Pris till Mistras stålforskning

Transkript

1 Gamla Brogatan Stockholm Tel Fax NYHETSBREV NUMMER 5 FRÅN MISTRA 2011 Idédag pekade ut framtiden Jacqueline McGlade vid Europeiska miljöbyrån och övriga experter på den internationella workshopen om morgondagens forskningsbehov gav Mistras Britt-Inger Andersson flera konkreta programidéer. Ett av budskapen var att vi för att klara framtidens miljöutmaningar behöver mer satsningar på samhällsvetenskap och humaniora. SID 3 FOTO: ANETTE ANDERSSON RÅDET FÖR UTVÄRDERING AV MILJÖFRÅGOR IGÅNG Vid årsskiftet startar Mistra Council for Environmental Evaluation (MCEE) som ska ta fram vetenskapligt baserade underlag för miljöpolitiken med hjälp av nationella och internationella forskare. Resultatet ska vara ett stöd för beslutsfattare och andra användare. Ett exempel på ett område vi skulle kunna titta på är EU:s marina direktiv som reglerar undervattensbuller. För att visa beslutsfattarna vad som är vetenskapligt belagt om orsaker till buller och vilka effekter det har på organismerna i haven kan vi göra en utvärdering av forskningen inom området, förklarar Sif Johansson som är verksamhetschef för MCEE. Hon har lång erfarenhet av miljöforskning från bland annat Naturvårdsverkets forskningssekretariat och EU-kommissionens miljödirektorat. Inför starten har hon rekryterat medarbetare till rådets kansli vid Kungl. Vetenskapsakademien och allt är nu klart för det första mötet med rådets exekutivkommitté, en internationellt sammansatt styrgrupp som leds av Thomas Rosswall. Vår första uppgift blir att utveckla metoder för utvärderingarna. Vi kommer bland annat att titta på och lära av motsvarigheter i Storbritannien och andra länder, säger Sif Johansson. Småföretag får 20 miljoner Mistra Innovation finansierar sex innovativa projekt i mindre företag. I samarbete med forskare ska de ta fram miljöanpassade produkter och tjänster för bland annat industritvätt, nya drivmedel, intelligent ljus för växthusodling och fordon i fiberförstärkt plast. SID 4 Pris till Mistras stålforskning Både naturresurser och pengar går att spara med en metod för att återvinna vanadin ur stålverksslagg. Forskning inom Stålkretsloppet gör att ton slagg årligen kan tas om hand effektivare och projektet har belönats med Återvinningsindustriernas Inspirationspris. SID 5

2 KRÖNIKA En myndig finansiär som utvärderar sig Dags att forska om industriellt avfall Snart avslutas Mistras 18:e verksamhetsår. De första programmen startade 1996 och under de gångna åren har 33 forskningsprogram och 30 idéstöd slutförts. Totalt har 3,1 miljarder kronor betalats ut till de olika satsningarna. Inte så illa men vad har forskningen betytt, vilken påverkan och effekt har den haft? Mistra, såväl som andra forskningsfinansiärer, är duktiga på att utvärdera vetenskaplig kvalitet och nytta. Inför vårt 20-årsjubileum, det vill säga 2014, har vi beslutat oss för att gå mer på djupet när det gäller att utvärdera effekten av den forskning vi finansierat. Har forskningen som det står i vår ändamålsparagraf haft betydelse för lösandet av viktiga miljöproblem och för en miljöanpassad samhällsutveckling? Har möjligheterna att uppnå industriella tillämpningar tagits till vara och har vi genom vår finansiering främjat utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för Sveriges framtida konkurrenskraft? Det är naturligtvis inte enkelt att försöka ge objektiva svar på dessa frågor. Att ett program värderas högt vad gäller vilken nytta forskningen kommer att ha är ju ingen garanti för att det faktiskt blir så, även om genomförandet av själva forskningen i sig är framgångsrikt. Det finns många exempel på att skillnaden mellan att veta och att göra kan vara stor. Flera faktorer under såväl forskningsprogrammets genomförande som vid dess avslut har en avgörande betydelse för effekten. Detta gäller inte minst att ha tur med något som ibland kallas Windows of Opportunity, det vill säga möjligheterna till att nå ut, få genomslag och acceptans för resultat. Här är tidsanda, trender och vad som händer inom andra områden ofta avgörande för genomslaget. Det som igår ansågs var omöjligt kan idag framstå som den effektiva, enkla och kanske till och med enda lösningen. En mer systematisk effektutvärdering av Mistra program är alltså något som saknats men som vi nu drar igång. Analysen hoppas vi ger oss erfarenheter som kan nyttjas för ett effektivare genomslag av forskningens resultat. LARS-ERIK LILJELUND VD MISTRA Det behövs både mer forskning och mer samarbete för att minska det industriella avfallet. Det konstaterade branschföreträdare på ett idéseminarium om det nya forskningsprogrammet Mistra Closing the loop. Ett trettiotal engagerade aktörer samlades i Stockholm i november för att diskutera gemensamma forsknings- och kompetensbehov. Deltagarna kom från universitet, högskolor, forskningsinstitut, näringsliv, myndigheter och branschorganisationer. Diskussionerna rörde olika aspekter av industriavfall, såväl teknikutveckling som utveckling av effektiva styrmedel och bättre kunskap om attityder till återvunna produkter. Seminariet visar att det finns ett stort behov av tvärvetenskaplig och tvärsektoriell forskning om industriavfall. Men också en vilja hos alla aktörer att öka samarbetet, säger Britt-Inger Andersson på Mistra. Målsättningen med det nya forskningsprogrammet Mistra Closing the loop från avfall till resurs är att uppgradera avfall MISTRAS NYHETSBREV VD och ansvarig utgivare Lars-Erik Liljelund lars-erik.liljelund@mistra.org Tel från olika industrisektorer för att minska miljöpåverkan och skapa värdefulla resurser för samhället. Hon konstaterar att forskningen om industriavfall länge har hamnat i skymundan i Sverige. Inom avfallsområdet behövs ett tekniksprång. När det gäller industriavfall behöver vi även utveckla samverkan med internationella aktörer, exempelvis i Japan. Mistras nya forskningsprogram kan göra skillnad och även på sikt skapa förutsättningar för export av miljöteknik, säger Britt-Inger Andersson. Utlysningen av det nya forskningsprogrammet Mistra Closing the loop sker under januari. Kommunikationsansvarig Malin Lindgren malin.lindgren@mistra.org Tel Form: Capito AB, texter: Vetenskapsjournalisterna, produktion: Typoform Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning stöder forskning av strategisk betydelse för hållbar utveckling och en god livsmiljö. Länkar i text finns på Prenumeration (gratis): Citera gärna Mistras nyhetsbrev men uppge alltid källan. FOTO: GOODSHOOT/THINKSTOCK MISTRA NYHETSBREV NR 5 2

3 FOTO: ANETTE ANDERSSON Rådslag om framtidens miljöforskning Diskussionerna på Mistras idéworkshop var många och intressanta, bland annat mellan Lars- Erik Liljelund, Jacqueline McGlade vid Europeiska miljöbyrån och Colin Fudge vid Royal Melbourne Institute of Technology. Mer forskning inom samhällsvetenskap och humaniora behövs för att klara framtidens miljöutmaningar. Det var en tydlig signal från de ledande experter som deltog när Mistra samlade till en internationell workshop om morgondagens forskningsbehov. I BÖRJAN AV november samlades ett tjugotal svenska och utländska experter och representanter från Mistras styrelse i Sigtuna. Under ett intensivt dygn, som endast avbröts för middag och en natts sömn, diskuterades globala miljöproblem och vilken forskning som behövs. Jacqueline McGlade, chef för Europeiska miljöbyrån i Köpenhamn, inledde mötet tillsammans med Johan Rockström som leder Stockholm Resilience Centre och Mistras vd Lars-Erik Liljelund. McGlade tecknade en bred översiktsbild av de viktiga globala trenderna; miljömässiga, teknologiska, ekonomiska och sociala. Efter de inledande anförandena delades deltagarna in i mindre grupper, där diskussionerna fördjupades. Samtliga deltagare var inbjudna av Mistra för sin kunskap och sitt aktiva deltagande i miljöarbetet. Här fanns företrädare för såväl forskarsamhälle som näringsliv. Att det var en grupp diskussionsvana personer märktes; samtalen mellan deltagare fortsatte även under kaffe raster och middag. Det är alltför ovanligt att representanter för forskarsamhället och näringsliv samlas så här över gränserna, för att diskutera hur man kan staka ut kursen och skulle kunna använda forskningsresurser och investera för framtiden, kommenterade Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH och en av deltagarna. DAGENS KOMPLEXA OCH många gånger globala miljöproblem kräver tvärvetenskapliga angreppssätt konstaterade Dan Hill, verksam vid den finska jubileumsfonden Sitra. En stor utmaning, inte minst för att möta klimatförändringarna, är att skapa förutsättningar för effektivare beslutsfattande på olika nivåer i samhället förklarade han. Det handlar inte längre enbart om att forskare ska producera bättre dataunderlag och analyser. Vi vet ganska väl vad som verkar gå fel. Utmaningen nu är: vad gör vi? Workshopen utmynnade i fler än tjugo nya förslag på forskningsteman och forskningsprogram. Ett fantastiskt resultat konstaterar Mistras idéutvecklingsansvarige Britt-Inger Andersson, som också ansvarade för arrangemanget. För oss som finansiär gav workshopen en tydlig signal om att vi måste få in ännu mer humaniora och samhällsvetenskap i de teman och program vi stödjer, säger hon. Workshopen utgör en viktig del av Mistras idéutveckling, och de gemensamma slutsatserna kommer att väga tungt i Mistras fortsatta interna arbete. Det tvärvetenskapliga angreppssättet inom Mistras forskningsprogram lyftes fram av många deltagare som en viktig faktor för att nå framgång. Attityder, beteende och kommunikation är exempel på frågor som är avgörande för att nå lösningar på dagens många gånger globala och komplexa miljöproblem, men de har ibland hamnat i skymundan för satsningar på naturvetenskap. Sommarskola för unga forskare, mer fokus på användargrupper samt fler korta och mer riskfyllda program var några andra förslag som presenterades under mötet i Sigtuna. Detta var första gången vi genomförde en liknande workshop under 24 timmar och det blev mycket lyckat. Det gav mycket till Mistra och jag tror också till deltagarna, säger Britt-Inger Andersson. MISTRA NYHETSBREV NR 5 3

4 Hård konkurrens när sex projekt i småföretag får forskningsstöd Sex industrinära forskningsprojekt får dela på 20 miljoner kronor. Det står klart efter den första utlysningen av forskningsprogrammet Mistra Innovation. TACK VARE FORSKNINGSSTÖDET kan småföretag utveckla sina innovativa produkter. Projekten har stor potential och när de når sina mål finns stora miljövinster att göra, säger Lars Frenning, programdirektör för Mistra Innovation. Samtliga projekt kommer att utföras i samarbete mellan mindre företag och akademiska forskare. De finansierade ansökningarna har en stor spännvidd, och företagen är verksamma i olika branscher. Gemensamt är att projekten syftar till att minska energi- och resursanvändningen. Flera av projekten är mycket generiska, så den nya kunskapen kommer att kunna användas även av företag som är verksamma på andra områden, säger Lars Frenning. Kretskortstillverkaren Flextronics använder Qlean Scandinavias miljöanpassade tvättmetod med ultrarent vatten och projektet inom Mistra Innovation ska utveckla metoden ytterligare. ETT AV DE FÖRETAG som tilldelas stöd är Qlean Scandinavia. De får pengar för ett treårigt projekt för att vidareutveckla sin metod för industritvätt. Stödet från Mistra betyder jättemycket. Det ger oss en chans att utveckla vår produkt i samarbete med forskare, kunder och leverantörer, säger vd Petra Hammarstedt. Företaget har utvecklat en egen teknik för att filtrera vanligt kranvatten så långt att alla lösta ämnen i vattnet tas bort. Den resulterande vätskan, så kallat ultrarent vatten, kan lösa upp både olja och fett utan vare sig kemikalier eller uppvärmning. Qlean Scandinavia deltog under i det nu avslutade forskningsprogrammet ProEnviro. Då visade det sig att det ultrarena vattnet har så stark effekt att det också bryter ned stålmaterialen i diskutrustningen. Därför kommer företaget nu i samarbete med Linköpings universitet, forskningsinstitutet Swerea och andra företag bland annat att ta fram ett nytt beständigt material. Ultrarent vatten används redan idag, bland annat för att rengöra kretskort i elektronikproduktion. Petra Hammarstedts förhoppning är att metoden i framtiden ska kunna användas för att rengöra alla plåtytor som används vid industriell produktion, exempelvis inom bil- och verktygstillverkning. FAKTA MISTRA INNOVATION HÖSTENS UTLYSNING AV forskningsmedel inom Mistra Innovation rönte stort intresse. Programstyrelsen fick ta emot hela 43 ansökningar. I ett första steg poängsattes alla projekt, både utifrån vetenskapliga och industriella kriterier. De tolv bästa projekten kallades sedan till en hearing, varefter programstyrelsen strax före jul alltså beslutade sig för sex projekt. Det var väldigt intressant att konstatera att de bästa och mest genomtänkta projekten var starka både vetenskapligt och industriellt, säger Lars Frenning. Det här var den första utlysningen inom Mistra Innovation. En andra utlysningsomgång väntas i början av Mistra Innovation är en vidareutveckling av Mistras tidigare forskningsprogram ProEnviro. Syftet är att ge små och medelstora företag möjlighet att utveckla innovativa idéer till kommersialiserbara och miljöanpassade produkter och processer. Tilldelade projekt Projekt Ansvarigt företag Period Energy saving induction heating of rolls Justech Green Gasoline Kiram Intelligent light Heliospectra Intelligent Qleaning Qlean Scandinavia Optimization of body in FRP-composite for small electric vehicle Clean Motion Production of renewable packaging material based on by-products from agriculture Xylophane FOTO: ERIK SUNDIN MISTRA NYHETSBREV NR 5 4

5 Prisad metod för att återanvända slagg från ståltillverkning En ny metod för att återvinna vanadin ur stålverksslagg belönades nyligen med Återvinningsindustriernas Inspirationspris Att stora mängder slagg nu kan återanvändas är ett resultat av forskning vid Swerea Mefos inom Mistraprogrammet Stålkretsloppet. VANADIN FINNS I låga halter men i stora mängder i svensk järnmalm. Metallen är mycket användbar som legering i vissa typer av stål, men merparten hamnar i den slagg som bildas vid ståltillverkningen. Där gör vanadinet ingen nytta utan begränsar istället väsentligt hur slaggen kan användas. Den nya metoden för att utvinna vanadin är förhållandevis enkel, men är enligt prisjuryns motivering till Återvinningsindustriernas Inspirationspris närmast genial. De ton stålslagg som deponeras årligen går att rena nästan fullständigt och kan till exempel användas till jordförbättring och cementtillverkning istället för att läggas på deponi. Dessutom kan det vanadin som utvinns säljas. Slaggen innehåller omkring ton vanadin som är värt en miljard kronor om det kan utvinnas i form av legeringsämnet ferrovanadin. Både naturresurser och pengar går att spara tack vare den prisade metoden som Guozhu Ye arbetat med. Men den kan ton stålslagg årligen återanvändas på ett bättre sätt. FOTO: VIVEKE IHD Vi är mycket stolta över detta fina pris. Metoden gör att vi tjänar pengar och samtidigt kan använda slaggen, säger Guozhu Ye vid stålforskningsinstitutet Swerea Mefos och den som lett projektet kallat ViLD (vanadin i LD-slagg). Det finns positiva effekter även inom andra områden. Livscykelanalyser som gjorts visar att koldioxidutsläppen minskar med en miljon ton samt att energianvändningen minskar kraftigt. Metoden har arbetats fram inom Mistraprogrammet Stålkretsloppet. Vad har programmet betytt? Mycket. Jag har varit med i forskningsvärlden länge, och den procedur Mistra har är outstanding. Den internationella expertgrupp som utvärderat vårt projekt vid ansökan och vid varje etapp är otroligt kompetent, säger Guozhu Ye. Han förklarar att det är kostsamt att utveckla nya metoder inom stålverksindustrin. Steget är långt mellan laboratorieforskning och färdig tillämpning, bland annat för att det ofta kräver stora investeringar. Därför är det nödvändigt att kunna göra storskaliga försök, något som varit möjligt genom satsningen från Mistra enligt Guozhu Ye. De resultat man kommit fram till har hittills redovisats på konferenser och i vetenskapliga artiklar. Man har också haft ett antal doktorander kopplade till projektet. SSAB som är en av deltagarna i projektet planerar att under 2012 implementera de framtagna metoderna i den reguljära verksamheten. Om ett år har vi förmodligen kontinuerlig utvinning, säger Kim Kärsrud, miljödirektör på SSAB och ordförande i projektet ViLD. Han lyfter gärna fram att projektet har skattats högt av externa bedömare och att det internationella intresset är stort. Vi har blivit duktiga och inte bara lärt oss hur vanadin fungerar i slagg, utan också hur den beter sig i naturen. Den sammanlagda kunskapen om vanadin i gruppen är troligen bäst i världen. Närmare nätverk med näringslivet Mistra är ny medlem i Ingenjörsvetenskapsakademiens näringslivsråd som samlar över tusen ledande personer från företag, forskningsaktörer och myndigheter. Rådet erbjuder bland annat kunskapsutbyte om forskning och samhällsutmaningar genom seminarier och debatter. Vi vill komplettera Mistras redan omfattande nätverk inom akademin med fler aktörer från näringslivet. Det kan ge både värdefulla synpunkter på pågående program och visa på behov inför planerade forskningssatsningar, förklarar Lars- Erik Liljelund. Mistra utvärderar sina satsningar Sedan starten 1994 har Mistra investerat över tre miljarder kronor i miljöstrategisk forskning. Under 2012 startar en omfattande utvärdering av runt 30 genomförda program. Vi vill se om satsningarna gett resultat i linje med Mistras avsikter och stadgar. Tanken är att hitta framgångsfaktorer och identifiera hinder som en läroprocess inför våra kommande satsningar, förklarar Johan Edman, ansvarig för utvärderingen vid Mistras kansli. Analysen av de avslutade programmen genomförs huvudsakligen under 2012 och utförs av ett upphandlat konsultföretag. FOTO: HEMERA/THINKSTOCK Mistra önskar alla gröna vänner en vit jul och ett gott nytt år! MISTRA NYHETSBREV NR 5 5