gemensamma Innehåll: Direktdebitering SEPAs effekter för företag ALLMÄNT betalningarnas snabbhet är i framtiden är till fördel för Betalkort

Transkript

1 GENOMFÖRANDET AV DET GEMENSAMMA EUROBETALNINGSOMRÅDET SEPA I FINLAND FRÅGOR OCH SVAR Innehåll: Allmänt Girering Direktdebitering Betalkort SEPAs effekter för företag ALLMÄNT 1. VAD ÄR SEPA? SEPA är en initialförkortning av orden Single Euro Payments Area, det gemensamma eurobetalningsområdet. Benämningenn avser EU-kommissionens i fråga om betalningar. 2. VAD ÄR SYFTET MED SEPA? mål att Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska utgöra ett hemmamarknadsområde Syftet är att utvidga hemmamarknaden för betalningsrörelsen till att gälla EU-området, EES-länderna Island, Norge och Liechtenstein samt Monaco och Schweiz. Det innebär att hela området får enhetliga förfaranden, regler och standarder för betalningsförmedling. Lagstiftningen om förmedlingen av betalningar inklusive betalningarnas snabbhet är i framtiden likadan inom hela området. Det gemensamma eurobetalningsområdet är till fördel för alla europeiska betaltjänstanvändare. 3. VILKA LÄNDER HÖR TILL SEPA-OMRÅDET? Till SEPA-området hör alla 27 EU-länder (Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Österrike), EES-länderna utanför EU (Island, Liechtenstein, Norge) samt Monaco och Schweiz. 4. HUR HANDLAR BANKERNA FÖR ATT UPPRÄTTA SEPA? Bankerna samarbetar för genomförandet av det gemensamma eurobetalningsområdet genom att ta i bruk allmäneuropeiska SEPA-tjänster såsom SEPA-girering, SEPA-direktdebitering och SEPA-betalkort. Tjänsterna kommer att fungera enligt samma principer inom hela eurobetalningsområdet. Sivu 1

2 5. NÄR INFÖRS SEPA-TJÄNSTERNA? SEPA-tjänsterna införs successivt från och med år I fråga om gireringar avses övergångstiden i Finland löpa ut vid utgången av år Redan nu finns det över 5 miljoner SEPA-anpassade kort med EMV-chip i Finland. Vid ingången av år 2009 var ungefär hälften av betalterminalerna EMV-terminaler och antalet ökar snabbt. Alla kontantautomater har redan chipfunktion. SEPA-direktdebitering börjar tas i bruk i Europa i november 2009, och från och med november 2010 ska alla banker som tillhandahåller nationella direktdebiteringstjänster kunna hantera europeiska direktdebiteringsbetalningar. 6. AVVIKER SEPA-BETALNINGSTJÄNSTERNA FRÅN DE FINLÄNDSKA LÖSNINGARNA? SEPA-betalningstjänsterna avviker från de finländska lösningarna, men bankerna i Finland kompletterar dem med tilläggstjänster för att bevara den nuvarande servicenivån. Varje bank bestämmer själv hur den ska tillhandahålla de allmäneuropeiska tjänsterna. 7. VILKA VALUTOR GÄLLER SEPA? Det gemensamma eurobetalningsområdet förenhetligar, såsom namnet säger, uttryckligen förmedlingen av betalningar i euro. GIRERING 8. VAD ÄR SEPA-GIRERING? SEPA-girering är en eurogirering enligt de nya gireringsstandarderna (ISO XML) med vilken man i fortsättningen kan göra alla betalningar i euro inom det gemensamma eurobetalningsområdet. För SEPA- girering behövs betalningsmottagarens kontonummer i IBAN-form (International Bank Account Number) och BIC-koden (Bank Identification Code) för mottagarens bank. 9. VAD INNEBÄR INFÖRANDET AV DE NYA GIRERINGSSTANDARDERNA? Införandet av de nya gireringsstandarderna innebär förändringar i bankernas och deras företagskunders system. Kundenn och kundens bank identifieras med det internationella kontonumret IBAN och den internationella bankkoden BIC. Alla företagens system där kontonumm mer förekommer ska kunna hanteraa IBAN och BIC i ställer för de inhemska kontonumren. Dessutom inverkar de nya standarderna bl.a. på bankförbindelsesystem, utbetalningssystem och konto- och transaktionsrapporter från bankerna. Sivu 2

3 10. ÄNDRAS KONSUMENTERNAS KONTONUMMER? Det inhemska kontonumret ersätts med kontonumrets internationella form IBAN (International Bank Account Number). Konsumentkunder har redan ett IBAN-kontonummer som behövs vid SEPA-betalningar. Numret finns på kontoutdraget och i den egna nätbanken. På bankernas webbplatser finns också räknare för omvandling av ett nationellt kontonummer till IBAN-form. 11. HUR PÅVERKAR SEPA BETALANDET AV RÄKNINGAR? Som mottagarens bankförbindelse vid betalning av räkningar används alltid IBAN-kontonumret och mottagarens bank BIC-kod. De finns i allmänhet på räkningen. Om uppgifter om mottagarens bankförbindelse saknas måste man begära dem av mottagaren innan betalningen sänds. Ett undantag är betalningar till länder utanför SEPA-området (t.ex. USA). IBAN har ännu inte tagits i bruk i alla länder. 12. VILKA BETALNINGAR ÄR I FORTSÄTTNINGENN UTLANDSBETALNINGAR? Betalningar som går utanför det gemensamma eurobetalningsområdet och betalningar som kommer utifrån till det gemensamma eurobetalningsområdet är fortfarande utlandsbetal lningar liksom också betalningar som förmedlas i någon annan valuta än euro. Egentliga inrikesbetalningar finns inte längre utan alla betalningar är antingen SEPA-betalningar eller utlandsbetalningar. 13. INVERKAR SEPA PÅ BETALNINGSFÖRMEDLINGENS SNABBHET I FINLAND? Nej. Betalningsförmedlingen i Finland fortsätter att vara lika snabb som tidigare. Däremot gör övergången till SEPA förmedlingen av betalningar snabbare från ett land till ett annat inom SEPA-området. Ännu snabbare blir betalningsförmedlingenn när genomförandetiden enligt EU:S betaltjänstdirektiv träder i kraft HUR SNABBT FÖRMEDLAS EN SEPA-GIRERING? högst två bankdagar från dagen då betalningsuppdraget gavs. Gireringarna kommer att förmedlas inom 15. VAD HÄNDER MED REFERENSBETALNINGARNA? KOMMER DET FINSKA REFERENSSYSTEMETT ATT FINNAS KVAR? Det gemensamma eurobetalningsområdet orsakar inga direkta förändringar i tjänster som gäller ankommande referensbetalningar. 16. KAN MAN BETALAA SEPA-GIRERINGAR I KRONOR, T.EX. TILL SVERIGE? Nej, det kan man inte. SEPA-gireringar är alltid i euro. De betalningar i euro som uppfyller villkoren för SEPA-tjänstebeskrivningarna behandlas också i Sverige som SEPA-betalningar. Sivu 3

4 DIREKTDEBITERING 17. VAD ÄR SEPA-DIREKTDEBITERING? Den europeiska SEPA-direktdebiteringen (SEPA-autogiro) avviker betydligt från den finska direktdebiteringen. Fullmakt för SEPA-direktdebitering ges till faktureraren, som ansvarar för upprätthållandet av fullmaktsregister. Betalarens bank har inte nödvändigtvis kännedom om att en fullmakt finns. Sålunda kan bankenn inte kontrollera fullmaktens existens innan betalarens konto debiteras. En elektronisk fullmaktsmall som är under utveckling ger dock möjlighet till att också betalarens bank blir informerad om fullmakten. SEPA-direktdebitering möjliggör även direktdebiteringar av engångskaraktär. Dessutom ger SEPA- direktdebiteringen betalaren möjlighet att under vissa förutsättningar få en direktdebiterad betalning återbetalad inom 8 veckor från debiteringsdagen. 18. FINNS DET FINSKA DIREKTDEBITERINGSSYSTEMET KVAR? Avsikten är att bibehålla det finska direktdebiteringssystemet under övergångsperioden. 19. NÄR TAS SEPA-DIREKTDEBITERING I BRUK? Införandet av SEPA-direktdebiteringen har börjat i november 2009 och de banker som tillhandahållit nationell direktdebitering har senast inom november 2010 skyldighet att genomföra betalarens andel av direktdebiteringar. 20. HUR HÖR E-FAKTURA SAMMAN MED SEPA OCH DIREKTDEBITERING? E-faktura för konsumenter vinner terräng som betalningssätt i Finland. Den betraktas som en kostnadseffektivare och behändigare tjänst som med tiden kommer att ersätta den finska direktdebiteringen. I kombination med bankens tjänst för automatisk betalning av e-fakturaa kan fakturor som nätbankskunder får direkt till nätbanken betalas automatiskt på ett sätt som motsvarar direktdebitering. BETALKORTT 21. VAD ÄR ETT SEPA-BETALKORT? SEPA-kort/ SEPA-betalkort är den allmänna benämningen på ett betalkort med vilket kortinnehavaren kan betala inköp och tjänster samt ta ut pengar i kontantautomatt lika lätt över hela det gemensamma euroområdet. Kortet ska vara försett med EMV-chip. Sivu 4

5 22. VAD BETYDER EMV? Förkortningen EMV kommer från namnet på de internationella instanser som utvecklat kortbetalningsstandarden, dvs. Europay, MasterCard och Visa. Betalkorten med magnetremsaa ersätts med de nya chipkorten enligt EMV-standarden över hela Europa inom de närmaste åren. 23. VAD FÖRÄNDRAS I OCH MED CHIPKORTEN? För användarnaa medför det nya SEPA-kortet inga större förändringar. Sättet att godkänna betalningar blir ett annat när man betalar med chipkort. Vid betalningstransaktionen matar kortinnehavaren själv in kortet i affärens betaltermina och knappar in kortets PIN-kod i stället för att underteckna ettt kvitto. Det innebär attt användningen av den personliga PIN-koden utökas från användning enbart i bankautomat till att gälla all kortbetalning. Förfarandet med underskrift försvinner dock inte helt. Utomlands kan det hända att kvitto ska undertecknas och även i andra undantagsfall om kortet medger det. Med de internationella chipkorten utökas de redan tidigare använda kortfunktionerna kredit och betaltid (s.k. Credit-egenskap) med möjligheten attt utomlands betala inköp direkt från det egna bankkontott (s.k. Debit- egenskap). Vid uttag av kontanter i automat eller betalning av inköp väljer kortinnehavaren själv vilkendera egenskapen han vill använda, sitt bankkonto (Debit) eller kreditegenskapen (Credit). Det är också i fortsättningen viktigt att komma ihåg betalkortets PIN-kod och varaa omsorgsfull med förvaringen och inknappningen. 24. VAR KAN MAN ANVÄNDA SEPA-KORTET SOM BETALNINGSMEDEL? Enligt reglerna för det gemensamma eurobetalningsområdet ska kortet allmänt kunna användas som betalningsmedel i hemlandet och åtminstone i euroländerna. Målet för SEPA mål är att säkerställa att EU- medborgarna kan användaa sina kort på samma sätt över hela det gemensamma eurobetalningsområdet. SEPA-kortet kan användas i de affärer inom det gemensamma eurobetalningsområdet som har en dekal som visar att affären accepterarr kortet (Visa, MasterCard). 25. VARFÖR BEHÖVS CHIPET PÅ KORTEN? SEPA-bestämmelserna förutsätter att chipet ska användas och att EMV-standardenn ska tillämpas på korten. Användningen av chip minskar risken för att korten förfalskas och missbrukas. Kopiering och förfalskning av de nuvarande magnetbandskorten har ökat i Europa. Med hjälp av chipet kan kortinnehavaren identifieras och korttransaktionerna auktoriseras tryggare än med den nuvarande magnetbandstekniken. 26. NÄR TRÄDER SEPAS KORTKRAV I KRAFT? SEPA förutsätter att kort som är avsedda enbart för nationellt bruk ersätts av internationella kort som kan användas åtminstone i Europa. Enligt rekommendationer från samarbetsorganet EPC (European Payments Council) ska bankerna senast från ingången av 2008 börja förse sina kunder med nya SEPA-anpassade betalkort. Målet är att användningen av kort avsedda enbart för nationellt bruk ska upphöra före utgångenn av Sivu 5

6 2010. Varje kortutgivande bank bestämmer dock själv vilka slag av kort den ger ut till kunderna och vid vilken tidpunkt. 27. HUR SKA MAN GÅ TILL VÄGA I SÅDANA AFFÄRER DÄR MAN ENDAST KAN BETALA MED ETT FINSKT BANKKORT? Antalet traditionella kort som enbart fungerar i Finland minskar så småningom. Det lönar sig för affärernaa att redan nu kontakta sin egen bank eller Luottokunta och avtala om att börja acceptera internationella kort. 28. VAD HÄNDER MED ETT KOMBINATIONSKORT? Kombinationskortets nationella bankkortsfunktion kan bytas till internationell. Beslut om detta fattas i varje bank separat. Med det nya SEPA-kortet kan kontodebiteringsfunktionen användas också utomlands. 29. HUR FÅR MAN ETTT SEPA-KORT? Bankerna informerar sina kunder om tidtabellerna och kortalternativen. Av de alternativ som står till buds kan kunden välja t.ex. ett betalkort som endast fogats till ettt bankkonto eller ett betalkort liknande det nuvarande kombinationskortet. Bankerna ersätter bankkorten enligt sin egen tidtabell. Det nya SEPA-kortet medför inga större förändringar för kortanvändarna. 30. VILKA SLAG AV KORT KAN BANKERNA ERBJUDA?. varierar från bank till bank. 31. OM JAG REDAN HAR ETT INTERNATIONELLTT KORT, BEHÖVER JAG DESSUTOM ETT NYTT EUROPEISKT KORT? De nuvarande internationella korten Visa, Visa Electron och MasterCard är redan SEPA-kort och fungerar inom det gemensamma euroområdet. 32. VISA OCH MASTERCARD ÄR KREDITKORT, MEN VAD SKA MAN GÖRA OM MAN VILL HA ETT KORT SOM FUNGERARR PÅ SAMMA SÄTTT SOM ETTT BANKKORT? Bankerna erbjuder utöver kreditkorten Visa och MasterCard också internationella s.k. debitkort, som fungerar på samma sätt som bankkorten och fogas till bankkontot. Kortuttag och automatuttag debiteras från bankkontot på normalt sätt, dvs. korttransaktionerna syns som enskilda transaktioner på bankkontot. 33. VAD KOSTAR ETT SEPA-ANPASSAT KORT? Kortens prissättning varierar per bank, varför det lönar sig att höra sig för hos den egna banken. Sivu 6

7 34. KAN JAG TA UT KONTANTER MED MITT SEPA-ANPASSADE KORT PÅ SAMMA SÄTTT SOM MED MITT NUVARANDE BANKKORT? Ja, det kan du. Dessutom utökas kortets användningsmöjligheter. Kortet går att använda inom det gemensamma eurobetalningsområdet i alla automater som har en dekal som visar att automaten accepterar kortet. Kortets kreditegenskap (Credit) kan naturligtvis användas överallt i världen såsom hittills. SEPAS EFFEKTER FÖR FÖRETAG 35. HUR KAN ETT FÖRETAG FÖRBEREDA SIG FÖR SEPA? Det lönar sig för företaget att diskutera med sin programvaruleverantörr om att uppdatera programmen så att de är SEPA-kompatibla. Det lönar sig också att börja be samarbetsföretagens (t.ex. varuleverant törernas) bankförbindelseuppgifter i IBAN- och BIC-form. Företagen bör också följa upp aktuell informationn om SEPA i medierna och bankerna samt begära mer information om saken från sin egen bank. 36. HUR LÄNGE GÄLLER DE NUVARANDE FINSKA KUNDSTANDARDERNA INOM BETALNINGSRÖRELSEN? De nuvarande standarderna används tills vidare. Beslut om övergången n till de nya standarderna och slopandet av de gamla standarderna fattas i varje bank separat. 37. NÄR INFÖRS DE NYA STANDARDERNA? VAR FÅR MAN BESKRIVNINGARNA? De nya standarderna som används vid SEPA-betalningar införs vid övergångsperiodens början. Beslut om övergången tilll de nya standarderna fattas i varje bank separat. Bankerna ansvarar för att kunderna och programvaruhusen underrättas om standardförändringarna i god tid innan de införs. Sivu 7