummet. Utbildningen har getts av central barn- och elevhälsa på uppdrag av grundskolechefen och gymnasiets rektorer. Utbildningen syftade till att ge förstelärarna redskap i att handleda kollegor i klassrummet för att skapa ännu bättre förutsättningar för alla elevers lärande och utveckling. Till hösten 2018 har Helena Wallberg bjudits in till en ledarkonferens för att föreläsa om hur undervisningen kan bli mer tillgänglig för alla, kopplat till ledarskapet i klassrummet. Fokus är på hur rektor kan leda arbetet med att utveckla medarbetares kunskap och förtrogenhet med hur undervisningen kan anpassas efter olika elever behov. Organisationsutveckling Under året kommer samtliga rektorer i grundskolan och gymnasiet fortsätta att arbeta med att utveckla sina verksamheter. Att organisera för skolframgång (Blossing et al) kommer att ligga till grund för rektors arbetet med att individuellt och kollegialt arbeta 8 (9)

14 för att förändra och utveckla undervisningen på den egna skolan, både för ökad inkludering men också för ökad måluppfyllelse. Grundskolechefen kommer vi de kvalitetsdialoger som genomförs under året att fokusera hur arbetet med detta går på respektive skola och fritidshem. Specialpedagogik Utöver detta kommer samtliga skolor att arbeta med Skolverkets moduler kring specialpedagogik under läsåret 2018/19. Att hitta olika vägar för att skapa strukturer och anpassningar gynnar alla elever och det är därför centralt att det arbetet får fortgå. Åtgärder för elever i behov av undervisning utanför klassen I det fall en elev behöver undervisning utanför klassens ram skapas i dag en lösning för detta på elevens ordinarie skola, t.ex. i en särskild undervisningsgrupp. Enligt det mobila teamet finns det i dag brister inom verksamheten avseende bl.a. kunskaper om hur man bemöter och arbetar med elever i behov av stöd och undervisning utanför klassen. Man anser att förutsättningarna att hitta bra lösningar för eleverna skiljer sig åt mellan de olika skolorna och att situationen därför inte är likvärdig för alla elever. Barn- och utbildningskontoret anser att det kan finnas anledning att göra en översyn av skolornas arbete med särskild undervisningsgrupp och andra åtgärder för elever i behov av undervisning utanför klassens ram. En kartläggning behöver göras över de utmaningar som finns i klassrummen och i de särskilda undervisningsgrupperna. Vilka behov av t.ex. kompetensutveckling som finns hos personalen och eventuella behov av erfarenhetsutbyte mellan skolorna/elevhälsan behöver också kartläggas. Förvaltningen behöver också undersöka hur arbetet med elever med hög skolfrånvaro fungerar i praktiken samt följa upp arbetet med skolnärvaroplanen. Framgångsfaktorer behöver identifieras och åtgärder för fortsatt utvecklingsarbete tas fram. Barn- och utbildningsförvaltningens bedömning Så som tidigare har beskrivits, har mycket utvecklingsarbete påbörjats och pågår i syfte att utveckla undervisningen så att den passar för alla barns och elevers behov. Det finns många framgångsrika exempel i kommunen som lyckas mycket bra med detta, och ett förändringsarbete som detta tar tid och kräver fortsatt fokus framöver. Skolornas arbete för de elever som behöver stöd och undervisning utanför klassens ram behöver kartläggas och eventuellt utvecklas. I stället för att skapa en pausskola enligt motionärens förslag, är barn- och utbildningsförvaltningens bedömning i nuläget att skolornas arbete med olika typer av åtgärder för elever i behov av stöd inom eller utanför klassens ram ska stärkas i syfte att åstadkomma bra lösningar så nära elevens naturliga sammanhang som möjligt. Ewa Myhrén Grundskolechefen Charlotte Löthman Utredningssamordnare 9 (9)