Verksamhetsplan 2015 Version Verksamhetsplan 2015

Transkript

1 Version 1.0 Verksamhetsplan 2015

2 1. Inledning Sammanfattning och ekonomi Bakgrund Övergripande inriktning Fokusområden Säkerställa infrastruktur Öka användningen för ökad nytta Kommunikation och dialog Fastställa finansieringsmodell Mål Strategier för invånartjänster Ansvar i landsting och regioner... 7 Sid 1/12

3 1. Inledning 1.1 Sammanfattning och ekonomi Landsting och regioner har genom tecknat Samverkansavtal, augusti 2013, beslutat sig för att samverka och samarbeta avseende gemensamma IT-tjänster. Kostnaderna för detta fördelas mellan landsting och regioner i förhållande till invånarantal. Den solidariska finansieringen har de senaste åren varit oförändrad med index-uppräkning med index LPIK exklusive läkemedel från SKL och föreslås så förbli även för år Ramen för den solidariska finansieringen (exkl extern finansiering från stat och kommuner) beräknas 2015 uppgå till 400 MKR. Extern finansiering beräknas till ca 100 MKR. Landstingens gemensamma medel Fördelningen av landstingens solidariska medel har fördelats utifrån följande principer: Alla landsting och regioner (utom Stockholms läns landsting) har i januari 2013, tecknat ett separat avtal med Stockholms läns landsting om att invånartjänster utförs till ett årligt belopp om 131 tkr fram till år Minimal kostnad för drift och förvaltning av förvaltningsobjekten. Ingen eller ringa utveckling inom förvaltningen. Av rättsliga skäl nödvändiga upphandlingar. Generell kraftfull neddragning Finansiering utanför landstingens gemensamma medel Det finns vissa tjänster som innefattas i den gemensamma e-hälsoportföljen som finansieras av landsting och regioner, men utom ramen för den solidariska finansieringen. Sedan tidigare finansieras exempelvis Eira och eklient på detta sätt. Nationella hjälplinjen har riskerat nedläggning sedan den statliga finansieringen upphört. Landstingsdirektörerna har beslutat att finansiera verksamheten under 2015 utanför ramen. Tre nya tjänster står klara 2015 vars utveckling helt eller till del finansierats av statliga medel, där landsting och regioner nu tar över betalningsansvaret. Dessa tre är; Sammanhållen Vaccinationsinformation, E-tjänster för stöd och behandling samt Hitta och jämför hjälpmedel. För Hitta och jämför hjälpmedel har landsting och regioner redan tidigare haft kostnader för Hinfo, som nu blir ersatt. Tjänsterna Händelseanalys NITHA samt Video- och distansmöte föreslås finansieras utanför ram, med prissättning enligt förslag till ny finansieringsmodell. För detta krävs tecknade av tjänsteavtal med respektive huvudman. Extern finansiering: Den statliga finansieringen är i princip säkerställd, men bygger naturligtvis på att leveranser sker enligt uppsatta mål. Den kommunala finansieringen är inte lika säkrad, utan där pågår förhandlingar med SKL. Den stora problematiken handlar om hur kommuner ska involveras i styrning vid Sid 2/12

4 utveckling och förvaltning av gemensamma tjänster inom e-hälsa, och hur de ska vara med och dela på kostnaderna för tjänsterna. Se tabell i slutet av dokumentet. 1.2 Bakgrund Inera har uppdraget att koordinera landstingens och regionernas samarbete för att utveckla och införa gemensamma e-hälsotjänster, teknisk infrastruktur samt gemensamma regelverk och standarder. I uppdraget ingår att samverka med övriga aktörer inom området; kommuner regeringen, myndigheter, privata vårdgivare, FoU och ideella organisationer samt marknadens aktörer. Arbetet med verksamhetsplanen har bedrivits i samarbete med landsting och regioner som ansvarar för att innehållet i verksamhetsplanen är förankrat och efterfrågat i verksamheten. För att koordinera och samordna den nationella e-hälsoportföljen har ett Programkontor etablerats på Inera. Programkontoret arbetar enligt en fastställd Beställningsprocess, för att välja ut, prioritera och starta projekt. Input är förslag och idéer och output är en lista med beslutade och prioriterad projekt som ska ingå i den gemensamma nationella e-hälsoportföljen. För ärendeberedning har ett utvecklingsråd etablerats. Utvecklingsrådet bereder underlag och idéer kring nya utvecklingsinsatser utifrån fastställda kriterier, söker synergier och återanvändningsbarhet, identifierar beroenden och påverkan på infrastrukturen samt föreslår fortsatt hantering av utvecklingsidéer. Förankring sker med landsting och regioner genom Ineras Programråd. 2. Övergripande inriktning Verksamhetsplanen för 2015 ska ge en samlad bild av landstings och regioners gemensamma e- hälsoinitiativ och beskriva de viktigaste prioriteringarna för det kommande året. Målbilden i handlingsplanen för ger utgångspunkterna för gjorda prioriteringar. Alla delar i verksamheten, alla aktiviteter som genomförs, bidrar till helheten och till måluppfyllelsen direkt eller indirekt. Med denna verksamhetsplan som utgångspunkt görs förvaltningsobjekt- och utvecklingsprojektens planering för året. 2.1 Fokusområden 2015 Inera har i samarbete med strategiskt råd och samtliga programstyrgrupper identifierat fyra övergripande fokusområden. Fokusområden för 2015 är att säkerställa infrastrukturen, att öka användningen av nyttoskapande tjänster, att marknadsföra och kommunicera samt att tydliggöra finansieringsmodellen Säkerställa infrastruktur För att kunna dela information och få nytta i vardagen genom e-hälsotjänster, krävs en stabil och väl fungerande gemensam teknisk infrastruktur med god tillgänglighet. De senaste åren har nödvändiga utveckling- och vidareutvecklingsinsatser av olika anledningar fått stå tillbaka till förmån för budgetsatsningar inom andra områden. Det har fört med sig att infrastrukturen idag befinner sig i ett läge där de krav som ställs på den inte kan tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Generellt för Sid 3/12

5 infrastrukturområdet gäller därför att det måste ske en tydlig satsning för att förstärka och vidareutveckla den nationellt gemensamma infrastrukturen så att stabilitet, prestanda och tillgänglighet ska kunna upprätthållas. Det mest prioriterade området under året är därför att säkerställa att infrastrukturen fortsätter att drivas med fokus på säkerhet, tillgänglighet och prestanda. Detta innebär: Säkra gemensam infrastruktur och tydliggöra kravställning till vårdgivarna för lokal följsamhet Fortsatt fokus på standardiserade lösningar/tjänstekontrakt Fokus kommer vara att utreda och tydliggöra kraven, identifiera förändringsbehov rörande infrastrukturen och arbeta mot måluppfyllnad Öka användningen för ökad nytta En första förutsättning för få ut nytta och uppnå effekterna av den potential som finns av en e- hälsotjänst är rimligen att tjänsten används. För att e-hälsotjänster ska få en ökad användning krävs i sin tur en ökad anslutningstakt, incitament för att skapa anslutning och kvalitet i landstingens anslutningar. En viktig uppgift är att skapa transparens och tydliga processer för beställningsarbete i form av en väl genomtänkt beredningsprocess inom ramen för Ineras programkontor. Här finns en överblick över alla initiativ och uppföljning av att nyttoeffekter uppnås. Några delar som är viktiga för effekthemtagning är: Tydligare planer för effekthemtagning för varje tjänst Fokus på breddinförande av tjänster med störst effekt Stärka upp arbetet med kostnads- och nyttoanalys i beredningen av nya initiativ Transparent och tydlig prioritering så att resurser används optimalt Stimulering och stöd för anslutningsarbete Kommunikation och dialog Ökade insatser för kommunikation och dialog är en av våra viktigaste uppgifter inför och under E-hälsotjänsterna ska paketeras och beskrivas på ett sätt som skapar förståelse och engagemang. Utgångspunkt är nyttoperspektivet där vi undviker tekniska begrepp. Framtida möjligheter beskrivs om vad vi kan åstadkomma med rätt förutsättningar och finansiering. Trovärdiga kostnads- och nyttoanalyser ska tas fram för att visa på både nytta och kostnader för gemensamma tjänster. Måluppfyllelse ska publiceras kontinuerligt, exempelvis täckningsgrad, nyttjandegrad och kundnöjdhet. Det blir underlag för dialog, lärande och förbättringar. Beslut ur ett helhetsperspektiv underlättas. Idag levererar endast invånartjänster paketerad månadsstatistik. Vi måste göra tydligt vad som är nationellt ansvar respektive vårdgivaransvar. Att ansluta sig till och införa en e-hälsotjänst är ofta ett stort arbete vars omfattning underskattas. Det är viktigt att en nära dialog med landsting och regioner kommer tillstånd, både för att säkerställa att rätt satsningar görs inom ramen för det gemensamma arbetet, men också för att inhämta synpunkter och ständigt förbättra det som redan har levererats. Det är av största vikt att de gemensamma initiativen kommer från verkliga behov i landstingens och regionernas verksamhet, vilket även skapar en efterfrågan på att ansluta sig till tjänsterna. Sid 4/12

6 2.1.4 Fastställa finansieringsmodell Landsting och regioner finansierar de gemensamma insatserna solidariskt utifrån befolkningsmängd. Inera fakturerar dessa kostnader kvartalsvis. Utöver landstingen och regionernas finansiering tillkommer riktade medel från staten, avsedda för specifika insatser samt finansiering från kommunerna och övriga intressenter. Fördelningen av 2014 års finansiering motsvarar ungefär 75% från landstingen, 20% från staten och 5% från övrigt. E-hälsoutvecklingen kräver omfattande omställningsinvesteringar under hela perioden fram till och med Samtidigt minskar utrymmet i den gemensamma budgeten för utvecklingsprojekt beroende på ökade drifts- och förvaltningskostnader. Under 2015 återstår inget utrymme för nyutveckling om inte genomgripande effektiviseringar och alternativa modeller för finansiering genomförs. En ny finansieringsmodell som är en kombination av helt eller delvis skalbara faktorer och som återspeglar samtliga intressenters möjligheter att utnyttja tjänsten, respektive deras faktiska nyttjande av tjänsten ska beslutas och stegvis etableras. Modellen utformas så att den stimulerar utvecklingen av e-hälsa och samverkan. 2.2 Mål I handlingsplanen för landsting, regioners och kommuners samarbete inom e-hälsoområdet finns förutom en målbild över situationen 2018, årsvisa mål formulerade. Målen för år 2015, som ska uppfyllas är: Under 2015 har samtliga landsting/regioner och kommuner förändrat befintliga ekonomiska ersättningsformer till vårdgivare så att de stimulerar användningen av e-hälsotjänster. 40% av besöken till vården bokas år 2015 via Mina vårdkontakter 80% av invånarna har år 2015 möjlighet att nå intyg som utfärdats inom hälso- och sjukvården via Mina vårdkontakter 100% av invånarna har år 2015 möjlighet att samla och överblicka sina vaccinationer via Mina vårdkontakter För invånartjänster har dessutom förtydligande mål för arbetats fram för 2015 rörande tillgänglighet, kännedom och användning, nöjdhet och nyttoeffekter Tillgänglighet 15% av landets patienter har möjlighet att ta del av sina resultat och värden från provtagningar och undersökningar via Mina vårdkontakter. 65% av invånarna har möjlighet att nå delar av sin journalinformation avseende vård enligt hälso- och sjukvårdslagen via 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter) 75% av vårdmottagningarna i landstingen/regionerna är anslutna till relevanta invånartjänster utifrån verksamhetsuppdrag. 75% av anslutna vårdmottagningar har avtalade SLA:er om tillgänglighet kopplat till 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter) och av dessa uppnår 75% målen. Få och korta avbrott i infrastrukturen med färre än tio driftsincidenter per tjänst. Sid 5/12

7 Kännedom och användning 55% av invånarna känner till 1177 Vårdguiden. 65% av målgruppen år känner till UMO. 25% av invånarna använder 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter). Nöjdhet 75% av användarna är nöjda och upplever att de får den hjälp de behöver när de använder någon av invånartjänsterna. 85% av användarna känner förtroende för invånartjänsterna och upplever att de är tillgängliga när de behövs. 75% av de som vänder sig till supporten upplever att de får relevant hjälp inom rimlig tid. Nyttoeffekter 70% av användarna anser att 1177 Vårdguiden på webb och telefon är ett bra komplement till kontakten med hälso- och sjukvården och omsorgen. 75% av patienterna inom ett specifikt vårdområde som använt invånartjänsterna upplever att de ger ett bra stöd för överblick och delaktighet genom hela vårdprocessen. 80% av användarna som ställt en fråga eller sökt information genom invånartjänsterna upplever att de fått ökad kunskap om eller förståelse för sin hälsosituation och vårdutbudet och kan göra aktiva val. 75% av medaktörer och profession som använder 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter) upplever att de uppnått effektivare arbetsformer och frigjort resurser inom sin verksamhet. Inom utvalda piloter visa på ett mer effektivt nyttjande av de totala resurserna inom det område som invånartjänsterna stödjer och med bibehållen eller ökad kvalitet. 75% av de som varit i kontakt med 1177 Vårdguiden på telefon har helt eller delvis följt rådet Strategier för invånartjänster Med syfte att uppnå målen för programområdet invånartjänster och styra mot verksamhetsplanens fyra fokusområden är följande strategier utformade för programområdet invånartjänster: Största möjliga kvalitet och användarnytta Stärka integrationen mellan invånartjänsterna/e-hälsa och respektive landstings/regions hälsooch sjukvårdsstruktur och kommunernas vård- och omsorgsverksamheter Styrning genom effektmål utformade i nära dialog med uppdragsgivarna Stärka den nationella gemensamma nyttan och skapa utrymme för regional flexibilitet utifrån behov Användarcentrerad utveckling som utgår från användarens behov och processer samt de aktörer som är medskapare eller på annat sätt skapar förutsättningar för att lösningen och nyttorna ska kunna realiseras Kontinuerlig konceptutveckling och paketering av tjänster kopplat till målgrupp, behov och situation Sid 6/12

8 Samla landstingens och regionernas gemensamma erbjudande till invånarna under starka varumärken 1177 Vårdguiden och UMO Ligga i framkant och med rätt positionering genom strategisk och systematisk omvärldsbevakning och marknadsanalys samt koppling till forskning Effektivisering Implementering av sourcingstrategin och använda resurserna på rätt saker och göra saker rätt med rätt kompetens Hitta synergier genom smart resursallokering och processer som förstärker samverkan och integration mellan kanaler, tjänster och infrastruktur Hållbar och effektiv drift och förvaltning genom kontinuerlig vidareutveckling av befintliga tjänster och infrastuktur 3. Ansvar i landsting och regioner Den bakomliggande strategin med att utveckla e-hälsotjänster är att de ska införas och användas så att tänkta effekter kan uppstå i verksamheten. Förväntningarna på effekterna är stora; En ökad medverkan från individen för att öka engagemanget för den egna hälsan, förbättrad kvalitet och effektivitet, samarbete över organisationsgränser och effektivare administration. Landsting och regioner har ett ansvar för att dessa förväntningar ska infrias och att handlingsplanens mål uppfylls. Utvecklade e-hälsotjänster behöver införas och användas för att effekterna ska kunna realiseras. Landsting och regioner ansvarar för införandekostnader av de olika tjänsterna som t.ex, anslutningskoordinering till tjänsteplattformen, test, certifiering, utbildning och kommunikationsåtgärder. Ska handlingsplanens uttalade mål för 2015 uppnås krävs ökad anslutning, införandetakt och användning. 40% av besöken till vården bokas år 2015 via Mina vårdkontakter fler vårdenheter behöver ansluta sig till tidboken i Mina vårdkontakter 80% av invånarna har år 2015 möjlighet att nå intyg som utfärdats inom hälso- och sjukvården via Mina vårdkontakter landstingen behöver byta till de nya tjänstekontrakten för att skicka läkarintyg 100% av invånarna har år 2015 möjlighet att samla och överblicka sina vaccinationer via Mina vårdkontakter landstingen ska se till att alla vaccinationer registreras i system som stöder framtaget tjänstekontrakt, samt verka för att privata vårdgivare och kommuner använder system som uppfyller detta. Handlingsplanen innehåller även en målsättning som rör ersättningsformer till vårdgivare inom landsting och regioner för 2015: Under 2015 har samtliga landsting/regioner och kommuner förändrat befintliga ekonomiska ersättningsformer till vårdgivare så att de stimulerar användningen av ehälsotjänster Sid 7/12

9 För att stödja och koordinera införande kommer Inera under 2015 tillsammans med landsting och regioner att upprätta en nationell införandeplan per tjänst för att skapa en samlad bild av den planerade progressen. Vidare kommer det samordnat att tillgängliggöras måluppfyllelse i form av mätresultat. Sid 8/12

10 Verksamhetsplanen i siffror Uppdrag Gemensam Tillägg Extern Total Svensk informationsdatabas för läkemedel, SIL tkr tkr Intygstjänster tkr tkr Ordinationsverktyg Pascal tkr tkr tkr Video- och distansmöte tkr tkr Sammanhållen vaccinationsinformation tkr tkr tkr Svenska biobanksregistret, SBR tkr tkr Nationell patientöversikt, NPÖ tkr tkr tkr Infektionsverktyget tkr tkr Elektronisk remiss tkr tkr Vårdens intyg/mina intyg tkr tkr tkr Eira tkr tkr NITHA tkr tkr Journal- och läkemedelstjänster tkr tkr SFINX tkr tkr Rikshandboken i barnhälsovård tkr tkr Vårdhandboken tkr tkr Nationella hjälplinjen tkr tkr 1177 Vårdguidens e-tjänster & Tidbokning tkr tkr e-tjänster för stöd och behandling tkr tkr Hitta och jämför hjälpmedel tkr tkr Hitta och jämför vård & tandvårdsjämförelse tkr tkr tkr 1177 Vårdguiden på webben tkr tkr 1177 Vårdguiden på telefon & RGS tkr tkr tkr tkr UMO.se tkr tkr Fimpaa! 300 tkr 300 tkr Anonyma frågetjänster tkr tkr Sid 9/12

11 Uppdrag Gemensam Tillägg Extern Total Språktjänsten 900 tkr 900 tkr Uppgradera tidbokningskontrakten 900 tkr 900 tkr Prenumerationstjänsten tkr tkr Infrastruktur tkr tkr tkr Samordnad nationell drift tkr tkr Strategisk arkitekturfunktion tkr tkr Identifieringstjänst SITHS tkr tkr tkr Katalogtjänster HSA tkr tkr tkr Säkerhetstjänster tkr tkr Datakommunikationstjänst Sjunet tkr tkr tkr Personuppgiftstjänst 700 tkr 700 tkr ICC Integration Competence Center (inklusive TP) tkr tkr eklient tkr tkr Nationell kundservice tkr tkr Kortutbyte SITHS tkr tkr Ledning & OH tkr tkr Stödfunktioner och lokaler tkr tkr Verksamhetsledning tkr tkr Effektiviseringsöverskott tkr tkr Summa tkr tkr tkr tkr Sid 10/12

12 Beräknad kostnadsfördelning för resp. landsting och region Den solidariska finansieringen har de senaste åren varit oförändrad med index-uppräkning med index LPIK exklusive läkemedel från SKL och föreslås så förbli även för år Se kolumnen för Gemensam finansiering. Belopp i kolumnen Tillägg kan en anges när avtal tecknats med respektive huvudman rörande tjänsterna NITHA, Video- och distansmöte och Samordnad vaccinationsinformation. Fördelning Gemensam finansiering Tillägg Extern finansiering Stockholms läns landsting tkr Landstinget i Uppsala län tkr Landstinget Sörmland tkr Landstinget i Östergötland tkr Landstinget i Jönköpings län tkr Landstinget Kronoberg tkr Landstinget i Kalmar län tkr Region Gotland tkr Landstinget Blekinge tkr Region Skåne tkr Region Halland tkr Västra Götalandsregionen tkr Landstinget i Värmland tkr Örebro läns landsting tkr Landstinget Västmanland tkr Landstinget Dalarna tkr Landstinget Gävleborg tkr Landstinget Västernorrland tkr Jämtlands läns landsting tkr Västerbottens läns landsting tkr Norrbottens läns landsting tkr Summa tkr tkr tkr Sid 11/12