PROTOKOLL. Kommunstyrelsens arbetsutskott 21 mars 2002

Transkript

1 Kommunstyrelsens arbetsutskott 21 mars 2002 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna torsdagen den 21 mars 2002 kl Sten-Åke Adlivankin (m), ordförande Ove Hahn (m) Lars-Bertil Ohlsson (kd) Hans Strandin (s) Agneta Bergström (s) Kommundirektör Kjell Johansson Chefsekonom Ove Olsson Samhällsbyggnadschef Olle Wallin Kommunplanerare Shula Gladnikoff IT-strateg Lars-Inge Andersson IT ledare Peter Petersson Utbildning- och arbetsmarknadschef Roland Beijer Kommunsekreterare Anna Lindholm Hans Strandin (s) Kommunledningskontoret, Vallentuna Sekreterare Anna Lindholm Paragrafer Ordförande Sten-Åke Adlivankin Justerande Hans Strandin BEVIS Protokollet har anmälts i kommunstyrelsens protokoll Organ Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 21 mars 2002 Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Datum för anslags nedtagande Kommunledningskontoret, Vallentuna Underskrift 1 (54)

2 Innehållsförteckning: Val av leverantör av kopiator/skrivartjänster...3 Avtalsrutin...4 GIS-strategi och handlingsplan...6 Presentation ny hemsida för Vallentuna kommun...9 Tecknande av avtal om Microsoft-licenser...10 Tillgång till intranät och kommunal e-postadress...11 Information om utbildningsanläggning i Okvista...13 Tvärbana Norr yttrande till Storstockholms Lokaltrafik...14 Stockholm Nord yttrande till Regionplane- och trafiknämnden...17 Oxundaåns Vattenvårdsprojekt. Förlängning av vattenvårdsprojekt och antagande av åtgärdsprogram...20 Översiktsplan 2002, Sigtuna kommun...22 Förslag till reviderade miljö- och åtgärdsmål för Mälaren, yttrande från samhällsbyggnadsförvaltningen...26 Samråd om regionala utsläppsmål, remiss från Länsstyrelsen. Delmål för Stockholms län Motion. Gång- och cykelväg Okvista-Angarn-Karby...31 Remiss om bildandet av gemensam gymnasieregion för Stockholms län yttrande till kommunstyrelsen...33 Tecknande av avtal med Integrationsverket...36 Framställan från utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden angående inköp av lägenheter för flyktingar...38 Övergripande ansvarsutövande...40 Årsredovisning Ombudgeteringar från bokslut Ekonomisk månadsuppföljning Förslag till budgetjusteringar Interna kontrollplaner 2002 för facknämnderna...49 Översiktlig sammanställning över bisysslor/uppdrag...50 Antagande av reglemente för barn- och ungdomsnämnden...52 Förskolepeng för verksamhet utanför kommunen...53 Sid 2 (54)

3 Val av leverantör av kopiator/skrivartjänster AU 32 Dnr Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att teckna avropsavtal med Xerox AB för 36 månader enligt underlag som presenteras vid sammanträdet Ärendet Vallentuna kommun deltar i Statskontorets upphandling av skrivaroch kopieringstjänsten Kommunens gällande hyresavtal för våningskopiatorer går ut den 1 maj Nuvarande skrivare ägs av kommunen. Med syfte att ersätta nuvarande skrivare, kopiatorer och faxar med ca 90 s k multifunktionsskrivare, som kan både styras via dator och direkt på plats, har kommunen skickat en s k pris- och produktförfrågan till återförsäljare av de 10 fabrikat som Statskontoret har träffat ramavtal om. 10 svar inkom gällande 9 fabrikat, och efter utvärdering kvarstod 5 st som fortsatt intressanta. Efter vissa kompletteringar och ändringar i maskinpark har två förslag bedömts som mest intressanta och mycket likvärdiga, både funktions- och prismässigt. Efter ytterligare studium av dessa två har möjliga tilläggstjänster fått fälla utslaget till den ena leverantörens förmån. Närmare beskrivning lämnas vid arbetsutskottets sammanträde. I kommunstyrelsens delegationsordning anges under rubriken Upphandling att arbetsutskottet beslutar om antagande av anbud rörande ramavtal eller årsavtal för varor, tjänster och entreprenader samt godkänna och underteckna dessa avtal. I det aktuella fallet handlar det alltså om avropsavtal och inte antagande av anbud, men de aktuella omständigheterna är så lika och kostnaderna för en 3- årsperiod för hela kommunförvaltningen så höga, att kommunstaben bedömer att arbetsutskottet skall besluta om avropsavtalet. I ett annat ärende förs fram förslag till förtydligande av delegationsordningen just när det gäller avrop snarare än upphandling. Beslutsgång Arbetsutskottet beslutar i enlighet med kommunstabens att teckna avtal med Xerox AB. 3 (54)

4 Avtalsrutin AU 33 Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen fastställer ett förslag till avtalsrutin daterat innebärande bl a att nämnderna åläggs att registrera och bevaka avtal med hjälp av nämndens diarie- /ärendehanteringssystem. Ärendet Kommunstyrelsen fastställde en rutin för hantering av avtal inom kommunens förvaltningar. Däri ingick bl a föreskrifter om förvaring av avtal, bevakning av avtals ekonomiska villkor etc. Enligt rutinen skall avtalen vidare förtecknas och kopia av aktuell förteckning skall tillställas ekonomikontoret vid varje årsskifte. Rutinen tillkom efter en framställning från kommunens revisorer. Vid en uppföljning som revisionen gjorde 1993 konstaterades att rutinen följdes dåligt, framför allt när det gällde att tillställa ekonomikontoret kopior på avtalsförteckningar. I kommunstyrelsens svar 1994 på revisorernas rapport sades bl a att ekonomikontoret skulle aktivera sig mera i uppföljningen av avtalsrutinen. Erfarenheten har visat att det är svårt att få rutinen att anmäla förteckningar till ekonomikontoret (numera Konsult och service) att fungera. Under 1997 togs fram ett förslag till förändring av avtalsrutinen, som innebar att anmälningsplikten slopades. Förslaget fördes dock aldrig upp till beslut. Under år 1999 och 2000 har successivt införts ett diarieföringssystem, DiVa, som har funktioner som medger en rationell registrering och uppföljning av avtal under respektive nämnd. Under år 2001 har en gjorts en total genomgång av alla avtal som träffats på kommunstyrelsens område. Inventeringen omfattade ca 120 avtal av olika dignitet. Efter genomgången återstår ett drygt 50-tal levande avtal, som är registrerade i och bevakas genom DiVa. Eftersom DiVa genom ett webbgränssnitt är åtkomligt via kommunens intranät, ITorget, finns också möjligheter för handläggare och övriga intresserade att studera vilka avtal som finns på kommunstyrelsens verksamhetsområden. Motsvarande möjligheter att registrera och bevaka finns på alla nämnders områden. Om den möjligheten utnyttjas kan också uppföljning göras från centralt håll utan särskild rapporteringsskyldighet för förvaltningarna. Mot denna bakgrund finns det motiv för att ändra den gamla avtalsrutinen på så sätt att nämnderna åläggs att registrera och bevaka sina avtal i nämndens diarie-/ärendehanteringssystem. Ett förslag till ändrad avtalsrutin med den innebörden har upprättats av kommunstaben. 4 (54)

5 Forts 33 Kommunstabens förslag till avtalsrutin daterad När beslut fattas av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnd eller delegat om avtal med annan part, upprättas som regel en skriftlig handling (avtal). Denna handling skall förvaras på betryggande sätt (brandsäkert skåp eller liknande) 2. Vid beslut fattat av kommunfullmäktige eller kommunstyrelse (eller på delegation från KS) förvaras originalavtalet i kommunstyrelsens arkiv. Vid beslut fattat av annan nämnd (eller delegat) förvaras originalavtalet i respektive nämnds arkiv. Kopia av avtal förvaras vid behov på handläggande förvaltning. 3. För bevakning av kommunens förpliktelser och rättigheter i gällande avtal skall särskild handläggare utses för varje avtal. Denne har till uppgift att bevaka avtalets ekonomiska villkor, säga upp avtalet, ombesörja att debitering av ersättning sker etc. Handläggaren skall också bevaka att föreskrivna säkerheter för avtalsförpliktelserna lämnas i rätt tid och att de förvaras på betryggande sätt. 4. Avtalen förtecknas och bevakas med hjälp av nämndens diarie- /ärendehanteringssystem 1. Notering skall därvid ske om a. Avtalspart b. Ändamål c. Dag och instans för beslut d. Giltighetstid (inkl ev uppsägningstid) e. Ev bevakningsdag (om avtalet inte gäller tills vidare) f. Handläggare Denna rutin gäller avtal som leder till löpande åtaganden (t ex hyra, leasing, abonnemang, support, underhåll, entreprenad), däremot inte avtal om köp. För hyres- och arrendeavtal som finns registrerade i särskilda rutiner gäller inte ovanstående. För exploateringsavtal finns särskild rutin upprättad. Beslutsgång Arbetsutskottet beslutar i enlighet med kommunstabens förslag. 1 DiVa Diariesystem Vallentuna (som används av de flesta nämnderna) medger bevakning av avtal i en särskild kategori. Systemet kan också konstrueras att påminna handläggare om bevakningsdag. 5 (54)

6 GIS-strategi och handlingsplan AU 34 Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att: 1. Anta förslaget till GIS-strategi. 2. Handlingsplan ska ligga till grund för det fortsatta arbetet - med de ändringar som behöver göras med hänsyn till utvecklingen. 3. För att garantera att en GIS-samordnare kan anställas inom projektets ram anvisas ytterligare 450 tkr på investeringsbudgeten. Ärendet GIS - Geografiska informationssystem ( kartor på data ) får en alltmer viktig roll när det gäller planering och information i de mest skilda sammanhang. Kommunstyrelsen har genom att starta ett särskilt GIS-projekt markerat att kommunen bör satsa på att använda GIS såväl internt inom förvaltningen som externt mot medborgare, entreprenörer, andra myndigheter etc. Kommunfullmäktige har också anvisat särskilda medel som ett startbidrag för en utökad satsning på GIS, som i ett längre perspektiv förväntas ge både lägre kostnader och ökad kvalitet. Den särskilda projektgruppen som arbetar med GIS-frågor har tagit fram ett förslag till GIS-strategi och handlingsplan som varit på remiss till samtliga nämnder under hösten Remissyttranden har nu inkommit och sammanfattas nedan: Fritidsnämnden Tillstyrker förslaget till strategi. Av förvaltningens kommentarer framgår bl a att man ser det som mycket positivt att anställda och politiker kan få tillgång till viktiga data för sina verksamheter samt att informationen till medborgarna kan utvecklas avsevärt. Förskolenämnden Ställer sig positiv till införandet av ett geografiskt informationssystem i Vallentuna kommun. Av förvaltningens kommentarer framgår att man anser det angeläget att kommunen följer med i den tekniska utvecklingen för att effektivisera och underlätta arbetet på förvaltningarna och i de politiska organen. Det är vidare viktigt att medborgarnas möjligheter till information och kontakt hela tiden förbättras. 6 (54)

7 Forts. 34 Grundskolenämnden Tillstyrker den föreslagna strategin för GIS och föreslår att kostnaderna för detta lägges centralt under kommunstyrelsen. Av förvaltningens kommentarer framgår bl a att man har behov av ett fungerande GIS-system för planering av skollokaler och skolskjutsar. Befolkningsdata och bostadsprognoser, vägdata, kommunikationer samt befintliga skol- och förskolelokaler tillhör det material som man har behov av att få redovisat på elektroniska kartor. Även inom undervisningen kan kartmaterial av olika slag komma till användning t ex inom idrottsämnet för orientering och utflykter, SOämnet för geologi, geografi, topografi, odlingslandskap-tätort, historia, landhöjning m m samt inom NO-ämnet för vegetation och naturstudier inom kommunen, energiförsörjning och miljöarbete. Kulturnämnden Uttalar att den ser positivt på förslaget och ser möjligheter att använda GIS inom nämndens verksamhet. Samhällsbyggnadsnämnden Ställer sig bakom samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande. Av detta framgår bl a att man tycker det är mycket välkommet att strategi och handlingsplan är framtagna. Man ser mycket angelägna behov inom området. GIS har fram till idag i huvudsak utvecklats inom samhällsbyggnadsförvaltningens olika enheter. Utvecklingen har endast delvis varit samordnad mellan enheterna. Det framtagna förslaget öppnar för helt nya möjligheter för användandet av GIS. Beträffande förslaget om en GIS-utvecklare/samordnare anges att en extern rekrytering behövs. Vidare att det troligen är lättare att rekrytera till en heltidsbefattning (kommunfullmäktige har anvisat medel motsvarande en halvtid under 2002), varför man föreslår en kombination t ex med en befattning inom IT-enheten. Hur detta skall lösas bör klaras ut mellan kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen. Man påpekar vidare att slutligt val av databashanterare och programvaror bör anstå tills GIS-utvecklaren finns på plats. Socialnämnden Ställer sig positiv till föreslagen GIS-strategi och handlingsplan. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ser positivt på förslaget och lämnar det utan erinran. 7 (54)

8 Forts 34 Kommunstabens synpunkter Förslaget till GIS-strategi möter en bred uppslutning hos kommunens nämnder. Det bör därför antas av kommunfullmäktige som en grund för det fortsatta arbetet. En nyckelfråga i handlingsplanen gäller tillsättningen, finansieringen och placeringen av GIS-utvecklaren/samordnaren. För att visionerna i GIS-strategin skall kunna bli verklighet krävs en person som har uppdraget, kompetensen och viljan att driva kommunens GISverksamhet framåt. Det inledande arbetet handlar mest om att samordna och utveckla den befintliga GIS-verksamheten inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Det skall givetvis göras på ett sådant sätt att GIS-data sedan kan användas på ett enkelt sätt av övriga verksamheter och för kommunikation med medborgare, entreprenörer och andra myndigheter. Kommunfullmäktiges beslut om medelsanvisning byggde på förutsättningen att en GIS-samordnare skulle finnas inom samhällsbyggnadsförvaltningen (funktionen fanns med i organisationsplanen). Det finansiella bidraget för 2002 var avsett som en stimulans att rekrytera personen till den funktionen. Kommunstaben har haft flera kontakter med samhällsbyggnadsförvaltningens ledning såväl inom som utom GISprojektets ram, och från SBF framhåller man att man inte har möjlighet att finansiera en GIS-samordnare även om man räknar in de särskilda medlen från kommunfullmäktige. Kommunstaben föreslår därför att ytterligare 450 tkr anvisas till projektet för att kunna projektanställa en GIS-samordnare/utvecklare under 2002 och Beslutsgång Arbetsutskottet beslutar i enlighet med kommunstabens förslag. Handlingar i ärendet GIS-strategi Handlingsplan 8 (54)

9 Presentation ny hemsida för Vallentuna kommun AU 35 Beslut Arbetsutskottet noterar informationen. Ärendet Ett förslag till ny hemsida för kommunen har arbetats fram tillsammans med kommunens samtliga förvaltningar. Förslaget presenteras live vid sammanträdet 9 (54)

10 Tecknande av avtal om Microsoft-licenser Au 36 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott delegerar till ordförande Sten-Åke Adlivankin att fatta beslut i ärendet. Ärendet Kommunen har tidigare anmält sitt deltagande i den upphandling av Microsoftlicenser (s k Select- respektive Enterpriseavtal) som Kommentus, kommunernas gemensamma upphandlingsorganisation f n gör. Kommentus har nu tagit in anbud från återförsäljare och utvärderat dessa. Kommentus sammanställningar och förslag ankom till kommunen den 18/3 och tidplanen för upphandlingen kräver ett kommunalt beslut före den 8/4. Beslutet gäller vilken leverantör som kommunen skall avropa licenser från under den närmaste 3- årsperioden med början 1/ Kommunen använder f n Microsoftprogram (operativsystem samt kontorsprogram) från Microsoft på alla persondatorer och på flertalet servrar. På grund av den korta tid som står till buds för en utvärdering av sammanställningarna föreslås att arbetsutskottet delegerar till ordföranden att fatta erforderliga beslut. 10 (54)

11 Tillgång till intranät och kommunal e-postadress AU 37 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen avsätter kr för att ge de förtroendevalda i kommunstyrelsen samt nämndsordförande tillgång till kommunens intranät samt e-postadresser. Ärendet Kommunstaben har initierat ett projekt, e-politik, utifrån kommunfullmäktiges mål för kommunstyrelsen att öka dialogen medborgare förtroendevald, men också för att förbättra arbetsmöjligheterna för de förtroendevalda i kommunen. Projektet är tänkt att initierats som ett pilotprojekt för kommunstyrelsens ledamöter och ersättare samt samtliga nämnders ordförande. För att sedan utvidgas till samtliga politiker i kommunen. Anledningen till att projektet bör ske i etapper är att kommunstaben inte riktigt kan beräkna de administrativa kostnaderna för projektet. Det är svårt att förutse hur stort servicebehovet kommer att bli. Syftet med projektet är att till en början ge kommunstyrelse och nämndsordförande en uppkoppling till kommunens nätverk. Det skulle innebära att de förtroendevalda på elektronisk väg kommer kunna få ta del av kommunens interna information. De kommer också få en kommunal e-post adress (@vallentuna.se) så att medborgarna kan maila sina synpunkter tex. inför ett sammanträde. En annan viktig fördel är också att politikerna kommer att få sina handlingar till sammanträdet via . Idag görs kallelserna alltmer fylliga och ambitionen är att alla bilagor till sammanträdet skall finnas i elektronisk form. Detta skulle för förvaltningen innebära en effektiviserig av den administrativa hanteringen, minskade papper-, tryck-, porto- och arbetskostnader. Teknisk beskrivning Det kommer inom kort att finnas en säker väg via Internet in till kommunens interna nätverk. Den har skapats för tre olika kategorier användare som behöver komma åt informationen på insidan av brandväggen: distansarbetare, personal som är anslutna till elevnätet (lärare m fl) och förtroendevalda. 11 (54)

12 Forts. 37 Man kopplar upp sig mot Internet på vanligt sätt (för de förtroendevaldas del via modem, ISDN eller någon form av bredbandsanslutning). Med hjälp av en dosa, som ger ett engångslösenord, får man tillgång till "sin" area på kommunens interna nät. Om uppkopplingen sker via modem eller ISDN rings ett 020-nummer upp, där kommunen står för samtalskostnaden. Finansiering Projektgruppen har beräknat kostnaderna för inköp av dator, utbildning, internetabonnemang, arbetskostnader samt alla andra tillbehör till samtliga i kommunstyrelsen och fann att det skulle kosta ca kr. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 18 februari svarade kommunstyrelsen på frågan om de var villiga att använda sin privata dator och det visade sig att samtliga utom två personer skulle kunna tänka sig att använda sin privata dator för att koppla upp sig mot kommunens intranät. Under dessa förutsättningar förändras prisbilden för detta projekt. Projektgruppen har utifrån att de flesta använder sin privata dator beräknat fram följande kostnader: Driftsbidrag 1800 kr/år Det innebär en kostnad på ca kr. Det tillkommer också en administrativ avgift per användare på 700 kr /år dvs kr/ år Uppskattar man sedan att surfningsavgiften per användare är ca 1200 kr/år tillkommer en kostnad på Totalt skulle kostnaderna för projektet bli kr. För de som inte har datorer som de vill använda för politiskverksamhet. har kommunen begagnade datorer, en äldre modell som endast ger tillgång till internet, att låna ut. Kommunstaben föreslår att kommunstyrelsen avsätter kr för att ge de förtroendevalda i kommunstyrelsen samt nämndsordförande tillgång till kommunens intranät samt e-postadresser. Beslutsgång Arbetsutskottet beslutar i enlighet med kommunstabens förslag. 12 (54)

13 Information om utbildningsanläggning i Okvista för Södra Roslagens Brandförsvarsförbund AU 38 Beslut Arbetsutskottet noterar informationen till protokollet. Ärendet Räddningstjänsten för Vallentuna, Täby, Österåker, Danderyd och Vaxholm sköts av Södra Roslagens Brandförsvarsförbund. Förbundets utbildningsavdelning kontaktade kommunen år 1996 med önskemål att finna ett område lämpat för deras utbildningsverksamhet. Samhällsbyggnadschefen Olle Wallin rapporterar i ärendet om förbundets önskemål och lämnar en kort redogörelse om fortsatt handläggning av ärendet. Uppdra åt förvaltningen att upprätta ett preliminärt avtal med förbundet. Avtalet skall villkoras av godkänd ändring av detaljplanen i de delar som rör kvarteret för utbildningsanläggningen. Avtalet skall reglera efterbehandling av tippområdet. Avtalet skall reglera marköverlåtelse, köpeskilling, anläggningsavgift och vägavgifter mm. Avtalet uppskattas kunna föreläggas nämnd och styrelse före årsskiftet: För det fortsatta arbetet med detta ärende önskar förvaltningen följande utlåtande från nämnd och styrelse. 13 (54)

14 Tvärbana Norr yttrande till Storstockholms Lokaltrafik AU 39 Dnr Arbetsutskottets förslag Vallentuna kommun avger yttrande över förstudie Tvärbana Norr i enlighet med förslagsskrivelse daterad Ärendet Tvärbana Norr är arbetsnamnet på den spårvagnslinje som planeras utgöra fortsättning på dagen tvärbana mellan Gullmarsplan och Alvik. AB Storstockholms Lokaltrafik har begärt synpunkter på en förstudie för banans fortsättning från Alvik senast den 31 mars Utredningen har betydelse när det gäller att göra nordostsektorn mera tillgänglig från sydväst och för att öka våra egna invånares möjligheter att använda en större del av regionens arbetsplats- och bostadsutbud. Tvärbana Norr Stockholm har en i princip enkärnig bebyggelsestruktur med ett transportsystem som är radiellt inriktat mot innerstaden. Eftersom Stockholms tillväxt i stor utsträckning väntas komma att ske i det s k halvcentrala bandet utanför innerstaden växer behovet av attraktiva, kollektiva tvärförbindelser. Tvärbanan skall knyta ihop de radiella spårsystemen, förstärka eller skapa nya knutpunkter samt förbinda bebyggelseområdena inom det halvcentrala bandet med varandra. I förstudien presenteras två sträckningsstudier nämligen Solnagrenen respektive Kistagrenen. För Solnagrenen, som länge varit ett huvudalternativ, redovisas två olika möjligheter till fortsättning från Solna station. Banan skulle på sikt kunna dras antingen till Universitet/Ropsten eller till Bergshamra. På initiativ av Stockholms stad har en linjesträckning från Alvik via Bromma flygplats och vidare mot Kista också undersökts. Efter Kista visas alternativa sträckningar för anslutning till fjärrtåg (Stockholm Nord) vid Helenelund, Sollentuna centrum eller Häggvik. Det är främst företag inom högteknologisk forskning och tillverkning samt kommunikation och tjänster som står för sysselsättningsökningen i den norra regiondelen. Många sådana företag har etablerat sig i Järfälla, Kista, Sollentuna och Täby. Tillgängligheten till dessa platser med bil är ännu relativt god men kapaciteten i vägnätet är otillräcklig för fortsatt företagsexpansion. Samtidigt med att vägsystemet byggs ut måste det göras kraftiga satsningar på spårtrafiken. Tvärförbindelser inom norra sektorn är en del därav. En annan strategiskt mycket viktig satsning är en ny station mellan Stockholms central och Arlanda/Uppsala Stockholm Nord. 14 (54)

15 Forts 39 UNO På grund av de remisstider som gäller i dessa ärenden hinner inte UNO-kommunerna ledningsgrupp avge gemensamt yttrande. Ett viss samråd med vissa nordostkommuner har dock skett vid utarbetande av yttrandena. Kommunstabens förslag till yttrande daterad Vallentuna kommun har beretts tillfälle inkomma med synpunkter på en översiktlig studie av nya spårvägsdragningar norr om innerstaden. Vi får med anledning därav anföra följande. Genomförda satsningar på en modern spårbana inom det s k halvcentrala bandet utanför innerstaden har visat sig tillgodose ett stort resandebehov. När banans förlängning mot Hammarby Sjöstad och på sikt mot Slussen genomförts väntas banan få än större betydelse. Vallentuna, som tillsammans med övriga nordostkommuner ställt sig bakom den regionala utvecklingsplanens mål för sektorns utveckling, ser därför med tillfredsställelse att planeringen för tvärbanans fortsättning norr om Alvik konkretiseras. Utredningen redovisar relativt detaljrikt hur spårvägen kan dras genom stadsbygden. Vi saknar skäl att analysera fördelar och nackdelar på denna genomförandenivå men vill lämna några synpunkter på valda sträckningar i stort och framför allt banans målpunkter. I utredningen redovisas två sträckningsstudier nämligen dels en linje till Solna station och dels en av Stockholms stad önskad studie av en linje över Bromma flygplats och Kista med alternativa slutstationer vid stambanans stationer inom Sollentuna. Enligt förstudien väntas såväl Solnalinjen som Kistagrenen komma att attrahera ett stort antal resande. Solnagrenen I Vallentuna har vi sedan länge tillsammans med nordostsektorns övriga kommuner haft uppfattningen och ställt därpå baserade krav att sektorns långsiktiga utveckling kräver både nya och förstärkta vägar och stora satsningar på spårbunden kollektivtrafik. Nordostsektorn måste bindas samman med regionens övriga delar. När det gäller tillgängligheten till det genuina halvcentrala bandet är därför Tvärbanans utbyggnad från Alvik till Solna station intressant. För att Vallentuna och nordostsektorn skall kunna få nytta av en sådan sträckning måste banan dock fortsätta österut. 15 (54)

16 Forts 39 Vi anser alltså att Tvärbanans Solnagren snarast skall fortsätta till universitetet och på sikt gå vidare till Ropsten. Universitet och högskolor är mycket viktiga målpunkter för en storstadsregion som vill satsa på utbildning. För Vallentuna och för roslagssektorns kommuner skulle det vara mycket värdefullt att kunna nå såväl universitetet som Tvärbanan i en kapacitetsstark omstigningspunkt där trafiken på tunnelbanan, Roslagsbanan och bussarna samordnas med Tvärbanan. Vi anser att Tvärbanans dragning till universitetet har en bättre utvecklingspotential än om banan dras till Bergshamra. Kistagrenen Kistagrenen har gemensam sträckning med Solnagrenen från Alvik till Ulvsunda. Härifrån går banan via Bromma flygplats, Solvalla, Rinkeby till Kista. Därifrån redovisas flera olika dragningar med alternativa lägen för slutstationer inom Sollentuna. Utefter de redovisade linjedragningarna finns flera potentiella utbyggnadsområden för bostäder, arbetsplatser och service. För Vallentuna finns behov av tvärresor som Kistagrenens spårvagn kan hjälpa till att tillgodose. På kort sikt förutsätter detta en förbättrad bussförbindelse från nordostsektorn via Norrortsleden till Häggvik. På längre sikt bör banans norra slutstation samordnas med den östvästliga snabbspårväg som redovisats i utvecklingsplanen för Stockholmsregionen från Roslags Näsby till Häggvik och som nordostsektorns kommuner anser viktig. Vi förordar därför att Kistagrenen får sin slutstation i Häggvik som också bör utvecklas till knutpunkten Stockholm Nord. Sammanfattning Vallentuna kommun anser att Kistagrenen ska få slutstation i Häggvik som också bör utvecklas till knutpunkten Stockholm Nord. Kommunen anser också att Tvärbanans Solnagren snarast skall fortsätta till universitetet och på sikt gå vidare till Ropsten. Beslutsgång Arbetsutskottet beslutar i enlighet med kommunstabens förslag. 16 (54)

17 Stockholm Nord yttrande till Regionplane- och trafiknämnden AU 40 Dnr Arbetsutskottets förslag Vallentuna kommun avger yttrande över lokaliseringsstudie för station Stockholm Nord enligt förslagsskrivelse daterad Ärendet Stockholm Nord är en översiktlig lokaliseringsstudie för att finna den lämpligaste platsen mellan Stockholm och Arlanda/Uppsala som kan utvecklas till en attraktiv knutpunkt för omstigning mellan regionaloch fjärrtågstrafik samt inomregional kollektivtrafik. Regionplane- och trafiknämnden har begärt synpunkter på denna utredning senast den 12 april Utredningen har stor betydelse när det gäller att göra nordostsektorn mera tillgänglig och för att öka våra egna invånares möjligheter att använda hela regionens arbetsplats- och bostadsutbud. En väl fungerarande omstigningsstation på fjärrtågsnätet mellan City och Arlanda/Uppsala är mycket angelägen. Ärendet Den norra delen av Stockholmsregionen har under det senaste decenniet växt snabbare än regionen i övrigt. Tillväxten arbetsplatser har varit särskilt tydlig i stråket Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna där sysselsättningen ökat med nära 20 procent. Det är främst företag inom högteknologisk forskning och tillverkning samt kommunikation och tjänster som står för sysselsättningsökningen i den norra regiondelen. Många sådana företag har etablerat sig i Järfälla, Kista, Sollentuna och Täby. Tillgängligheten till dessa platser med bil är ännu relativt god men kapaciteten i vägnätet är otillräcklig för fortsatt företagsexpansion. Samtidigt med att vägsystemet byggs ut måste det göras kraftiga satsningar på spårtrafiken. Tvärförbindelser inom norra sektorn är en del därav. En annan strategiskt mycket viktig satsning är en ny station mellan Stockholms central och Arlanda/Uppsala Stockholm Nord. I den översiktsiktliga lokaliseringsstudie som nu remitterats har åtta alternativa lägen för en sådan station studerats. Dessa är Solna, Ulriksdal, Helenelund, Sollentuna centrum, Häggvik, Norrviken, Rotebro och Upplands Väsby. De berörda kommunernas prioriteringar innebär att Stockholms stad vill ha den nya stationen i Helenelund medan Solna stad anser att varken Solna station eller Ulriksdal är lämplig. Sollentuna föredrar Häggvik och Upplands Väsby kommun har ännu inte tagit ställning. 17 (54)

18 Forts 40 Utredningen anser att det måste till kompletterande faktaunderlag bl a vad avser resandeunderlag och restidsvinster innan lokaliseringsbeslut fattas. UNO På grund av de remisstider som gäller i dessa ärenden hinner inte UNO-kommunerna ledningsgrupp avge ett gemensamt yttrande. Samråd med kommunerna Täby och Danderyd har skett vid utarbetande av yttrandena. Visst samråd har också genomförts med Upplands Väsby kommun. Kommunstabens förslag till yttrande daterad Vallentuna kommun avger följande yttrande över landstingets översiktliga lokaliseringsstudie för en framtida järnvägsstation norr om Stockholms central Stockholm Nord. Förutsättningar Studien har som förutsättning att Stockholmsregionen kommer att växa i huvudsak enligt det utvecklingsscenario som Regionplan 2001 redovisar. Större delen av de framtida arbetsplatserna bedöms komma att lokaliseras till nya regionala kärnor vilka i norrort bedöms bli Barkarby/Jakobsberg, Kista/Sollentuna/Häggvik och Täby/Arninge. Det betyder i sin tur att många pendlare kommer att ha annat mål för arbetsresan än Stockholms innerstad. Utredningen har jämfört åtta lägen mellan Stockholm och Märsta/Arlanda för att öka kunskaperna om dessa platsers förutsättningar att utvecklas till station Stockholm Nord. I den remitterade studien tar man inte ställning till var Stockholm Nord bör lokaliseras. Man anser att kompletterande material avseende bl. a. resandeunderlag och restidsvinster måste tas fram. Vallentuna och nordostsektorn Vallentuna kommun, liksom flera av nordostkommunerna, hör till de kommuner i landet som har den största procentuella ökningen av befolkningen. Nästan 70 % av kommunens förvärvsarbetande befolkning arbetspendlar till andra kommuner, främst Stockholm, Täby och Danderyd. Dåliga tvärförbindelser västerut gör att tillgängligheten för kommunens och övriga nordostsektorns invånare är ytterst dålig till arbetsplatser m m i Barkarby/Jakobsberg, Kista/Sollentuna/ Häggvik och Arlanda/Uppsala. Vallentuna kommun har enskilt och tillsammans med övriga nordostkommuner förklarat att man tar på sig en avsevärd del av Stockholmsregionens befolkningstillväxt under förutsättning bl a av att infrastrukturen förstärks. 18 (54)

19 Forts 40 För utvecklingen av Vallentuna kommun, sektorn och E18-stråket med Arninge som ny regionkärna har förbindelserna till Arlanda- Uppsala, andra sektorer och en väl fungerarande omstigningsstation till region- och fjärrtågsnätet ytterst stor betydelse. Nordostkommunerna har därför i sitt gemensamma yttrande om Regional utvecklingsplan för Stockholms län, RUFS, framfört att Häggvik är den optimala platsen för Stockholm Nord. Norrortledens utbyggnad, med kollektivtrafikförsörjning genom den i RUFS föreslagna stombusslinjen på Norrortsleden, och den diskuterade snabbspårvägen från Arninge/Roslags Näsby till Häggvik- Barkarby har utgjort väsentliga förutsättningar för kommunernas ställningstaganden. Den nu gjorda översiktliga analysen bekräftar Vallentunas uppfattning om Häggvik som bästa läge för Stockholm Nord. I en ansats till sammanvägd bedömning av 12 olika faktorer hamnar Häggvik överst på listan även när olika vikt läggs på ingående faktorer. För Vallentuna kommun kan även Upplands Väsby och Arlanda utgöra goda komplement till Stockholm Nord i Häggvik. Sammanfattning Med den kunskap vi f n har om planeringen för Stockholmregionens långsiktiga utveckling och studerade lägens förutsättningar anser Vallentuna kommun att Stockholm Nord skall lokaliseras till Häggvik. Beslutsgång Arbetsutskottet beslutar i enlighet med kommunstabens förslag. 19 (54)

20 Oxundaåns Vattenvårdsprojekt. Förlängning av vattenvårdsprojekt och antagande av åtgärdsprogram. AU 41 Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar i enlighet samhällsbyggnadsnämndens förslag: 1. Vattenvårdssamarbetet inom Oxundaåns avrinningsområde förlängs ytterligare en treårsperiod, , varefter en ny utvärdering görs inför beslut om projektets fortsättning. 2. Åtgärdsprogram för Oxundaåns vattenvårdsprojekt godkännes som underlag för det fortsatta projektarbetet. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden Kommunstaben har till kommunstyrelsen inhämtat yttrande från Samhällsbyggnadsnämnden, daterat Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta 1. Vattenvårdssamarbetet inom Oxundaåns avrinningsområde förlängs ytterligare en treårsperiod, , varefter en ny utvärdering görs inför beslut om projektets fortsättning. 2. Åtgärdsprogram för Oxundaåns vattenvårdsprojekt godkännes som underlag för det fortsatta projektarbetet. Bakgrund Oxundaåns vattenvårdssamarbete startade 1999 genom beslut i kommunstyrelsen i respektive berörd kommun. Beslutet innebar att en politisk ledningsgrupp tillsattes för projektet och att bidrag för projektets omkostnader beviljades. Vattenvårdssamarbetet har verkat i tre år och enligt projektdirektiven skall en utvärdering av projektet göras innan beslut fattas om en förlängning av projektet. Denna utvärdering är nu genomförd och visar de resultat vattenvårdssamarbetet har åstadkommit under perioden och verksamheten har bedrivits Vattenvårdsprojektets syfte är att utarbeta handlingsplaner och åtgärdsprogram samt att föreslå kostnadseffektiva åtgärder utifrån gemensamt synsätt och gemensamma mål. De åtgärdsprogram som projektet utarbetat och hittills arbetat efter har nu reviderats och anpassats till en fortsatt verksamhet i det kommungemensamma vattenvårdsarbetet. 20 (54)

21 Forts 41 De övergripande målen föreslås förbli desamma, nämligen att vattenvårdsarbetet skall leda till att miljöbelastningen för vattendrag och sjöar inom avrinningsområdet minskas påtagligt och att de regionala miljökvalitetsmålen för vattentäkten Mälaren kan nås på sikt. Beslutsgång Arbetsutskottet beslutar i enlighet med kommunstabens förslag. 21 (54)

22 Översiktsplan 2002, Sigtuna kommun AU 42 Dnr Arbetsutskottets förslag Vallentuna kommun avger yttrande över Översiktsplan för Sigtuna kommun, utställningsförslag, enligt förslagsskrivelse daterad Ärendet Sigtuna kommun har översänt förslag till Översiktsplan Utställningshandling. Eventuella synpunkter på förslaget ska vara Sigtuna kommun tillhanda senast den 15 mars Vallentuna kommun har fått anstånd för sitt yttrande till KS AU:s sammanträde den 21 mars Kommunstaben har inhämtat yttrande från samhällsbyggnadsförvaltningens till kommunstyrelsen, daterat Kommunstabens förslag till skrivelse från kommunstyrelsen överensstämmer med samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse. Sammanfattning av samhällsbyggnadsnämndens yttrande I förslaget till Vallentuna kommuns yttrande över samrådsförslaget konstateras att det råder samsyn i kommunernas förslag till nya översiktsplaner vad gäller Luftfartsverkets förslag till influensområde för Arlanda flygplats och hur denna fråga fortsättningsvis ska hanteras. Vidare uttalade kommunen att förslaget till ny vägsträckning mellan Nordostsektorn och Arlanda flygplats via Markim och Orkesta socknar bör utgå ur planförslaget. Kommunstabens synpunkter Kommunstaben instämmer i de synpunkter som framförts av samhällsbyggnadsförvaltningen. Kommunstaben och samhällsbyggnadsförvaltningen har sedan tidigare en samverkan med grannkommunerna Sigtuna och Upplands Väsby om kommunernas förslag till nya översiktsplaner vad gäller Luftfartsverkets förslag till influensområde för Arlanda flygplats och hur denna fråga fortsättningsvis ska hanteras. Kommunerna samverkar också tillsammans med bl a Regionplane- och trafikkontoret i studier av hur marktransporter med anknytning till Arlanda ska kunna förbättras. Kommunstabens förslag till yttrande daterad Vallentuna kommun har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på förslag till Översiktsplan 2002 för Sigtuna kommun - Utställningshandling. Vallentuna kommun får med anledning därav anföra följande. 22 (54)

23 Forts 42 Sammanfattning Vallentuna delar åsikten att vägförbindelserna mellan Nordostsektorn och Arlanda bör förbättras. Detta bör i första hand ske genom utbyggnad av ny sträckning av Väsbyvägen från Grana till Hammarby. Utbyggnad av Roserbergs trafikplats får inte förhindra att Väsbyvägen kan få en anknytning till trafikplats på E4, i princip i läget Hammarby. Tanken på ett eventuellt vägreservat för ny led från Nordostsektorn till Arlanda via Vallentunas norra delar föreslås utgå ur planförslaget. En sådan sträckning skulle inte få önskad trafiknytta och skulle också stå i konflikt med starka motstående intressen. Kommunerna Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna bör fortsätta den påbörjade gemensamma utredningen i syfte att lägga fast ett vägreservat för en parallellväg till E4 från Norrortsleden och Väsbyvägen-Vallentunavägen mot Arlanda. Vallentuna kommuns yttrande över utställningsförslaget I yttrandet behandlas endast frågor som rör Vallentuna kommun. I Vallentuna kommuns yttrande över samrådsförslaget konstateras att det råder samsyn i kommunernas förslag till nya översiktsplaner vad gäller Luftfartsverkets förslag till influensområde för Arlanda flygplats och hur denna fråga fortsättningsvis ska hanteras. Vidare uttalade kommunen att förslaget till ny vägsträckning mellan Nordostsektorn och Arlanda flygplats via Markim och Orkesta socknar bör utgå ur planförslaget. Redovisning i Sigtunas förslag till översiktsplan. I Sigtunas utställningsförslag till Översiktsplan 2002 redovisas på kartan ett markreservat för omläggning av väg 926 till väg 858 med inriktning mot norra delarna av Markim, Orkesta och Frösunda socknar, dock utan redovisning av eventuell fortsättning in i Vallentuna. Som planerad utbyggnad anges i texten bl.a. ny förbindelse från Nordostsektorn (Vallentuna/Täby) via väg 858 mot Arlanda flygplats. I samrådsredogörelsen kommenteras Vallentunas yttrande enligt följande: I övrigt bibehålls förslagen (till markreservat) i oförändrad omfattning för övriga i planen redovisade vägar av nationellt/regionalt intresse. Detta gäller också behovet av en ny vägförbindelse från Nordostsektorn till/från Arlanda, dock bör berörda kommuner söka samverka till att hitta den optimala lokaliseringen av ny vägförbindelse. Vidare redovisas i utställningsförslaget en ny trafikplats i Rosersberg. 23 (54)

24 Forts 42 Ny vägsträcka mellan Grana och Hammarby. Vallentuna kommun delar uppfattningen att det krävs bättre vägförbindelser mellan Nordostsektorn och Arlanda. I första hand bör Väsbyvägen (lv268) få ny sträckning mellan Grana och Hammarby på E4, i princip enligt den förstudie som utarbetats av Vägverket (Vallentunavägen). Denna sträckning redovisas i Regional Utvecklingsplan 2001 och omnämns i Stockholmsbredningens delbetänkande (SOU 2002) som en av de viktiga infrastrukturåtgärder i Stockholmsregionen som är nödvändiga för att förbättra transportsystemet. Utbyggnad av Roserbergs trafikplats får inte förhindra att Väsbyvägen kan få en anknytning till trafikplats på E4, i princip i läget Hammarby. Vägreservat mot Vallentunas norra delar Det i Sigtunas förslag till Översiktsplan omnämnda vägreservatet för omläggning av väg 926 till väg 858, jämte texten i planförslaget och samrådsredogörelsen, tolkas av Vallentuna som en avsikt att vägen kan få fortsatt sträckning österut in i Vallentuna, i princip på det sätt som redovisades i samrådsförslaget. Vallentuna hävdar ånyo att denna tanke bör utgå ur Sigtunas översiktsplan av följande två skäl: Även med den något förändrade riktning av vägreservatet som redovisas i utställningsversionen, jämfört med samrådsförslaget, innebär en fortsatt sträckning in i Vallentuna konflikt med starka motstående intressen. Områden av riksintresse för kulturmiljövården berörs (Markim, Orkesta och Frösunda). Vägen skulle också, beroende på val av sträckning, eventuellt skära över den synnerligen värdefulla dalgången för Långhundraleden med välbevarade byar av riksintresse både för kulturmiljövård och naturvård och komma i konflikt med föreslaget naturreservat (Vadadalen). Vägen skulle dessutom skära genom en av de gröna kilarna (Angarnskilen). En väg mot Arlanda genom Vallentunas norra delar, om vägen överhuvudtaget skulle kunna få en sådan sträckning, bedöms inte göra tillräckligt stor trafiknytta. Vägsträckan blir betydligt längre, jämfört med Väsbyvägen E4, vid färd från Österåker, Täby och Vallentunas södra delar. Dessutom skulle vägen nästan helt utgöra en nyanläggning. 24 (54)

25 Forts 42 Parallellväg till E4 Ett annat alternativ för att skapa ökad tillgänglighet till Arlanda för Nordostsektorn, utöver ny vägsträcka mellan Grana och Hammarby, är en parallellväg öster om E4 mellan Norrortsleden och Arlanda. Denna väg skulle till viss del kunna bestå av befintliga vägar, bl.a. del av väg 858 i Sigtuna. Upplands Väsby har i sitt remissyttrande över regional utvecklingsplan, utställningsförslaget, bl.a. påtalat behovet av en ny regional väg öster om Frestaby norrut till Vallentunavägen för att minska belastningen på Sandavägen. Denna föreslagna nya väg skulle kunna utgöra del av den östliga parallellvägen. Olika vägsträckningar mellan Fresta i Upplands Väsby och Sigtunagränsen är tänkbara på ömse sidor om kommungränsen mellan Vallentuna och Upplands Väsby. En parallellväg mellan Norrortsleden och Arlanda skulle få stor trafiknytta för nordostkommunerna, främst Danderyd, Täby samt de södra delarna av Österåker och Vallentuna. Ett samarbete har påbörjats mellan Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna kommuner för att närmare utreda denna fråga. Beslutsgång Arbetsutskottet beslutar i enlighet med kommunstabens förslag. Handlingar i ärendet 1. Karta 25 (54)

26 Förslag till reviderade miljö- och åtgärdsmål för Mälaren, yttrande från samhällsbyggnadsförvaltningen AU 43 Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen antar samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till yttrande som sitt eget. Ärendet Mälarens Vattenvårdsförbund har skickat förslag till reviderade mål och åtgärder för Mälaren på remiss till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen önskar att även Täby och Vallentuna kommuner yttrar sig i ärendet eftersom de två kommuner berörs av Mälarens avrinningsområde. Våren 1998 bildades Mälarens vattenvårdsförbund. Det finns ett samlat vetande om mälarens miljötillstånd och utveckling sedan År 2000 kom en rapport från SLU som beskriver detta. Vad vi vet Mälaren är vattentäkt för 2 miljoner människor. Alternativ saknas. Mälaren är fosforbegränsad. Det är alltså fosfortillgången i vattnet som avgör hur stor produktionen är av alger mm En kraftig minskning av fosforutsläpp från kommunala reningsverk har skett mellan 1965 och 1970 då kemiskt reningssteg infördes på de kommunala verken. Därigenom ökade tillflödenas betydelse procentuellt. Kväve- och fosfortillskottet är direkt kopplat till vattenflödet i tillflödena d v s utsläpp och läckage från yt- och punktkällor i tillrinningsområdet är konstant. Sedan 1980 har totalfosforhalten under de flesta år och i de flesta fjärdar och sund motsvarat höga eller mycket höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Halterna fosfor men även kväve bör därför minskas för att god ekologisk status enligt EU s vattendirektiv ska uppnås. Ny kunskap från sedimentanalyser visar att tidigare beräknade bakgrundshalter för fosfor och kväve är osäkra. Nationella och regionala mål I april 1999 antog riksdagen 15 nya miljömål. Länsstyrelserna har fått i uppdrag att precisera och konkretisera målen på ett regionalt plan. Målarbetet för mälaren är en del av detta arbete. EU s ramdirektiv kräver samarbete över både kommun- och länsgränser. I remissen har en dryg handfull mål listats samt vilka åtgärder som föreslås. I detta yttrande beaktas endast det där förvaltningen har synpunkter nämligen målet Ingen övergödning och bara den del som berör enskilda avloppsanläggningar på landsbygden. 26 (54)

27 Forts 43 Vattenvårdsförbundets förslag: INGEN ÖVERGÖDNING. Åtgärdsbehov: Upprustning av enskilda och gemensamma mindre avloppsanläggningar. Kretsloppslösningar bör prioriteras. Samma utsläppskrav som för tätorter d v s 0,3 mg fosfor/liter utgående avloppsvatten. Detta motsvarar ungefär 0,2 g fosfor per person och dygn. SBF s förslag till ändring: Upprustning av enskilda och gemensamma mindre avloppsanläggningar. Kretsloppslösningar bör prioriteras. På såväl enskilda som gemensamma VA-lösningar bör målsättningen vara ett inläckage nära noll och maximalt tillåtet bör vara 50 liter per person och dygn. Motiv: Ett stort kommunalt reningsverk har som regel ett utsläppskrav om 0,3 mg fosfor /liter. Ofta har dessa verk ett inläckage på 100% ibland mer. Om inläckaget istället vore 0 % skulle utsläppskravet kunna sättas till 0,6 mg/liter. Utgående mängd fosfor skulle bli densamma. Den erfarenhet förvaltningen har av små till medelstora avloppsanläggningar på landsbygd är att inläckaget kan variera från noll upp till 2700%. Att i det senare exemplet diskutera halt fosfor är meningslöst. Ett mål för maximalt inläckage vore bättre och i övrigt nöja sig med det som marknaden har att erbjuda vid varje enskild tidpunkt. Flertalet leverantörer av små till medelstora reningsverk klarar idag att hålla en utgående fosfor-halt om 0,5 mg/liter. (Man brukar räkna med att en person förbrukar 200 liter vatten per dygn). Konsekvenser: Om förslaget 0,3 mg/liter skulle antas gälla även för små avloppsanläggningar innebär detta i praktiken att den enskilde på landsbygden som har låtit bygga en tät avloppsledning fram till sitt lilla reningsverk får dubbelt så höga utsläppskrav som ex vis Käppala har idag. För den enskilde kommer detta sannolikt bli dyrt. Ur ett miljöprövnings-perspektiv är detta varken miljömässigt motiverat eller ekonomiskt rimligt. Vid ett överklagande skulle sannolikt den enskilde få rätt. Om man istället ändrar fokus enligt förslaget så möjliggör man en systemlösning som är lokalt anpassningsbar, ekonomiskt rimlig och miljömässigt motiverad. 27 (54)

28 Forts 43 Om man väljer kravnivån för inläckage max 50 liter per person och dygn som så är detta i linje med 1976 års Svenska anvisningar från VARIM "Avloppsreningsverk pe". Dessa anvisningar är inte bindande men används av delar/flertalet av aktörerna inom den småskaliga VA-branschen i Sverige. Beslutsgång Arbetsutskottet beslutar i enlighet med kommunstabens förslag. Handlingar i ärendet 1. Förslag till reviderade miljö- och åtgärdsmål för mälaren (54)

29 Samråd om regionala utsläppsmål, remiss från Länsstyrelsen. Delmål för Stockholms län. AU 44 Dnr Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar att som yttrande till Länsstyrelsen över samråd om regionala utsläppsmål, delmål för Stockholms län, uttala att det från samrådsunderlaget är svårt att bedöma konsekvenserna av de föreslagna regionala utsläppsmålen. Länsstyrelsen bör därför återkomma med konsekvensbeskrivning för varje enskilt mål. Kommunstyrelsen beslutar att till Länsstyrelsen bifoga yttrandet till kommunstyrelsen från myndighetsnämnden för teknik- och miljö. Ärendet Länsstyrelsen har för samråd översänt Regionala utsläppsmål, delmål för Stockholms län. Eventuella synpunkter på förslaget ska vara Länsstyrelsen tillhanda senast den 28 mars Samrådsmaterialet som består av en underlagsrapport och ett måldokument finns i sin helhet på länsstyrelsens hemsida; Som en vidareutveckling av Miljövårdsprogrammet 2000 för Stockholms län har Länsstyrelsen, i samråd med Kommunförbundet Stockholms län (KSL) och Stockholms läns landsting, utarbetat ett antal förslag till regionala utsläppsmål. Målen är uttryckta som delmål och konkretiserar några av de utsläppsminskningar som krävs inom den närmaste tioårsperioden för att de nationellt antagna miljökvalitetsmålen ska kunna nås inom en generation. I samrådsvaren önskar Länsstyrelsen bl.a. få synpunkter på: Huruvida målnivåer och målformuleringar bedöms vara relevanta och realistiska med beaktande av bl.a. Stockholmsregionens starka tillväxt och särskilda miljöförutsättningar. Om det finns några särskilda komplikationer med de förslagna etappmålen. Vilken betydelse målen kan ha i det egna miljöarbetet. Kan de exempelvis användas som stöd och vägledning eller som underlag vid utarbetande av lokala mål? Om det finns behov av att på regional nivå utveckla ytterligare utsläppsmål. I så fall för vilka ämnen/förhållanden. 29 (54)

30 Forts 44 Myndighetsnämnden för teknik och miljö Kommunstaben har till kommunstyrelsen inhämtat yttrande från Myndighetsnämnden för teknik och miljö, daterat Myndighetsnämnden beslutade att till kommunstyrelsen översända samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse som sitt eget yttrande till kommunstyrelsen och förutsätter att erforderliga kommunala resurser ges för att utsläppsmålen ska kunna uppfyllas. Kommunstabens förslag till yttrande Kommunstyrelsen beslutar att som yttrande till Länsstyrelsen över samråd om regionala utsläppsmål, delmål för Stockholms län, uttala att det från samrådsunderlaget är svårt att bedöma konsekvenserna av de föreslagna regionala utsläppsmålen. Länsstyrelsen bör därför återkomma med konsekvensbeskrivning för varje enskilt mål. Beslutsgång Arbetsutskottet beslutar i enlighet med kommunstabens förslag. Handlingar i ärendet 1. Utsläppsmålen går att hämta på (klicka vidare på miljö och kultur ) 2. Myndighetsnämnden för teknik och miljös förslag till yttrande 30 (54)