Protokoll Hälso- och sjukvårdsnämnden. 21 november 2018

Transkript

1 21 november 2018

2 HSN 2018/43 Plats och tid Konferensrum: Bornholm (1339), Rådhuset Visborg, 21 november 2018, klockan Närvarande Beslutande Ersättare Stefaan De Maecker (MP), ordförande Leif Dahlby (S), 1:e vice ordförande Inger Harlevi (M), 2:e vice ordförande Lennart Petersson (S) Magnus Ekström (S) Viveca Bornold (MP) Catharina Siedberg (MP) tjg ersättare Jennie Jarve (V) Bibbi Olsson (C) Rebeca Gajardo Angel (C) tjg ersättare Åke Kahlbom (C) Sigbritt Ortman (M) , , 626 Ronnie Nilsson (M) tjg ersättare Lena Grund (L) tjg ersättare , 625 Victoria Öjefors-Quinn (V) Övriga Utsedd att justera Justeringens plats och tid Maria Dalemar, hälso- och sjukvårdsdirektör, Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef, Yvonne Skovshoved, ekonomichef, Elin Gottfridsson, nämndsekreterare, Magne Hovland, informatör, Rolf Forsman, beställarchef, 615, Kajsa Lingström, utbildningsstrateg, 613, Sven Montelius, smittskyddsläkare, 624, Eva Borin, verksamhetschef kirurgi/urologi, 623, Mats Savlid, överläkare och medicinskt ansvarig för akutkirurgi, 623, Therése Kullåker, bitr HR-chef, Lennart Petersson Rådhuset Visborg, Paragrafer Omedelbart justerade Underskrifter Sekreterare Elin Gottfridsson Ordförande Stefaan De Maecker Lennart Petersson 2 (37) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

3 HSN 2018/43 Register HSN 609 Muntlig information från sjukvårdschefen 5 HSN 610 Muntlig information från hälso- och sjukvårdsdirektören 6 HSN 611 Ändring av tandvårdstaxa 8 HSN 612 Barnpeng inom tandvården HSN 613 RS Remiss. Strategi för förebyggande och motarbetande av mäns våld mot kvinnor 12 HSN 614 Uppdatering av delegationsordning: delegation av incidenter enligt GDPR 14 HSN 615 Krav- och kvalitetsbok för primärvården HSN 616 Remiss av slutbetänkande SOU 2018:53 Översyn av maskinell dos, extempore, prövningsläkemedel m.m. 19 HSN 617 Månadsrapport oktober 22 HSN 618 Internbudgetfördelning inför HSN 619 Verksamhetsplan HSN 620 Attestförteckning HSN 621 Resultat från medarbetarenkäten 31 HSN 622 Muntlig rapport från arbetet med handlingsplanen för oberoende av inhyrd personal 32 HSN 623 Verksamheten informerar samt medicinska resultat: kirurgi 33 HSN 624 Muntlig information på nämndsammanträdet: smittskyddsläkaren 34 HSN 625 Informations- och anmälningsärenden november 35 HSN 626 Övriga frågor 37 3 (37)

4 HSN 2018/43 ANSLAG/BEVIS et är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Sammanträdesdag Datum då anslaget sätts upp Anslaget får tas ned tidigast Förvaringsplats för protokollet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Visborgsallén 19, Visby Underskrift Elin Gottfridsson 4 (37)

5 HSN 609 Muntlig information från sjukvårdschefen HSN-AU 627 s beslut lägger informationen till handlingarna. Ärendets behandling under mötet Ingen information ges på dagens sammanträde. Bakgrund HSN-AU 627 Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef, informerar om följande: Utskrivningsklara patienter blir kvar på lasarettet längre än nödvändigt då socialförvaltningen inte kan ta emot på grund av platsbrist på korttids och särskilda boenden. Detta medför att extra vårdplatser har öppnats vid några tillfällen, patienter flyttas runt mellan avdelningarna samt att operationer har flyttats fram. Läget är bekymmersamt. Diskussioner förs med socialförvaltningen för att hitta lösningar både på kort och lång sikt. Redan idag lånar hälso- och sjukvårdsförvaltningen ut lokaler för korttidsplatser på Korpen, sannolikt kan fler lånas ut kortsiktigt i och med rehabavdelningens flytt till lasarettet. En långsiktig lösning behövs med förändrat arbetssätt där insatser i hemmet är ett exempel. Aktuell statistik visar att Gotland har lägst andel övervikt och fetma bland 4-åringar. En anledning är antagligen det förebyggande arbetet med levnadsvanesamtal på MVC och BHV om livsstilsförändringar. Statistiken skickas ut till nämndens ledamöter. 5 (37)

6 HSN 610 Muntlig information från hälso- och sjukvårdsdirektören HSN-AU 628 s beslut lägger informationen till handlingarna. Ärendets behandling under mötet Maria Dalemar, hälso- och sjukvårdsdirektör, berättar att hennes uppdrag avslutas vid årsskiftet enligt den överenskommelse som har gjorts med Peter Lindvall, regiondirektör. Maria Dalemar berättar att hon under sin tid som hälso- och sjukvårdsdirektör har drivit ett strategiskt och långsiktigt arbete, dock tar det ibland tid innan förändringsarbeten ger resultat. Fram till årsskiftet kommer fokus att vara överlämning av uppdrag och att avsluta arbetet med sittande nämnd. Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) framför kritik på hanteringen av ärendet. Varken han eller 1e vice ordföranden har fått information om att diskussioner pågått om att avsluta chefskapet i förtid. Att hälso- och sjukvårdsdirektören nu slutar kommer att få stora direkta konsekvenser på förvaltningens arbete. Inget samråd har hållits varken i fråga om lämplighet i att avsluta förordnandet i förtid eller hur det i så fall ska göras för att minimera risker för verksamheten. Han betonar också att han inte ställer sig bakom initiativet som har lett till överenskommelsen. Leif Dahlby (S) instämmer och anser att det är en dålig hantering att nämnden fått del av informationen via media. Lennart Petersson (S), Magnus Ekström (S), Viveca Bornold (MP), Catharina Siedberg (MP) och Jennie Jarve (V) ställer sig bakom Stefaan De Maeckers (MP) och Leif Dahlbys (S) uttalanden. I media har det rapporterats att tvångsåtgärden fastspänning av patienter sker under för lång tid på Gotland. Detta bygger på en felaktig tolkning som informerades om på arbetsutskottets sammanträde. Psykiatrin följer gällande nationella riktlinjer där en enskild tvångsåtgärd inte får pågå längre än fyra timmar. Sedan inflyttningen i de nya lokalerna har fastspänning väsentligt minskat, statistiken följs noggrant. Enligt uppdrag från arbetsutskottets sammanträde föredrar Maria Dalemar, hälso- och sjukvårdsdirektör, aktuell statistik för tvångsåtgärder. Antal patienter på tvångsvård fastspänning medicinering avskiljning (37)

7 Bakgrund HSN-AU 628 Maria Dalemar, hälso- och sjukvårdsdirektör, informerar om följande: Vid några tillfällen den senaste tiden har media rapporterat om några händelser inom hälso- och sjukvården som inte stämmer fullt ut. Det är olyckligt både för patienter, medarbetare och den mediala bilden av hälso- och sjukvården. I ett fall har media gjort en olycklig tolkning av en mening i en rapport från Justitieombudsmannen. Det gäller psykiatrin där media skrivit att tvångsåtgärden bältning av patienter sker under för lång tid på Gotland medan det i själva verket är precis tvärtom. Sedan inflytt i de nya lokalerna har bältning väsentligt minskat, statistiken följs noggrant. I ett annat fall har det rapporterats att en medarbetare har skadat sig på lasarettet och att Arbetsmiljöverket är inkopplat. Det kan tolkas som att det är inom hälso- och sjukvården men faktum är att medarbetaren arbetar i vaktmästeriet på lasarettet och därmed inom regionstyrelseförvaltningen. Sedan tidigare har nämnden fått information om Konkurrensverkets pågående granskning av upphandling av ambulansflygtjänster. Den upphandling som gjorts av Kommunalförbundet för nationellt ambulansflyg har överklagats och den som överklagat har fått rätt vilket innebär att upphandlingen ska göras om. Ett avtal kan vara klart tidigast till sommaren Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har därför startat en egen upphandling parallellt för att ha ett avtal klart för halvårsskiftet 2019 som ska gälla fram tills avtalet för den nationella ambulansflygtjänsten är på plats. Arbetsutskottets beslut Förvaltningen får i uppdrag att till nämnden komplettera informationen med aktuell statistik om tvångsåtgärder. 7 (37)

8 HSN 611 Ändring av tandvårdstaxa HSN 2018/533 HSN-AU 625 s beslut beslutar att ändra tandvårdstaxan enligt följande: Priset på de åtgärder, som togs fram 2017 i enlighet med TLVs (Tandvård- och Läkemedelsförmånsverket) beräkningsmodell baserat på Folktandvården Gotlands kostnader, har skrivits upp med LPIK index 2,8%. I enlighet med beslut i regionfullmäktige Priset på de övriga åtgärderna, där en förändring av referenspriset sker , ändras till i nivå med referenspriset. Ändringar i tandvårdstaxan gäller från den Det svenska statliga tandvårdsstödet är uppbyggt på följande sätt: Det är fri prissättning inom tandvården i Sverige. Det vill säga att varje vårdgivare själv sätter priset för den tandvård de utför. För alla tandvårdsåtgärder som ingår i det statliga tandvårdsstödet finns referenspriser. Dessa utgör grund för beräkningen av ersättningen från Försäkringskassan inom högkostnadsskyddet. Syftet med högkostnadsskydd är att resurserna främst ska ges till de patienter som har störst behov. Det innebär att tandvårdsstödet inte generellt syftar till att göra tandvården billigare för alla. Högkostnadsskyddet börjar gälla när en patient fått åtgärder utförda till en summa som överstiger 3000 kronor. Summan är beräknad på referenspriset, alternativt vårdgivarpriset om detta är lägre än referenspriset. Högkostnadsskyddet har två ersättningsnivåer: För den del som överstiger 3000 kronor men inte kronor lämnas ersättning med 50 procent av referenspriset. För den del som överstiger kronor lämnas ersättning med 85 procent av referenspriset. Regionfullmäktige fastställde Att priset för de åtgärder, där referenspriset inte ger kostnadstäckning, ändras till framräknat belopp i enlighet med TLV:s (Tandvård- och Läkemedelsförmånsverket) beräkningsmodell baserat på Folktandvården Gotlands kostnader. Att årligen indexuppräkna ovanstående åtgärder med LPIK (2,8%). Övriga åtgärder följer det statliga referenspriset. 8 (37)

9 Majoriteten av de svenska landstingen har taxor som ligger över referenspriset på flertalet åtgärder. Ett flertal landsting har även differentierade priser, utifrån svårighetsgrad, på åtgärderna. Bedömning Förvaltningen bedömer att vissa åtgärder i tandvårdstaxan behöver justeras så att dessa ger kostnadstäckning. Övriga åtgärder följer det statliga referenspriset. Ärendets behandling under mötet Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Bakgrund HSN-AU 625 Göran Gynther, tandvårdschef, föredrar ärendet. Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att ändra tandvårdstaxan enligt följande: Priset på de åtgärder, som togs fram 2017 i enlighet med TLVs (Tandvård- och Läkemedelsförmånsverket) beräkningsmodell baserat på Folktandvården Gotlands kostnader, har skrivits upp med LPIK index 2,8%. I enlighet med beslut i regionfullmäktige Priset på de övriga åtgärderna, där en förändring av referenspriset sker , ändras till i nivå med referenspriset. Ändringar i tandvårdstaxan gäller från den Beslutsunderlag Underlag för uppräkning av åtgärder enligt LPIK index Tjänsteskrivelse daterad 5 oktober 2018 Skickas till Helen Hultnäs, tandvårdssamordnare Göran Gynther, tandvårdschef 9 (37)

10 HSN 612 Barnpeng inom tandvården 2019 HSN 2018/579 HSN-AU 626 s beslut beslutar att: Barnpeng 2019 är för barn 0-2 år 350 kronor Barnpeng 2019 är för barn och ungdomar 3-23 år 1176 kronor Extra ersättning kan utgå med max kronor i ersättning för barn med stora tandvårdsbehov enligt nedan beskrivet förslag Inför budgetåret 2018 fastställde hälso- och sjukvårdsnämnden barnpengen till 340 kronor för barn 0-2 år och kronor för barn 3-22 år. Nämnden beslutade också att barnpengen ska indexeras med LPIK i oktober föregående år för att fastställa nästa års barnpeng. Uppföljning ska ske efter tre år. Inför 2019 höjs åldersgränsen för avgiftsfri tandvård till att gälla barn och ungdomar 0-23 år. Barnpengen har indexuppräknats enligt nämndens beslut och blir då 350 kronor för barn 0-2 år och kronor för 3-23 år. Barnpengen till privata utförare kompenseras för dold moms och för fria nyttigheter som egenregins folktandvård har del av. Detta innebär att barnpeng till privata utförare är 379 kronor för barn 0-2 år och kronor för barn och ungdomar 3-23 år. Utöver detta kan tandvården kompenseras för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna med omfattande behov. För barn, ungdomar och unga vuxna, inom den avgiftsfria tandvården, och som inte tidigare fått regelbunden tandvård gäller följande. För den vård som överstiger kronor (Folktandvårdens åtgärdstaxa) kan ersättning erhållas upp till ett maxbelopp av kronor. Vårdgivare som övertagit vårdansvaret för barn, som underbehandlats av tidigare vårdgivare, erhåller ersättning för hela behandlingskostnaden. Behandlingen ska förhandsprövas och godkännas av Tandvårdsenheten. Bedömning Förvaltningens bedömning är att den föreslagna barnpengen stämmer väl med hälsooch sjukvårdsnämndens tidigare beslut och även med riksdagens beslut att avgiftsfri tandvård ska gälla till 23 år. Den extra kompensation som kan utgå till tandvården för tandvård till barn och unga med omfattande vårdbehov enligt ovan stämmer också väl med nämndens intentioner om att skapa förutsättningar för en jämlik vård. Barnpengen budgeteras under tandvårdsenheten. 10 (37)

11 Ärendets behandling under mötet Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Bakgrund HSN-AU 626 Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att: Barnpeng 2019 är för barn 0-2 år 350 kronor Barnpeng 2019 är för barn och ungdomar 3-23 år 1176 kronor Extra ersättning kan utgå med max kronor i ersättning för barn med stora tandvårdsbehov enligt nedan beskrivet förslag Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 25 oktober 2018 Skickas till Helen Hultnäs, tandvårdssamordnare Göran Gynther, tandvårdschef 11 (37)

12 HSN 613 RS Remiss. Strategi för förebyggande och motarbetande av mäns våld mot kvinnor HSN 2018/512 HSN-AU 629 s beslut ställer sig bakom förvaltningens förslag till remissvar och lämnar det som sitt eget. Regionstyrelsen har remitterat Förslag till strategi för förebyggande och motarbetande av mäns våld mot kvinnor till hälso-och sjukvårdsnämnden. I remissvaret önskas särskilt svar på följande frågor: 1. Vilka av era verksamheter berörs av föreslagen strategi? 2. Vilka konsekvenser skulle implementering av föreslagen strategi få för era berörda verksamheter? I den föreslagna strategin som bygger på den nationella tioåriga strategin har tre områden bedömts vara relevanta för regionens verksamhet: Insatser i en bred samverkan Insatser riktade till våldsutövaren Insatser för kunskapsspridning Ansvaret för sjukvården att upptäcka och ge adekvat medicinsk och psykosocialt stöd till både våldsutsatt vuxna och barn tydliggörs i författningen SOSFS 2014:4. När det gäller barn/unga gäller även anmälningsplikt till socialtjänst vid misstanke om att de far illa. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ser inte att implementering av föreslagen strategi innebär utökade uppdrag utan ingår i ordinarie verksamhet. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen instämmer i behovet av - fortsatt samverkan med regionens övriga aktörer, då våldet berör människors hela livssituation och samtliga livsarenor - fortsatt kunskapsspridning om våld och dess konsekvenser, för att upptäcka våldsutsatthet, där har hälso-och sjukvården en viktig roll genom sin kontaktyta med många medborgare Insatser för våldsutövare är inte beskrivit på en sådan detaljnivå att det går att ta ställning till om det kommer att påverka hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Ärendets behandling under mötet Kajsa Lingström, utbildningsstrateg, informerar om hälso- och sjukvårdsförvaltningens arbete med våld mot kvinnor inom sina verksamheter. Förvaltningen ansvarar för vård och behandling medan socialförvaltningen ansvarar för skydd och stöd. I hälsooch sjukvårdens ansvar ingår att se till att den som söker hälso- och sjukvårdens 12 (37)

13 tjänster, men som också behöver annat stöd, blir hänvisad till det eller de organ som har kompetens och resurser för uppgiften. Länsstyrelsen på Gotland anordnar en heldag den 17 december gällande mäns våld mot kvinnor. Inbjudan skickas ut till ledamöterna. Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Bakgrund HSN-AU 629 Maria Dalemar, hälso- och sjukvårdsdirektör, föredrar ärendet. Ledamöterna önskar en muntlig redogörelse på nämndsammanträdet om hur förvaltningen arbetar med våld mot kvinnor inom sina verksamheter. Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till remissvar och lämnar det som sitt eget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 1 oktober 2018 Förslag till strategi för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor, Region Gotland, Skickas till Regionstyrelsen 13 (37)

14 HSN 614 Uppdatering av delegationsordning: delegation av incidenter enligt GDPR HSN 2016/169 HSN-AU 630 s beslut beslutar att till förvaltningschef delegera rätten att anmäla personuppgiftsincident med rätt till vidaredelegering. beslutar att till förvaltningschef delegera rätten att lämna yttrande till tillsynsmyndighet och förvaltningsrätt samt rätten att överklaga ärende rörande personuppgiftsincident med rätt till vidaredelegering. Delegationsordningen kompletteras med ovanstående beslut. EU:s dataskyddsförordning eller GDPR (förkortning av engelskans General Data Protection Regulation) började gälla 25 maj Förordningen ersatte personuppgiftslagen (PuL). fattade , 541, ett antal beslut om hanteringen av dataskyddsförordningen. Det har visat sig att besluten behöver kompletteras med delegering för att hantera så kallade personuppgiftsincidenter enligt dataskyddsförordningen. Bedömning föreslås besluta om följande tillägg till delegationsordningen: Ärende Lagrum Delegat Beslut om anmälan av personuppgiftsincident. Yttrande till tillsynsmyndighet och förvaltningsrätt samt att överklaga ärende rörande personuppgiftsincident. Artikel 33 GDPR Artikel 33 GDPR Förvaltningschef med rätt att vidaredelegera. Förvaltningschef med rätt att vidaredelegera. Ärendets behandling under mötet Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. 14 (37)

15 Bakgrund HSN-AU 630 Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att till förvaltningschef delegera rätten att anmäla personuppgiftsincident med rätt till vidaredelegering. beslutar att till förvaltningschef delegera rätten att lämna yttrande till tillsynsmyndighet och förvaltningsrätt samt rätten att överklaga ärende rörande personuppgiftsincident med rätt till vidaredelegering. Delegationsordningen kompletteras med ovanstående beslut. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 18 oktober 2018 Skickas till Johanna Mörnefält, dataskyddsombud Gunnar Ramstedt, HSF:s GDPR-kontaktperson 15 (37)

16 HSN 615 Krav- och kvalitetsbok för primärvården 2019 HSN 2018/26 HSN-AU 631 s beslut fastställer förvaltningens förslag till krav- och kvalitetsbok för vårdval primärvård 2019 men med justeringen att endast göra en mindre justering av tidigare åldersgruppering. fastställer förvaltningens förslag till finansiering av rehabiliteringskoordinatorer under fastställer förvaltningens förslag till uppdragsbeskrivning för barnhälsovården. Uppdraget till regeringens utredare att arbeta för en omstrukturering mot en mer nära vård ställer inför de närmaste åren stora krav på hur primärvården, andra öppenvårdsformer och den kommunala servicen ska utformas. Primärvården utgör därför ett prioriterat område inom hälso- och sjukvården på Gotland. Förutom värdesäkring av individersättningen genom uppräkning med 3,4 procent tillförs därför medel med ytterligare 2,5 miljoner kronor genom en höjning av krontalsbeloppet per listad invånare. Ekonomiskt utrymme avsätts också för att möta kostnaderna för den prognosticerade befolkningsökningen Tre områden (tobaksprevention, levnadsvaneinsatser och samtalsbehandling) som fram till och med 2018 varit årsvis finansierade införs som stadigvarande finansierade uppdrag. Uppdraget att tillhandahålla samtalsbehandling finansieras med medel som omprioriteras från annan verksamhet. För att säkerställa framtida läkarbemanning utökas antalet ST-läkare inom primärvården med en tjänst till en kostnad av cirka en miljon kronor. Formen för kompensation till privata vårdcentraler för kostnader som inte bärs av egenregin såsom lokalkostnader och overheadkostnader ändras från att vara baserad på listningspoäng till att baseras på krontalsbelopp per listad person. Ändringen innebär en höjning av ersättningen för over-headkostnader. Ersättningen för privata vårdcentralers lokalkostnader anpassas till gällande självkostnader inom egenregin vilket innebär en sänkning jämfört med Den summerade nettoeffekten för de privata vårdcentralerna av dessa båda förändringar är positiv. Uppdraget för barnhälsovården som endast utförs av en separat organisatorisk enhet inom egenregin bryts ut ur Krav- och kvalitetsboken och läggs som ett eget uppdrag. Finansieringsformen med individ- och besöksersättning ändras för närvarande inte. 16 (37)

17 Inga förändringar föreslås avseende patientavgifter. Beträffande telefontillgänglighet införs ett avdrag om nivån understiger 70 procent. Ärendets behandling under mötet Rolf Forsman, beställarchef, föredrar ärendet och berättar om de förändringar som föreslås i krav- och kvalitetsboken för Stockholms läns landsting har övergått till en annan leverantör av listningssystem vilket kan det medföra ökade kostnader för Region Gotland och övriga som har kvar den tidigare leverantören. Skulle det bli ett byte av leverantör även för Region Gotland blir en förändring i systemet av ny åldersgruppering kostsamt och kortsiktigt. Inger Harlevi (M) vill föra till protokollet att hon vill betona att den av förvaltningen redan planerade mer omfattande revideringen av krav- och kvalitetsboken inför 2020 med bland annat en översyn av åldersgrupperingen bör påbörjas tidigt Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Bakgrund HSN-AU 631 Rolf Forsman, beställarchef, föredrar ärendet. Justeringar i underlaget görs inför nämndens sammanträde utifrån främst nedanstående yrkande. Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut men med justeringen att ha kvar befintlig åldersgruppering för Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer förvaltningens förslag till krav- och kvalitetsbok för vårdval primärvård 2019 men med justeringen att ha kvar befintlig åldersgruppering. fastställer förvaltningens förslag till finansiering av rehabiliteringskoordinatorer under fastställer förvaltningens förslag till uppdragsbeskrivning för barnhälsovården. Inger Harlevi (M) och Bibbi Olsson (C) deltar inte i beslutet. 17 (37)

18 Beslutsunderlag Förslag till Krav- och kvalitetsbok för vårdval primärvård 2018 Uppdragsbeskrivning barnhälsovården Tjänsteskrivelse daterad 9 november 2018 Skickas till Verksamhetsområdeschef Carina Söderström HSF Verksamhetschef Jonas Sommar, vårdcentralen Visborg Verksamhetschef Bengt-Inge Andersson vårdcentralen Unicare Gotland 18 (37)

19 HSN 616 Remiss av slutbetänkande SOU 2018:53 Översyn av maskinell dos, extempore, prövningsläkemedel m.m. HSN 2018/477 HSN-AU 632 s beslut ställer sig bakom förvaltningens förslag till svar och skickar det som sitt eget. Region Gotland har tagit del av slutbetänkande om översyn av maskinell dos, extempore, prövningsläkemedel m.m. och har beretts möjlighet att lämna synpunkter. Maskinell dosdispensering Maskinell dosdispensering innebär att läkemedel tas ur dess originalförpackning och ompackas i påsar för en kortare tidsperiod för en enskild patient. Utredningen föreslår ett antal nya pris- och ersättningsmodeller för dostjänsten. Idag prissätts tjänsten genom att man utöver apotekens utförsäljningspris betalar en dospeng per patient och dygn. Apotekstillverkade läkemedel Enlig läkemedelslagen får läkemedel bara säljas om de har godkänts av Läkemedelsverket. Apotekstillverkade läkemedel så kallade extemporeläkemedel som tillverkas för en viss patient får dock säljas utan godkännande. De fyller en viktig medicinsk funktion när det saknas likvärdiga godkända läkemedel. För att säkerställa tillgängligheten har det statligt ägda bolaget Apotek Produktion och Laboratorier AB (APL) ett samhällsuppdrag att utveckla, tillverka och tillhandahålla extemporeläkemedel och lagerberedningar. Kommunikationslösning för licensansökning E-hälsomyndigheten förvaltar ett elektroniskt system för ansökan om licens för läkemedel som ej är godkända i Sverige. Systemet benämns kommunikationslösningen för licensansökningar (KLAS). Bestämmelser om tillgång till KLAS finns i lagen (2016:526) om behandling av personuppgifter i ärenden om licens för läkemedel. Den omfattar personuppgiftshantering mellan Läkemedelsverket, E-hälsomyndigheten och öppenvårdsapoteken. Däremot omfattas inte sjukhusapoteken. Utredningen föreslår att även sjukhusapotek ska kunna ansöka om licens genom den elektroniska kommunikationslösningen KLAS. Distribution av prövningsläkemedel Region Gotland har valt att inte svara på delen om prövningsläkemedel 19 (37)

20 Bedömning Region Gotland ställer sig i huvudsak positiv till utredningens förslag men anser att vissa förslag angående dostjänsten behöver utredas ytterligare. Maskinell dosdispensering Region Gotland stöder utredningens förslag att dosapoteken endast ska få betalt för själva dostjänsten och ersättning för läkemedlets inköpspris. Egenfinansierad dos Region Gotland delar utredningens förslag att egenfinansierad dos bör möjliggöras. Prismodellen behöver utformas så att egenfinansierad dos inte driver Regionens kostnader. Det bör även säkerställas att det inte blir olikheter över vilka patienter som ska få dostjänsten betald av region/landsting och vilka som ska bekosta den själv. Region Gotland anser att det behöver utredas ytterligare utifrån patientsäkerhetsperspektivet när sjukvården inte medverkar i insättning av dostjänst. Förslag till pris- och ersättningsmodell Region Gotland delar utredningens huvudförslag att pris- och ersättningsmodellen för maskinell dosdispensering förändras i linje med modell A. Modellen innebär att dosapoteket erhåller ersättning för läkemedel enligt inköpspris och dospengen motsvarar den ersättning som dosapoteket får. Det kräver en genomgripande förändring som tar tid, varför alternativ D bör utgöra en övergångslösning. Alternativ D innebär justeringar inom dagens modell och kräver att TLV presenterar en genomförbar lösning i sitt uppdrag. Upphandling av maskinell dosdispensering Region Gotland anser att upphandling av maskinell dosdispensering ska kunna göras som idag med upphandling per sjukvårdsregion. Det finns annars risk att små regioner/landsting får mindre fördelaktiga avtal på grund av små volymer. Extemporeläkemedel och lagerberedningar Region Gotland stödjer utredningen i att APL bör erhålla ett utökat samhällsuppdrag för att säkerställa viss läkemedelsförsörjning i krissituationer. Både kompetens och tillgång till råvaror bör säkerställas. Kommunikationslösning för licensansökan Region Gotland är tveksam till att begränsa tillgången till licenshanteringssystemet KLAS till enbart farmaceut på sjukhusapotek. Den som har behov av uppgiften för att kunna sköta sin arbetsuppgift borde kunna komma åt systemet. Ärendets behandling under mötet Maria Dalemar, hälso- och sjukvårdsdirektör, föredrar ärendet. Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. 20 (37)

21 Bakgrund HSN-AU 632 Magdalena Öhlund, chefsapotekare, föredrar ärendet. Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till svar och skickar det som sitt eget. Beslutsunderlag Remiss avseende Översyn av maskinell dos, extempore, prövningsläkemedel m.m. Tjänsteskrivelse daterad 18 oktober 2018 Skickas till Socialdepartementet 21 (37)

22 HSN 617 Månadsrapport oktober HSN 2018/9 HSN-AU 633 s beslut godkänner förvaltningens ekonomiska rapport efter oktober månad. Periodens resultat är Tkr. Den fortsatt höga kostnaden för utomlänsvården, tillsammans med lägre intäkter för såld vård än förväntat är främsta orsaker till det försämrade resultatet. Kostnadsutvecklingen för arbetskraftskostnader är 5,9 procent och kostnadsutvecklingen för personalkostnader för egen personal är 7,6 procent. Nettokostnadsutvecklingen är 4,3 procent och den externa kostnadsutvecklingen 4,7 procent. Bedömning Förvaltningens bedömning är att periodens resultat speglar den faktiska redovisningen. Någon ny prognosbedömning görs inte efter oktober månads utfall. Ärendets behandling under mötet Yvonne Skovshoved, ekonomichef, föredrar ärendet. Det finns fortfarande en möjlighet att nå den tidigare satta prognosen på -35 miljoner kronor men då krävs att kostnader måste minskas, förvaltningen arbetar intensivt för det. De handlingsplaner som nämnden beslutat om utgör en viktig del i arbetet. Att nå ett nollresultat är inte realistiskt om inte drastiska åtgärder vidtas som att stänga ner verksamhet. I och med att hälso- och sjukvårdsdirektörens uppdrag avslutas vid årsskiftet ser ekonomichefen stora risker direkt kopplade till hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomi både för innevarande år men inte minst också för det nya verksamhetsåret. Några exempel är: Kompetensförlust Huvudfokus för förvaltningens ledningsgrupp måste bytas till att bidra i planeringen för avslut av 2018 men även inför 2019 samt introducera en tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör och i förlängningen en ordinarie hälso- och sjukvårdsdirektör. Nuvarande hälso- och sjukvårdsdirektör står för ett stort kunnande som inte är lätt och snabbt ersättligt. Landstingsuppgifterna Inom regionen finns inget särskilt kansli för att utföra landstingsuppgifterna utan det tillfaller hälso- och sjukvårdsförvaltningen, vilket är en viktig skillnad gentemot övriga förvaltningar. Förvaltningen arbetar på en nationell arena med förhandlingar och diskussioner med mycket stor ekonomisk påverkan. Just nu pågår till exempel förhandlingar och diskussioner avseende framtidens vårdinformationsmiljö, utomlänsvård 2020 respektive med 22 (37)

23 Karolinska sjukhuset gällande priser för Beroende på utfall i förhandlingar kan det röra sig om många miljoner för hälso- och sjukvården på Gotland. I och med oklarheter kring vem som ytterst kan axla rollen som förhandlare och diskussionspart är risken stor att inte nå full framgång. Arbetsbelastning Arbetsbelastningen på förvaltningen hade redan innan beskedet om hälsooch sjukvårdsdirektörens avslut identifierats som ett stort orosmoln. Bytet innebär att arbetsbelastningen ökar markant för flera funktioner vilket kräver prioritering av arbetsuppgifter som i sin tur påverkar förvaltningens arbete. s har lämnat in en begäran om tilläggsanslag med 35 miljoner kronor utifrån den negativa prognosen. Regionstyrelsens arbetsutskott lade förslag till beslut till regionstyrelsen att inte bevilja tilläggsanslaget men att tillåta nämnden överskrida sin budget med högst 35 miljoner Ärendet hanterades sedan av den nytillträdda regionstyrelsen och i regionfullmäktige avslogs begäran i sin helhet. Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) undrar fortfarande vad ett sådant beslut konkret innebär och hur hälso- och sjukvårdsnämnden ska hantera det prognostiserade minusresultatet annorlunda än planerat, det vill säga att förvaltningen har i uppdrag att utifrån antagna handlingsplaner med full kraft fortsätta med aktiviteterna för att möjliggöra förväntade effekter och därmed minska kostnadsutvecklingen. Besked i media om hur den nya inriktningen av beslutet ska tolkas är svårhanterat eftersom det ändå anges att det finns förståelse för att nämnden inte kan klara att spara så mycket pengar som återstående tid på året medger. Om beslutet i regionfullmäktige ändå ska tolkas som det är formulerat, efterfrågar ordföranden den nya politiska ledningens plan för att nå ett nollresultat. Inger Harlevi (M) och Bibbi Olsson (C) har inkommit med ett särskilt yttrande (se bilaga) där de sammanfattningsvis fastslår tolkningen att nämnden inte kan reducera kostnaderna för hälso- och sjukvården med 35 miljoner under årets sista veckor med hänvisning till gotlänningarnas rätt till vård. Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Bakgrund HSN-AU 633 Yvonne Skovshoved, ekonomichef, informerar om att det ekonomiska resultatet efter oktober månad är -30,5 miljoner. Någon färdig månadsrapport finns inte än. 23 (37)

24 har begärt tilläggsanslag för 2018 med 35 miljoner. Regionstyrelsens arbetsutskott lade förslag till beslut till regionstyrelsen att inte bevilja tilläggsanslaget men att tillåta nämnden gå -35 miljoner Ärendet hanterades sedan av den nytillträdda regionstyrelsen på deras senaste sammanträde. Deras förslag till regionfullmäktige ändrades till att hälso- och sjukvårdsnämnden inte tillåts gå med ett minusresultat. För att nå ett nollresultat krävs åtgärder som att stänga ner verksamhet helt genom att drastiskt minska de löpande kostnaderna genom exempelvis totalstopp för hyrpersonal, avstå från lufttransporter, inga inköp av kostsamt förbrukningsmaterial vilket får påtagliga konsekvenser för vårdens innehåll, uppdraget att ge en god vård samt innebära stora påfrestningar för de egna medarbetarna. Dessutom kan det bli betydligt dyrare på sikt. Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) har skickat ett brev till regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C) för att påtala effekterna av ett avslag i regionfullmäktige och efterfråga den nya politiska ledningens plan för att nå ett nollresultat. Besked i media om hur den nya inriktningen av beslutet ska tolkas är svårhanterat eftersom det ändå anges att det finns förståelse för att nämnden inte kan klara att spara så mycket pengar som återstående tid på året medger. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden Lämnas öppet till hälso- och sjukvårdsnämnden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 13 november 2018 Resultatrapporter 24 (37)

25 HSN 618 Internbudgetfördelning inför 2019 HSN 2018/10 HSN-AU 634 s beslut beslutar att fördela internbudgeten inför 2019 enligt förvaltningens förslag. beslutar att hälso- och sjukvårdsdirektören i dialog med nämndsordföranden disponerar den pott på 13,2 miljoner som är budgeterad på förvaltningsledningen. Vid disponering av potten informeras hälso- och sjukvårdsnämnden. Inom personalbudgeten ska framgå att tillräcklig höjd är tagen för kostnader för hyrpersonal. Att hälso- och sjukvårdsnämnden (för mandatperioden ) i början av 2019 får redovisat att så är fallet. Stefaan De Maecker (MP), Leif Dahlby (S), Lennart Petersson (S), Magnus Ekström (S), Viveca Bornold (MP), Catharina Siedberg (MP) och Jennie Jarve (V) deltog inte i ställningstagandet till den tredje beslutspunkten. Inför budget 2019 har hälso- och sjukvårdsnämnden erhållit 83,5 miljoner i utökad budgetram jämfört med Dessa fördelar sig på 39,2 miljoner i resursfördelningsmodell, 7,2 miljoner i kompensation för externa avta, 10 miljoner i buffert för kostsamma vårdtillfällen inom utomlänsvården och ytterligare 5,3 miljoner i kompensation för glasögonbidrag, minskat statsbidrag för cancersjukvård, avgiftsfri gynscreening, samt arbetet med Framtidens vårdinformationsmiljö. Samtidigt innehåller budgeten ett sparbeting på 2,4 miljoner. Hyra, internränta och priser från regionstyrelseförvaltningen har sänkts med totalt 8,5 miljoner. I budgeten ingår också personalkostnadskompensation med 32,4 miljoner. Budgeten medger således en nettokostnadsökning med 5,3 procent inklusive löneökningar. Då hälso- och sjukvården har ett prognostiserat underskott på 35 miljoner 2018 innebär den beslutade budgeten en ökning med 3,0 procent jämfört med prognostiserat utfall Den budgetram som hälso- och sjukvården fördelar kommer även för 2019 vara en utmaning för hälso- och sjukvården. Under 2018 finns tydliga överkostnader i form av kostnader för hyrpersonal och också en mycket hög kostnad för utomlänsvård som varierar under året. Med en fortsatt minskning av hyrpersonalkostnaderna och minskade kostnader för utomlänsvården tillsammans med övriga kostnadsminskande åtgärder är bedömningen att den tilldelade budgeten är möjlig att nå under Inför budgetåret 2019 råder stor osäkerhet kring de riktade statsbidragen där överenskommelser ska skrivas mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och staten. I den föreslagna budgetfördelningen har 18 miljoner budgeterats som intäkt och endast 10 miljoner som ökade kostnader i samband med satsningarna. 25 (37)

26 Resterande del av statsbidragen ska delfinansiera den utveckling inom dessa områden som redan görs idag. Budgetfördelningen innebär flera strategiska satsningar: Fortsatt satsning på primärvården Ytterligare satsning på specialistutbildning av sjuksköterskor Fortsatt satsning på fler ST-läkare både inom primärvård och specialistvård Fortsätta och intensifiera arbetet med att flytta vården mot öppnare vårdformer enligt utredningen god och nära vård. Beslutade investeringsmedel för 2019 är 48 miljoner vilka fördelas på en generell pott 22 miljoner, gasredundans 3 miljoner, primärvårdens lokaler 2 miljoner samt om och tillbyggnaden av enheten för akut omhändertagande 21 miljoner. Bedömning Förvaltningens bedömning är att den internbudgetfördelning som föreslagits är i linje med de intentioner och strategier som finns för hälso- och sjukvården på Gotland. Den föreslagna internbudgetfördelningen stämmer väl överens med hälso- och sjukvårdens verksamhetsplan för 2019 för att genomföra givna uppdrag och nå uppsatta mål. Ärendets behandling under mötet n Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Inger Harlevi (M) och Bibbi Olsson (C) lämnar följande utredningsuppdrag till förvaltningen som tilläggsyrkande: Inom personalbudgeten ska framgå att tillräcklig höjd är tagen för kostnader för hyrpersonal. Att hälso- och sjukvårdsnämnden (för mandatperioden ) i början av 2019 får redovisat att så är fallet. Bakgrund HSN-AU 634 Yvonne Skovshoved, ekonomichef och Maria Dalemar, hälso- och sjukvårdsdirektör, föredrar ärendet. Några mindre justeringar i underlaget kommer att göras inför nämndens sammanträde. 26 (37)

27 Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att fördela internbudgeten inför 2019 enligt förvaltningens förslag. beslutar att hälso- och sjukvårdsdirektören i dialog med nämndsordföranden disponerar den pott på 13,2 miljoner som är budgeterad på förvaltningsledningen. Vid disponering av potten informeras hälso- och sjukvårdsnämnden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse internbudgetfördelning 2019 daterad 31 oktober 2018 Skrivelse Internbudgetfördelning (37)

28 HSN 619 Verksamhetsplan 2019 HSN 2018/24 HSN-AU 635 s beslut fastställer verksamhetsplan Verksamhetsplanen fastställs årligen av nämnden i november samtidigt med budget för kommande år. Nuvarande koncernstyrkort gäller för perioden och beslutade nämndmål för Viss text har lagt till bland annat ett stycke har lagt till som beskriver att lagar, förordningar och program utgör grundpelare, för att ge en bättre helhetsbild. De största innehållsmässiga förändringarna jämfört med föregående års verksamhetsplan ses i avsnitten övergripande program respektive prioriterade utvecklingsområden och tillhörande aktiviteter. Efter dialog med arbetsutskottet föreslås, förutom mindre omformuleringar, även ett ytterligare prioriterat uppdrag från nämnd jämfört med föregående år: I samverkan med Socialförvaltningen fortsätta arbetet med trygg och effektiv utskrivning och därmed säkerställa att genomsnittligt antal dagar för utskrivningsklara patienter, 65 år och äldre, på sjukhuset inte överstiger rikets genomsnitt. För 2019 har två prioriterade utvecklingsområden identifierats: Attraktiv arbetsplats, med god kompetensförsörjning och delaktiga medarbetare Nära hälso- och sjukvård med utgångspunkt från patienten I verksamhetsplanen beskrivs också vilka aktiviteter som ska göras under 2019 utifrån övergripande program. Ärendets behandling under mötet Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Bakgrund HSN-AU 635 Emma Norrby, förvaltningscontroller, föredrar ärendet. Några mindre justeringar i underlaget kommer att göras inför nämndens sammanträde. Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. 28 (37)

29 Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer verksamhetsplan Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 31 oktober 2018 Verksamhetsplan (37)

30 HSN 620 Attestförteckning 2019 HSN 2018/25 HSN-AU 636 s beslut godkänner föreslagen attestförteckning för Inför varje nytt budgetår ska nämnden besluta om kommande års attestförteckning där det framgår vem som har rätt att beslutsattestera angivna ansvar inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Beslutsattest innebär ett godkännande av ekonomiska transaktioner inom budgetansvaret. Bedömning Förvaltningens bedömning är att framtagen attestförteckning innehåller korrekt angivna beslutsattestanter på respektive budgetansvar och information om särskilda uppdrag och beslutsattesträttigheter/ansvar så att kontroll mot aktuell attestförteckning kan utföras. Ärendets behandling under mötet Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Bakgrund HSN-AU 636 Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner föreslagen attestförteckning för Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 29 oktober 2018 Attestförteckning (37)

31 HSN 621 Resultat från medarbetarenkäten HSN 2018/46 HSN-AU 637 s beslut lägger informationen till handlingarna. Ärendets behandling under mötet Therése Kullåker, bitr HR-chef, gästar nämnden och informerar om resultaten från medarbetarenkäten Svarsfrekvensen för hälso- och sjukvårdsförvaltningen är 71 procent (76 procent förra året). Hållbart medarbetarengagemang (HME) är ett index med ett antal frågor som används nationellt för att möjliggöra jämförelser. Ju högre siffra i index desto bättre resultat. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens sammanvägda resultat landar på 77 (förra året 75) vilket ligger i linje med snittet för landsting/regioner. Psykosocial arbetsmiljöindex är i år 70 (förra året 65). Den största förbättringen inom HME är att medarbetarna upplever att det är färre konflikter som påverkar arbetsplatsen negativt. Även stressnivån har blivit något lägre, medarbetarna får stöd från sin chef vid hög arbetsbelastning samt att fler medarbetare är insatta i arbetsplatsens mål. Åtgärder som sannolikt har bidragit till det positiva resultatet är enheternas arbete med de handlingsplaner som togs fram förra året, utbildning för förvaltningens samtliga enheter i konflikthantering samt fokus på verksamhetens uppdrag. Utifrån årets resultat fortsätter arbetet på förvaltningsnivå med påbörjade åtgärder som visat sig ge resultat. Förvaltningsledningen och den övergripande samverkansgruppen kommer även att analysera om ytterligare åtgärder behövs. Ledamöterna har inför dagens möte fått del av resultaten i sin helhet. Bakgrund HSN-AU 637 Maria Dalemar, hälso- och sjukvårdsdirektör, berättar kort om den medarbetarenkät som regionens medarbetare har besvarat under oktober månad. Undersökningen är mindre omfattande jämfört med förra året och syftar till att få en lägesbild över om det arbete som gjorts efter förra medarbetarenkätens resultat gett effekt. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen hade i år en total svarsfrekvens på 71 procent, men det skiljer sig mellan förvaltningens enheter. Fler medarbetare än tidigare rekommenderar Region Gotland som arbetsgivare till andra. Även den psykosociala arbetsmiljön har förbättrats liksom frågorna inom hållbart medarbetarindex. Resultatet varierar mellan förvaltningens enheter och varje chef ska nu gå igenom sina resultat på arbetsplatsträffar. På nämndens sammanträde presenteras resultatet mer ingående, ett underlag skickas även ut inför sammanträdet. 31 (37)

32 HSN 622 Muntlig rapport från arbetet med handlingsplanen för oberoende av inhyrd personal HSN 2017/115 HSN-AU 638 s beslut lägger informationen till handlingarna. Ärendets behandling under mötet Therése Kullåker, bitr HR-chef, gästar nämnden och informerar om arbetet med oberoende av inhyrd personal. Hon visar statistik över tillsvidareanställda och visstidsanställda sjuksköterskor 2017 jämfört med Positivt är att antalet anställda sjuksköterskor ökar. Tillsvidareanställda sjuksköterskor (allmän) har ökat från 181 personer 2017 till 191 personer Visstidsanställda har ökat från 11 personer 2017 till 22 personer När det gäller tillsvidareanställda specialistsjuksköterskor har en minskning skett med en person mellan åren och visstidsanställda specialistsjuksköterskor en ökning med fyra personer. Information lämnas också utifrån en tidigare fråga från nämnden om hur många specialistsjuksköterskor som har fått ta del av regionens utbildningspengar. Sedan 2008 har 47 personer fått del av regionens utbildningspengar. Av dessa har sex personer slutat sin anställning i hälso- och sjukvårdsförvaltningen varav tre personer har börjat arbeta i en annan förvaltning och tre personer har bytt till en annan arbetsgivare. Therése Kullåker genomför intervjuer med läkare inom förvaltningen kring hur de trivs, deras anställning och så vidare för att lyfta fram fördelar med att arbeta inom hälsooch sjukvården på Gotland. Informationen kan användas i annonser i rekryteringssammanhang. Förvaltningen har även spelat in en film som ska användas för rekrytering av klinisk farmaceut, något som sannolikt kommer att användas även i annonser för andra tjänster framöver. 32 (37)

33 HSN 623 Verksamheten informerar samt medicinska resultat: kirurgi HSN 2018/46 HSN-AU 639 s beslut lägger informationen till handlingarna. Ärendets behandling under mötet Eva Borin, verksamhetschef kirurgi/urologi, och Mats Savlid, överläkare och medicinskt ansvarig för akutkirurgi, gästar nämnden och informerar om den kirurgiska verksamheten på Visby lasarett. Exempel på medicinska resultat och statistik presenteras, liksom områden utvecklingsarbete och framtidsutmaningar. Inom kirurgin arbetar 10 överläkare och 2 specialister, 5 ST-läkare samt 3-4 ATläkare. Inom urologin arbetar 2 överläkare och 1 underläkare. Vid behov tas specialistkonsulter in för båda verksamheterna. 33 (37)

34 HSN 624 Muntlig information på nämndsammanträdet: smittskyddsläkaren HSN 2018/46 HSN-AU 640 s beslut lägger informationen till handlingarna. Ärendets behandling under mötet Sven Montelius, smittskyddsläkare, gästar nämnden och ger sin årliga information. Antibiotikaförskrivningen är hög på Gotland, 345 recept per 1000 invånare. Strama arbetar aktivt med information och utbildning till förskrivare men även att utbilda ambassadörer på vårdcentraler och antibiotikasmarta sjuksköterskor på lasarettet som kan stötta läkare. I förlängningen kan en hög användning av antibiotika bidra till antibiotikaresistens vilket kan öka förekomsten av multiresistenta bakterier. Influensavaccineringen inför säsongen startade den 6 november och förhoppningen är att årets vaccin har bättre effekt än föregående år. Arbetet med hepatit C-patienter fortsätter för att identifiera de som är i behov av läkemedelsbehandling. Förekomsten av klamydia på Gotland är i linje med de senaste åren. Antalet fall av gonorré har ökat i landet, på Gotland har dock bara två fall hittills i år konstaterats. 34 (37)

35 HSN 625 Informations- och anmälningsärenden november HSN 2018/47 HSN-AU 641 s beslut lägger informations- och anmälningsärenden till handlingarna. Regionens revisorer: Granskning av beslutsunderlagens kvalitet och beredning av ärenden (HSN 2018/563) SON 139 Sammanträdesordning 2019 (HSN 2018/4) RF 121 Samordning av bostadsförsörjning, förslag till organisation samt ansvar (HSN 2018/4) RF 122 Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud (HSN 2017/49) RF 129 Sammanträdesordning 2019, för regionstyrelsen och regionfullmäktige (HSN 2018/4) RF 144 Information. Fördelning av internbudget nämnder (HSN 2018/7) RS 244 Gallringsregler Remiss från Inera (HSN 2018/370) HSN-AU 607 Remiss av promemorian en sexårig utbildning till läkarexamen (HSN 2018/344) Anmälan enligt Lex Maria (HSN 2018/464) Anmälan enligt Lex Maria (HSN 2018/468) Anmälan enligt Lex Maria (HSN 2018/462) Anmälan enligt Lex Maria (HSN 2018/274) Anmälan enligt Lex Maria (HSN 2018/320) Anmälan enligt Lex Maria (HSN 2018/338) Anmälan enligt Lex Maria (HSN 2018/463) Begäran om omprövning av beslut om bullernivå vid helikopterflygplatsen Fridlanda vid Visby lasarett (HSN 2018/565) 35 (37)

36 SKL informerar: Information om höjning av högkostnadsskyddsbelopp för vårdavgifter till landstingen och för läkemedel fr.o.m. den 1 januari 2019 (HSN 2018/6) BarnSam: Överenskommelse Samarbete kring barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet (HSN 2018/447) Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Bakgrund HSN-AU 641 Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. 36 (37)