Motion om att införa pausskola svar

Transkript

1 Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret Kommunsekreterare Mikael Åskog Kommunstyrelsen Motion om att införa pausskola svar Johannes Regell (SV) har i skrivelse 15 mars 2018 lämnat en motion om att införa pausskola. Enligt motionen innebär en pausskola en skolenhet dit explosiva och utåtagerande elever kan gå när det inte fungerar i den reguljära skolan. Enligt motionen kan man på en pausskola samla den specialkompetens som behövs för att kunna ta hand om de elever som idag far illa när de placeras i reguljära skolklasser. Motionären yrkar för Socialisterna Välfärdspartiet att kommunen tillsammans med det mobila teamet och andra berörda instanser arbetar fram en varaktig plan för pausskola. Ärendets beredning Kommunfullmäktige beslutade , 64 att remittera motionen till barn och utbildningsnämnden för beredning. Barn och utbildningsförvaltningen har i tjänsteskrivelse 14 augusti 2018 lämnat ett yttrande i ärendet där det framgår att förvaltningen anser att arbetet som redan pågår med tidiga främjande och förebyggande insatser, en högre grad av tillgänglighet och anpassningar i lärmiljöerna och ett tydligare ledarskap i klassrummet behöver fortsätta. Förvaltningen bedömer att skolornas arbete med olika åtgärder för elever i behov av stöd inom och utanför klassens ram ska stärkas, i syfte att åstadkomma bra lösningar så nära elevens naturliga sammanhang som möjligt. Barn och utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde , 77 att godkänna barn och utbildningsförvaltningens förslag till yttrande samt att föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta avslå motionen om att införa pausskola. Kommunstyrelsen beslutade , 342 att återremittera motionen till barn och utbildningsnämnden med uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen med en fördjupad redovisning som innehåller: vad som ersatt de tidigare resursgrupperna/särskilda undervisningsgrupperna hur stödet till de elever som har en stor grad av behov av särskilt stöd nu ges vilken utbildning de personer som ger den har och hur den fungerar en redovisning av det påbörjade kartläggningsarbetet Barn och utbildningsförvaltningen redovisar i skrivelse 15 januari 2019 svar på uppdragen i återremissen. Förvaltningen har utifrån frågeställningarna ovan fört gruppdiskussioner med medarbetare på central barn och elevhälsa (skolpsykologer och mobilt team) och specialpedagoggrupperna. Alla grundskolerektorer har fått svara på en enkät med grund i Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

2 Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret ovanstående frågor. Specialpedagogerna har fått i uppdrag att göra en kartläggning av alla elevers behov av särskilt stöd. Barn och utbildningsnämnden beslutade , 25 att godkänna barn och utbildningsförvaltningens förslag till yttrande gällande återremissen av motionen. Kommunstyrelsens förvaltning kan konstatera vid genomgång av ärendet att barn och utbildningsnämnden i sin hantering av återremissen inte har ändrat sitt beslut från den 4 september 2018 om att föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta avslå motionen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att med redovisningen i barn och utbildningsförvaltningens skrivelse 15 januari 2019 anse återremissen besvarad, samt att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen om pausskola. Anders Björlin Kommundirektör Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats: 2 (2)

3

4

5 Barn- och utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsnämnden Dnr 2018/ Svar på återremiss av motion om pausskola Bakgrund och beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade att återremittera motionen om att införa pausskola för utåtagerande elever och elever med hög skolfrånvaro till barn- och utbildningsnämnden. De frågeställningar som ska besvaras i återremissen är följande: 1. Vad har ersatt de tidigare resursgrupperna/särskilda undervisningsgrupperna? 2. Hur ges stödet nu till de elever som har en stor grad av behov av särskilt stöd? 3. Vilken utbildning har de personer som ger det särskilda stödet och hur fungerar stödet? 4. Hur långt har det påbörjade kartläggningsarbetet kommit? I dokumentet svar på återremiss av motionen om pausskola redovisas förvaltningens svar på frågorna. Förvaltningens beredning Gruppdiskussioner utifrån ovanstående frågeställningar har förts med medarbetare på central barn- och elevhälsa (skolpsykologer och mobilt team) och specialpedagoggrupperna. Alla grundskolerektorer har fått svara på en enkät med grund i ovanstående frågor. Specialpedagogerna har fått i uppdrag att göra en kartläggning av alla elevers behov av särskilt stöd. Barnperspektivet Hur barn påverkas av de frågor som uppföljningen omfattar har beaktats. Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att godkänna förslaget till yttrande gällande återremissen av motionen om att införa en pausskola. Magnus Bengtsson Barn- och utbildningschef Charlotte Löthman Utredningssamordnare Barn- och utbildningsförvaltningen, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats:

6 Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr 2018/ Barn- och utbildningsnämnden Svar på återremiss av motionen om Pausskola Bakgrund Motionen Johannes Regnell (SV) lämnade den 15 mars 2018 en motion om att införa en pausskola. Motionären yrkade att kommunen tillsammans med det mobila teamet och andra berörda instanser arbetar fram en varaktig plan för pausskola. En pausskola innebär enligt motionen en skolenhet dit explosiva och utåtagerande elever kan gå när det inte fungerar i den reguljära skolan. En pausskola kan vidare fungera som en övergångsskola för heltidshemmasittare, på deras väg tillbaka till sina klasser. På en pausskola kan man, enligt motionen, samla den specialkompetens som behövs för att kunna ta hand om de elever som idag far illa när de placeras i reguljära skolklasser. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen för beredning till barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande över motionen Barn- och utbildningsförvaltningen ansåg att motionen om att införa en pausskola borde avslås. I stället för att idag skapa en pausskola enligt motionärens förslag, var barn- och utbildningsförvaltningens bedömning att skolornas arbete med olika åtgärder för elever i behov av stöd inom och utanför klassens ram ska stärkas, i syfte att åstadkomma bra lösningar så nära elevens naturliga sammanhang som möjligt. För att göra det behöver en kartläggning göras av nuläget där utmaningar och framgångsfaktorer identifieras och åtgärder för fortsatt utvecklingsarbete tas fram. Återremiss av motionen Kommunstyrelsen beslutade att återremittera motionen om att införa pausskola för utåtagerande elever och elever med hög skolfrånvaro till barn- och utbildningsnämnden. De frågeställningar som ska besvaras i återremissen är följande: 1. Vad har ersatt de tidigare resursgrupperna/särskilda undervisningsgrupperna? 2. Hur ges stödet nu till de elever som har en stor grad av behov av särskilt stöd? 3. Vilken utbildning har de personer som ger det särskilda stödet och hur fungerar stödet? 4. Hur långt har det påbörjade kartläggningsarbetet kommit? Barn- och utbildningsförvaltningen, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats:

7 Barn- och utbildningsförvaltningen Genomförande Gruppdiskussioner utifrån ovanstående frågeställningar har förts med medarbetare på central barn- och elevhälsa (skolpsykologer och mobilt team) och specialpedagoggrupperna. Alla grundskolerektorer har fått svara på en enkät med grund i ovanstående frågor. Specialpedagogerna har fått i uppdrag att göra en kartläggning av alla elevers behov av särskilt stöd. Utgångspunkter Om en elev är i behov av särskilt stöd ska det ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjligheter att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av skollagen eller annan författning (skollagen 3 kap ). Skolans insatser ska enligt skollagen så långt som möjligt ska ges genom variation av den ordinarie undervisningen eller i anslutning till denna. (prop. 2013/14:160 s. 17 ff.) Med detta som utgångspunkt är det naturligt att skolornas sätt att organisera det särskilda stödet skiljer sig åt. De uppgifter som vi hittills fått in vittnar om detta. Det återstår ett arbete med att bearbeta de uppgifter som vi hittills fått in för att vi ska få en fullständig bild över hur det särskilda stödet ges, vilka utmaningar och framgångsfaktorer som finns på skolorna och hur det bör utvecklas. Vi behöver ställa kompletterande frågor, göra fler intervjuer, bearbeta materialet så att det kan sammanställas kvantitativt och analysera det. Detta ingår i det kartläggningsarbete som ska pågå under våren De svar som kan ges på frågorna i återremissen blir därför exempel på hur man arbetar i skolorna och förhandsbedömningar utifrån det material vi hittills fått in. Svar på fråga 1, 2 och 3 Frågor: Vad har ersatt de tidigare resursgrupperna/särskilda undervisningsgrupperna, hur ges stödet nu till de elever som har en stor grad av behov av särskilt stöd? Vilken utbildning har de personer som ger det särskilda stödet och hur fungerar stödet? Fler AST-grupper Sedan de kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna lades ned har tre särskilda undervisningsgrupper tillkommit för elever med diagnos inom autismspektrat: Karlavagnen på Lidhemsskolan åk 1-3, (6 elever), J-laget på Ellen Keyskolan (7 elever) och Ankaret på Ankarsrums skola (6 elever). I dessa grupper går det idag endast elever med konstaterad diagnos. I dessa grupper undervisar legitimerade lärare och till varje grupp finns en elevassistentent som ger stöd. Barn- och utbildningsförvaltningen, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: 2 (14)

8 Barn- och utbildningsförvaltningen Samtliga AST-grupper Falken Karlavagnen J laget AL 5 Lagunen Ankaret åk 1 3 åk 4 6 åk 7 9 åk 7 9 åk 7 9 åk 7 9 Elever (2 deltid) Leg lärare Lärare med spec.ped. 1 Specialpedagog 1 Elevass Lärarass. 1 Av tabellen framgår att det idag totalt finns ca 40 elever i AST-grupper. Det är legitimerade lärare som utför undervisningen. Till Falken pågår rekrytering av legitimerade lärare, lärartid köps också in från Ludvigsborgsskolan. På Lagunen varvas undervisningen av lärare i olika ämnen. I grupperna finns elevassistenter och till viss del socialpedagog/specialpedagogisk kompetens som stöd. Utbildning på elevassistenter inom AST Elevassistent utan utbildning men med stor erfarenhet av AST 3 Vårdarinna/barnskötare med stor erfarenhet av AST 1 Behandlingsassistent med stor erfarenhet av AST 1 Ingen utbildning eller erfarenhet av AST 2 Rekrytering pågår 1 Det finns inga exakta uppgifter på hur många elever som gick i AST-grupp när de kommungemensamma grupperna fanns, men eleverna var betydligt färre då än nu, uppskattningsvis hälften så många. Elevhälsochefens bedömning är att Barn- och ungdomspsykiatrin på senare år har diagnostiserat fler ungdomar med autismspektrumdiagnos. Denna diagnos ges ofta tillsammans med en rad andra diagnoser, såsom t.ex. ADHD. Det är en förändring sedan tidigare. Denna bedömning bekräftas av personalen på Habiliteringen. Det innebär att elever med AST-diagnos är fler än tidigare och kan antas ha mer sammansatta behov än tidigare, t.ex. mer utåtagerande problematik. Kartläggning av alla grundskolor Specialpedagogerna har ombetts att komma in med uppgifter om alla elever i behov av särskilt stöd på den skola de arbetar. Hittills har uppgifter lämnats in från 8 skolor. Det material vi hittills fått in ger vid handen att man har olika upplägg för särskilt stöd på olika skolor och för olika elever. Utan att ställa kompletterande frågor och göra intervjuer med personalen kan ingen närmare sammanfattning eller bedömning göras av materialet. Nedan presenteras några exempel på arbetssätt och upplägg som uppgifterna visar. a) Varvar helklass med mindre grupp Barn- och utbildningsförvaltningen, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: 3 (14)

9 Barn- och utbildningsförvaltningen Flera skolor låter elever som har behov av särskilt stöd varva undervisning i helklass och i mindre grupp. Här går det till så att läraren organiserar undervisningen på olika sätt beroende på ämne och undervisningsmetod. Klassen delas alltså upp i grupper utifrån elevernas behov, ibland från dag till dag och ibland på längre tid. Till den mindre gruppen är elevassistenter kopplade. Specialpedagog och speciallärare finns ofta med som handledande funktion. b) Enskild undervisning I samtliga skolor finns elever som får enskild undervisning, ibland varvas denna med helklass och med undervisning i mindre grupp. Flera av dessa elever har också anpassad studiegång. Gemensamt för de skolor som vi hittills fått uppgifter från är att det till stor del är elevassistenter som är kopplade till eleven och den enskilda undervisningen. Undervisningen och stödet planeras och organiseras gemensamt av lärare, elevassistent och specialpedagog/speciallärare. c) Lokal särskild undervisningsgrupp Det finns tre grundskolor som utöver AST-grupperna har utformat särskilda undervisningsgrupper. Flera är på gång att utforma sådana. Östra Ringsskolan har en särskild undervisningsgrupp där det går tre elever halva dagar. Till denna grupp är en mentor kopplad som finns med hela deras skoldag samt undervisande lärare i Eng, Ma, Tk och So. Mentorn undervisar i Sv. På Åbyängskolan finns en särskild undervisningsgrupp där det går fyra elever. I den gruppen undervisar en speciallärare, en elevassistent och en lärarassistent. På Blackstad skola finns två särskilda undervisningsgrupper med 8 elever totalt. En legitimerad lärare som snart är färdig speciallärare ansvarar för undervisningen i grupperna. Till grupperna finns även socialpedagog knuten, samt två andra resurspersoner. På Hjorted skola och Himalyaskolan planeras en su-grupp vardera framöver med ungefär samma upplägg som för Blackstad skola. Man har bjudit in Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) för att få handledning i organisation och upplägg, där också utbildning till personalen ingår. Skolpsykologerna, mobilt team samt specialpedagogerna Skolpsykologerna Psykologernas bild är att ansökningarna till Spåret har ökat och att vi idag har fler barn med AST än barn med psykosociala bekymmer i särskilda undervisningsgrupper. De barn som är kvar på sina hemskolor har idag i många fall egen elevassistent, i många fall delvis egen lokal och även ett mycket anpassat schema och undervisning. Ofta är det elevassistenter som ger det särskilda stödet men lärare, specialpedagog, psykolog och annan personal finns med i planeringen. Barn- och utbildningsförvaltningen, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: 4 (14)

10 Barn- och utbildningsförvaltningen Mobilt team Mobilt team beskriver att utmanande elever har stängts av eller flyttat ut ur klassrummet för att undervisas av assistenter utan utbildning. I vissa fall har denna undervisning skett i lokaler utanför skolan. En del blir placerade i befintliga Spåretgrupperna. Fler elever har idag sin undervisning förlagd till su-grupp än innan Gula Villan m.fl. lades ned. Specialpedagogerna Specialpedagogerna uppger att elever som har stort behov av särskilt stöd erbjuds varierande lösningar på skolorna, där behoven styr. Anpassad studiegång har ökat. Att jobba på en annan skola för att bryta mönster förekommer. Stödet till de som idag har stort behov består av heltidsassistenter, su-grupper eller undervisning på annan plats. Elevassistentern består till mestadels av gymnasie/fritidspedagoger. Mobilt team kommer ut och ger stöd till personalgrupper eller enskilda elever. Vidare har elever som tidigare ingick i resursskolan har flyttats in i Spåret. Elever inom autismspektrat undervisas därför tillsammans med elever med stora sociala svårigheter. Enkätundersökning rektorer I ett försök att få konkreta exempel på hur stödet kan se ut i dag för de elever som i motionen om pausskola beskrevs ha en utåtagerande problematik samt hög skolfrånvaro, har en enkät besvarats av grundskolerektorerna. Enkätsvaren ger en ögonblicksbild eftersom situationen för elever som har stort behov av särskilt stöd inte sällan varierar från dag till dag och från vecka till vecka. Rektorerna framhåller att detta inte är svar på frågan vad som ersatt tidigare kommungemensamma su-grupper, eftersom det inte går att avgöra om det elevexempel man angett tidigare skulle varit placerad i en sådan su-grupp, eller skulle gynnas av det idag. Det pågår mycket utvecklingsarbete ute på skolorna och uppgifter om hur rektorerna resonerar kring utmaningar och framgångsfaktorer för elever i behov av särskilt stöd är avgörande för att en fullständig bild ska kunna presenteras. För att kunna ge en rättvis bild av hur det särskilda stödet organiseras måste därför djupintervjuer hållas med rektorer kring dessa frågor, vilket inte har hunnits med ännu. Elever med utåtagerande problematik Fråga: Hur ges det särskilda stödet för den elev på din skola som har allra störst behov av särskilt stöd utifrån att eleven är utmanande med utåtagerande problematik? Nedanstående diagram visar svar utifrån en kategorisering som gjorts av särskilt stöd baserat på 19 svar. Det ligger en problematik i att göra kvantitativ data av komplexa situationer. Som beskrivs under nästa fråga om hur organisationen ser ut gällande särskilt stöd för dessa elever, så har de flesta elever en kombination av de olika kategorierna särskilt stöd. Barn- och utbildningsförvaltningen, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: 5 (14)

11 Barn- och utbildningsförvaltningen Diagrammet visar att 32 % av eleverna ges stöd genom att viss del av dagen få enskild undervisning och 26 % av eleverna får enskild undervisning under hela skoldagen. 21 % av eleverna får stöd genom att ha en resursperson kopplad till sig under undervisning i helklass, 5 % varvar helklass och mindre grupp och lika många får undervisning i särskild undervisningsgrupp (AST). 11 % av eleverna ges särskilt stöd på annat sätt. Fråga: Hur är stödet organiserat, vilken personal ger det huvudsakliga särskilda stödet och vilken utbildning har den personalen? För att beskriva hur särskilt stöd organiseras i dag återges några av de exempel som rektorerna angett. Därefter görs en sammanfattning i diagramform av personal som ger särskilt stöd och personalens utbildning. Resurspersonal i klassrummet Ex 1: Undervisningen planeras och bedöms av klassläraren. Resurspersonen är en fritidspedagog som är med i klassen ca 75 % av veckans lektioner. Kontakten med hemmet sköter klassläraren. Klassläraren och fritidspedagogen har handledning av skolpsykologen och stöd av specialpedagogen. Ex 2: Klassläraren ansvarar för planering bedömning och kontakt med hemmet. Resurspersonen är en elevassistent utan pedagogisk/social utbildning. Specialpedagogen stödjer läraren och resurspersonalen. Barn- och utbildningsförvaltningen, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: 6 (14)

12 Barn- och utbildningsförvaltningen Ex 3: Eleven får i största mån undervisning i klassrummet i helgrupp, möjlighet till rekreation enskilt i annat rum samt förkortat skoldag efter behov. Stödjande personal är undervisande lärare i samarbete med elevassistent inklusive handledning av specialpedagog och speciallärare. Elevassistenten har utbildning från barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet. Ex 4: Vi utgår från klassrummet med stöd från en vuxen. Barnets dagsform avgör och vid behov blir det enskild undervisning med en vuxen. Stödet ges av socialpedagog, lärare eller lärarassistent. Lärare har huvudansvaret för planering och stödpersoner har gemensam planering med läraren. När läraren ev. är borta tar stödpersonen över undervisningen för att minska sårbarheten. En annan stödperson går då in som barnen känner. Vi tar hjälp av mobila teamet och har också haft handledning av skolpsykolog. Enskild undervisning under del av dagen Ex 1: Klassläraren ansvarar för planering av arbetsuppgifter. Eleven arbetar i klassrummet viss tid och när det behövs enskilt med elevassistenten. Kontakten med hemmet sköter elevassistenten till största del men klasslärararen har utvecklingssamtal och gör bedömning av kunskaperna. Specialpedagog handleder elevassistenten och klassläraren. Elevassistenten har ingen utbildning med pedagogisk eller social inriktning. Ex 2: Läraren står för planering och viss form av undervisning tillsammans med speciallärare och elevassistent. Kontakten med hemmet sköts av lärare tillsammans med speciallärare och kurator. Mobila teamet har varit med som handledare till arbetslaget och kommer även fortsatt att fungera som kontinuerligt stöd. Elevassistenten har utbildning från barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet. Ex 3: Just nu tillbringar eleven stor del av dagen i klassrummet, tar del av genomgångar/instruktioner, arbetar ibland i klassrummet, ibland i eget rum. Vissa delar av dagen behöver eleven vila/andra aktiviteter och går till vårt resurscentrum. Elevassistent finns alltid med men läraren ansvarar för planeringen. Elevassistenten avgör med "fingertoppskänsla" hur mycket eleven orkar eller anpassar uppgiften efter hand. Omdöme sätts av läraren, utvecklingssamtal med lärare och elevassistent. Daglig/regelbunden kontakt med hemmet har elevassistenten. Elevassistenterna på skolan ingår i ett team som tillhör resurscentrum. De får vid behov handledning av skolans specialpedagog/skolpsykolog eller mobila teamet. Elevassistenten har utbildning från barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet. Ex 4: Specialpedagog organiserar stödet och håller i handledande funktioner. Planering av undervisning ligger på läraren och assistenten stöttar i utförandet av aktiviteter både i och utanför klass. Den vardagliga kontakten med hemmet håller assistenten i och utvärdering och analyser hålls gemensamt på regelbundna möten. Då närvarar rektor, specialpedagog, lärare, assistent och vårdnadshavare. Elevassistenten har fritidsledarutbildning. Enskild undervisning under hela dagen Barn- och utbildningsförvaltningen, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: 7 (14)

13 Barn- och utbildningsförvaltningen Ex 1: Lärare står för planering. Socialpedagog/pedagog för genomförande. Socialpedagogen handleds vid behov av skolans elevhälsoteam. Ex 2: Läraren planerar undervisningen. Lärare och elevassistent sköter den huvudsakliga kontakten med hemmet men även uppföljande möten med delar av elevhälsoteamet. Elevassistenten har utbildning från barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet Ex 3: Fritidsledaren från mobila teamet arbetar med eleven några lektioner varje morgon/förmiddag. Hon planerar undervisningen tillsammans med specialpedagoger på mobilt team. Undervisningen sker på HVB-hem. Skolan inväntar rekrytering av behandlingspedagog som kan bedriva ämnes- och social utbildning under övrig skoldag. Ex 4: Elevassistenterna, tre stycken, genomför undervisningen och planerar hur dagen skall vara men grovplanering sker tillsammans med specialpedagog som också står för handledning. Elevassistenterna har utbildning från barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet. Särskild undervisningsgrupp AST Ex 1: Stödet planerat utifrån elevens individuella behov, för planering av undervisning och genomförande står lärare inom särskild undervisningsgrupp. Varvar helklass med mindre grupp Ex 1: Lärare planerar och bedömer undervisningen. Ibland är eleven med i klassen med elevassistent och ibland är eleven i mindre grupp med assistenten. Elevassistenten har handledning av logoped. Elevassistenten har flera påbyggnadskurser för att hantera dessa elever. Övrigt Ex 1: Eleven har anpassad studiegång med undervisning av speciallärare och färdighetsträning med elevassistent utan formell kompetens efter ordinarie skoltid, 2 tim/dag. Ex 2: Eleven har ej full skoldag och varvar undervisning (när det är möjligt) med andra aktiviteter utanför skolan (mestadels), bl.a. lekarbete. I perioder har eleven varit tvungen att vara hemma, eleven har svårigheter att vara med andra. Rektor och specialpedagogen håller ihop planeringen tillsammans med övriga elevhälsan, där särskilt schema har gjorts. Personal som är utför insatser är specialpedagog, speciallärare, lärare, behandlingspedagog, fritidsledare m.m. Sammanställning av personalen som ger det huvudsakliga stödet I ett försök att göra det överskådligt har en kategorisering gjorts i diagrammen nedan utifrån samtliga rektorers svar. Ett problem med kategoriseringen är att tolkningen av huvudsakligt stöd. Vissa har angett en personalkategori och andra har angett flera Barn- och utbildningsförvaltningen, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: 8 (14)

14 Barn- och utbildningsförvaltningen personalkategorier. Så som framgår av redovisningen ovan, planeras och organiseras det särskilda stödet ofta gemensamt av lärare och specialpedagog/speciallärare och ibland med handledning av psykolog eller mobilt team, medan det ofta är elevassistent som stöttar i utförandet av stödet. Det är svårt att i en sådan situation peka ut vilken person som har gett det huvudsakliga stödet då alla delar av stödet är beroende av varandra. Observera att urvalet är 19 exempel på elever med stort behov av särskilt stöd utifrån en utåtagerande problematik. Diagrammet visar att 53 % av det särskilda stödet huvudsakligen ges genom att elevassistenter stöttar i utförandet av den planering och organisation som specialpedagoger och lärare m.fl. gjort. 26 % av rektorerna anger att det inte går att säga vem som ger det huvudsakliga stödet utan att det varierar mellan bl.a. lärare, specialpedagog och elevassistent. I 11 % av fallen ges stödet av läraren, och 5 % av fritidspedagog med stöd av skolpsykolog och specialpedagog samt 5 % av deltagare i mobilt team. Som tidigare nämnts är det problematiskt att göra kvantitativa data av komplexa situationer. I diagrammet synliggörs elevassistenternas roll medan specialpedagogernas stöd hamnar i periferin. Troligtvis är specialpedagogernas roll helt avgörande för att stödet ska kunna utföras på rätt sätt vilket inte riktigt kan utläsas av diagrammet. Diagrammet måste därför läsas med stor försiktighet. Sammanfattning av utbildningen på elevassistenter I ovanstående diagram framgår personalens och utbildning när det gäller befattningarna lärare, specialpedagoger, psykologer, specialpedagoger och socialpedagoger. För elevassistenter är det dock inte så. Därför har vi brutit ut dessa och anger i diagrammet nedan utbildning för de elevassistenter som ingår i undersökningen. Observera att det inte är ett representativt urval av elevassistenter inom grundskolan utan omfattar de 13 elevassistenter som ingått i undersökningen. Barn- och utbildningsförvaltningen, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: 9 (14)

15 Barn- och utbildningsförvaltningen Diagrammet visar att - av de elevassistenter som förekommer i denna undersökning så har 38 % av elevassistenterna utbildning från barn- och fritidsprogrammet och sammanlagt 31 % annan utbildning som är relevant för området så som barnskötare, fritidsledare och socialpedagog. 31 % av elevassistenterna i denna undersökning saknar utbildning med pedagogisk eller social inriktning. Värt att nämna är också att det runt elevassistenterna finns lärare, specialpedagoger m.fl. kompetenser som planerar och organiserar undervisningen och det särskilda stödet och som handleder och stöttar elevassistenterna. Elever med hög skolfrånvaro Fråga: Hur ser det särskilda stödet ut för den elev på er skola som har allra störst behov av särskilt stöd utifrån att eleven har hög skolfrånvaro? Vilken personal ger det huvudsakliga särskilda stödet till den eleven och vilken utbildning har den personalen? Det har inte varit möjligt att göra någon kategorisering av arbetssätten utan de varierar mycket från elev till elev. Nedan presenteras några av de exempel som rektorerna angett. Ex 1: Specialläraren sköter hämtning och lämning tillsammans med vårdnadshavare. Kommer eleven till skolan är eleven i sin klass. Det är specialläraren som ger eleven det huvudsakliga särskilda stödet. Ex 2: Eleven har insatser från BUP och habilitering genom samtalsstöd med arbetsterapeut. Vårdnadshavare har haft omfattande stöd för kunna handskas med Barn- och utbildningsförvaltningen, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: 10 (14)

16 Barn- och utbildningsförvaltningen eleven i hemmet. Skolan arbetar med eleven genom speciallärare och klasslärare. Speciallärare, klasslärare och rektor har avstämningsmöten med BUP och vårdnadshavare. Det är klassläraren som ger eleven det huvudsakliga särskilda stödet. Ex 3: Undervisning i särskild undervisningsgrupp J-laget (AST). Det är lärare med lärarutbildning som ger eleven det huvudsakliga särskilda stödet. Ex 4: Eleven får arbeta i liten grupp på matematiken då det är det ämne som eleven i huvudsak har svårt att klara delvis på grund av hög frånvaro. Familjeenheten är inkopplad och har gjort vissa insatser. Nätverksmöten. Den som ger eleven det huvudsakliga särskilda stödet är lärare med vissa kurser inom specialpedagogik. Ex 5: Skolar just nu in en elev som tidigare varit hemmasittare, därav går hen inte hela skoldagar. Har elevassistent som ger det huvudsakliga särskilda stödet. Elevassistenten har fritidsledarutbildning. Svar fråga 4 Hur långt har det påbörjade kartläggningsarbetet kommit? Hittills har följande gjorts: Elevhälsochefen har träffat och samtalat med rektorer Gruppdiskussioner har förts i skolpsykologgruppen, mobilt team och specialpedagoggrupperna. Enkätundersökning för grundskolerektorer. Specialpedagogerna har fått i uppdrag att göra en kartläggning av alla elevers behov av särskilt stöd, här har vissa svar kommit in men inte alla. Uppgifter om olika kompetenser har tagits fram ur personalsystemet, detta arbete har påbörjats men behöver fortgå. Bl.a. följande finns kvar att göra: Elevhälsochefen ska träffa de ledare som hon inte hunnit träffa än Intervjuer ska hållas med personal och ledare (inom både AST-grupper och övrigt) Kompletterande frågor till specialpedagoger och CBE-personal Sammanställning av kompetenser Uppföljning av arbetet enligt närvaroplanen Åtgärder på gång Nedan listas några av de utvecklingsåtgärder som är på gång den närmaste tiden som syftar till att förbättra situationen för elever i behov av särskilt stöd. Mål i verksamhetsplanen 2019 Rektorerna har tillsammans med grundskolechefen beslutat att arbeta med tillgänglig lärmiljö under Detta som en del i arbetet att skapa goda förutsättningar för alla elevers lärande och utveckling. I arbetet finns elevhälsa, npf-anpassning av lärmiljön Barn- och utbildningsförvaltningen, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: 11 (14)

17 Barn- och utbildningsförvaltningen och varierande arbetssätt med. Den centrala barn- och elevhälsans medarbetare är viktiga i det gemensamma arbetet. Specialpedagogik kompetenslyft Skolverket. Två skolor i kommunen har hittills tagit del av denna utbildning och fler kommer att delta under läsåret. Specialpedagogik för lärande är en kompetensutveckling för alla grundskollärare, där lärare får tid att diskutera och pröva specialpedagogiska metoder och arbetssätt. Utbildningsplan för specialpedagogerna. CBE har gjort en utbildningsplan för specialpedagogerna. Syftet är att skapa en likvärdig elevhälsa genom att ge elevhälsans funktioner, lärare och annan pedagogisk personal verktyg att utreda behov av särskilt stöd. Utredningsarbetet bygger på en modell som presenterats av Helena Wallberg och Maja Lindqvist. Under vårterminen 2019 kommer CBE anordna workshops för samtliga funktioner som finns med i elevhälsan kopplat till utbildningsinsats om utredning av behov av särskilt stöd. Elevhälsomöte EHM. Flera skolor i kommunen arbetar nu med elevhälsomöte, EHM. EHM är en modell med syftet att åstadkomma ett förebyggande och hälsofrämjande arbete, att få till ett tvärprofessionellt lärande, samverkan mellan lärare och elevhälsans professioner utifrån ett salutogent och relationellt perspektiv med systemteoretiska tankegångar. Under våren kommer det att ske utbildning för rektorer och elevhälsans funktioner i EHM. Anna Bengtsson, specialpedagog och författare till boken EHM kommer ansvara för utbildningen. Skolsköterskornas hälsosamtal. I dessa samtal får vi viktig information om elevernas mående och hur det förhåller sig med de grundläggande behoven. Under 2019 kommer all information från hälsosamtalen att sammanställas och analyser göras på kommun, skol och gruppnivå. Rutiner för placerade elever. Rutinerna för placerade elever kommer att ses över. Innan skolplacering ska dokumentation, kontaktuppgifter finnas för att kunna gör en så god placering som möjligt. Det behöver också upprättas en tydlig inskolningsplan så eleven får goda förutsättningar för lärande från start. Föräldrastöd. Föräldrastödet har varit under viss förändring. Flera samverkansformer är under utveckling tillsammans med familjeenheten, barn och ungdomshälsan och habiliteringen. Samarbete med familjeenheten, folkhälsosamordnare och barn- och ungdomshälsan. Under våren inleder CBE ett samarbete med familjeenheten, folkhälsosamordnare och barn och ungdomshälsan. Det handlar om prevention mot psykisk ohälsa. Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: 12 (14)

18 Barn- och utbildningsförvaltningen Antalet elever som går i kommunens AST-grupper är betydligt fler idag än när de kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna fanns. Bedömningen är att Barn- och ungdomspsykiatrin på senare år har diagnostiserat fler ungdomar med autismspektrumdiagnos. Denna diagnos ges ofta tillsammans med en rad andra diagnoser, såsom t.ex. ADHD, vilket är en förändring sedan tidigare. Det innebär att elever med AST-diagnos är fler än tidigare och kan antas ha mer sammansatta behov än tidigare, t.ex. mer utåtagerande problematik. Därför kan man sannolikt sluta sig till att några av de elever som idag går i AST-grupperna är elever som tidigare skulle tagits emot i de kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna Gula Villan, Nova och Lanternan. Denna bild bekräftas av de bedömningar som gjorts av medarbetarna på central barn- och elevhälsa samt specialpedagogerna. Fler AST-grupper är således något som till viss del måste anses ha ersatt de kommungemensamma grupperna. Det fortsatta kartläggningsarbetet behöver inbegripa intervjuer med personal i dessa grupper där utmaningar identifieras och eventuella förbättringsåtgärder diskuteras. När rektorerna får ge varsitt exempel på den elev på deras skola som har störst behov av särskilt stöd utifrån en utåtagerande problematik är den mest förekommande lösningen att eleven ömsom deltar i undervisningen i sin klass och ömsom får undervisning enskilt med stöttning av elevassistent. I de här situationerna planeras och organiseras undervisningen och stödet ofta av lärare och specialpedagog/speciallärare, medan elevassistent stöttar i utförandet. I vissa fall finns handledning av central barnoch elevhälsa. Det är elevens behov och dagsform som styr och undervisningen och stödet anpassas så långt som möjligt utifrån den individuella situationen. Undersökningen visar även att det är relativt vanligt med enskild undervisning under hela dagen. Det finns även ett fåtal exempel på elever som har ett mycket anpassat schema och som tillbringar lite, eller ingen, tid med sin ordinarie klass, och mestadels har andra aktiviteter utanför skolan. Den bild som enkätundersökningen ger bekräftar till stor del bedömningarna från CBE:s personal och specialpedagogerna. Dvs. att skolornas arbetssätt varierar och att det är elevens behov som styr, samt att det är vanligt att eleven ges enskild undervisning med stöttning av elevassistent men att undervisningen och stödet organiseras av lärare, specialpedagog, psykolog m.fl. När det gäller elevassistenter visar undersökningen att ca 70 % har utbildning från barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet eller annan utbildning som är relevant för området som barnskötare, fritidsledare eller socialpedagog. 31 % av elevassistenterna hade ingen relevant utbildning. Det är dock många andra kompetenser så som lärare och specialpedagoger som har en avgörande roll för hur det särskilda stödet läggs upp och utförs. För att ge en mer fullständig bild av hur skolorna organiserar särskilt stöd idag och vilka kompetenser som är involverade i stödet behöver kartläggningsarbetet fortgå med bl.a. intervjuer av personal och ledare och insamling av kvantitativa uppgifter om vilka kompetenser som finns. Det är viktigt att få en samlad bild över de utmaningar och framgångsfaktorer som finns i verksamheten för att kunna ta fram ändamålenliga åtgärder för att stärka elever i behov av stöd inom och utanför klassens ram. Barn- och utbildningsförvaltningen, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: 13 (14)

19 Barn- och utbildningsförvaltningen När det gäller elever med hög skolfrånvaro visar rektorernas exempel att arbetssättet varierar mycket. Inom ramen för det fortsatta kartläggningsarbetet ingår att följa upp skolornas arbete med närvaroplanen och kartlägga utmaningar och framgångsfaktorer och ta fram eventuella utvecklingsåtgärder. En mer sammanfattande bild av läget för elever med hög skolfrånvaro får därför anstå till dess. Barn- och utbildningsförvaltningen, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel E-post: Webbplats: 14 (14)

20

21

22 Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret Kommunsekreterare Mikael Åskog Kommunstyrelsen Motion om att införa pausskola svar Johannes Regell (SV) har i skrivelse 15 mars 2018 lämnat en motion om att införa pausskola. Enligt motionen innebär en pausskola en skolenhet dit explosiva och utåtagerande elever kan gå när det inte fungerar i den reguljära skolan. En pausskola kan vidare fungera som en övergångsskola för heltidshemmasittare, på deras väg tillbaka till sina klasser. Enligt motionen kan man på en pausskola samla den specialkompetens som behövs för att kunna ta hand om de elever som idag far illa när de placeras i reguljära skolklasser. Motionären yrkar för Socialisterna Välfärdspartiet att kommunen tillsammans med det mobila teamet och andra berörda instanser arbetar fram en varaktig plan för pausskola. Kommunfullmäktige beslutade , 64 att remittera motionen till barn och utbildningsnämnden för beredning. Barn och utbildningsförvaltningen har i tjänsteskrivelse 14 augusti 2018 lämnat ett yttrande i ärendet. Förvaltningen anser att arbetet som redan pågår med tidiga främjande och förebyggande insatser, en högre grad av tillgänglighet och anpassningar i lärmiljöerna och ett tydligare ledarskap i klassrummet behöver fortsätta. Förvaltningen bedömer att skolornas arbete med olika åtgärder för elever i behov av stöd inom och utanför klassens ram ska stärkas, i syfte att åstadkomma bra lösningar så nära elevens naturliga sammanhang som möjligt. Barn och utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde , 77 att godkänna lämnad redovisning, att godkänna barn och utbildningsförvaltningens förslag till yttrande samt att föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta avslå motionen om att införa pausskola. Kommunstyrelsens förvaltning har inget ytterligare att tillföra ärendet. Förslag till svar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen om att införa pausskola. Anders Björlin Kommundirektör Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39