RÖD-RÖD VITBOK. Så står det så blev det mandatperioden Samverkansgruppen s och v i Västerås

Transkript

1 RÖD-RÖD VITBOK 51 punkter i den politiska plattformen (s) och (v) Så står det så blev det mandatperioden Redovisat måndag 14 augusti 2006 Genomfört Samverkansgruppen s och v i Västerås

2 Innehåll En introduktion sid 3 Delaktighet som en förutsättning för demokratin sid 4 Ökad integration en strategisk utmaning sid 5 Förskola och skola för morgondagens vuxna sid 6 En trygg och värdig äldreomsorg sid 8 Folkhälsa och sociala omsorger sid 9 Kultur, föreningsliv och folkbildning sid 11 Näringsliv och utveckling sid 12 Byggandet av det goda samhället fortsätter sid 13 Bruka utan att förbruka sid 16 Kommunen som arbetsgivare sid 18 Ekonomi för en fortsatt utveckling sid 19 2

3 51-punktsprogrammet för s och v Så står det så blev det En introduktion Efter kommunalvalet i september 2002 bildade Socialdemokraterna och Vänsterpartiet gemensam majoritet i Västerås kommunfullmäktige för mandatperioden åren Grundvalen för samverkan finns i en politisk plattform som partierna kom överens om efter valet i oktober Den gemensamma politiska plattformen kan sammanfattas med begrepp som rättvisa, solidaritet, trygghet, integration och en långsiktigt hållbar utveckling. Det är vår gemensamma uppfattning att samarbetet mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har fungerat väl. Plattformen innehåller 51 konkreta punkter fördelade inom 11 politikområden. Dessa punkter har präglat majoritetens arbete i kommunalpolitiken i Västerås under hela mandatperioden Därför finns det anledning att redovisa för västeråsarna vad som står i den gemensamma plattformen 51 punkter och hur det blev. I den följande redovisningen finns fakta och kommentarer till de olika punkterna. Varje punkt är dessutom försedd med minst en avbockning om den är Genomfört Genomfört, eller. Ibland kan det vara två eller t.o.m tre avbockningar för samma punkt. Detta beror då på att punkten innehåller flera delpunkter som antingen genomförts, är pågående eller som inte genomförts. Följande summering kan göras: 25 av 51 punkter är genomförda. 20 programpunkter är till vissa delar både genomförda och pågående. 4 punkter är till vissa delar såväl genomförda, pågående och inte genomförda. 2 punkter är pågående. Redovisningen av den politiska plattformens punkter finns tillgänglig hos respektive lokal partiorganisation för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Se även partiernas lokala hemsidor: Socialdemokraterna i Västerås: Vänsterpartiet i Västerås: Inför valet 2006 kommer Socialdemokraterna och Vänsterpartiet precis som tidigare att gå till val som enskilda partier för att vinna väljarnas stöd för respektive partis program. Samtidigt som vi redovisar vad vi gemensamt åstadkommit utifrån vår politiska plattform är det således upp till respektive parti att redovisa för väljarna sina egna lokala program inför valet

4 Delaktighet som förutsättning för demokratin 01 Öka delaktigheten och livskraften i våra bostadsområden. Efter förnyelsen av Råby centrum har ett omfattande arbete inletts på Pettersberg med S:t Ilians skola i fokus. Här har Bostads AB Mimer svarat för projektet som även aktiverat boende och föreningar i området. En konstgräsplan ska anläggas i området intill S:t Ilians skola. En flerårig diskussion har förts om en förnyelse av Bjurhovda med med bland annat nytt kommersiellt centrum, nya skolor och ett allaktivitetshus. Beslut är fattat om att bygga nya skolor och ett allaktivitetshus. En förnyelse av Skultuna centrum har också genomförts. Det gjordes i samråd med skultunabor, företagare på orten, kommundelsnämnden och Bostads AB Mimer. Ett försök har gjorts att inleda en förnyelse av Rönnby centrum. Detta sprack dock på att ett par bostadsrättsföreningar inte ville sälja den mark som behövdes för att genomföra förnyelsen Utveckla brukarinflytandet i kommunens verksamheter. En granskning som Ernst & Young genomförde under 2005 visade att brukarinflytandet i skola, vård och omsorg, är stort och att tjänsterna i hög grad är individualiserade. Tjänsterna utformas också i nära samspel med de brukare som verksamheten är till för. Inom skolan har både elever och föräldrar möjlighet att delta i beslut genom till exempel klassråd, elevråd, föräldraföreningar och styrelser. Fritidsgårdarna har gårdsråd för att ge besökarna möjlighet till inflytande. Inflytandefrågorna finns även som en naturlig del i fritidsgårdarnas arbete för att utveckla ungdomarnas delaktighet och ansvarstagande. Inom vård och omsorg finns det både brukarråd och forum där även anhöriga kan delta. Möjligheterna till brukarinflytande inom hemtjänsten ska öka. Förtroenderåd finns på samtliga servicehus. En intresseorganisation är på väg att bildas för brukare inom daglig verksamhet. En betydande del av brukarnas inflytande sker dock i vardagen, i mötet mellan exempelvis läraren och elever samt mellan hemtjänstens medarbetare och den äldre och funktionshindrade. Flertalet förvaltningar inom kommunen följer upp brukarinflytandet. Det sker i första hand genom kundenkäter och kvalitetsredovisningar från enheterna. Granskningen visar att uppföljningarna fångar upp medborgarnas syn på inflytandet över tjänsterna som erbjuds. Antalet brukarstyrelser har ökat, men inte i önskad omfattning. Ta till vara och stödja en utveckling av föreningslivets och studieförbundens engagemang i demokratifrågor. Beslut har fattats om att barn och ungdomar ska ha rösträtt på årsmötena i sin förening. De unga ska också ha en given plats i styrelserna i sin förening. Vad gäller studieförbunden har en dialog förts med varje studieförbund för sig för att diskutera utveckling av verksamheten m.m. för att bättre nå målen om integration och demokrati. 4

5 Ökad integration en strategisk utmaning Öka insatser och skapa en ny struktur för att klara målen i kommunens integrationsprogram. Insatser har gjorts och görs på en rad områden. Bland annat har projekt genomförts för att underlätta för invandrare och flyktingar som varit länge i Sverige utan att ha kommit ut på arbetsmarknaden att få ett arbete. Verksamheter som arbetar med sysselsättning, försörjning och flyktingmottagandet har också fått uppdrag att samverka med arbetsförmedlingen. Integrationsprogrammet har inte följts upp under hela mandatperioden, men under mantdperiodens senare del har integrationsområdet följts upp i den strategiska planen. Inom skolan uppger många elever att det förekommer främlingsfientliga tendenser på den egna skolan. Ett målmedvetet arbete pågår för att minska förekomsten av främlingsfientliga yttringar. IDA-projektet för Integration, Delaktighet och Arbete som startade under 2006 är Västerås kommuns största pedagogiska utvecklingsprojekt. Syftet är bland annat att förbättra studieresultaten, att stödja familjer med svagare förutsättning i föräldraskapet och att öka möjligheterna för invandrare att ta sig in på arbetsmarknaden. Inom skolan är även 10 integrationspedagoger verksamma som arbetsmarknads och integrationssatsning. Ett projekt som berör flera områden finns på Wenströmska, vilket handlar om både socialsekreterare på skolan samt den kamratstödjande verksamheten Here 4 You. Flera av de som arbetar i projektet är ungdomar med invandrarbakgrund. Projektet har rönt stor uppmärksamhet också på riksplanet. Det har även presenterats i en särskild rapport från proaros. Anställa fler medarbetare med utländsk bakgrund i kommunens verksamheter. Kommunen har cirka medarbetare. Andelen medarbetare med utländska bakgrund har ökat successivt. I början av mandatperioden var andelen 11 procent, och i början av år 2006 var andelen 11,7 procent av kommunens samtliga medarbetare. Genom IDA-projektet kommer ytterligare medarbetare med utländsk bakgrund att rekryteras till kommunen. Stärka flyktingmottagandet genom fler praktikplatser i kommunens verksamheter. 250 praktikplatser för människor med invandrar- eller flyktingbakgrund har tillskapats inom de kommunala verksamheterna, men tyvärr har inte platserna utnyttjats i den omfattning vi önskat. Stimulera integrationssträvanden inom idrotts- och föreningslivet och folkbildningen. Det finns med översynen av stödet till barn- och ungdomsorganisationerna att hänsyn ska tas till minoritetsgrupper. Även i det idrottspolitiska programmet ställs detta krav. 5

6 Förskola och skola för morgondagens vuxna 08 Öka personaltätheten i förskolan och ha färre barn i grupperna. Under mandatperioden har kvaliteten successivt förstärkts inom förskolan. Från år 2000 till år 2006 har antalet barn per årsarbetare sjunkit från 6,7 till 5,3 barn per årsarbetare läsåret 2005/06. Läsåret 2006/07 beräknas personaltätheten öka ytterligare. Antalet barn i barngrupperna har också minskat successivt. Läsåret 2005/06 var det genomsnitt 17 barn per grupp i Västerås förskolor. Läsåret 2006/07 beräknas det genomsnittliga antalet barn per grupp bli ännu lägre. Kvalitetsförbättringen i förskolan har gjorts möjlig genom att förskolan fått rejält ökade resurser. Från år 2005 till år 2006 ökade resurserna till förskolan med över 10 procent eller med 52,2 miljoner kr. Antalet barn i förskoleåldern ökar samtidigt som andelen barn i förskolan också har ökat. Ett mål har därför varit att tillgodose det ökade behovet av platser i förskolan. I nuläget finns heller ingen kö till förskolan i Västerås. För att klara detta har ett stort antal förskollärare och andra medarbetare rekryterats till förskolan. Därtill har ett stort antal nya förskoleavdelningar tillskapats. Enbart under 2006 handlar det om beräknade 65 nya förskoleavdelningar. 09 Ytterligare förbättra lärartätheten. År 2002/03 fanns det 7,7 lärare per 100 elever i grundskolan. Läsåret 2005/06 fanns det 8,1 lärare per 100 elever i grundskolan. Motsvarande för gymnasieskolan var 7,2 lärare per 100 elever år 2002/03 och 7,5 lärare per 100 elever läsåret 2005/ Öka antalet vuxna i skolan. Med utgångspunkt från basåret 2000/01 började de statliga så kallade Wärnerssonpengarna att fördelas. Då fanns det 9,59 vuxna - lärare och andra medarbetare - per 100 elever i Västerås skolor. Läsåret 2005/06 fanns det 10,70 vuxna per 100 elever. 11 Öka antalet elever med godkända avgångsbetyg. En analys av arbetet med kunskapsmålen genomfördes och en handlingsplan togs fram för både grund- och gymnasieskolan under läsåret 2002/03. Detta genomsyrar även hela utbildningplanen som gäller under åren Resultatet enligt utbildningsstabens bedömning är att 10 procent fler elever når godkänd nivå i grundskolan (150 poäng eller mera i meritvärde) och att 5 procent fler elever når grundläggande behörighet från gymnasieskolan. Trots förbättringen finns det problem med att uppnå kunskapsmålen i skolan. Fortfarande är det allt för många elever som inte får godkända betyg, trots att resurserna till skolan ökat successivt under mandatperioden. De många avhoppen från gymnasieskolan är också ett problem. 6

7 För att möta detta har skolans kvalitetsarbete stärkts och utvecklats. I uppföljningsarbetet har en ny och genomgripande kvalitetsmätning av den kommunala gymnasieskolan införts. Dessutom har stor kraft lagts på arbetet med betygskriterier i grundskolan och grundliga jämförelser gjorts med resultaten på de nationella proven. En särskild uppföljning genomförs för att se brister i skolsystemet i en retrospektiv studie av de elever som inte når de nationella målen i årskurs 9. Segregationen inom skolans värld är också ett bekymmer. Därför startades projektet för Integration, Delaktighet och Arbete (IDA) under IDA är Västerås kommuns största pedagogiska utvecklingsprojekt. Syftet med IDA-projektet är bland annat att förbättra studieresultaten, att stödja familjer med svagare förutsättning i föräldraskapet och att öka möjligheterna för invandrare att ta sig in på arbetsmarknaden. Insatserna riktas till 10 förskolor och skolor med hög andel elever med utländsk bakgrund, främst i de västra stadsdelarna. Vi vill fortsätta utveckla projektet de närmaste åren Förstärka och utveckla de socialt förebyggande insatserna inom skolan. Detta betonas även starkt i utbildningsplanen för åren Resurserna till barn i behov av särskilt stöd har ökat kraftigt, bland annat genom att merparten av det riktade statsbidraget till skolan, de s.k. Wärnerssonpengarna, har använts till dessa elever. Från år 2005 omfördelas ersättningsmodellens sociala vikt fullt ut utifrån de faktiska behoven som exempelvis föräldrarnas utbildningsbakgrund, invandrarbakgrund etcetera. Det finns även sju familjecentraler och 340 så kallade barnpiloter. Det pågående projektet på Wenströmska med Here 4 You har varit ett bra sätt att komma till rätta med olika sociala problem. Därför är det viktigt att verksamheten från Wenströmska också sprids till andra gymnasier. En annan verksamhet som varit mer politiskt omstritt är PRIV-verksamheten. De första utvärderingen visar att en mycket stor grupp har klarat sig bra. Men det finns också en grupp som inte lyckats vilket speciellt gäller de med låga betyg från grundskolan. Särskilda insatser planeras för dessa ungdomar. IV-insatserna i gymnasiet har ökats och kommer att öka ytterligare,. Detta är viktigt för de elever som inte lyckas så bra i grundskolan och är till stora delar yrkesinriktad, vilket också har bäring på ungdomars arbetsmarknad. Öka antalet skolor med Grön Flagg. Antalet enheter inom förskolan och skolan som miljöcertifierats med Grön Flagg har ökat från 15 skolor år 2002 till 46 enheter under år 2006! Fredriksbergsskolan och Bjurhovda västra förskola har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Även Rönnbyskolan har ansökt om detta. En annan viktig miljöverksamhet är Naturskolan Asköviken. Där bedrivs praktiska naturstudier med tonvikt på våtmarken, fågellivet och det ekologiska samspelet. Omkring barn besökte Naturskolan under år

8 En trygg och värdig äldreomsorg 14 Fortsatt utbyggnad av äldreomsorgen för att möta behoven från ett ökande antal äldre. Ett nytt äldreboende på Malmaberg har ersatt ett äldre bestånd. Ett särskilt boende för finsktalande äldre på Vetterslund har beslutats, men ej kommit till genomförande på grund av att planbeslutet överklagats. Ett nytt rehabcenter är under produktion vid Adolf Zethelius gata på Bäckby. För närvarande konverteras delar av Hammarby servicehus till 28 lägenheter ålderdomshems- och gruppboendeplatser. Det planeras även för 46 nya ålderdomshems- och gruppboendeplatser på Eriksborg Säkerställa rekryteringen av medarbetare inom vården. Är både genomfört och pågående. Se mera under punkt 44. Förbättra anhörigstödet. Anhörigstödet inom äldreomsorgen har successivt förbättrats och utvecklats under mandatperioden. Från 2005 har som exempel stödet till närstående utvecklats med 12 timmars avgiftsfri avlösning i månaden. En trygghetsplats har inrättats på ett gruppboende för dementa. Stadens mötesplatser har också ett ansvar för att stödja närstående och anhöriga som vårdar, bland annat genom samverkan med frivilligorganisationer. En översyn av beläggning och innehåll på de tre dagverksamheterna för personer med en demensdiagnos har genomförts så att verksamheterna nu nyttja fullt ut. En utredning om kommunens korttidsplatser har genomförts och utifrån resultatet av utredningen pågår nu en utveckling av verksamheten. Även kommunens rehabiliteringsansvar genomgår en verksamhetsutveckling för att svara upp mot de önskemål som målgruppen och deras närstående efterfrågar. Inför år 2007 planeras ytterligare förstärkningar av anhörigstödet inom äldreomsorgen, bland annat genom ett IT-baserat närståendestöd. För att nå goda resultat för personer med funktionshinder behöver samarbetet med och stödet till anhöriga utvecklas även för personer med psykiska funktionshinder. 8

9 18 Genomfört 17 Satsa på ett aktivt folkhälsoarbete. Inom skolans område är det mycket positivt att tjänsten som skolöverläkare har blivit tillsatt vilket gör att arbetet med skolhälsovården kan bedrivas ännu bättre än tidigare. Gymnasieskolorna tar i sina kvalitetsrapporter upp vad respektive skola har gjort utifrån utbildningsplanens mål för att förbättra hälsoläget bland anställda och de studerande. Ett folkhälsoprogram har tagits fram under mandatperioden. Utgångspunkten för programmet är kommunens lokala Agenda 21 som pekar på stadens ansvar för att verka för en god folkhälsa, goda sociala och jämlika levnadsförhållanden för alla västeråsare. Utifrån folkhälsoprogrammet har arbetet fokus på övervikt, alkohol, narkotika och integration. Ett omfattande arbete har lagts ned kring en särskild handlingsplan mot alkohol och narkotika. Drogfrågorna finns även med i det nya idrottspolitiska programmet. 19 Folkhälsa och sociala omsorger Minska långtidsarbetslösheten och beroendet av försörjningsstöd. Arbetslösheten i Västerås ligger på en allt för hög nivå. Sammanlagt var cirka västeråsare arbetslösa eller deltog i ett så kallat konjunkturprogram i maj Likväl kan vi se att den goda konjunkturen efterhand satt allt tydligare avtryck på Västerås arbetsmarknad. Den öppna arbetslösheten har successivt sjunkit till eller 4,1 procent i maj Under samma tid har antalet nyanmälda platser ökat med över 50 procent från 426 till 662 nya lediga platser under rapportmånaden. Arbetslösheten bland unga under 25 år är dock ett stort bekymmer. Omkring ungdomar saknade arbete i maj I den mån de unga inte omfattas av andra försörjningssystem blir de beroende av försörjningsstöd. Antalet hushåll med försörjningsstöd är i genomsnitt cirka Att hemlösa erbjuds insatser som syftar till att de ska kunna få en egen bostad. Redan 2002 antogs en långsiktig strategi mot hemlösheten som årligen följts upp av en mer konkret handlingsplan. Inför 2005 avsattes fem miljoner kronor för åtgärder mot hemlösheten. Idag kan vi se att Västerås har en lägre hemlöshet än jämförbara kommuner. Av de 10 största kommunerna i landet är det ingen som i Socialstyrelsen räkning 2005 har färre hemlösa än Västerås och vi hade då 15 personer på tiotusen invånare. Även om det ständigt ifrågasatts har våra insatser och inriktning därmed gett resultat. Vår främsta målgrupp är de så kallade uteliggarna och utifrån deras individuella situation har vi sökt nya lösningar som bl.a. lett till beslut om att uppföra mindre boenden, moduler eller små röda stugor. Tyvärr har beslutsprocessen, överklagningar med mera dragit ut på tiden så det har inte hunnit bli som vi hoppats. 9

10 En rad andra insatser har införts för att få kontakt med och ge stöd åt missbrukare och hemlösa. Uppsökare arbetar kontinuerligt i dessa grupper, ger praktiskt stöd, motiverar till förändring och slussar in i olika boendealternativ. Tre olika akutboenden drivs och vad vi kan se av beläggningen räcker platserna till. Problemet är att få fram lägenheter och mer långsiktiga lösningar med stöd i boendet. Ytterligare ett boende för personer med både missbruk och psykiatrisk problematik ska nu dessutom uppföras utanför tätorten med de arbetsmetoder som utvecklats i det väl fungerande s.k. Spindel-boendet vi har i tätorten för en liknande grupp personer som annars skulle höra till gruppen uteliggare. 20 Skapa en bred mobilisering mot narkotikamissbruket samt ta fram en lokal strategi för ett narkotikafritt Västerås. Vi har fått till stånd en bred uppslutning bakom den alkohol- och narkotikapolitiska handlingsplanen som grund för det fortsatta arbetet mot droger framför allt bland våra ungdomar. En rad olika insatser anges som nödvändiga att motverka det åldersmässigt alltför tidiga bruket av alkohol och den ödesdigra omfattningen av missbruket av narkotika. Jämfört med de traditionella undersökningarna i skolorna kan andelen av ungdomar som provat narkotika vara dubbelt så hög, vilket ställer krav på ökade insatser bland ungdomarna. Narkotikafrågan har mött ett starkt engagemang och Västerås kunde 2005 som första kommun utanför storstäderna genomföra en av de mest välbesökta narkotikamässorna i landet. Förutom 900 konferensdeltagare besökte ett stort antal västeråsare det öppna scenprogrammet skolungdomar bjöds in på information och aktiviteter, och ett 100-tal lärare fick en föreläsning om en narkotikafri skola. 10

11 Kultur, föreningsliv och folkbildning 21 Fortsätta att ge kommunalt stöd till kulturen, föreningslivet och folkbildningen i Västerås, med prioritering av barn- och ungdomskulturen. En översyn av stödet till barn- och ungdomsorganisationerna är genomförd. Under processen med att arbeta fram ett nytt förslag har föreningslivet medverkat. En ny fördelning av föreningsbidragen till barn- och ungdomsföreningar gäller från Västerås stad betalar ut mer än 35 miljoner kr i årligt stöd till kulturoch fritidsverksamheter. En granskning som genomförts av Ernst & Young 2005 visar att arbetet bedrivs ändamålsenligt och att kommunen generellt sett har en god styrning av bidragen Påbörja byggandet av ett fotbollsstadion. Ett nytt fotbollsstadion kommer att byggas på Rocklundaområdet och beräknas bli färdigt under år Våren 2006 såldes Rocklunda idrottsområde till ett privat byggföretag. Kommunen hyr sedan anläggningen under 25 år och upplåter anläggningarna till idrottsföreningarna med flera på samma villkor som idag. I affärsavtalet ingår dels ett nytt fotbollsstadion, en fullstor inomhushall för bandy och en omfattande upprustning av Rocklundahallen. Den så kallade månskensrinken förses med väggar och tak. Öppna en fritidsgård i Önsta centrum. Är genomfört. Fritidsgården i Önsta centrum öppnade i mars år

12 Näringsliv och utveckling 24 Medverka till ökad sysselsättning genom att kommunen ger förutsättningar för en utveckling av näringslivet, bl.a. genom en satsning på infrastruktur som t.ex. bredband, vägar och kommunal service. 1 september startar en ut- och ombyggnad av E 18 till till motorväg på sträckan Enköping - Sagån och Västerås Västjädra. Kommunen förskotterar et stort antal miljoner kronor till dessa arbeten. En planering finns för att påbörja byggandet av Västerleden från Hacksta industriområde till E 18 så snart arbetena på E 18-sträckan Västerås - Västjädra är klar. Kommunen har även lagt ned ett stort engagemang för att SJ ska genomföra en fullgod trafik på Mälarbanan, varvid trafiken till och från Stockholm uppmärksammats särskilt. Detsamma gäller ifråga om tvärbanan Uppsala - Västerås - Eskilstuna - Norrköping. Under mandatperioden har även Mälarhamnar bildats genom en sammanslagning av hamnarna i Västerås och Köping. En planering finns för att rusta och utveckla hamnen i Västerås. Ett stort arbete har även lagts ned på att få till stånd en större sluss i Södertälje. Västerås ligger i framkant ifråga om bredbandsutbyggnaden och andel hushåll och företag som är anslutna eller som har möjlighet att ansluta sig. Den kommunala servicen har byggts ut och utvecklats under mandatperioden, främst inom verksamheten för barn och unga samt äldre och funktionshindrade Att kommunen medverkar till att ge företagen stöd och service för att öka antalet arbetstillfällen. En näringslivsstrategi beslutades under mandatperioden. Strategin består av flera delar, bland annat att kommunen ska medverka till att utveckla befintliga kluster och styrkeområden hos företagen i Västerås. Etablering Västerås AB arbetar dels för att Västerås ska vara konkurrenskraftigt som etableringsort och säte för nya företag, dels för att befintliga företag ska utvecklas och expandera i staden. Service till företagen bedrivs genom FöretagsNära som besöker små och medelstora företag i kommunen. Tillsammans med företagarna görs insatser för att underlätta för företagens utveckling och expansion. Västerås har ett bra företagsklimat. I den senaste rankingen från Svenskt näringsliv om företagsklimatet i Sveriges kommuner för år 2005 finns Västerås med i täten bland de av landets jämförbara större kommuner som får höga poäng. Ge fortsatt kommunalt stöd till Teknikbyn för att utveckla nya småföretag. Teknikbyn har successivt fått högre anslag från kommunen, och stödet uppgår till cirka 3 miljoner kr under år

13 Byggandet av det goda samhället fortsätter Bygga bort bostadsbristen. Västerås växer och utvecklas. De senaste åren har Västerås vuxit med i omkring nya invånare för varje år. Det visar att Västerås är en attraktiv stad dit människor gärna flyttar. De nya invånarna ska också ha en bostad. Under åren har det byggts nya bostäder i Västerås, ett genomsnitt med knappt 500 nya bostäder om året. Antalet nya bostäder motsvarar nästan ett helt Gideonsberg. Det mesta tyder på att Västerås kommer att fortsätta att växa. Blickar vi tio år framåt kan det bli ytterligare cirka nya västeråsare som ska ha någonstans att bo. För att klara detta behövs cirka nya bostäder. Det är också därför som vi inom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet jobbar med att ta fram planer för många olika områden, exempelvis i centrala staden, längs Mälarstranden, Gäddeholm och många flera områden. Planberedskapen är också mycket god för ett fortsatt högt bostadsbyggande. Inräknat Gäddeholm, där den första bebyggelsen kan komma till stånd under 2006, finns det färdiga planer för att klara bostadsbyggandet fyra-fem år framåt i tiden. Fortsätta att utveckla det Mälarnära boendet. Östra Hamnen och Lillåudden bebyggs enligt planerna. Mälarstranden mellan Ångkraftverket och Öster Mälarstrand står liksom Gäddeholm på tur. 29 Att all planering ska motverka segregation, bl.a. genom olika upplåtelseformer och blandad bebyggelse. I de nya områden som nu planeras, t.ex. Gäddeholm och Mälarstranden, finns detta med i planeringen. Även i äldre bostadsområden som t.ex. Råby Pettersberg och Hamre görs försök med att tillskapa flera upplåtelseformer i samband med förtätning och förnyelse. 30 Att kommunen tar ansvar för en allsidig bostadsförsörjning. Byggnads AB Mimer ges förutsättningar för att få fram fler hyresbostäder. Enligt riktlinjerna för planeringen ska det finnas en andel med minst 30 procents hyresrättsbostäder även i mälarnära bostadsområden som utmed centrala Mälarstranden och Gäddeholm. Bostads AB Mimers ekonomiska situation har förstärkts bland annat genom försäljning av fastigheter under mandatperioden. Mimer står därmed väl rustat att fortsätta bygga hyresbostäder i olika delar av Västerås. 31 Utarbeta en utvecklingsplan för Byggnads AB Mimer utifrån behovet av integrationsinsatser, socialt ansvar och ekologiskt byggande. Bostads AB Mimer antog ett integrationsprogram i november 2004 som bolaget nu har börjat arbeta efter. Samverkansprojektet på Bäckby och Råby mellan bl.a. Mimer och arbetsförmedlingen är ett konkret exempel. 13

14 32 33 Genomfört 34 Bidra till en successiv förnyelse av stadsdelar och stadsdelscentra. Efter Råby pågår förnyelse av Bjurhovda med bl.a. nytt centrum, nya skolor och ett allaktivitetshus. Även på Pettersberg har en betydande förnyelse genomförts med S:t Ilians skola i centrum. Pettersberg kommer också att få en ny konstgräsplan. En förnyelse av Skultuna centrum har också genomförts. Ett försök har också gjorts att förnya Rönnby centrum, men planerna kunde inte realiseras på grund av att kommunen inte förfogar över den mark som behövdes. Ha ett handikapperspektiv för kommunens verksamheter. Nämnden för funktionshindrade inrättades 1 november Därmed blev det ett ökat fokus på de funktionshindrade. Behovet av LSS-bostäder har uppmärksammats starkt, och nämnden för funktionshindrade har successivt byggt allt flera fullvärdiga LSS-bostäder. Efter den utbyggnad som sker under år 2006 finns ingen egentlig kö till LSSbostäder, men en planering finns för att tillgodose framtida behov. Kommunen har ett handikappolitiskt program, men de olika nämnderna har kommit olika långt i arbetet med att förverkliga programmet. Kultur- och fritidsnämnden och nämnden för funktionshindrade har etablerat ett nära samarbete, vilket bl.a. resulterat i att många konkreta verksamheter startats på flera platser i staden. Under mandatperioden har kommunen även permanentat verksamheten med personliga ombud. Genomföra en kartläggning av tillgängligheten i bostadsområdena. En tillgänglighetsguide har upprättats. Där redovisas tillgängligheten i omkring 600 lokaler dit allmänheten har tillträde. Sedan årsskiftet 2006 är tillgänglighetsprojektet en permanent del av verksamheten Adacta som är organiserade under teknik och idrottsförvaltningens arbetsmarknadsavdelning. Adacta har fått i uppdrag att fortsätta inventeringen av allmänna lokaler samt hålla tillgänglighetsguiden uppdaterad. Byggnadsnämnden har planer på ett projekt som handlar om att studera och kartlägga tillgängligheten i Västerås bostadsområden inom ramen för det s.k. hissprojektet. Ett tillgänglighetsprojekt har påbörjats på Skiljebo. Centrum är nästa område som står på tur för att inventeras. Fysiska hinder, bristande kontrastmarkering, bristande belysning, bristande balansstöd, och bristande lekplatser är några hinder som inventeras. Inventeringen sammanställs och ett åtgärdsprogram tas fram av teknik och idrottsförvaltningen. 14

15 35 Eftersträva låga taxor i kollektivtrafiken. En väl fungerande kollektivtrafik minskar miljöbelastningen. Vi vill därför stimulera resandet med kollektivtrafik. Tillgängligheten är viktig liksom låga taxor och olika rabattsystem. Från september 2006 omfattas hela kommunen av den så kallade Flexlinjen. I nuläget kostar enkelbiljetten 20 kr, men genom att flertalet resor sker med olika former av rabatt är biljettpriset väsentligt lägre för de flesta resenärer. Vi har arbetat mycket med att kommunen ska få avsevärt större inflytande över VL:s lokaltrafik inom kommunen vad gäller bland annat linjesträckning, turtäthet, tidtabeller och taxor. Genom att kommunen framöver får bestämma mera om busstrafiken i Västerås kommer vi att arbeta för en översyn av taxorna med sikte på en sänkning av biljettpriset. 15

16 Bruka utan att förbruka 36 Ta tillvara de naturliga kretsloppen. Under mandatperioden har Växkraftprojektet genomförts och etablerats i samverkan mellan kommunen, Västmanlands Avfalls AB, LRF och 17 enskilda lantbrukare. Växtkraft knyter ihop stad och land i ett kretsloppssystem. Hushållens källsorterade avfall blandas med vallgrödor i en rötanläggning, som ger biogas för energiproduktion och bränsle för fordon, exempelvis de allt talrikare biogasbussarna i Västerås stadstrafik. Restprodukten används som jordförbättring och gödselmedel, och därmed sluts kretsloppet Att miljöhänsyn ska vara vägledande för trafikplaneringen. Detta har beaktats i bl.a. översiktsplan för tätorten Västerås, och i flera andra planer. I översiktsplan för Västra Skälby återfinns även dammar för rening av vatten från Köpingsvägen samt en separat gång- och cykelväg. Gång- och cykelvägar som inte är fullvärdiga åtgärdas kontinuerligt. Att energianvändningen inriktas mot ökad hushållning och bra miljöval. Energirådgivning finns inom Mälarenergi och stadsbyggnadskontoret. Även Konsument Västerås bedriver rådgivningsverksamhet, som rör t.ex. köp av vitvaror, och material om bra miljöval delas ut i många sammanhang. Konsument Västerås samarbete inom Handla för framtiden har också denna inriktning. Vid kommunfullmäktige i september 2006 kommer beslut att fattas om stadens energiplan, en energiplan som sträcker sig fram emot år Att energiomvandlingen inom Mälarenergi ska använda förnyelsebara energikällor. Den förhållandevis nya biobränslepannan i Kraftvärmeverket har gett mycket goda resultat. Biobränslepannan försörjer nu större delen av Västerås med fjärrvärme merparten av året. Överhuvudtaget har Västerås varit föregångare med att etablera och bygga ut fjärrvärmen. Under mandatperioden firade vi att den miljövänliga fjärrvärmen funnits i Västerås under 50 år. Miljön är den stora vinnaren. Biopannan ger bättre luft både i Västerås och i omvärlden. Inför de kommande åren tror vi att klimatfrågan kommer att bli allt viktigare. Sveriges utsläpp av koldioxid hör till de lägsta i Europa, men detta betyder inte att det är betydelselöst vad vi gör. Tvärtom måste ambitionen vara att minska och minimera koldioxidutsläppen ytterligare. Inom några år kommer beslut att tas om en omfattande förnyelse av Kraftvärmeverket för en ännu mera miljöriktig energiproduktion. En utredningen kring nästa utbyggnadsetapp har startas och en första redovisning kommer att göras i början av hösten

17 40 Öka den biologiska mångfalden i kommunens rekreationsområden som Ängsö, Björnön, Asköviken och Mälarstränderna. Asköviksbäcken, stadsnära skogar, Svartådalen och Trådarängarna är exempel på detta. Ängsö, Björnön är andra exempel. 41 Genomföra Växtkraftprojektet för framställning av bl.a. fordonsbränsle och knyta samman kretsloppet stad - land. Svensk Växtkraft AB har på Gryta avfallsstation byggt en biogasanläggning för behandling och utvinning av energi från bioavfall och grödor, samt en anläggning för uppgradering av biogas till fordonskvalitet. Man har även byggt tankningsanläggningar för bussar och bilar samt lager för vallgröda och rötrester till jordbruket. Detta är resultatet av ett projekt som inleddes för mer än 15 år sedan. Första etappen med att köra biogasbussar med biogas från avloppsreningsverket startade under november Andra etappen med produktion av biogas vid Gryta deponi startade sommaren Produktionen motsvarar energiinnehållet i sammanlagt 2 miljoner liter bensin. Genom ett avtal med Västmanlands lokaltrafik, VL, körs stadstrafiken i Västerås successivt med allt flera biogasbussar. Även andra kommunala fordon kommer successivt att köras med förnyelsebara bränslen som biogas eller etanol. Detta krav kommer även att ställas vid upphandling av samhällsbetalda transporter. 17

18 Kommunen som arbetsgivare Ha en fortsatt anpassning till medarbetarnas önskemål om och förläggningen av arbetstiden. Flera projekt har genomförts för att anpassa arbetstiderna till medarbetarnas önskemål. Några projekt har gett önskade resultat medan andra varit mindre framgångsrika. I proaros använder två av tre enheter något system för arbetstidsschema, exempelvis Time Care, som möjliggör en flexibilitet i arbetstidsförläggningen. Totalt är det cirka medarbetare som använder sådana system. Förbättra anställningsvillkoren inom de kvinnodominerade vårdyrkena. Flera mer eller mindre framgångsrika projekt genomförts. Ytterligare åtgärder vidtogs också i anslutning till den översyn av jämställdhetsarbetet som gjordes under Dessvärre har åtgärderna inte alltid gett önskat resultat. 44 Säkra rekryteringen av medarbetare inom vårdyrken genom vårdutbildningar i kommunal regi. Utbildningen för omsorgsprogrammet för gymnasiet och Komvux har samlokaliserats. Dessutom finns det en direktbeställning till Komvux gällande vårdutbildning. Arbetsförmedlingen har tagit fram en riktad utbildning för att få fler män inom vården. KY-utbildningar har också erbjudits. Därtill har en mycket bred satsning på kompetensutbildning gjorts för kommunens medarbetare inom vården bland våra medarbetare. Sannolikt är kompetensstegen, som delvis är statligt finansierad, den största enskilda satsningen någonsin på kompetensutveckling i kommunen. Satsningen fortsätter under år Vidta åtgärder och öka insatserna för att komma till rätta med den arbetsrelaterade ohälsan bland kommunens medarbetare. Under första hälften av mandatperioden kunde en ljusning skönjas ifråga om ohälsotalen. Därefter har ohälsotalen - trots ambitiösa insatser - återigen ökat. Framförallt är de långa sjukskrivningarna ett problem. En rad åtgärder och insatser har vidtagits och genomförts för att minska ohälsan och öka friksnärvaron. Tyvärr har åtgärderna inte alltid gett önskat resultat. Fler förvaltningar har hälsodiplomerat sig. Konsument Västerås och de tre andra enheterna på området Sysselsättning och Försörjning var de första enheterna inom proaros som blev hälsodiplomerade. Inom flera förvaltningar har medarbetarna stimuleras till bättre hälsa genom ett aktivt hälsoarbete på enheten och att hälsoombud/hälsoansvarig utsetts. 18

19 Ekonomi för en fortsatt utveckling 46 Ha balans i kommunens ekonomi. Kommunens ekonomi uppfyller balanskravet. I relation till balanskravet, då bland annat reavinster ska räknas bort, har fyraårsperioden medfört tre år med goda överskott och ett år med måttligt underskott. Det sammanlagda överskottet för perioden uppgår till 261 miljoner kr. Även för år 2006 är prognosen ljus vad gäller kommunens ekonomiska resultat. I juni 2006 tillkännagav det stora och internationellt erkända kreditvärderingsföretaget Standard & Poor s att Västerås kommun uppgraderats till betyget AA, ett betyg som betyder att Västerås kommuns ekonomi får väl godkänt. Standard & Poor s framhåller bland annat att kommunens ekonomi ser väldigt bra ut med stabila finanser som stadigt förbättras. Man pekar också på att Västerås har en växande och dynamisk lokal marknad med en god balans mellan tjänstesektorn och en stark industrisektor, samt att det finns goda framtidsutsikter för arbetsmarknaden i staden. Vi är både glada och stolta över Standard & Poor s uppgradering. Det är en tydlig bekräftelse på att vi har skött Västerås och kommunens ekonomi på ett bra sätt. Fakta är också att Västerås kommun har en stark och stabil ekonomi som står sig mycket väl i de flesta jämförelser som går att göra. Västerås kommun har heller inga lån i de skattefinansierade verksamheterna. Vi har istället kunnat låna ut åtskilliga miljoner kronor till Vägverket för att komma igång med utbyggnaden av E 18 såväl öster som väster om Västerås. De senaste åren liksom under nästa år får nära nog alla kommunala verksamheter full kompensation för löne- och prisökningar. I nästa års budget finns det över 40 miljoner kronor i olika reserver. Därtill finns det en balansfond med i nuläget omkring 146 miljoner som kan användas om kommunen skulle gå med underskott någon gång i framtiden. Till skillnad mot många andra kommuner har vi också en fond för att möta framtida pensionskostnader. i nuläget har pensionsfonden ett värde på omkring 180 miljoner kronor. 47 Hålla kvar kommunalskatten på samma låga nivå som de senaste 25 åren. Kommunalskatten har varit oförändrad 20:49 per skattekrona under hela mandatperioden Även för år 2007 har kommunfullmäktige efter vårt förslag beslutat att kommunalskatten ska vara oförändrad. År 2007 har kommunalskatten i Västerås i princip legat på en oförändrad nivå i 29 år, om man bortser ifrån skatteväxlingar och den blygsamma skattesänkning som genomfördes av den dåvarande borgerliga majoriteten under åren

20 48 Genomfört Ha låga taxor för teknisk försörjning som fjärrvärme, eldistribution, vatten och avfall. Taxorna är låga. I den s.k. Nils Holgersson-undersökningen för åren 2003, 2004 och 2005 ligger Västerås bland de kommuner i landet som har de allra lägsta taxorna och avgifterna. År 2005 hamnade Västerås på tredje plats i en undersökning som omfattade alla landets 290 kommuner Att kommunen behåller Mälarenergi i kommunal ägo. Mälarenergi har varit i kommunal ägo hela mandatperioden. Vi vill också att så ska förbli med tanke på Mälarenergis stora betydelse för såväl miljön i Västerås som för västeråsarnas hushållsekonomi. Västerås kommun ligger för övrigt i topp vad gäller de större kommunala bolagens lönsamhet.. Att kvalitetsaspekterna ska väga tungt i all kommunal verksamhet oavsett vem som är utförare. Inom de sociala nämnderna har kvalitetsaspekternas betydelse ökat vid de upphandlingar som genomförs. Ett nytt verktyg för kvalitetsmätning har arbetats fram för kultur- och fritidsnämndens verksamheter och som används fullt ut från Ett annat exempel är att Konsument Västerås använder brukarråd, avslutningssamtal, egen värdering, enkäter, medarbetarsamtal, policydiskussioner för att mäta kvaliteten i arbetet. Traditionellt har klagomål på kommunen förknippats med den enskildes möjlighet att överklaga beslut enligt förvaltningslagen. Med ökad serviceorientering och kvalitetsarbetets genomslag i offentlig verksamhet har klagomålshantering kommit att få en vidgad betydelse. Genom att aktivt omhänderta klagomål öppnas vägar och möjligheter för den enskilde att komma till tals och ytterst få inflytande över verksamheten. Ett positivt förhållningssätt till klagomål bidrar till att medborgarnas förtroende för den kommunala servicen ökar. En granskning av kommunrevisionen 2005 visade också på att kommunen tar fasta på medborgarnas synpunkter på verksamheten och ser klagomålshantering som en viktig del av kommunens kvalitetsarbete. 51 Att ett system för kvalitetssäkring av upphandlingsverksamheten utvecklas under mandatperioden. En ny organisation och riktlinjer för den kommunala upphandlingen har arbetats fram och upphandlingspolicyn ska ut på remiss. Grundtanken är att säkerställa att upphandlingarna sker på ett korrekt sätt i berörda förvaltningar och gjorda erfarenheter ska tas tillvara. Inom de sociala verksamheterna har kvalitetssäkringen av upphandlingar kommit långt. Även inom andra förvaltningar som exempelvis fastighetskontoret pågår ett utvecklingsarbete. 20