Svenskt tullskydd. En studie av svensk protektionism under trettiotalet. Uppsala Universitet Ekonomisk-historiska institutionen

Transkript

1 Uppsala Universitet Ekonomisk-historiska institutionen Svenskt tullskydd En studie av svensk protektionism under trettiotalet Ekonomisk historia C Vt 2012 Författare: Viktor Persarvet Handledare: Peter Hedberg Datum för ventilering:

2 Abstract This paper attempts to study the Swedish tariffs during the interwar period in order to asses the level of protectionism in Swedish tariff policy during the period. It is foremost the nominal tariffs that is studied, however an estimate of the effective rate of protection of the tariffs is also calculated for a number of goods. In order to asses the level of protectionism, the Swedish tariffs are also compared with Finnish tariff levels during the interwar period. The sample of Swedish tariffs that have been studied in this paper include the fifteen most important kinds of import goods and the fifteen most important kinds of export goods. The nominal tariff of each kind of goods have been weighted by their share of the total import value. The Swedish specific tariffs did not change much during the interwar period except for a few goods such as petroleum, coffee and automobiles. The fluctuation in nominal tariffs were in most cases the result of the steep fall in prices during the period. Compared to the Finnish tariffs, the Swedish tariffs seem to have been generally lower, especially in agricultural goods in which the Swedish tariffs are surprisingly immobile during the period. This paper finds that the Swedish tariff policy during the interwar period were inactive and relatively free-market oriented. 2

3 Innehållsförteckning 1.0 Inledning Syfte och frågeställning Metod och material Teori Forskningsläge Bakgrund Den ekonomiska situationen i Europa Svensk handelspolitik under mellankrigstiden Protektionism i Sverige och omvärlden under mellankrigstiden Analys De svenska nominella tullarna Det effektiva tullskyddet De svenska tullarna jämfört med Finlands tullskydd Tullarnas syfte Sammanfattande diskussion Käll- och litteraturförteckning...34 Tryckta Källor:...34 Litteratur:

4 1.0 Inledning Under mellankrigstiden ökade protektionismen i Europa då kriser och osäkerhet skakade den efter första världskriget sargade ekonomin. Ett viktigt verktyg för de länder som ville skydda sin produktion från utländsk konkurrens var tullar. Framförallt före och under trettiotalskrisen höjdes tullarna i världen markant då länder kämpade för att skydda sin produktion från utländsk konkurrens och prisdumpning. 1 Frågan är dock hur mycket den svenska handelspolitiken påverkades av de nya förhållandena efter första världskriget som medförde ett antal stora kriser och en ökad protektionism från omvärlden. Från och med år 1870 och fram till strax före första världskriget hade den svenska handelspolitiken visat på en ökande protektionism i fråga om tullnivåer. 2 I och med den ökade protektionismen under trettiotalet där länder i allt större utsträckning skyddade sin produktion från konkurrens genom tullar, kvoter och handelsavtal så är det inte långsökt att tänka sig att även Sverige skyddade sin produktion i allt högre grad genom att sätta upp tullar mot utlandet för att öka konkurrenskraften på den inhemska marknaden. Däremot var den svenska marknaden relativt liten och kunde med största sannolikhet inte täcka upp för eventuellt förlorade exportmarknader vilket borde betyda att Sverige som liten och öppen ekonomi borde varit frihandelsinriktad under trettiotalet. Samtidigt fanns det grupper som under mellankrigstiden förordade en mer protektionistisk politik, till exempel jordbrukarna som hade mycket att förlora på att tappa andelar på hemmamarknaden. I en liknande situation var textilindustrin som producerade främst för hemmamarknaden. Dessa industrier hade lite att förlora på en protektionistisk politik, till skillnad mot de stora exportindustrierna. Också i Sverige fick dessa grupper allt större inflytande under mellankrigstiden. Även innan trettiotalskrisen så började vetemarknaden regleras genom att man fick importera lika stor mängd vete tullfritt som man exporterade, detta för att minska prisfluktuationer under till exempel skördetiden. Då priserna under trettiotalskrisen sjönk kraftigt på spannmål och andra jordbruksprodukter höjdes röster för att skydda det svenska jordbruket från utländsk konkurrens. Framförallt bondeförbundet och högern började kräva höjda agrartullar samt andra åtgärder för att skydda jordbrukarna och inom socialdemokraterna började det under trettiotalet talas om höjda 1 C.H. Feinstein, P. Temin, G. Toniolo, The European economy Between the wars, sid Jan Bohlin, Tariff Protection in Sweden , Scandinavian Economic History Review, sid

5 agrartullar. 3 I övriga Norden så ökade kravet från bönderna på staten för att de skulle skyddas i större utsträckning under krisen, ett skydd som de också fick. I Danmark så underlättades situationen för agrarexporten genom skattelättnader för bönder samt skydd mot varor som konkurrerade med jordbruket såsom margarin och konstgrädde. I Finland så ökade skyddet av jordbruket markant under början av trettiotalet. Inmalningstvång på råg infördes samtidigt som tullarna på spannmål höjdes med 40 procent. 4 Frågan är dock hur den svenska handelspolitiken utvecklades under trettiotalet. Var Sverige i högre grad protektionistisk under trettiotalet eller var den svenska handelspolitiken mer frihandelsinriktad? Exportindustrierna såsom papper, järn, malm och så vidare var beroende av utländska avsättningsmarknader för att kunna sälja sina varor. Av det papper som producerades i Sverige gick ca 75 procent på export för att ta ett exempel. 5 De stora exportindustrierna var således beroende i större utsträckning än hemmaproducerande industrier av att ha tillgång till utländska marknader och hade alltså mer att förlora på en protektionistisk politik då andra länders repressalier eller ett handelskrig skulle vara förödande. Den tidigare forskningen som behandlar svensk handelspolitik under trettiotalet verkar vara överens om att det svenska handelspolitiska handlingsutrymmet var litet under perioden och att exportberoende industrier förespråkade en frihandelsinriktad politik då det fruktades repressalier från länder med viktiga avsättningsmarknader såsom Storbritannien. 6 Dock ökade hemmamarknadens betydelse generellt för industrin under trettiotalet i Norden vilket kan ha skapat en ökad opinion för protektionistisk tullpolitik, speciellt inom hemmamarknadsinriktade industrier. 7 Nordiska historikermötets rapport hävdar att förslagen på ökade spannmålstullar från högern stoppades av de mer frihandelsinriktade partierna i riksdagen medan Sven-Olof Olsson hävdar att de svenska bönderna fick ett utökat tullskydd under krisen. Båda är dock överens om att det svenska jordbruket reglerades genom inmalningstvång och annan lagstiftning. 8 I denna uppsats är det detta som ska försöka tas reda på genom att studera de svenska tullarna under trettiotalet. Hypotesen som uppsatsen kommer utgå från är att den svenska handelspolitiken anpassades till de olika produktionssektorernas förändrande förhållanden under trettiotalskrisen och 3 Sven-Olov Olsson, Sverige i det handelspolitiska maktspelet , sid Nordiska historikermötet, Kriser och krispolitik i Norden under mellankrigstiden, sid Sven-Olov Olsson, Sverige i det handelspolitiska maktspelet , sid Se t.ex. Bengt Nilson, Handelspolitik under skärpt konkurrens, sid Nordiska historikermötet, Kriser och krispolitik i Norden under mellankrigstiden, sid Nordiska historikermötet, Kriser och krispolitik i Norden under mellankrigstiden, sid Nordiska historikermötet, Kriser och krispolitik i Norden under mellankrigstiden, sid Sven-Olov Olsson, Sverige i det handelspolitiska maktspelet , sid

6 således var olika protektionistisk för olika industrier; att jordbrukssektorn fick ett utökat skydd tillsammans med de hemmaproducerande industrierna såsom textilindustrin samtidigt som de stora exportberoende sektorerna i mindre grad var skyddade. Eftersom agrarsektorn var en av de produktionssektorer som generellt sätt skyddades mest under trettiotalet borde tullutvecklingen inom denna sektor vara talande för hur protektionistisk den svenska tullpolitiken var vilket ska undersökas i uppsatsen. För att svara på i vilken grad den svenska tullpolitiken var protektionistisk så kommer det även i denna uppsats ställas upp en jämförelse mellan de svenska tullarna och de finska dito för att skapa en referensram för en analys av de svenska tullarna. 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen är således att studera i vilken grad Sverige var protektionistiskt eller frihandelsinriktat under trettiotalet. Detta ska främst göras genom att studera de tullar som Sverige hade samt hur dessa förändrades under trettiotalets gång. Den gängse litteraturen utgår ofta från att Sverige var frihandelsinriktat i största möjliga mån under trettiotalet men mig veterligen har ingen empirisk studie har gjorts om så var fallet eller ej vilket gör att det finns en kunskapslucka som ska fyllas i denna uppsats. Då litteraturen främst antytt att Sverige under trettiotalet skulle vara frihandelsinriktat så borde de svenska tullarna ha legat på en relativt låg nivå i jämförelse med omvärlden samt varit inriktade på kapitalinsamling åt staten och inte i lika stor utsträckning på industriskydd. För uppnå syftet har jag ställt upp ett antal frågor som bryter ned det i delar som gör syftet lättare att uppfylla. Frågorna gäller som följande: 1. Hur såg de svenska tullarna ut, det vill säga vilka varor var det som det sattes tull på och vilka nivåer låg tullarna på samt hur utvecklades de över tid? 2. Vilket syfte hade tullarna? Tullar kan ha ett antal olika funktioner, såsom att skydda inhemsk industri från utländsk konkurrens samt att få in pengar till statskassan. Om tullarna gav ett effektivt skydd till en viss sektor kan man misstänka att syftet med tullen i högre grad är att skydda sektorn i fråga snarare än bara dra in pengar till statskassan. 3. Hur utvecklades de svenska tullarna i jämförelse med de finska tullarna? 6

7 1.2 Metod och material Den här uppsatsen är främst en empirisk studie av de svenska tullarna under trettiotalet. Detta innebär att det är en kvantitativ metod som kommer att användas för att uppfylla uppsatsens syfte. För att studera tullarna ska jag använda mig av kommerskollegiums handelsstatistik, kommerskollegiums industristatistik samt generaltullstyrelsens tulltaxa med statistisk varuförteckning. Dessa borde ge den data som är nödvändig för analysen. Kommerskollegiums handelsstatistik kommer till den här uppsatsen främst ge information om handelsvolymer och värdet av handeln under de år som studeras. Generaltullstyrelsens tulltaxa med statistisk varuförteckning innehåller information om de tullsatser som ska studeras och kommerskollegiums industristatistik innehåller information om Sveriges produktion samt för ett fåtal varugrupper andelen utländska insatsvaror i produktionen vilket är nödvändig information för att kunna räkna på effektivt tullskydd. Det källmaterial som används till uppsatsen är således officiell statistik för Sveriges handel, produktion och tullnivåer. För att användas i uppsatsen bör de dock uppfylla de källkritiska kriterierna på äkthet, närhet, tendens och beroende. Det finns för det här materialet ingen anledning att misstänka att materialet inte skulle vara äkta eller att det skulle vara tendentiöst på något sätt. Det beror på att det är statens officiella statistik som den själv för och använder. I fråga om närhet har statistiken god närhet då den förs årsvis och oftast är sammanställd och tryckt ett eller två år efter året som behandlas. Källorna är inte beroende av varandra utan förs årsvis. Metoden blir främst att studera de svenska tullarna och hur de förändras över tid samt att jämföra dessa med finska tullar. Att beräkna tullar sker i flera steg. De officiella tullarna är skrivna som en viss mängd pengar som betalas in till staten för att föra in en viss mängd varor i en viss enhet. I fallet med de svenska tullarna är det oftast i form av kronor per hundra kilogram. Dessa specifika tullar räknas sedan om till nominella tullar eller ad valorem-tullar som är beroende på importpriset och förändringar i detta. De nominella tullarna kommer sedan beräknas för varje varuslag genom att vikta alla varor i varuslaget efter deras andel av importvärdet. Detta borde ge ett bättre svar på de genomsnittliga tullarna än ett vanligt medelvärde. Den nominella tullen för ett varuslag blir således : Nominell tull varuslag = Σr ö t ö där r ö är varans andel av importvärdet och t ö är den nominella tullen för varan. Tullarnas syfte kommer jag även försöka studera genom att räkna på tullarnas effektiva skydd. Om en tull inbringar relativt låga inkomster till staten samtidigt som den ger ett effektivt skydd för en 7

8 industri så kan detta tyda på att tullen satts för att skydda industrin. En tulls effektiva skydd i procent på en vara j skrivs som: ERP j = (t j Σ i a ij t i / 1-Σ i a ij ) där t j är tullen på den färdiga produkten och Σ i a ij t i är tullen på summan av de importerade råvaror och halvfabrikat som använts för att producera varan j samt så är Σ i a ij andelen importerade råvaror och halvfabrikat i procent som används i produktionen. Ett effektivt tullskydd visar på den värdeökning eller värdeminskning som ett protektionistiskt handelssystem adderar till en vara jämfört med ett frihandelssystem. Om en vara således har ett effektivt tullskydd på till exempel 27 procent skulle innebära att värdet på varan som produceras av den skyddade industrin har ett 27 procent högre värde än samma vara producerat i ett frihandelssystem. För att beräkna effektivt tullskydd så antas det att landet i fråga är en liten, öppen ekonomi på världsmarknaden. På grund av att uppsatsens omfång är begränsat så finns inte tid till att studera alla varugrupper. Istället kommer ett urval av varor och deras tullar studeras. Urvalet har gjorts som så att de femton värdemässigt viktigaste importvaruslagen samt de femton viktigaste exportvaruslagen för år 1928 har valts ut. Dock så är två av varuslagen, nämligen Hudar och skinn samt Elektriska maskiner, i de femton viktigaste varuslagen för både export och import vilket gör att denna undersökning slutar upp med tjugoåtta olika varuslag. De varugrupper som kommer att studeras är pappersmassa, papper, plankor och brädor etc, smör, fordon, kaffe, stenkol, garn av ull, hudar och skinn, fläsk, rull- och kullager, lådämnen, färska frukter och bär, majs, ull, socker, tändstickor, bomull, fartyg och båtar, elektriska maskiner, mineraloljor, vete, oarbetat virke, sirap, järnmalm, balk hörn och annat varmvalsat järn, yllevävnader samt bomullsvävnader. Dessa varor täcker in en stor del av den svenska ekonomin år 1928 och är fortsatt viktiga varor under trettiotalet, vilket innebär att en tillräckligt stor del av den svenska handeln studeras för att slutsatser kring svensk protektionism eller frihandel ska kunna dras från den data som samlas in till uppsatsen. Ett problem som finns i metoden som används i uppsatsen är att alla varuslag inte tas med i undersökningen. Det skulle kunna göra att man missar viktiga inkomstinbringande tullar som läggs på lyxkonsumtionsvaror men som inte kommer med i uppsatsen på grund av urvalet som gjorts ovan. Däremot tas den största delen av handeln med om man gör urvalet som gjorts ovan vilket borde göra urvalet tillräckligt bra för denna undersökning. 8

9 För att avgränsa uppsatsen så har jag valt att studera åren 1928 till 1938 med ett nedslag vartannat år. På så sätt får jag med ett normalår före den stora depressionen som bryter ut samtidigt som jag inte får med något av krigsåren under andra världskriget. För att kunna svara på i vilken grad Sverige var protektionistisk eller frihandelsinriktad under trettiotalet så måste det frågas med vilken referensram som den analysen sker. Hur protektionistiskt var Sverige jämfört med vad? För att kunna svara på det kommer jag jämföra med en annan likartad ekonomi som liksom den svenska var liten och öppen under trettiotalet, nämligen Finland. Det kommer kunna ge den referensram som behövs för att kunna uppnå syftet. Finland var i likhet med Sverige en liten öppen ekonomi som var beroende av sin exportindustri under trettiotalet. De var även liksom Sverige och de andra nordiska länderna beroende av Storbritannien som avsättningsmarknad för industrin vilket gör att Finland stod inför liknande handelspolitiska problem under perioden. Det gör att en jämförelse mellan länderna kan vara fruktbar för att studera den svenska protektionismen under trettiotalet. 1.3 Teori Enligt nationalekonomisk teori finns det flera olika anledningar till att sätta upp tullar. Dels så kan stater sätta upp inkomsttullar för att dra in pengar till statskassan, dels så kan tullar användas för att skydda den inhemska ekonomin på olika sätt via en skyddstull. 9 En inkomstinbringande tull sätts oftast på en konsumtionsvara som inte produceras inhemskt eller på färdiga produkter då en tull på råvaror till inhemsk produktion ger en konkurrensnackdel gentemot utländska producenter. 10 Skyddstullar sätts även de upp på färdiga produkter men i syfte att skydda den inhemska produktionen. Det kan göras av flera olika anledningar; dels så kan de sättas upp för att säkra inhemsk produktion av strategiska produkter som är viktiga för statens överlevnad i en situation då handeln utsätts för störningar, till exempel i krigssituationer. Dels så kan de sättas för att skydda framväxande industrier under deras utvecklingsstadium för att de senare ska kunna konkurrera effektivt på världsmarknaden. Strukturen på dessa tullar brukar oftast se ut som så att råvaror och halvfabrikat har låga eller inga tullar medan den förädlade produkten har ett högre skydd. Skyddstullar kan även sättas upp för att skydda industrier som inte längre är konkurrenskraftiga på världsmarknaden för att dämpa fallet hos dessa industrier. Skyddstullar kan även sättas upp för att 9 Krugman, Paul, Obstfeld, Maurice, Sawyer, Charles W., Sprinkle, Richard L. & Weil, David N. (red.), International trade, sid Ibid, Sid

10 behålla jobb inom landet då produktionen av varorna annars skulle flytta utomlands. 11 En tulls reella skydd av en vara kan inte mätas enbart i nominella tullar. För att få ett tillfredsställande svar på hur en mycket en industri skyddas av en tull måste man även ta hänsyn till hur tullar på utländska insatsvaror sätts då det påverkar hur dyr den inhemska produktionen i slutändan blir. Det mäts genom ett samband som kallas effective rate of protection eller ERP. 12 ERP är ett erkänt mått på en tulls effektiva skydd och har använts i många studier kring tullar t.ex. Jari Kauppilas Impact of Tarrifs on Industries and Prices in Finland during the interwar period, Forrest Capie har använt sig av det i sin artikel British tariff and industrial protection in the 1930's samt så har Jan Bohlin använt sig av det i sin artikel Tariff protection in Sweden, Forskningsläge Det har tidigare inte gjorts någon empirisk undersökning på de svenska tullarna under trettiotalet. Bengt Nilsons avhandling Handelspolitik under skärpt konkurrens har dock studerat den brittiska handelspolitiken mot Sverige under trettiotalet men han går inte in så djupt på den svenska politiken. Istället betonas det att det svenska handlingsutrymmet var begränsat av stormakternas protektionistiska politik och att den svenska politiken i grunden var frihandelsinriktad. 13 Sven-Olof Olsson har även han skrivit om den svenska handelspolitiken under trettiotalet och hur Sverige klarade av att ta sig ur kriserna efter första världskriget samt hur man hanterade den ökande protektionismen från stormakterna i sin bok Sverige i det handelspolitiska maktspelet De slutsatser han drar är är främst att de nära kontakterna mellan näringsliv och politik gav en effektivt handelspolitik. 14 I rapportvolymen Kriser och krispolitik i Norden under mellankrigstiden från Nordiska historikermötet i Uppsala 1974 så finns angränsande forskning. Bland annat beskrivs den nordiska handelspolitiken, penningpolitiken och finanspolitiken under mellankrigstiden samt Nordens jordbrukssektor under den stora depressionen och industrin under samma period. 15 Internationellt på området så har Jari Kauppila studerat de finska tullarna under trettiotalet och 11 Krugman, Paul, Obstfeld, Maurice, Sawyer, Charles W., Sprinkle, Richard L. & Weil, David N. (red.), International trade, sid Ibid, sid Bengt Nilson, Handelspolitik under skärpt konkurrens, sid Sven-Olov Olsson, Sverige i det handelspolitiska maktspelet , sid Nordiska historikermötet, Kriser och krispolitik i Norden under mellankrigstiden. 10

11 deras effektiva tullsats. Det han kommer fram till är att de finska tullarna främst var riktade mot att skydda jordbrukssektorn för att säkra den inhemska matproduktionen, men att tullarna inte gav tillräckligt med skydd för andra produktionssektorer. 16 Storbritanniens tullar efter Ottawakonferensen har beräknats av Forrest Capie i artikeln British tariff and industrial protection in the 1930's. Han beräknar även de effektiva tullarna efter Ottawakonferensen. 17 Douglas A. Irwin har utvärderat effekterna av Smoot-Hawley tullen under trettiotalet i artikeln The Smoot-Hawley tarrif: A quantitative assessment. Det han kommer fram till är att den genomsnittliga tullökningen på 20 procent gav en prisökning på ca 5-6 procent och en importminskning på ca 22 procent på grund av tullarnas höga effektivitet. 18 Svenska tullar för tidigare perioder har studerats av Jan Bohlin i artikeln Tariff protection in Sweden, där han hävdar att de svenska tullarna under perioden var medelhöga jämfört med andra länder men att de var tillräckligt höga för att förhindra utländsk konkurrens på den svenska marknaden Bakgrund I det här avsnittet ska jag presentera den bakgrundsinformation som behövs för att sätta in uppsatsens frågeställning i sitt historiska sammanhang. Hur ekonomin efter första världskriget utvecklades och hur det påverkade världshandeln och i sin tur den svenska handelspolitiken. Det ska även presenteras andra typer av protektionism än tullskydd för att ge ett perspektiv på de protektionistiska åtgärder som inte behandlas i uppsatsen. 2.1 Den ekonomiska situationen i Europa. När krutröken lättat från det stora kriget och krigsmaskineriet gjort halt i november 1918 stod de europeiska länderna inför nya problem. Ekonomin i Europa och Amerika var hårt pressad efter flera år av krig. Industrierna hade genom effektiviseringar skapat ett utbud som efter kriget när länderna började rusta ned inte längre var nödvändigt. Detta skapade under mellankrigstiden instabilitet och 16 Jari Karupilla, Effective protection, Prices and GDP growth Managing crisies and deglobalisation Olsson, Sven- Olof. (red.), sid Forrest Capie, British tariff and industrial protection in the 1930's,The Economic History Review, sid Douglas A. Irwin, The smoot-hawley tariff: A quantitative assessment, NBER working paper series, sid Jan Bohlin, Tariff Protection in Sweden , Scandinavian Economic History Review, sid

12 handelskrig när staterna började skydda sin industri i allt högre utsträckning från konkurrens. 20 Försök för att återgå till den finansiella ordning som fanns före första världskriget misslyckades. Länderna som övergett guldmyntfoten under kriget och låtit valutorna flyta gick tillbaka till guldmyntfot endast genom stora kostnader och försämringar i konkurrenskraften i den inhemska industrin. 21 Staterna som ekonomiska enheter hade även vuxit under krigsåren, från att ha varit relativt små i både åtaganden och relativt BNP till att bli storkonsumenter och producenter med allt fler uppgifter att hantera. Storbritanniens försvarsbudget växte från 4 procent av BNP år 1913 till 38 procent av BNP år 1916 och vid krigsslutet var den brittiska staten en storägare inom industrin där den ägde runt 200 fabriker. 22 Många industrisektorer hamnade i kris efter kriget. Bland annat jordbrukssektorn och de industrier som var inriktade på hemmamarknaden i respektive land hamnade i kris på grund av ökad konkurrens utifrån. I Tyskland, Frankrike, Italien och Förenta Staterna höjdes tullarna på jordbruksprodukter under mellankrigstiden för att skydda de inhemska bönderna från konkurs. Sverige var dock inte lika beroende som till exempel Danmark av jordbrukssektorn under mellankrigstiden. Däremot började det höjas röster på trettiotalet för att öka skyddet för de inhemska bönderna på grund av konkurrens utifrån och prisfall på jordbruksprodukter vilket gav bönderna ekonomiska svårigheter. Även inom andra industrier höjdes tullarna för att skydda de inhemska tullarna och skydda den egna ekonomin. 23 Kriget hade även skapat en stor överkapacitet hos fabrikerna, framförallt de som var inriktade på varor såsom stål, skeppsbyggande och så vidare, som vid krigsslutet saknade en tillräckligt stor marknad för att konkurrensen inte skulle hårdna betydligt. 24 Förutom den hårdnande konkurrensen på världsmarknaden så inträffade även ett antal kriser i ekonomin hos ett antal länder en kort tid efter första världskriget. Under första världskriget hade priserna stegrats kraftigt och denna process fortsatte även efter kriget med stegrande inflation och i vissa fall hyperinflation. Speciellt Österrike, Ungern, Ryssland, Polen och Tyskland drabbades. 25 Efter en kort period av ekonomisk expansion direkt efter kriget började inflationen skapa problem och en recession mellan år vilket gjorde att allt fler, speciellt inom den vinnande sidan av 20 C.H. Feinstein, P. Temin, G. Toniolo, The European economy Between the wars, sid Ibid, sid C.H. Feinstein, P. Temin, G. Toniolo, The European economy Between the wars, sid James Foreman-Peck, Andrew Huges Hallett, Yue Ma, Trade wars and the Slump, European Review of Economic history, sid C.H. Feinstein, P. Temin, G. Toniolo, The European economy Between the wars, sid Ibid, sid

13 kriget, började förespråka en återgång till guldmyntfot med förkrigsparitet. Det gjordes dock bara av ett fåtal nationer såsom Storbritannien och ett antal neutrala länder medan många länder lade sig på en nivå under förkrigsparitet. Återgången till guldmyntfot skapade stora problem för de länder som genomförde det fullt ut. Återgången skapade stora problem för konkurrenskraften för exportindustrierna i länderna som genomförde det samtidigt som lönerna pressades ned och skatterna höjdes. 26 De ekonomiska problemen försvann dock inte med återinförandet av guldmyntfoten. Den 29 oktober år 1929 kraschade börsen på Wall Street i New York vilket kom att starta den stora depressionen. Världshandeln föll på bara några år med 60 procent, skatteintäkter minskade, arbetslösheten växte och priset på varor föll, speciellt på jordbruksvaror vilket skapade stora problem för bönder och på grund av de sjunkande priserna och sjunkande efterfrågan ökade konkurrensen på världsmarknaden. 27 Till följd av den hårdnande konkurrensen och kriserna så ökade också den finansiella oron samtidigt som tilltron till frihandel minskade, speciellt bland stormakter såsom Storbritannien och Tyskland som hade mer att tjäna på en protektionistisk politik. Under trettiotalets gång så utövades en allt mer protektionistisk politik av stormakterna. Handeln bilateriserades och man frångick mest gynnad-principen som innebar att man handlade med den som gav det bästa priset. Istället så började man i allt större utsträckning handla med dem som köpte ens egna varor. Tyskland gick allt mer mot autarki, Storbritannien och Frankrike vände sig i större utsträckning mot sina kolonier för att tjäna mer på sin handel och förminska sitt resursberoende av andra länder. 28 Storbritannien övergav frihandeln definitivt i och med imperiekonferensen i Ottawa 1932 där Storbritannien kom överens med sina kolonier och forna kolonier att ge dessa preferens i handeln samtidigt som högre tullskydd sattes upp mot omvärlden. Mest gynnad-principen övergavs till förmån för en politik som innebar att man skulle handla med dem som var viktiga handelspartners där enskilda avtal skulle sättas upp för varje land. 29 För Sveriges del så var den handelspolitiska situationen under trettiotalet prekär. Som en liten exportberoende ekonomi så var man beroende av handeln med stormakterna, framförallt Storbritannien och Tyskland dit större delen av den svenska exporten gick till största delen i form av järn, papper, trävaror och livsmedel. Bilaterala avtal slöts med stormakterna för att behålla så mycket som möjligt av andelarna på dessa marknader. Med Storbritannien slöt man ett avtal där 26 C.H. Feinstein, P. Temin, G. Toniolo, The European economy Between the wars, sid Ibid, sid Ibid, sid Sven-Olof Olsson, Sverige i det handelspolitiska maktspelet , sid

14 man band sig att köpa en större andel av det dyrare brittiska kolet istället för det billigare polska och med Tyskland slöt man ett clearingavtal år 1934 för att säkra handeln efter det att det gamla handelsavtalet hade gått ut Svensk handelspolitik under mellankrigstiden Den svenska handelspolitiken före den stora depressionen var präglad av en vilja att återgå till de förhållanden som rådde innan första världskriget. Sverige var det första landet i Europa som nådde förkrigsparitet mot guldet i sin valuta år 1922 och var drivande i att försöka skapa likställda förhållanden för handel i form av Most-favoured nation-principen. 31 Finland valde till skillnad från Sverige och de andra skandinaviska länderna att inte gå tillbaka till förkrigsparitet mot guldet vilket gav deras industrier en konkurrensfördel på världsmarknaden. Finland förde även en mer aktiv tullpolitik än Sverige innan trettiotalskrisen. Dock berodde den mer aktiva finska tullpolitiken på att man till skillnad från Sverige inte kunde luta sig tillbaka mot gamla handelsavtal utan fick lov att bygga upp ett nytt handelsavtalssystem efter självständigheten. I den allt mer protektionistiska miljön gav detta således mer protektionistiska avtal. 32 På norskt initiativ startades även ett frihandelssamarbete mellan de nordiska länderna och BeNeLux-länderna, det vill säga Belgien, Nederländerna och Luxemburg, år 1930 i Oslo. Initiativet gick ut på att försöka få ned tullarna och öppna upp för mer frihandel. Övriga länder välkomnades att gå med i Osloavtalet men ingen av stormakterna gick med vilket minskade avtalets effektivitet. 33 För alla länder inom Osloavtalet var Oslostaterna viktiga handelspartners och Sverige tillsammans med de andra skandinaviska länderna ökade under Osloavtalet sin export inom Osloländerna. Avtalet var det enda av sitt slag under trettiotalet men det fick lite inverkan på världshandeln då ingen av stormakterna gick med i avtalet och efter imperiekonferensen i Ottawa så minskade avtalets betydelse än mer. 34 Efter Ottawakonferensen så bilateriserades världshandeln och de flesta länderna övergav mestgynnad-principen. För Storbritannien var autarki ingen möjlighet då de saknade viktiga råvaror inom imperiet. Viktiga importvaror var livsmedel i form av kött och vete, trävaror och järnmalm. Inom dessa varor var de nordiska länderna viktiga exportörer och sände procent av sin export 30 Peter Hedberg, Handeln och betalningarna mellan Sverige och Tyskland , sid Kriser och krispolitik i Norden under mellankrigstiden, sid C.H. Feinstein, P. Temin, G. Toniolo, The European economy Between the wars, sid Kriser och krispolitik i Norden under mellankrigstiden, sid. 42. C.H. Feinstein, P. Temin, G. Toniolo, The European economy Between the wars, sid Ger van Roon, Great Britain and the Oslo States, Journal of Contemporary History, sid Sven-Olof Olsson, Sverige i det handelspolitiska maktspelet , sid

15 till Storbritannien samt hade överskott i handeln med densamma i början av trettiotalet. 35 När Storbritannien nu bilateriserade sin handel så såg de därför också till att sluta handelsavtal med de nordiska länderna. Av Sverige krävde man preferenser på brittiskt kol vilket till en början avisades då man från svenskt håll menade att om man gav efter på denna fråga inte heller skulle kunna avvisa preferenser på andra varor vilket skulle leda till ett bakslag för det handelspolitiska självbestämmandet. Istället så nåddes en kompromiss där de svenska industrierna förmåddes att frivilligt öka sin användning av brittiskt kol mot att de brittiska tullarna inte höjdes på viktiga svenska exportvaror. 36 Mot Tyskland var den svenska handelspolitiken mer offensiv. Efter att det svensk-tyska handelsavtalet från år 1926 gått ut år 1933 och förhandlingarna brutit ned så höjde Tyskland och Sverige tullarna till 1926 års nivåer. Tyskland ökade dessutom sina tullar, bland annat tullarna på trävaror ökade med hundra procent. Sverige svarade med att höja tullarna på ett antal för tysk exportindustri viktiga varor såsom elektriska maskiner. 37 Det svensk-tyska handelskriget var dock inte långvarigt. Ett clearingavtal slöts år1934 som skapade förutsättningar för en fortsatt handel mellan länderna vilket gjorde att Sverige kunde sälja sina råvaror till Tyskland samtidigt som den tyska exportindustrin kunde sälja sina varor på den svenska marknaden. I avtalet ingick även att Tyskland skulle amortera på det lån som Ivar Kreuger gett till den tyska staten mot att få tändsticksmonopol på den tyska marknaden på tjugotalet. 38 Jämfört med den svenska var den finska förhandlingssituationen mot Storbritannien efter Ottawakonferensen inte lika stark. Den finska exportindustrin var mer beroende av den brittiska marknaden än den svenska industrin vilket gjorde att Finland fick gå med på eftergifter i förhandlingarna med Storbritannien i form av löften om ökad import av brittiska produkter. 39 Samtidigt som bilateriseringen av handeln genomfördes så höjdes inom Sverige röster för en ökad protektionistisk politik. För jordbrukssektorn var trettiotalskrisen mycket påfrestande då priserna på livsmedel sjönk snabbt. Framförallt bondeförbundet och högern började resa krav på ett ökat skydd av svenska jordbruksprodukter medan socialdemokraterna förespråkade en mer frihandelsinriktad politik. Dock så förändrades den socialdemokratiska positionen efter 1932 då den britterna övergick till en protektionistisk politik och de danska socialdemokraterna började ge stöd åt de danska 35 Bengt Nilson, Handelspolitik under skärpt konkurrens, sid Ibid. Sid Ibid, sid Peter Hedberg, Handeln och betalningarna mellan Sverige och Tyskland , sid Sven-Olof Olsson, Sverige i det handelspolitiska maktspelet , sid T.J.T. Rooth, Tarrifs and Trade Bargaining: Anglo-Scandinavian Economic Relations in the 1930's The Scandinavian Economic History Review, sid

16 bönderna. I Sverige kom socialdemokraterna efter det överens med bondeförbundet om ett ökat stöd för jordbrukssektorn där man bland annat införde inmalningstvång av vete samt begränsningar av foderimporten. 40 Den ökande protektionismen inom agrarsektorn följde dock andra länders agerande under perioden. Alla de nordiska länderna tog under perioden till protektionistiska åtgärder för att skydda bönderna från de prissänkningar som inträffade under trettiotalskrisen. I Finland ökade tullarna på jordbruksprodukter och både Danmark och Norge införde åtgärder för att skydda de inhemska bönderna Protektionism i Sverige och omvärlden under mellankrigstiden Protektionism i form av ökade tullskydd växte under trettiotalet. I Storbritannien efter 1932 då tullarna höjdes till 10 procent plus tilläggstullar på industrivaror, vissa råvaror och matvaror vilket gjorde att de brittiska tullarna i många fall låg mellan 20 och 33 procent. 42 I Förenta Staterna höjdes de genomsnittliga nominella tullarna med 20 procent under trettiotalet. 43 Ett mål med tullarna kunde vara importsubstitution då man satte upp tullskydd på varor med högt förädlingsvärde samtidigt som man höll tullarna på råvaran låga för att uppmuntra en inhemsk produktion av varan. Förutom tullar så fanns det ett antal sätt att bedriva protektionistisk handelspolitik under trettiotalet. Detta kunde bland annat ske genom karteller, införselkvoter och valutapolitik. Karteller var ett populärt sätt för företag under mellankrigstiden att dela upp marknader mellan sig för att hålla priser uppe och minska konkurrensen företagen emellan. Karteller sågs under denna period inte som något negativt utan snarare som något positivt för ekonomin. De nordiska länderna hade en hög andel kartellierade marknader under trettiotalet med bland annat marknaderna för pappersmassa och papper kartellierade mellan de nordiska länderna på exportsidan samtidigt som bland annat importen av kol och koks var kartellierad på importsidan. Kartellerna sågs som ett bra sätt att enkelt kunna förhandla till sig rätt mängd råvaror eller ett gynnsamt pris. 44 Importkvoter var även det ett sätt att hindra utländsk konkurrens på den inhemska marknaden. Detta 40 Sven-Olof Olsson, Sverige i det handelspolitiska maktspelet , sid Nordiska historikermötet, Kriser och krispolitik i Norden under mellankrigstiden, sid Bengt Nilson, Handelspolitik under skärpt konkurrens, sid. 36, Forrest Capie, British tariff and industrial protection in the 1930's,The Economic History Review, New Series, Vol. 31, No. 3 sid Douglas A. Irwin, The smoot-hawley tariff: A quantitative assessment, NBER working paper serie, sid Sven-Olof Olsson, Jari Karupilla m.fl.. Managing crisies and deglobalisation, sid

17 gjordes genom att sätta upp en gräns för hur stor kvantitet av en vara som fick föras in i landet, antingen globalt genom en global kvotering eller mot ett visst land genom en diskriminerande importkvotering. 45 Ett annat sätt för länder att öka sin konkurrenskraft på världsmarknaden var att devalvera sin valuta. Denna metod användes av flera länder under mellankrigstiden. Bland de länder som inte gick tillbaka till förkrigsparitet mot guldet så användes det redan under tjugotalet för att öka konkurrenskraften hos den egna produktionen. Storbritannien och de skandinaviska länderna hörde till de länder som gått tillbaka till förkrigsparitet mot guldet. Det ändrades dock 1931 när Storbritannien tvingades överge guldmyntfoten vilket även tvingade de skandinaviska länderna att lämna guldmyntfoten för att skydda sina guld- och valutatillgångar, istället devalverade dessa länder sin valuta och knöt den till pundet. Detta skapade ett gynnsamt klimat för bland annat den svenska exportindustrin som fick en ökad konkurrenskraft gentemot omvärlden Krugman, Paul, Obstfeld, Maurice, Sawyer, Charles W., Sprinkle, Richard L. & Weil, David N. (red.), International trade, sid Nordiska historikermötet, Kriser och krispolitik i Norden under mellankrigstiden, sid

18 3.0 Analys För att uppnå syftet kommer det i det här avsnittet presenteras den data som samlats in kring de svenska tullarna under trettiotalet, deras effektivitet samt hur höga de var jämfört med de finska tullarna under samma period. 3.1 De svenska nominella tullarna De flesta av de nominella tullarna i Sverige under trettiotalet verkar ha varit relativt stabila under hela trettiotalets gång vilket är förvånande med tanke på den ekonomiska kris som pågick under hela trettiotalet samtidigt som protektionismen ökade bland stormakterna. Det är dock stora skillnader mellan några av varugrupperna som undersökts. Figur 1: Nominella tullar för Jordbruksvaror Variable F läsk Smör, naturligt Majs Vete Procent År Källa: Handel: berättelse för år..., Stockholm, Tulltaxa med statistisk varuförteckning, års uppl. Se Bilaga. Inom jordbrukssektorn som generellt brukar vara en av de mer skyddade sektorerna inom en ekonomi så sker mycket lite på tullfronten under trettiotalet för de varor jag undersökt. De specifika 18

19 tullarna ligger fast under hela undersökningsperioden för alla varor; majs, vete, smör och fläsk. De förändringar i nominell tull som sker under perioden beror enbart på prisfluktuationer. Det är intressant då jordbrukssektorn i Europa var i kris under större delen av mellankrigstiden och Finland skyddade sitt jordbruk med ökat tullskydd under trettiotalet. 47 Sven-Olof Olsson skriver i sin bok Sverige i det handelspolitiska maktspelet att svenskt jordbruk började skyddas med tullar under trettiotalet i samband med kohandeln men i det varuurval som denna uppsats har syns inga tecken på en ökning av tullskyddet. Alltså måste tullskyddet i så fall satts på andra varor eller redan innan trettiotalskrisen varit tillräckligt höga för att skydda den inhemska produktionen. Olsson skriver även att det efter kohandelsuppgörelsen i maj sattes en tull på bland annat majs. Något som jag inte har funnit några spår av i min undersökning. Figur 2: Nominella tullar för trävaror och papper Variable Pappersmassa Papper Plank or etc. Virk e, oarbetat Lådämnen Procent År Källa: Handel: berättelse för år..., Stockholm, Tulltaxa med statistisk varuförteckning, års uppl. Se Bilaga. Inom trävarusektorn så sker inte heller så mycket med tullarna under trettiotalet. Lådämnen, 47 Kriser och krispolitik i Norden under mellankrigstiden, sid Sven-Olof Olsson, Sverige i det handelspolitiska maktspelet , sid

20 oarbetat virke och plankor samt brädor är under perioden som undersökts helt tullfria. Även pappersmassa är helt tullfri under perioden. Den enda varugruppen som tullskyddas är papper där de genomsnittliga tullarna sjunker mellan 1928 och Sverige var under perioden världens fjärde största pappersexportör vilket förmodligen gjorde att den svenska pappersproduktionen inte behövde skyddas i någon större utsträckning. Pappersmarknaden var dock kartellierad under mellankrigstiden vilket kan ha medfört att pappersindustrin inte behövde tullskydd i samma utsträckning som andra industrier då konkurrensen var satt ur spel. Då 75 procent av den svenska pappers- och pappersmassaproduktionen gick på export var den svenska marknaden antagligen inte lika viktig för pappersindustrin som för sektorer med större andel av försäljningen på hemmamarknaden. 49 Figur 3: Nominella tullar för textilindustrin Variable Ull Bomull Garn ull Yllev äv nader Bomullsv äv nader Procent År Källa: Handel: berättelse för år..., Stockholm, Tulltaxa med statistisk varuförteckning, års uppl. Se Bilaga. 49 Sven-Olof Olsson, Sverige i det handelspolitiska maktspelet , sid

21 Inom textilindustrin ökar de nominella tullarna men de specifika tullarna ligger på samma nivåer under i princip hela undersökningsperioden. Råvarorna ull och bomull var inte tullbelagda alls under undersökningsperioden. I detta fall så borde det varit så att tullarna redan var tillräckligt höga för att skydda den inhemska industrin eller så var den inhemska textilindustrin tillräckligt effektiv för att konkurrera med utländska textiltillverkare. Då tullarna dock har en struktur som tycks tyda på importsubstitution verkar dock det första alternativet mest troligt. Figur 4: Nominella tullar för Industrivaror Procent V ariable Stenkol Mineraloljor Järnmalm, sty ckemalm Tändstickor Rull- och kullager Balk, hörn och annat v armv alsat F arty g och båtar F ordon El. Maskiner År Källa: Handel: berättelse för år..., Stockholm, Tulltaxa med statistisk varuförteckning, års uppl. Se Bilaga. För viktiga importvaror såsom mineraloljor och stenkol var förändringarna i tullarna under trettiotalet blandade. Stenkol som var en mycket viktig importvara för såväl industrin som transportbolagen var inte tullbelagd alls under hela perioden. Det berodde förmodligen på att det var en viktig vara som inte producerades inhemskt. En tull på stenkol skulle inbringa mycket pengar till staten men i så fall också minska konkurrenskraften hos industrin som var beroende av stenkolen för sin energiförsörjning och produktion. För mineraloljornas del så var förändringarna i tullarna 21

22 stora, mellan år 1928 och 1930 så höjdes de specifika tullarna på bensin med hundra procent från 10 öre per hundra liter till 10 kronor per hundra liter. Samtidigt fluktuerade priserna, vilket påverkade de nominella tullarna än mer. I början av trettiotalet föll priserna på grund av införsel av sovjetisk bensin vilket skapade ett priskrig mellan de andra stora bensinbolagen som konkurrerade på den svenska marknaden. Dock så stabiliserade sig läget på bensinmarknaden efter det att sovjetisk bensin till stor del försvann från den svenska marknaden. 50 Importen av järnmalm var inte tullbelagd under trettiotalet. Det berodde troligen på att det inte var nödvändigt då importen av järnmalm var ytterst liten, i storleksordningen av ett fåtal ton per år under perioden. 51 Balk, hörn och annat varmvalsat järn som var en relativt viktig exportvara under perioden var tullskyddad till ca 16 procent år 1928 och sjönk sedan till ca 9 procent år Även här beror förändringen på prisfluktuationer då de specifika tullarna inte förändras under perioden. 52 För andra industrivaror såsom fordon och elektriska maskiner som både var viktiga import- och exportvaror så förändrades tullarna under trettiotalets gång. För fordon så höjdes de specifika tullarna 1932 och för elektriska maskiner höjdes bland annat tullarna på radioapparater och telegrafer. För fartyg och båtar låg tullarna fasta både som nominella tullar och som specifika sådana under perioden. Detta beror på att de betalades per krona istället för någon annan enhet såsom vikt eller volym. 53 Rull- och kullager fick ett mindre tullskydd under trettiotalet. Dock så blev de större kullagren mer skyddade efter år 1930 samtidigt som de mindre kullagren som dominerade försäljningen år 1928 fick ett mindre tullskydd. Det beror på att tullarna gick över från att vara särskilt satta för vissa vikter till att sättas på samma sätt som på fartyg och båtar med en tull per importerad krona. De specifika tullarna för tändstickor låg på samma nivå under hela undersökningsperioden. 5Kr/100kg. Dock så verkar priset ha pendlat en hel del under trettiotalets gång vilket förmodligen beror på att Kreugerkoncernen som var dominerande inom tändsticksproduktion kraschade år Sven-Olof Olsson, Sverige i det handelspolitiska maktspelet , sid Se bilaga. 52 Se bilaga. 53 Se bilaga. 54 Sven-Olof Olsson, Sverige i det handelspolitiska maktspelet , sid

23 Figur 5: Nominella tullar för Kolonialvaror och lyxvaror Variable Hudar och sk inn Kaffe F ruk ter och b är, färsk a Sirap Sock er Procent År Källa: Handel: berättelse för år..., Stockholm, Tulltaxa med statistisk varuförteckning, års uppl. Se Bilaga. Varor för lyxkonsumtion verkar ha haft den största tullökningen under trettiotalet. Tullarna på kaffe ökade under undersökningsperioden med en högre specifik tull på färdigrostat kaffe än på det orostade kaffet. De specifika tullarna sänktes inledningsvis år 1930 och höjdes sedan till nivåer över 1928 års nivåer. På socker ökade de nominella tullarna mycket, men de specifika tullarna ligger på samma nivå under hela perioden. Sirap hade samma utveckling med stabila specifika tullar men sjunkande världsmarknadspriser. För färsk frukt höjdes dock tullarna under perioden och hade en liknande utveckling som kaffetullarna där tullarna sänktes, flera av dem ned till noll, till år 1930 precis i början av den stora depressionen för att sedan höjas. Även för hudar och skinn höjdes tullarna under perioden. De obearbetade hudarna hölls dock tullfria under hela perioden medan tullarna på bearbetat skinn höjdes, speciellt för lackerat skinn där tullarna höjdes med mer än hundra procent under perioden. 23

24 Figur 6: 9 Genomsnittliga nominella tullar för Sverige Procent År Anm: De nominella tullarna är viktade efter importvärde mot värdet av den totala importen. Källa: Handel: berättelse för år..., Stockholm, Tulltaxa med statistisk varuförteckning, års uppl. Se Bilaga. De svenska tullarna under trettiotalet låg således i de flesta fall still på specifika nivå även om de nominella nivåerna varierade på grund av prisförändringar. I de fall tullarna höjdes var det antingen fråga om fordon och mineraloljor som såg en ökad tullsats eller lyxkonsumtion såsom frukt och kaffe. Framförallt så sattes tullar på mer förädlade produkter och lyxvaror medan råvaror, både viktiga importråvaror och råvaror som gick på export, generellt sett gick oskyddade under hela undersökningsperioden. De flesta varugrupper upplevde prisfall under de första åren av trettiotalskrisen vilket påverkade de nominella tullarna uppåt. De varor vars nominella tullar som fluktuerar mest under perioden, nämligen socker, mineraloljor, vete, sirap och kaffe, har stora prisförändringar, ibland i kombination med förändrade specifika tullar och ibland inte. Den genomsnittliga nominella tullen för undersökningsperioden fördubblades från år 1928 till år 1932 för att sedan sjunka med cirka en åttondel fram till år Dock var ökningen i den genomsnittliga nominella tullen liten jämfört med andra länders ökningar. 24