SENIOR. Vården måste få kosta! KONGRESS 6-8 MAJ prof. Sölve Elmståhl. åldrandet Läs artikel Alla vinner på ÄMMA. vänta på framtiden

Transkript

1 SENIOR CENTRUM KONGRESS 6-8 MAJ 2015 LEDARE PROGRAM Detta är SENIOR I CENTRUM prof. Sölve Elmståhl TIPSAR om seminarier Läs artikel Demens - inte en del av det naturliga åldrandet Läs artikel Alla vinner på ÄMMA Läs artikel Ingrid Bengtsson - Rijavec: Vi kan inte vänta på framtiden Läs artikel Börje Bjelke: Satsa på medicinsk åldersoptimering Läs artikel Claes Malmberg Vården måste få kosta! Röntgen på väg när olyckan är framme Läs artikel Eva om att bli mamma till sin mamma Läs artikel Prof. Ingalill Rahm Hallberg: Viktigt komma till sams med sig själv Läs artikel omslagsbild: Gugge zelander

2 andresrphotos / photodune Nu möts vi, tillsammans! Senior i Centrum kan skrivas ut som gammal i staden. Men när blir man egentligen gammal? Det är väldigt olika och beror på en rad olika ting. Några känner sig gamla tidigt, andra aldrig. Tiden upplevs också olika lång i relation till vår ålder. Alla minns vi de evigt långa och sköna sommarloven som barn och som vuxen den senaste semestern som tog slut på ett ögonblick. Ola Björgell Sölve Elmståhl väldigt många tillgodo. Det handlar om oss alla, om våra nära och kära, om Dig själv. Mötesdagarna ger starka och viktiga mervärden för framtiden. Ny kunskap tas med hem, tillsammans med nya sätt att tänka och agera i vardagen. Många träffas och knyter kontakter. Teamkänslan tydliggör och stärkts. Vinnare är vi alla, och framför allt den äldre människan, patienten. Livet går fort och den tid kommer för oss alla när varje dag och andetag känns allt mer värdefullt, oavsett om man är frisk eller sjuk. Många får samtidigt chans att leva allt längre. Ett flertal sjukdomar som förr skördade liv kan vi idag hålla i schack och leva ganska bra med. Då blir det extra värdefullt att fokusera på det goda åldrandet! På den professionella kongressen, Senior i Centrum, möts många yrkesgrupper på Malmö Arena. Vi erbjuder grund- och fortbildning i världsklass under tre dagar till läkare, sjuksköterskor och viktiga yrkesgrupper samt till anställda inom vård- och omsorg. Tillsammans med övriga deltagare utbildas långt över tusen professionella aktörer i Nordens största möte, där äldre och vård i livets slutskede står i centrum. Du som är professionellt yrkesverksam kan anmäla ditt deltagande på Samtidigt erbjuder Seniormässan, på MalmöMässan, allmänheten ett stort och spännande program. Sammantaget är det en fantastisk satsning som kommer Varmt välkomna! Ola Björgell Kongresspresident, Senior i Centrum Regionöverläkare, Region Skåne Sölve Elmståhl Vetenskaplig ordförande, Senior i Centrum Professor i geriatrik, överläkare, Region Skåne Professionen möts på Senior i Centrum Kongressen Senior i Centrum arrangeras den 6-8 maj 2015 av Region Skåne i samarbete med Malmö stad och Södra Regionvårdsnämnden. En ökad kunskap inom geriatrik och palliativ medicin är angelägen och mycket högt prioriterad, såväl ur ett humanistiskt som i ett sjukvårdspolitiskt perspektiv. Det är Nordens största kongress i geriatrik och palliativ medicin och erbjuder viktig utbildning till många yrkesgrupper. En tvärvetenskaplig kommitté arbetar med kongressen precis som förra gången 2013, då mer än 9 av 10 rekommenderade kongressen till en kollega i efterföljande externa LIPUSgranskning. På kongressen träffas landets alla läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, övrig viktig personal inom hälso- och sjukvård samt vårdoch omsorg. Likaså får många andra yrkesgrupper som finns kring den äldre människan chans att utbildas och mötas här. Ett flertal olika utbildningstema erbjuds inom miljö, palliativ medicin, demens, geriatrisk radiologi, kost och nutrition, rehabilitering och äldre, närstående, kvalitetsregister, normalt åldrande, tandhälsa, preventiva insatser och läkemedel med mera. Kongresssen kommer att genomgå en extern LIPUS-granskning. I Din kongressavgift ingår fika/lunch och alla föredrag samt entré till både professionell och publika Seniormässan. Du anmäler dig på Allmänheten välkomnas istället till den publika delen, Seniormässan. Läs mer om det på

3 razihusin / PHOTODUNE TIPS! Kongressens vetenskapliga ordförande professor Sölve Elmståhl TIPSAR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRDEN Årets chans att lära sig om äldrevård på Arenan i Malmö Hur kan vi med mat och träning förebygga att kroppens muskler bryts ner med ökad ålder (sarkopeni). Under temat rehabilitering och äldre berättar Tommy Cederholm, Uppsala om olika behandlingsprinciper. Att se frisk ut men drabbas av demenssjukdom, i yrkesverksam ålder berättar Sassa Persson, Malmö och om hur vi skall förhålla oss till de ca yngre i Sverige som är drabbade av denna sjukdom. Fallprevention, undernäring, läkemedelsbehandling och datorbaserad utbildning kring nutritionsbehandling är viktiga områden där det går att förebygga ohälsa hos äldre. Goda exempel på arbetsmetoder presenteras av Eva Nordell och Åsa Bondesson, Malmö och Albert Westergren, Kristianstad. Urininkontinens är en folksjukdom som det går att behandla. Ulla Molander, Göteborg, beskriver hur utredning och behandling kan läggas upp. Bo kvar, bygga om eller flytta på ålderns höst? Hur underlättar vi för äldre att klara sin vardag och om jag skall flytta till särskilt boende, hur skall jag möblera. Susanne Iwarsson och Marianne Granbom, Lund, Catharina Nord, Linköping och Synneve Dahlin Ivanoff, Göteborg föreläser och diskuterar. Att behandla eller inte behandla i livets slutskede är etiska dilemman som Marit Karlsson, Linköping och Axel Carlberg, Lund resonerar kring. Är det lika effektivt att behandla förhöjda blodfetter vid hög ålder? Anders Gottsäter, Malmö berättar om den geriatriska paradoxen. När väl sjukdomen är ett faktum, hur skall vi rehabilitera äldre med stroke, fall eller trycksår? Hanna Skolar och Katarina Frick, Malmö visar och demonstrerar olika hjälpmedel. Comprehensive geriatric assessment (CGA) vad är detta och hur använder vi ett nytt geriatriskt kvalitetsregister i öppen och sluten vård och i kommunen? Yngve Gustafson, Umeå och Sölve Elmståhl, Malmö förklarar. Att röntga rätt är stort, att röntga rätt patient är större, en kurs i geriatrisk radiologi reder ut begreppen. Att komma från ett annat land risk- eller friskfaktor vilken roll spelar det för hälsan och sjukvårdsutnyttjande och att åldras i främmande land, Mustafa Can, Stockholm. Kurs för framtida specialister i palliativ medicin! Ny kunskap om smärt- och symtomlindring, särskilt vid hjärtsjukdom, KOL och på vårdboende och icke-farmakologisk behandling. Hur genomför Du ett brytpunktssamtal, Marianne Villegas, Göteborg och Carl-Magnus Edenbrandt, Lund med flera förklarar. Att vara anhörig, vilka stödinsatser finns och hur kan vi stödja anhöriga i sorg och vilket efterlevnadsstöd som finns är något Lennarth Johansson, Birgitta Andershed och Monica Nanni, Stockholm och Lennart Björklund, Göteborg och Martina Takter, Malmö med flera reder ut begreppen kring. Hur Du bedömer att någon är beslutsoförmögen belyser Mats Johanson, Lund. När regnbågen åldras: Aktuell information kring forskning om situationen för äldre HBTQ, Mats Christiansen, Stockholm. Vad vet vi om sexualitet och åldrande och kan vi förebygga de höga suicidtalen bland äldre, Ingmar Skoog och Margda Waern, Göteborg berättar. Äldre vårdsmottagning på en vårdcentral, Eva Berg Pettersson, Knislinge berättar om sina erfarenheter. En kurs i läkemedelsbehandling och äldre en ny webbutbildning som del i AT för läkare presenteras av Frida Nobel, Socialstyrelsen.

4 Sjuksköterskan Rozita Torkpoor forskar just nu på Migration och demens. Hon är även moderator på Senior i Centrums heldag i ämnet. Här i samtal med Ali Ghanad. Gugge Zelander VISSTE DU ATT läkemedelsbehandling av äldre är en ny webbutbildning som är del i AT Socialstyrelsen har tagit fram en fallbaserad webbutbildning om läkemedelsbehandling av äldre och vänder sig till läkare som ännu inte påbörjat specialisering men innehållet är lämpligt för alla läkare som vill uppdatera eller förbättra sin kompetens om läkemedelsbehandling av äldre patienter. På Senior i Centrum föreläser Frida Nobel, specialistläkare geriatrik, sakkunnig läkare Socialstyrelsen om detta. Demens - inte en del av det naturliga åldrandet Du är i ett främmande land, med en annan kultur och du talar inte språket. Minnet börjar svikta. Du är både rädd och orolig och kan inte förmedla hur du känner direkt till din läkare eftersom ni båda är beroende av en tolk. En tolk som ofta saknar medicinsk utbildning och som kanske inte förstår precis vad du menar med det du säger. Så ser verkligheten ut för många gamla med utländsk bakgrund idag och det är en stor utmaning för vården. Varje år insjuknar cirka personer i Sverige i någon form av demenssjukdom. Demens är inte en del av det naturliga åldrandet. Det är en sjukdom och det är viktigt att söka vård i tidigt skede. Att öka kunskapen om demenssjukdomar är av stor vikt för personer som är drabbade och för deras anhöriga, säger professor och överläkare Lennart Minthon vid Minneskliniken på Skånes universitetssjukhus. Han är även en av initiativtagarna till Kunskapscentrum för demenssjukdomar i Skåne, minnesmottagningarna i primärvården och nu senast nationella Migrationsskolan som arbetar för att främja en jämlik demensvård för alla oavsett bakgrund. Idén föddes när jag blev kontaktad av två sjuksköterskor från minnesmottagningarna som ansåg att utlandsfödda fick en sämre vård och när jag började sätta mig in i frågan blev jag lite mörkrädd. I Rosengård talas mer än 100 språk. I vården talar vi ett. I Kirseberg, som är en annan del av Malmö, har 23 procent Lennart Minthon av de över 65 år utländsk bakgrund. Men de står bara för sex procent av besöken till vården. Jag tror inte att det beror på att de är friskare, utan det handlar om att vi i vården trots tolkar har svårt att förstå såväl språk och kultur som religion. Viktigt sprida kunskap Det finns flera möjliga anledningar till att äldre från andra kulturer mer sällan söker vård för minnesproblem. Glömska kan anses vara en normal del av åldrandet, man kanske inte känner till att det finns behandling eller kanske anses demensproblem som stigmatiserande i den egna kulturen. Vi som arbetar i vården måste bli bättre på att notera och ta tag i tidiga tecken på minnesproblematik och informera om att det finns hjälp att få. Ett viktigt led i detta är att sprida kunskap om demenssjukdomar på andra språk så att äldre och deras anhöriga får tillgång till uppdaterad information, säger Lennart Minthon. Migrationsskolan utbildar vårdpersonal, anhöriga och tolkar om demens och behandling. Nyligen lanserades ett webbaserat utbildningspaket på persiska och liknande utbildningar planeras på bosniska, polska och arabiska. Man har även startat fokusgrupper med äldre utlandsfödda för att lyssna till vad de har för förväntningar på demensvården. Vera Celander Utbildning i demens och migration På Senior i Centrum omfattar utbildningen i Demens och Migration bland annat: Utmaningar i flerkulturell demensutredning, Rune Nielsen, Neuropsykolog, Köpenhamn Kognitiv testning av personer med utländsk bakgrund och varierande utbildningsnivå, Peter Wetterberg, överläkare, Oslo Interkulturell kommunikation: Kulturkompetens och möten i vården, Bo Norlund, Kommunikationskonsult, Malmö Tolkanvändareutbildning. Pirkko T Kyllönen, VD för språkservice AB, Malmö Dessutom kommer Simmin Yahoo från Malmö att berätta om sin far Ghafoor som har alzheimers sjukdom ett viktigt inspel om hur demenssjukdomar inte bara påverkar den som lider av dem, utan är något som drabbar hela familjen.

5 kadmy / PHOTODUNE ALLA VINNER PÅ ämma Det började som ett projekt i tre stadsdelar i Malmö. I dag arbetar ÄMMA-teamet, Äldre i Malmö Mobilt Akutteam, i hela staden och bidrar till en påtaglig förbättring i vården och omsorgen av de allra svårast sjuka och sköra äldre. I Malmö har vi en lång tradition av att samarbeta inom äldrevården, och nu har vi tagit ett samlat grepp och helhetstänk som omfattar alla aktörer, förklarar Pia Nilsson, utvecklingssekreterare på enheten för vård och omsorg på välfärdsavdelningen inom Malmö stad. Tillsammans med överläkare Lars Stavenow på SUS i Malmö och Marie Olsson, verksamhetschef inom Primärvården, ingick Pia Nilsson i styrgruppen för projekt ÄMMA när det startades för två år sedan. Utgår från individen Vi lever allt längre och har fler friska år, men när vi väl blir sjuka och sköra ska vi kunna få det bästa stödet och den bästa tryggheten och omsorgen, säger Pia Nilsson. Vår ambition var att hitta en arbetsmodell som utgår från varje patients unika behov och att så långt som möjligt kunna erbjuda stöd, sjukvård och omsorg i hemmet. Genom att arbeta horisontellt med flera kompetenser sida vid sida från sjuksköterskor till arbetsterapeuter och biståndshandläggare och med direkt läkarstöd redan i hemmet nåddes snabbt goda resultat. När vi utvärderade projektet kunde vi notera att 71 procent av de patienter som fick besök hemma slapp sjukhusvård de följande 30 dagarna. De äldre var väldigt nöjda och vi känner att vi kan erbjuda en hög kvalité för de mest sjuka äldre. Fördelar för alla I projektet ingick tre av dåvarande tio stadsdelar. I dag bedrivs verksamheten i hela Malmö. För patienterna innebär det att betydligt fler kan vårdas hemma och slippa de risker som en sjukhusvistelse trots allt medför. Det ger en tryggare situation för patienterna och deras anhöriga, men också en bättre arbetssituation för medarbetarna med tydliga och snabba beslutsvägar. Dessutom får vi genom att samarbeta möjlighet att lära oss av varandra över professionsgränserna, något som i slutändan också kommer patienterna till godo, säger Pia Nilsson. Sven-E Lindberg Spännande föreläsningar: Hur ska vi tillgodose Agdas behov? Pia Nilsson, Samordnare för Ämmapro- jektet, Malmö; Dr Lars Stavenow, Läkare, Malmö; Lotta Tyrberg, Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvariga sjuk- sköterskor, Hässleholm, Broby Lärande exempel från Skåne, där kom-muner, sjukhus, primärvård och Agda själv gemensamt ser till att hon får den vård hon behöver. Team en framgångsfaktor för att åldras väl hemma Kajsa Eklund, docent, leg arbetsterapeut, Göteborg; Katarina Wilhelmson, docent, geriatriker, Göteborg; Eva Holmgren, universitetslektor, leg sjukgymnast, Göteborg Under seminariet presenteras värdet av individuell vårdplanering och resultat av en vårdkedja för sköra äldre personer från akutmottagning och åter till hemmet. Fokus är på teambaserad rehabilitering och nyttan för den äldre personen. Jag, flytta till särskilt boende? Hur möblerar jag då? Catharina Nord, docent, Linköping; Oskar Jonsson, filosofie doktor, Lund; Marianne Granbom, Dr Med Vet, Lund Vad avgör att man flyttar till särskilt boende? Hur blir tillgängligheten? Vad skall jag ta med mig? Hur skall jag möblera? Det finns goda skäl att anta att utformning av fysiska miljöer på särskilt boende kan ha inverkan på både den vård som bedrivs där och äldres livskvalitet.

6 Malmös äldre ska bemötas med respekt, verksamheterna ska vara anhörigvänliga och omsorgen utvecklas med flexibel hjälp, nya bostadsformer och ny teknik. Kommunalråd Carina Nilsson VISSTE DU ATT......hälften av alla kommuner som har invånare eller fler, beaktar HBTpersoners situation inom vård och omsorg. Lika många har på något sätt tagit upp HBT-frågor i sin styrning av kommunen. (Källa Socialstyrelsen) Christiaan Dirksen Ingrid Bengtsson - Rijavec Vi kan inte vänta på framtiden Som hälso- och sjukvårdsdirektör i Skåne har Ingrid Bengtsson Rijavec det yttersta ansvaret att se till så att äldresjukvården utvecklas och fungerar, också om 20 eller 30 år. Arbetet med att rigga oss för framtiden måste starta nu om vi ska hinna med, säger hon. I dag ser vi ett delat ansvar för vård och omsorg av äldre personer det är kommunerna och Region Skåne som vid behov tar hand om oss när vi blir sjuka, eller helt enkelt bara gamla. Vi vet att det hela tiden blir ett ökat antal äldre, säger Ingrid Bengtsson-Rijavec. Beslut och regler om vem som ska göra vad kom senast 1992, under tiden har utvecklingen gått vidare. I dag har vi fler behandlingsmetoder, mer avancerade hjälpmedel och datahantering. Det gör att behandlingarna både är bättre och annorlunda. Därför pågår ett arbete med att reformera vården av äldre. Ökad andel äldre Redan i sommar ska vi tillsammans med Skånes 33 kommuner kunna ta beslut om en ny grundstruktur för äldresjukvården. Därmed står vi bättre förberedda för framtidens utmaningar. De närmaste tio åren förväntas Skånes befolkning öka med cirka Samtidigt förändras Skånes åldersstruktur markant. Försörjningskvoten ökar eftersom både andelen unga och äldre blir större. Om Skåne följer den nationella utvecklingen kommer andelen personer 75 år och äldre att öka med c:a 37 procent fram till Samtidigt är det inte troligt att vårdplatserna inom sjukvården och äldreomsorgen kommer att öka nämnvärt. De allra flesta äldre vill vara kvar i sina hem så länge det går, säger Ingrid Bengtsson-Rijavec. Det finns många fördelar med det. Det är lättare att stimulera sig i sitt eget hem, inte minst intellektuellt. Du minskar också risken att drabbas av smittsamma sjukdomar och infektioner. Hjälpmedelsboom Ingrid Bengtsson-Rijavec ser en boom av nya hjälpmedel för vård i hemmet, inte minst apparater som är uppkopplade mot sjukvården, där vårdpersonalen kan se att allt är bra. Ett led i att utveckla vården för äldre är att utföra fler planerade hembesök och bättre individuella vårdplaner för att på klara hemsjukvården på ett bra sätt. När det gäller vård i livets slutskede, så är utbyggnaden i Skåne också i gång. Det görs mycket nu. Oavsett om du vårdas i hemmet eller på ett särskilt boende, så ska ditt slut vara värdigt. Maria Edberg Många förbättringar för de vården av äldre planeras, säger Ingrid Bengtsson-Rijavec på Region Skåne

7 Ett aktivt åldrande ställer krav på att morgondagens äldreomsorg baseras på insatser som förebygger ohälsa tidigt i livet, samtidigt som vi erbjuder kvalitativ vård när behoven uppstår Katrin Stjernfeldt Jammeh, Kommunstyrelsens ordförande i Malmö PetraD / PHOTODUNE Börje Bjelke Satsa på medicinsk åldersoptimering Ju längre vi håller oss igång, i arbete eller som aktiva pensionärer, desto bättre är förutsättningarna för att vi får en lång och frisk ålderdom. En huvuduppgift för geriatriken är därför medicinsk åldersoptimering, alltså att tidigt identifiera riskfaktorer för ohälsa. Börje Bjelke, professor i geriatrik och överläkare, verksam i Oslo, sticker gärna ut hakan när han talar om framtidens geriatriska patient. Den största utmaningen är, menar han, inte hur vi ska få resurserna att räcka till alla multisjuka i en åldrande befolkning utan snarare hur vi kan skapa system och incitament för människor att hålla sig pigga och aktiva så länge som möjligt. Det finns ett klart samband mellan aktivitetsgrad och hälsa när vi åldras, säger Börje Bjelke. Ju mer aktiva vi är, desto mindre är risken att bli sjuk. En studie på 75-åringar visade att 7 procent är vårdkrävande multisjuka men 93 är det inte. Inom geriatriken måste vi uppmärksamma dessa 93 procent mycket mer och hjälpa dem att hålla sig aktiva och friska så länge som möjligt. Nya system och incitament Det handlar ytterst, menar Börje Bjelke, om att få människor att bejaka en hållbar livsstil: att äta sunt, röra på sig, sova bra, vara aktiv kanske genom att arbeta längre och ha ett rikt socialt liv. Vi behöver anpassa både pensionssystem och sjukvård efter det faktum att vi lever längre och är friskare allt högre upp i åldrarna. Kanske genom att införa en ålderspeng, på samma sätt som skolpengen, som kan investeras i åtgärder som gör att vi kan leva gott med hög livskvalitet längre. Måste se helheten Genom att låta patienterna själva styra över flödet av resurser och möjligheter byggs automatiska kvalitetsparametrar in i systemet, menar Börje Bjelke. Ytterst handlar det om att anlägga en helhetssyn på geriatriken, där vi både använder hela vår kunskap om hur vi både behandlar och förebygger sjukdom. Spännande föreläsning: Är Morgondagens Geriatriska Patient en Patient? Börje Bjelke, professor, Oslo Sven-e Lindberg Äldre, Friskare, Bättre informerade, Större Krav på Funktion och Livskvalité. Morgondagens äldre har helt andra behov och förväntningar.

8 Vården måste få kosta! Gugge Zelander Älskad komiker. Uppskattad skådespelare. Och talesperson för Alzheimerföreningen. Claes Malmberg är en man med många ansikten och många strängar på sin lyra. Nyligen fyllde han 54 och han ser fram emot varje födelsedag. Det är härligt att bli äldre. För varje år blir jag ju lite klokare, lite bättre på att sålla och lite bättre på att lägga min energi på det som är viktigt i livet. Livskvalitet var inget han funderade på när han var 30, idag är det centralt i livsfilosofin. Vi har ett begränsat antal dagar. Jag vill använda dem väl. Engagemanget i Alzheimerföreningen föddes när hans mamma insjuknade i Parkinsons sjukdom. De första tecknen kom när hon var knappt 60, bara några år äldre än Claes är nu. Drygt 10 år senare var hon död. Efter att ha slitit hårt hela livet skulle hon äntligen njuta och leva gott. Då kom sjukdomen emellan. Det var så orättvist, ibland ville jag bara skrika av maktlöshet. Tungt vara anhörig Att vara anhörig till en svårt sjuk person är slitsamt. Både känslomässigt och praktiskt. Och skuldkänslorna är ständigt närvarande. När Claes mamma insjuknade var han mitt uppe i en karriär som gick allt fortare och hade knappast en ledig minut. Jag bodde i Stockholm, mamma i Göteborg, och jag jobbade nästan jämt. Jag var rätt självupptagen också, det var så viktigt för mig att vara mitt i smeten, att vara känd Trots att Claes försökte vara närvarande så mycket han kunde brottas han fortfarande med tankarna på att han borde varit där mer, borde gjort mer. Känslan av otillräcklighet tror jag alla som varit i den situationen kan känna igen sig i, säger han eftertänksamt. Någonstans känner man ju att man kanske borde stanna upp, kliva av livet och ta hand om sin sjuka förälder. Samtidigt är ju det nästan omöjligt som livet ser ut för de flesta av oss. Tack och lov hade mamma en syster som tog hand om henne. Det betydde mycket. Annars vet jag inte hur det hade gått. Fångar dagen Mammans sjukdom, med en kropp som förtvinade och till sist svek, var svår att se på nära håll. Det har inte gjort honom rädd, att bli sjuk är inget han går runt och oroar sig för. Men däremot föddes under den perioden sakta insikt om hur viktigt det är att ta vara på här och nu. Att inte springa så fort genom livet att man glömmer bort att leva och ta vara på varje dag. Kanske var det också där hans andliga intresse började växa. Känslan av att livet handlade om något mer, något djupare och mer meningsfullt än att jobba, tjäna pengar och ha kul. Han sökte sig till buddhismen, men säger idag att han nog lika gärna kunnat vara kristen. Det handlar mycket om samband. Om att inse att vi är del av något större och att hur vi väljer att leva och förhålla oss till andra människor gör skillnad. På alla plan. Vill bidra Engamenaget i Alzheimerföreningen kom helt naturligt. Utan dem hade jag inte klarat mig när mamma var sjuk. De gav mig ett enormt stöd och hjälpte mig att navigera rätt i vården. Att vara anhörig kan nästan vara ett heltidsjobb. Och man måste kunna väldigt mycket. Claes tycker att den svenska sjukvården är bra. När man hamnar rätt. Innan dess kan det vara en djungel av motstridiga besked, långa väntetider, konstiga regler och en byråkrati som kan driva den mest tålmodiga till vanvett. Demenssjukdomar är väldigt dolda i vårt samhälle. Många har det i sin närhet men det diskuteras och pratas alldeles för lite om det. Det vill jag bidra till att ändra på. Och jag vill bidra till att vården får mer uppmärksamhet och mer resurser. De som vårdar är fantastiska, där kan man tala om vardagens hjältar. Men jag skulle vilja se mer empati från politiker, beslutsfattare och byråkrater. Och mer insikt i och förståelse för både vårdens och de sjukas behov. Bra vård måste få kosta. Det är människoliv vi pratar om. När man är långt från verksamheten tror jag att det är lätt att glömma bort människorna som är sjuka, rädda och hjälplösa. Individerna som försvinner i statistiken. Personligen tycker jag att alla som sitter och räknar pengar och drar ner på budgetar och säger att de som är sjuka inte får kosta för mycket borde tvingas meditera en stund varje morgon om vad deras uppgift egentligen är. Nästan som en morgonbön där man ber om insikt att fatta rätt och bra beslut för alla de människor vars liv ligger i ens händer. Och vi som betalar skatt en dag är vi där själva och behöver hjälp. Det får vi inte glömma. Jag är gärna med och betalar. Och det tror jag att de flesta andra är också om de tänker efter lite. Vi vill ju alla ha en bra vård om vi själva blir sjuka. Vera Celander En dag är vi själva gamla eller sjuka och behöver vård och hjälp Det är något vi ska tänka på när vi funderar på hur mycket vården ska få kosta, tycker Claes Malmberg.

9 tony4urban / PHOTODUNE Så skyddar du hjärnan Går det att förebygga demenssjukdomar? Än så länge finns inget vaccin som kan förebygga demens, men du kan själv hålla igång hjärnan och på så vis minska risken för att utveckla demens. Viktiga faktorer för att hålla hjärnan i trim är en aktiv livsstil med fysisk, social och mental stimulans, hälsosam kost samt att vara observant på riskfaktorer som högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes. Röntgen på väg när olyckan är framme Att ramla omkull är lätt hänt, oavsett ålder. Bor du i Lund kan du, om olyckan är framme, slippa ta dig till akuten. I stället kan du bli röntgad på plats. Peter Hochbergs är verksamhetschef för Bild och funktion vid Skånes Universitetssjukhus. Verksamheten har 620 anställda som arbetar med att påvisa och utesluta sjukdom genom till exempel röntgen, men också med arbetsprover på hjärta och lungor eller på hjärna och nerver. Mobil röntgen startade 2008 i Sverige. Idén kommer från Norge, berättar Peter Hochbergs. Vi har en röntgenssjuksköterska som kör runt till patienterna och tar reda på om det finns skador eller inte. Stor vinst för patienten Agne Persson på skelett- och barnröntgen är en de som arbetar med mobil röntgen. Själva röntgenapparaterna står på hjul och går lätt att rulla ut från bilen och in på vårdenheterna. För vårdtagaren är det en stor vinst att slippa åka sjuktransport till en akutmottagning och kanske få vänta i timmar där, säger Peter Hochbergs. Det är klart att har det uppstått en solklar fraktur, då är det akuten som gäller. Men många gånger kan det verka som att något är fel, men man vet inte säkert. Det är då vi tillkallas. Bättre kvalitet Det är mer än skelett som undersöks, bland annat lungor och magar. Vi tittar så att det inte finns vätska i lungorna eller lunginflammation, och har någon ont i magen så tar vi reda på om det är förstoppning eller något annat. Just nu arbetar Bild och funktion med att öka kvaliteten på bildöverföringen. Ju fler bilder som röntgensköterskan kan få över till avdelningen, desto snabbare analys blir det. En doktor sitter på sjukhuset och kan skriva svar på undersökningen. Vi skulle gärna börja med mobil röntgen i Malmö också, men just nu är vi verksamma från Lund upp till Glumslöv samt Höör och Hörby, säger Peter Hochbergs. Vera Celander Kurs i geriatrisk radiologi Den äldre patienten blir ofta föremål för olika radiologisk undersökningar. Hans/hennes symptom skiljer sig oftast från yngres. Den radiologiska bilden är ofta komplex. Denna kort-kurs ger en introduktion till hur denna allt större patientgrupp optimalt skall undersökas och bedömas på röntgenavdelningen. Moderator är professor Olle Ekberg och föreläsarna Birgitta Hillarp, överläkare, Malmö; Kasim Abul-Kasim, docent, överläkare, Malmö; Ola Björgell, docent, regionöverläkare, Malmö; Sölve Elmståhl, professor, Malmö; Inga Redlund Johnell, docent, överläkare, Lund. Kursen i geriatrisk radiologi innefattar 2x1,5h radiologi samt därtill ett valfritt kliniskt föreläsningspass ons-fre omfattande ytterligare minst 1,5h.

10 VISSTE DU ATT skidåkning håller gamla män unga. Enligt en studie från Mittuniversitetet där man testade män minst 85 år som åker längdskidor, visade det sig att de hade lika bra kondition som åringar som inte motionerar. När männen konditionstestades hade de dubbelt så hög syreupptagningsförmåga som jämnåriga som inte tränar. Några av skidåkarna var över 90 år gamla, och vid en analys av deras muskelprover hade de en profil som liknar den man ser hos yngre personer. Gugge Zelander Eva om att bli mamma till sin mamma En svår situation att tackla Hon var en kraftfull kvinna. Stark, driftig och väldigt aktiv. För sju år sedan fick Eva Nordells mamma diagnosen demens och efter det har hennes tillvaro krympt bit för bit. Det är en tuff sjukdom för den drabbade men också för oss anhöriga. Att prata med andra i samma situation har hjälpt mig mycket. De kunde göra upp planer för julen tillsammans, men när de sedan ringdes för att stämma av detaljerna kunde hennes mamma säga att det där, det hade de aldrig pratat om. Det var uppenbart att något var fel. Mamma förlorade förmågan att få saker gjorda. Tvätten kunde bara bli liggande och jag insåg att hon inte längre förstod hur tvättmaskinen fungerade, säger Eva. I början försökte hennes mamma dölja sina svårigheter. Såhär i efterhand är jag ganska säker på att hon själv kände vad som var på gång, långt innan hon fick sin diagnos och att hon kände en oro och rädsla över vad det skulle innebära att inte klara av vardagen i framtiden. Sista tiden hemma hade hon hjälp från hemtjänsten tre till fyra gånger om dagen, med allt från städning, personlig hygien till leveranser av lagad mat. Sedan fick hon en infektion som gjorde henne försvagad och efter en sjukhusvistelse hamnade hon på ett korttidsboende. Där bestämde vi att hon skulle flytta in på ett äldreboende. Hon uttryckte det själv, att hon inte klarade sig själv och kände sig trygg med personal omkring sig hela tiden. Eva har fått möjlighet att gå en kurs för vuxna barn till föräldrar med demenssjukdom. Att prata med andra i samma situation är något jag har haft mycket glädje av. Det är befriande att kunna prata om det som är tungt men också om det som det finns en glädje i att gråta men också kunna skratta tillsammans, trots den sorg jag känner över mammas sjukdom. Svårhanterad situation Men att ena stunden bli betraktad och känna sig som dotter för att i nästa behöva vara sin mammas förälder det är svårt att tackla. Jag förstår, rent intellektuellt, att vissa saker eller beteenden beror på sjukdomen men det kan ändå vara svårt att hantera. Min mamma, som hon var innan demensen, finns ju också kvar. Hon är fortfarande bestämd, med stor integritet och hon har fortfarande kvar sin humor och det känns bra. Som anhörig kan man behöva hjälp med att se vad man kan göra och vad man faktiskt inte kan göra. För att också klara av att leva sitt eget liv. Min mamma är gammal och sjuk men hon är min mamma och jag vill alltid det bästa för henne. Samtidigt är det idag många plan man ska räcka till på. Om man pratar om och diskuterar de här frågorna så kan man få hjälp hitta en nivå som fungerar, säger Eva. Lever i stunden Hon besöker sin mamma en gång i veckan. Jag vet att besöken är väldigt värdefulla för mamma hon blir alltid glad när jag kommer. Men jag vet också att när jag går så innebär det inte att hon saknar mig. Ibland frågar hon efter mig och då berättar personalen när jag kommer, eller att jag precis har varit där. Hon lever i stunden. Anna Bjärnmark Många spännande föreläsningar! Delaktighet och utanförskap - Familjenss perspektiv. Birgitta Andershed, professor, Stockholm och Gjövik Att inse att man till slut måste släppa taget. Annica Forsgren, Verksamhetsledare, FoU Skåne Att vara närstående till en äldre person. Magdalena Andersson, Med Dr, FoU-koordinator, Malmö Anhörigas roll som ställföreträdare inom äldre omsorgen. Tove Harnett, Bitr. universitetslektor, Lund Närstående till patient i palliativ vård. Anna Milberg, docent, överläkare, Norrköping Och många fler. Trots sorgen över mammas sjukdom är det viktigt att hitta det som det finns en glädje i, säger Eva Nordell.

11 För 2015 möjliggörs nu fler hembesök för äldre med flera och svåra tillstånd detta tillsammans med fast läkarkontakt ökar tryggheten för dessa patienter. Anders Åkesson MP, 1:e vice ordförande Hälsooch sjukvårdsnämnden Region Skåne. VISSTE DU ATT du som bor i Skåne kan boka tid, förnya recept, läsa din journal och mycket mer på nätet. Logga in på e-tjänsterna på 1177.se. Allt du behöver är en e-legitimation. Se mer på Kennet Ruona Professor Ingalill Rahm Hallberg Viktigt komma till sams med sig själv Det är många saker som spelar in för att åldrandet ska bli gott. En viktig faktor är att man är i harmoni med det liv man lever och har levt, säger Ingalill Rahm Hallberg, professor emeritus vid Lunds universitet som forskar om frågor som rör äldre och åldrandet. En bra kost, motion och måttligt med alkohol. Det är viktiga omständigheter för alla människors välmående. Men för att få en god ålderdom krävs också att du har kommit till ro. När man är gammal är det viktigt att komma till sams med sig själv och hur livet blev och är. Att man accepterar och är förnöjd med sig själv och inte hamnar i en kritisk hållning till sig själv eller till sin omvärld, säger Ingalill Rahm Hallberg. Samhörigheten fundamental Det är inte detsamma som att resignera. Och lider man av bitterhet ska man inte tveka att söka hjälp. Annars gräver man sin egen psykosociala grav, säger Ingalill Rahm Hallberg. Barn och barnbarn ger glädje. Men även relationer med jämngamla är betydelsefulla. Social samhörighet är fundamentalt. Människan är en social varelse, vi söker hela tiden gemenskap och bekräftelse i olika sociala sammanhang. Samtidigt är vi alla olika, man kan också ställa frågan om kapaciteten att skapa och upprätthålla sociala sammanhang är en förutsättning eller ett resultat av hur just du är som person. Kan ge ny kick Gemensamt för de flesta är att känslan av sammanhang förbättras genom åldrandet. Det blir lättare att ta vara på positiva upplevelser. Men man kan ställas inför svåra motgångar och med åldern kommer kanske också sjukdomar och funktionsnedsättningar. Även svåra upplevelser, som att förlora sin livspartner, kan ge en ny kick till livet. Självklart inte för att man inte önskar att han eller hon fortfarande hade levt men för att man tvingas söka sig till nya saker och nya relationer. Anna Bjärnmark Spännande föreläsning: Åldrandet och livskvalitet; en process. Ingalill Rahm Hallberg, professor emerita, Lund Föreläsningen kommer att avhandla åldrandet som en process, i detta fall från pensionering fram till livets slut, särskilt med hänseende till vad som bidrar till ett gott liv, hög livskvalitet och faktorer som hindrar ett gott liv. Åldrandet inrymmer möjligheter för individ och samhälle. Ingalill Rahm Hallberg, professor emeritus

12 Producerad av: Agenda Media AB Projektledare: Putte Philipson Redaktör: Vera Celander Formgivning: Nona production För information om bilagor i rikspress och digital publicering, ring Putte Philipson,