Åbo stads Euro-projekt. Thorbjörn Andersson, FL Datateknikchef Åbo stads datateknikavdelning epost:

Transkript

1 Åbo stads Euro-projekt Thorbjörn Andersson, FL Datateknikchef Åbo stads datateknikavdelning epost:

2 Innehållsförteckning Bakgrund Kort om Åbo Introduktion Huvudpunkter Erfarenheter 1,,n ur olika synvinklar Tidsplanen Skillnader

3 Åbo - Turku Finlands äldsta stad, 770 år Officiellt tvåspråkigt Innevånare (2002/2003) Anställda inom staden ~ Stark kulturell bakgrund, se Kommunalberättelsen (obs är universitetet Åbo Akademi )

4 Bakgrund Antal stadsantällda inom Åbo stad ca (2002) Antal arbetsstationer inom förvalntingen är nästan Antal arbetsstationer inom undervisningssektorn är över Informations teknologi/underhålls arbete inkl ca 150 personår ( 2002) IT utgifter är nära 21 M Euro/år Stadens centrala datateknikavdelning har 55 anställda Datateknikavdelingens omsättning var 6,7 M Euro (2002)

5 Huvudpunkter Projektorganisationen klar i tid Ansvarsområdena entydigt klara Informera alla (som berörs av projektet) Inventera applikationsportföljen (Y2K var till hjälp) Testa tillräckligt ofta och noga Beställ/reservera behövlig hjälp i tid (konsulterna tar slut närmare dagen D) Budgetera för eventuella extra, överraskande utgifter

6 Finland med bland de första Den gemensamma valutan euro togs i bruk fredagen den i 11 EU länder Utanför blev Stor-Britannien, Sverige, Danmark och Grekland. Euro-ländernas nationella valutor bands till euron t.o.m med en fast växelkurs. 1 euro var Finska mark Marken var inte mera en självständig valuta utan eurons representationsform ( uppenbarelseform ) Övriga valutors kurser noteras dagligen i relation till euron.

7 Före övergången Starta i god tid och i lugn och ro. (datatekniken började en innoficiell info-kampanj i januari Stadsstyrelsens officiella beslut Övergång ) Kom överrens när organisationens "hemvaluta" byts. Besluta i tid om ni konverterar eller sparar kronan, dvs hur ni respekteras historian. Fullt systemtest är nästan omöjligt att fullfölja, endast komponenttest (= hel applikation) och dess interfacetest möjliga. T.ex blandvaluta medför oväntade testproblem Bankerna skötte transferen vid betalningstransaktioner ifall hemvalutan var olika. Många företag övergick till euro, som hemvaluta i snabbare takt.

8 Flexibla beslut Inventera funktionerna noga så att alla valutaändringssituationer kommer fram (t.ex. simhallarnas förvaringsboxar) Var förberädd på snabba och flexibla beslut vid problemsituationer (t.ex. gratis parkering någon vecka eftersom automaternas byte tog en viss tid) Besluta i tid vad som bör göras under övergångstiden (automater med slantar, kassaapparater, o.dyl) Ett varingens ord: Förbind INTE eurokonverteringens tidschema med andra utvecklingsprojekt, eftersom eurotidsschemat inte går att ändra när det är fastslaget. (Det samma gällde för Y2K)

9 Växelkassan Extra stor växelkassa önksvärd ifall man vill snabbt samla in den gamla valutans "representationsform ( uppenbarelseform"). Bokföringsmässiga avrundningsproblem kan uppstå

10 Tidsplanen Inga nya FIM kontoblankette r mera, bankförbindels estandarden förnyas Övergångsperiden börjar markkens kurs fixeras euro den officiella valutan finansvärlden övergår till handel I euron fakturor och lönekvitton I mark förberdelser att motta eurofakturor Fakturor och lönekvitton I mark med visas även I euron budjeten för 2002 I euron Tarifferna I euron före Bokslutet avsluts i mark endast euro som betalningmedel övergångsperiden slutar Penningsbyteperi den börjar euron som kontanter marken godtas ännu fakturor och lönekvitton I euron och slutsumman I mark bokföringen I euron Pennigsbytes perioden slut inga kontanter I mark Fakturor och lönekvitton endast I euron bokslutet för 2002 I euron

11 Euro som kontovaluta I kontobeskeden på mark konton kunde man se slutsaldot även i euron. Du kunde betala räkningar i euron. Du kunde få euroinsättningnar Bankerna skötte transferen automatiskt Kontots valutakod kunde ändras till euron Vid valutaförändringar kunde det ske +/- 3 pennis avrundningsskillnader.

12 Börsen övergick till Euro (Bank)lånens helibor-referensränta övergick inom euro-området till noterade euribor-räntor (Euro Interbank Offered Rate), euroländerna övergick till handel i euron, värdepapershandeln övergick till euron, även historiedata d.v.s. statistiken, värdepaprens nominella värden och företagens aktiekapital beskrivs i mark eller euro helt enligt ifrågavarande bolags eget beslut, dividen utbetalades i mark eller euron, statens nya masskuldbrev emiterades i euron

13 Euro teknet och förkortningen Det internationella tecknet på tangentbordet alt gr + 5 definitioner i skrivarna/printrarna euro eller sent böjs som i övrigt språkbruk EUR (jmf. FIM) valutakod enligt ISO standarden som förkortning e (jmf mk) eller snt

14 Eurons inflytande på betalningsrörelsen fr.o.m Bankgiroblanketterna förnyades de gröna var för mark de svarta är för euro I bankmaterialet har tillsatts ett fält för valutakoden utgående betalningsrörelse (köpfaktura) inkommande betalningsrörelse (refensbetalning) bankenas streck-kod (versionsnumren) direktdebiteringsmaterialet

15 Eurons inverkan i fortsättningen Perioden för penningsbyte (högst) euro tas i bruk som intern enhet , kassasystemen behandlar både mark och euron, euro som fakturavaluta, slutsumman även i mark endast euro i bruk (senast) Finska marken syns ingenstans mera Bör noteras vid informationsssystemen skärmarnas och utskrifternas rubriker vid penningfält, behandlingsregelinformationen, testning av gränsvärden, dokumentering

16 Att komma ihåg vid övergången Parallell använding av två valutor intern i systemet lönar sig inte för ett halvt års penningstransferperiod (undantag flervalutasystemen) Ett samtidigt övergång på en gång av systemen till ny valuta rekommenderas så att transaktionernas audit trail blir lättare Databasernar och skärmarnas penningfält duger som sådana Mycket onödigt arbete uppstår om det kommer gammal valuta in i eurobaserade databaser

17 Från övergångsperioden till bytesperioiden Två valutors behandling inom informationssystement till år 2001 bokfördes posterna i mark till år 2002 bokfördes posterna i euron Öppna köpreskontrafakturor konverterades till eurobelopp Öppna säljreskontrafakturor konverterades till eurobelopp Interfacen mellan informationssystemen bör underhållas Bokslutsinformationen (utgående balans) för år 2001 í mark överförs till år 2002 öppningssaldo (ingående balans) som euro Differenser kan uppstå eftersom transformationerna behandlas fakturavis på reskontrasidan medan balans- och skuldkontona är på summanivå.

18 Skillnader Valutan finns (inget byte i blindo) Valutans värde är känt, dvs jämfört med USAs Dollar och Japans Yen Slantar finns att tillgå om man vill Möjlighet att lära sig av andras erfarenheter