Personcentrerad vård på hotell

Transkript

1 Personcentrerad vård på hotell Text: Eva Wikström Patienthotellet Vistet på Sunderby sjukhus utanför Luleå har börjat arbeta med personcentrerad vård, PCV, genom att införa flera nya rutiner. Patientnära rapportering, hälsosamtal med patienten samt etikforumsträffar för alla medarbetare har redan gett goda resultat. Idén att börja arbeta med personcentrerad vård kom upp redan för flera år sedan, då verksam hetschefen för patienthotellet, Inger Gustavs son, blev eld och lågor efter en kurs om Person centrerad vård för chefer och ledare som Vårdförbundet anordnade. Hon var den som gav uppdraget och direktiven för att starta upp arbe tet på Patienthotellet. PCV-projektet inleddes med att all personal fick utbildning genom ett material från Vård förbundet med fem olika kapitel, som användes vid fem träffar för varje grupp. På två av träf farna var även patienter med och berättade om sina upplevelser, vilket var mycket uppskattat av både gruppdeltagarna och patienterna. Men hur skulle vi då göra för att ta tillvara den inspirationen och göra vården mer person centrerad? Vid en patientsäkerhetskonferens i Luleå fick vi ta del av en föreläsning om patient nära rapportering, det såg vi som en start i ar betet mot en mer personcentrerad vård, berättar Carola Nyström Modig, sjuksköterska, sektions ledare på hotellet och en i projektgruppen för PCV. PAT I E N T N Ä R A R A P P O R T E R I N G Vi började med ett studiebesök på Södersjuk huset i Stockholm, där vi fick mycket informa tion samt gå med på en rond för att se hur det gick till i praktiken, säger Carola. Patientnära rapportering, PNR, innebär att 4 Vägen mot 2035 Vägen mot Region Norrbottens vision 2035 går helt i linje med personcentrerad vård. vårdpersonalen går in till patienten och rappor terar över till nästföljande arbetsskift tillsam mans med patienten. Väl hemma i Sunderbyn började de entusias tiskt informera de övriga i personalen, gjorde projektplan och startade i liten skala. Allra först mätte de utångsläget, hur lång tid den muntliga rapporten tog. Vi hade en testperiod då vi valde ut patien ter som hade medicinska insatser och som skulle vara hos oss mer än två dagar. När de checkade in fick de information om hur rapporteringen skulle gå till, säger Carola. Efter testperioden mättes tidsåtgången för den patientnära rapporteringen, och det visade sig att det nya arbetssättet tog ungefär lika lång tid jämfört med tidigare traditionell rapporte

2 PC V OCH PN R Överlämningen från ett skift till ett annat görs tillsammans med patienten och tar högst fem minuter. ring. Riktlinjen är att en rapport skall ta ungefär fem minuter inne hos patienten. Har patienten mycket frågor och funderingar ber vi att få åter komma efter rapporten. Resultatet mättes dessutom genom att några ur personalen och några patienter fick svara på frågor hur de upplevt arbetssättet med patient nära rapportering. Den stora fördelen var att alla fick samma information samtidigt och att patienterna blev delaktiga i sin egen vård. Genom att ha en ge mensam dialog där det finns möjlighet att ställa frågor känner patienterna en större trygghet och patientsäkerheten ökar, berättar Carola. Under den första perioden fanns det några bland personalen som tyckte att arbetssättet inte passade på patienthotellet och därmed inte en gagerade sig i att få det att fungera. Några av pa tienterna var inte heller positiva, oftast för att de inte fått informationen om hur den patientnära rapporteringen skulle gå till. Nu har vi lärt oss av misstagen och justerar vartefter i rutinerna för att få dem att fungera bättre. Nu när vi har mätt igen är resultatet be tydligt bättre, och vi kommer givetvis att fortsätta att utveckla arbetssättet ännu mer, säger Carola. HÄLSOSAMTAL I arbetet med personcentrerad vård inleds vistel sen med ett hälsosamtal, som beräknas ta unge fär en halvtimme. Inför samtalet får patienten själv fylla i en distresstermometer, där det även ingår att markera vilka områden i livet som un der den senaste veckan har känts som problem. Det kan handla om praktiska, familjerelaterade, känslomässiga, existentiella, religiösa eller fy siska problem. Med termometern som underlag går vi ige nom en rad övriga frågor. Patienterna upplever det som mycket positivt att någon tar sig tid att samtala med dem och att de får lyfta de frågor som känns viktiga för dem. Ibland kan vi ge enkla råd, ibland kan vi hänvisa vidare om det handlar om frågor som vi inte kan hjälpa till med, förklarar Sophie Storbjörk, undersköterska och servicemedarbetare som är projektledare för PCV. I utvärdering av ankomstsamtal påpekar pa tienter att det är bra att frågorna handlar mer om person än patient och att de uppmuntrar till att tänka efter vad man själv vill. Medarbetarna får även successivt allt mer utbildning i hur dokumentationen bör utfor 5

3 mas och hur sökord ska skrivas för att fungera på bästa sätt. Den vårdplan som tas fram efter ankomstsamtalet följer sedan med patienten vid eventuell flytt till nästa vårdnivå. BEMÖTANDE Hur medarbetarna är mot varandra och mot gästerna är temat för etiksamtal som hålls varan nan vecka i tre grupper, och där varje medarbe tare alltså deltar var sjätte vecka. Samtalen leds av något av etikombuden som har utsetts eller av Sophie. Syftet är att få alla att känna sig viktiga och att må bra. Oavsett om man jobbar med service eller vård är det viktigt att känna sig delaktig och sedd, att få komma till tals och dela med sig av hur man själv upplever något. Det är väsentligt att vi samtalar även om de mjuka frågorna inte enbart de hårda, säger Sophie. Ämnena kan till exempel handla om stress, etik eller arbetsmiljö. Ibland används hjälpmedel i form av kort eller spel eller underlag från Sunt arbetsliv. Den som leder träffen gör anteckning 1 H Ä L S O S A MTA L Om vi tar det från början hur började allt? Vill du berätta varför du är här? Hur har det påverkat ditt dagliga liv? Är det något som vi kan hjälpa dig med under vårdtiden som kan underlätta för dig? Vad är viktigast för dig just nu? Vad är ditt mål och hur gör du för att nå dit? Vilka aktiviteter vill du återgå till? Hur löser du det idag? Vilka egna resurser har du? Finns behov av stöd? Distresstermometern fylls i av patienten inför hälsosamtalet, som hålls i början av vistelsen på patienthotellet. 6

4 Carola Nyström Modig, sjuksköterska/sektionsledare, och Sophie Storbjörk, undersköterska/hälsoinspiratör/projektledare, har varit med och utformat den personcentrerade vården på patienthotellet Vistet, Sunderby sjukhus i Luleå. ar och sammanställer, och ibland leder samtalen till att det tas fram nya rutiner eller spelregler för hur man är mot varandra. Hela arbetsplatsen ska genomsyras av det hälsofrämjande arbetet. Det är även viktigt att avsluta arbetsdagen med en stund för reflektion. Vi har reflektionskort med frågor att prata ige nom för att kunna gå hem med en bra känsla. Man ska kunna lämna jobbet på jobbet och kän na att man har gjort bra ifrån sig, säger Sophie. H U R H A R D E T G ÅT T? Patienthotellet var den första enheten på Sun derby sjukhus som började införa personcentre rad vård och patientnära rapportering. Idag har fler avdelningar börjat införa eller börjat disku tera att införa arbetssättet och medarbetarna på hotellet delar gärna med sig av sina erfarenheter. Det ursprungliga syftet med att införa PCV/ PNR var att främja hälsa och stimulera läkning, att få patienten att känna sig mer delaktig, att få ett bättre patientflöde och kortare vårdtid samt att skapa en hälsofrämjande arbetsmiljö. Patienthotellets storlek och omfattning har inte direkt underlättat införandet. Dagtid är vi bemannade med fem vårdper sonal, sjuksköterskor och undersköterskor, samt fem servicepersonal. Personalen är fördelade på fyra olika våningsplan med 68 hotellrum. På ett plan har vi höj- och sänkbara sängar, för att un 7

5 PAT I E N T H O T E L L E T V I S T E T Hotell Vistet är ett hälsofrämjande hotell som är ett komplement till Sunderby sjukhus övriga vårdavdelningar. Där finns aktiviteter som gym, massage samt relaxavdelning med bastu och bubbelpool. Anhöriga och vänner är välkomna att bo hos eller besöka patienterna. Hotellet har 68 rum, varav 20 dubbelrum, 4 familjerum och resten enkelrum, som är utrustade med bäddfåtölj för att ytterligare en person ska kunna övernatta. Alla rum är utrustande med trygghetslarm, TV, toalett och dusch. Mobila trygghetslarm går att få vid sängen om det finns behov. vid samma tidpunkt, det är några av fördelarna. Ibland blir det krock med annat som står på agendan, till exempel APT eller annat möte, och det kan då upplevas som ett stressmoment. Forskningen har visat att delaktiga patienter får kortare vårdtider, och känner sig mera tryg ga, säger Carola och Sophie. derlätta för patienter med rullator eller rullstol, medan rummen på övriga våningsplan ser ut som vanliga hotellrum, berättar Carola. Grundtanken med patienthotellet är att de boende ska kunna klara sig själva och gå till restaurangen för att äta även om det förekom mer undantag. Hotellet tar emot alla typer av patienter och är till för alla verksamheter, och används mest av kirurg, gynekolog, ortoped, infektion och medicin. Vårdpersonalen på ho tellet tar hand om till exempel antibiotika, dropp, medicinska aborter, blodtransfusioner, hudbehandlingar, pre- och postop och provtag ningar. BB-hotellet nyttjar 10 hotellrum för ny förlösta. Där är bemannat med barnmorska och undersköterska. De mätningar som är gjorda gällande resulta tet av personcentrerad vård, visar att patienterna är väldigt nöjda. Några av patienternas kom mentarer: känner mig mer som en person is tället för patient, handlar inte lika mycket om praktiska saker utan mer vad som är viktigt för mig, här och nu, istället för att vara ett rums nummer i en sjukhussäng, så bemöts jag som en person. Mätning av personalens upplevelser av PCV/PNR visar att det är till nytta för både pa tienten och personalen. Delaktiga och trygga patienter, att det är tyd ligt för patienten vilka av personalen som tar över och att alla får samma information och Gästerna kan kostnadsfritt boka in sig en timme på patienthotellets relaxavdelning med bastu och bubbelpool. 8