Produktionsvåtmark för framställning av biogas
|
|
- Anna Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Produktionsvåtmark för framställning av biogas Trelleborgs kommun
2 Administrativa uppgifter Beställare Beställarens namn: Trelleborgs kommun, Miljöförvaltningen Adress: Rådhuset Trelleborg Telefon: Utförare Utförarens namn: Naturvårdsingenjörerna AB Adress: Gulastorp Hässleholm Kontaktperson: Tuve Lundström och Tom Nielsen Telefon: Fax:: Mobil: och och Organisationsnummer:
3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte och målsättning Våtmarker Produktionsvåtmark Placering av produktionsvåtmark Utformning av produktionsvåtmark Referensanläggning med konventionell våtmark Utformning referensanläggning Provtagningsprogram Resultat Omvärldsanalys Bedömd närsaltsreduktion och biomassproduktion Relevans för de nationella miljömålen Skötsel och skördning Referenser... 12
4 1. Inledning 1.1 Bakgrund För att kunna möta ett ökat behov av förnyelsebara energikällor i samhället behövs bland annat fler råvaror för biogasproduktion. Våtmarker har mycket god potential att fungera som miljö för produktion av växtgröda för framställning av just biogas. Det är ett generellt miljöproblem med förhöjda närsaltshalter i våra vattendrag, sjöar och hav som leder till övergödning. Denna resurs, i form av närsalter, skulle istället kunna användas till att odla växter i våtmarker. Resultatet blir att råvaror till biogasproduktion skapas och samtidigt minskar belastningen till våra vattendrag. Vidare erhålls en rötningsrest från biogasproduktionen som ger möjlighet till att recirkulera de värdefulla närsalterna. I ett större perspektiv är biogasanvändningen också en viktig kugge i att ersätta oljan med en förnyelsebar och hållbar energikälla. 1.2 Syfte och målsättning Syftet och målsättningen med denna rapport är att visa på ett koncept med principskiss på hur en produktionsvåtmark bör utformas för att fungera så optimalt som möjligt för biogasproduktion. Vidare ska rapporten kunna utgöra ett generellt underlag för ansökan om medel för anläggande av produktionsvåtmarker. Utformningen av våtmarken ska vara så att den är körbar med vanliga jordbruksfordon vid tidpunkt för skörd av växter. Den växt som systemet ska designas för är i huvudsak odling av bladvass (Phragmites australis). Bladvassen är snabbväxande, bildar stora täta bestånd och har därmed också högt närsaltsupptag. Den är dessutom relativt tålig för skiftande vattennivåer och andra förändringar som exempelvis skiftande vattenkvalitet. Kaveldun (Typha latifolia) är en annan växtart som också skulle kunna fungera bra till biogasproduktion. Denna art är också snabbväxande och bildar stora täta bestånd, dock inte lika snabbt som bladvassen. Bladvassen är troligen den våtmarksväxt som producerar mest biomassa per tidsenhet och därmed också tar upp mest närsalter (Hill et al, 1997). Vidare ska ett förslag på en försöksuppställning tas fram som syftar till att undersöka produktionsvåtmarkens effektivitet jämfört med en konventionell våtmark. För detta ändamål ska därför två sådana olika våtmarker anläggas parallellt. De kommer att tillföras ett vatten från samma källa, mest troligen markavvattning från åkermark. Genom att sedan mäta på de gemensamma ingående halterna (närsalter, suspenderat material mm.) och utgående halter, samt flöden från respektive våtmark, skapas underlag för att enkelt jämföra de båda systemens effektivitet. En av huvudmålsättningarna med det framtagna konceptet för produktionsvåtmark är att det ska medverka till att delar av de nationella miljömålen ska kunna uppnås.
5 2. Våtmarker 2.1 Produktionsvåtmark Placering av produktionsvåtmark För att få så god tillväxt och närsaltsreduktion som möjligt bör produktionsvåtmarkerna främst anläggas i områden där närsaltsbelastningen med vatten är som störst. Detta gäller exempelvis intensivodlat jordbrukslandskap, gärna i direkt koppling till markvattningssystem (dräneringar). Närsaltshalterna i dräneringsvattnet här är ofta höga och det finns därför goda förutsättningar för snabb tillväxt av våtmarksväxter. Andra placeringar med god potential och miljönytta är efter punktkällor som exempelvis industrier, deponier och avloppsreningsverk. Översvämningszoner utmed vattendrag är också tänkbara placeringar för produktionsvåtmarker. Genom att placera produktionsvåtmarker i lågt belägna, svårbrukade områden, kan markägaren få en större nytta med sin mark än med konventionella jordbruksmetoder. På detta sätt kan också schaktkostnaderna hållas nere vid anläggandet. Med mindre justeringar, så som anläggande av reglerbart in och utlopp, går det troligen i många fall att använda sig av den befintliga markdräneringen under produktionsvåtmarken. Dimensionen och statusen på den befintliga markdräneringen avgör om denna är tillräcklig för att avvattna produktionsvåtmarken tillräckligt snabbt inför skörd. För att systemet ska bli hållbart, ur såväl miljömässigt som ekonomiskt perspektiv, krävs det korta körsträckor med skördad biomassa till rötningsanläggningen. Det optimala är nog därför mindre anläggningar ute på gårdarna för att minska körningen. Vidare skapar rötningen ett slam med närsalter som ska återföras till jordbruksmarken. Det är därför dubbel (kan variera beroende på var rötresten kan användas i närområdet) transportsträcka som ska räknas in Utformning av produktionsvåtmark Såväl inlopp som utlopp till våtmarken ska göras reglerbara. Detta för att våtmarken ska kunna tömmas inför skörd. För att tömma våtmarken på ett snabbt och effektivt sätt krävs ett stängt inlopp och ett helt öppet utlopp som står i direkt kontakt med ett väl fungerande dräneringssystem. Finns det inget, eller om befintligt dräneringssystem är av för dålig kapacitet och skick, kan nytt behövas läggas ut i samband med anläggandet. En ny ledning läggs parallellt med våtmarken och ska fungera som förbiledning vid perioder då flödet till våtmarken stängs av på grund av skörd, underhåll eller annan anledning. Beroende på de yttre förutsättningarna kan denna nya ledning antingen få ett eget utlopp (se figur 1) eller ledas in i huvudledningen igen efter våtmarken. I en fördelningsbrunn uppströms inloppet sätts en reglerbar ventil, med vilken inflödet går att styra mellan våtmarken och förbiledningen. Reglering av vattenytans nivå i våtmarken görs sedan med en munkbrunn i utloppet. Vid skörd ska våtmarken vara så pass torr att konventionella lantbruksmaskiner (rotorslåtter med efterföljande rundbalning) ska kunna användas här utan att köra fast eller förstöra anläggningen. Vidare ska våtmarken snabbt kunna fyllas igen och tillåta reglering av vattenytan. Inkommande vatten sprids snabbt ut över våtmarkens bredd med hjälp av ett fördelningsdike. På motsvarande sätt samlas även vattnet in i slutet med hjälp av ett insamlingsdike. Armarna på dessa diken ska gå ända ut till våtmarkens kanter för att fördela respektive samla in vattnet jämnt över ytan. För att minska risken
6 för kortslutningar och underlätta körning vid skörd ska anläggningen ha en avlång rektangulär formation. Stängning och förbiledning av ev. inkommande dräneringar Insamlingsdike Munkbrunn Dränering Fördelningsdike Förbiledning av vatten vid tömning av våtmark Fördelningsbrunn med ventil för att kunna reglera de olika flödena Figur 1 som visar på en principskiss för en produktionsvåtmark. Bakgrundskartan visar en typisk lågt belägen svårodlad åkermark i slutet av ett dräneringssystem. I samband med anläggning av våtmarken schaktas den översta matjorden bort och jämnas ut på närliggande åkermark, eller annat lämpligt område. Detta för att minimera risken att våtmarken ska skölja ur fosfor från matjorden och för att istället använda denna resurs på ett bättre sätt. Avståndet, i mineraljorden under matjorden, ner till dräneringsrören (bör vara minst 0,7 m) bestämmer hur mycket som sedan kan schaktas ner utan att rören riskerar att förstöras av trycket från maskiner vid skördning. Blir avståndet för kort måste ny dränering läggas på en lägre nivå. Alternativt får nya genomsläppliga massor läggas på dräneringarna. Jordartsförhållandena är också en viktig faktor vid anläggandet av våtmarken. Tätare jordarter som lera är exempelvis bra att använda sig av för att bygga upp täta vallar med och minskar risken för att vattnet ska infiltrera ner i marken. Risk för infiltration finns exempelvis med sandiga jordar. Sandens egenskap är dock önskvärd vid exempelvis tömning av våtmarken. Det optimala är troligen ett tätare material som lera under och runt våtmarken och ett material med hög hydraulisk konduktivitet som växtsubstrat, exempelvis sand och grus. Uppbyggnaden är då likartad med en konventionell rotzonsanläggning för avloppsvatten. Att schakta ut och fylla på med nytt material i en produktionsvåtmark är dock i de flesta fall en för stor kostnad för ett sådant här projekt. Av denna anledning bör nog väldränerade leriga jordar anses vara det bästa för produktionsvåtmarker.
7 Anläggs våtmarken som en del i ett befintligt dräneringssystem kan eventuella omkringliggande dräneringar behöva stängas (proppas) och ledas förbi våtmarken (se figur 1). Detta för att det helst bara ska finnas ett inlopp till våtmarken, vilket underlättar styrningen av inflödet. Valet av växt till produktionsvåtmarken bör vara bladvass (Phragmites australis). Denna art har snabb tillväxt och ger mer biomassa per år och hektar än andra våtmarksväxter. Närsaltsupptaget blir på grund av den högre tillväxten också större än hos andra växter (Hill et al, 1997). En annan växt med god potential att snabbt producera biomaterial är kaveldun (Typha latifolia). Det är därför troligen inga problem om kaveldun kommer in i systemet och börjar bilda bestånd tillsammans med bladvassen. Andra växter som kan tänkas etablera sig får troligen det mycket svårt att konkurrera med båda dessa arter och kommer därför att finnas i relativt obetydliga mängder. Genom att plantera rotskott av bladvass i den nyanlagda våtmarken skapas goda förutsättningar för en snabb etablering av "rätt" växter. På detta sätt kan våtmarken förväntas kunna skördas redan den andra säsongen. En växtsäsong behövs dock troligen för att plantorna ska hinna bilda tillräckligt stabila rotsystem och hinna breda ut sig över stora delar av våtmarken. Sås istället frön av bladvass, vilket i etableringsfasen är ett billigare alternativ, krävs ett visst underhåll första säsongen så att plantorna inte konkurreras ut av andra växter. Vidare tar det längre tid för växterna att etablera stabila rotsystem och skörd kan inte förväntas förrän tredje säsongen. För att underlätta för skörd, samt snabb och tät utveckling av vegetationen, ska våtmarken vara jämn över hela sin yta med en lutning i dräneringsledningarna mot utloppet. Medelvattendjupet bör inte överstiga 0,5 m. Detta gynnar en tät etablering av bladvass och gör det svårt för andra växter att konkurrera. Efter skörd i våtmarken släpps vatten på igen. För att minimera risken att skölja ur sediment från exempelvis hjulspår och andra öppna ytor, samt att inte dränka de nerklippta vassplantorna, bör vatten släppas på långsamt och till en nivå under de nerklippta plantorna. Vattennivån i våtmarken kan sedan successivt höjas i takt med att den nerklippta vassen skjuter i höjden igen. För att kunna hålla ett medeldjup på 0,5 m måste växterna efter en skörd få tid att växa minst 0,5 m i höjden innan växtsäsongen är över. Skörd får därför inte ske för sent på säsongen. Uppehållstiden i våtmarken bör vara minst 3 dygn för att få en effektiv retention av närsalter. Med ett medeldjup på 0,5 m blir den totala vattenvolymen i våtmarken m3/ha. För att uppnå minst 3 dygns teoretisk uppehållstid som medel, får inflödet därför maximalt vara 19 l/s per hektar produktionsvåtmark. Slänterna runt våtmarken ska göras körbara och flacka. För att uppnå detta får lutningen inte vara brantare än 1:5. Insådd av gräs är fördelaktigt på slänterna för att motverka risken för erosion och samtidigt ges möjlighet att använda dessa för betning av exempelvis får. Just betning är också ett bra alternativ att välja mellan för att hitta bra användning av de närmsta områdena till produktionsvåtmarken. Det finns ingen större risk att fåren betar av bladvassen mer än späda skott i kanten så länge det finns tillräckligt med gräs och örter på omkringliggande marker.
8 2.2 Referensanläggning med konventionell våtmark Utformning referensanläggning I detta stycke presenteras ett förslag till en referensanläggning som syftar till att undersöka produktionsvåtmarkens effektivitet jämfört med en konventionell våtmark som inte skördas. För detta ändamål ska en produktionsvåtmark (enligt tidigare nämnda beskrivning under stycket 2.1) anläggas parallellt med en konventionell våtmark (se figur 2). De båda våtmarkerna ska utformas så att de får lika stor vattenvolym. Med lika stort inflöde (regleras med hjälp av ställbara ventiler i fördelnings- och regleringsbrunnen) till respektive våtmark blir därmed den teoretiska uppehållstiden lika stor. Att uppnå jämförbar uppehållstid är viktig eftersom att det är en av de styrande faktorerna för en våtmarks förmåga att reducera närsaltshalter från det inflödande vattnet. Provtagning flöde och vattenkemi Munkbrunn Provtagning flöde och vattenkemi Munkbrunn Fördelnings- och regleringsbrunn. Provtagning flöde och vattenkemi Figur 2 som visar på en principskiss med produktionsvåtmark (överst) och konventionell våtmark (underst). Bakgrundskartan visar en typisk lågt belägen svårodlad åkermark i slutet av ett dräneringssystem. Den konventionella våtmarken anläggs med typiska djupzoner på ca 1,5-2 m vid dess in- och utlopp. För att hjälpa till med att fördela flödet anläggs även en tvärgående grundare zon (0,2-0,4 m djup) i mitten av våtmarken. Övriga delar av våtmarken varierar i djup från 0 till 1 m. Medeldjupet ska dock vara omkring ca 0,5 m, vilket är samma som för produktionsvåtmarken.
9 Etablering av växter ska ske spontant och dessa ska inte skördas. Skillnaden i växtsammansättning är främst att produktionsvåtmarken är tänkt att domineras av 1-2 st. övervattensväxter i så täta bestånd som möjligt. Detta ska jämföras med en konventionell våtmark där det finns en blandning av olika övervattens- och undervattenväxter. På slänterna, som inte får vara brantare än lutningen 1:5, bör gräs sås in för att skydda mot erosion. Detta gräs kan tillåtas att antingen betas eller slås med slåtter. Precis som för produktionsvåtmarken ska det översta marklagret med matjord schaktas bort vid anläggandet och sprids ut på närliggande åkermark. Detta för att minimera risken att våtmarken kan skölja ur fosfor från matjorden och för att förutsättningarna ska bli de samma. I utloppet till den konventionella våtmarken placeras en munkbrunn, med vilken vattennivån enkelt kan regleras Provtagningsprogram För kontroll av närsaltshalter ska kemisk analys utföras regelbundet på parametrarna totalfosfor, fosfat, totalkväve, ammonium och nitrat. Provtagningspunkter för detta är i brunnen vid det gemensamma inloppet samt vid respektive utlopp. Vid dessa punkter mäts även flödet i samband med provtagningen. Utifrån de uppmätta flödena kan ventilerna vid fördelnings- och regleringsbrunnen justeras så att flödena blir lika stora. Detta är något som kan behöva justeras flera gånger under ett år. Små skillnader i lutningar på ledningar, mängden sediment och växtdelar mm. vid inloppsrören i våtmarkerna påverkar och ändrar storleken på inflödet eftersom att vattnet alltid tar den enklaste vägen fram. Provtagning och mätningar bör ske minst en gång i månaden. Vid perioden efter en skörd bör dock tätare provtagning utföras, exempelvis en gång i veckan under en månad. Detta för att undersöka hur en produktionsvåtmarks effektivitet påverkas av skörd. Med uppmätta flöden och närsaltshalter kan sedan den totala belastningen och retentionen beräknas. Eftersom att flödet genom produktionsvåtmarken stängs av en tid före och i samband med skörd kommer det totala flödet under ett år att bli lägre än i den konventionella våtmarken. Detta måste tas hänsyn till i jämförelsen mellan de olika systemen. Undersökning och analys av växtmaterial ska utföras i produktionsvåtmarken för att bedöma produktionskapaciteten av växtmaterial kg TS/m2.
10 3. Resultat 3.1 Omvärldsanalys Produktionsvåtmarker för biogasframställning är ett nytt system med god potential. För att se systemets olika förutsättningar har en enklare omvärldsanalys utförts. Metoden för detta har varit en så kallad SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats). I denna uppställning jämförs det förväntade systemets styrkor med svagheter samt möjligheter med hot. Tabell 1 som visar en enkel SWOT-analys av produktionsvåtmarker Styrkor Svagheter Ökad biogasproduktion Nytt system måste byggas upp Mindre närsalter till haven Ojämn produktion Fler våtmarker Monokultur Enkla robusta system Resurssnålt/-effektivt Recirkulation av närsalter Möjligheter Potential att anläggas vid alla näringsrika vatten Tillgodose ett växande biogasbehov Recirkulation av närsalter Hot Andra marknader/energislag Skatter på biogas Dålig lönsamhet Systemet har många styrkor och möjligheter. En av de starkaste möjligheterna är att resursen, i form av ett överskott av närsalter, redan finns och att anläggningarna (produktionsvåtmarkerna) är enkla och robusta. Svagheterna och hoten är framför allt att det är ett nytt system som ska byggas upp och att detta är beroende av ekonomiska styrmedel för att bli en verklighet och slå väl ut. Det nya systemet som ska byggas upp är bland annat hur hantering och transporter av växter för rötning ska ske på bästa sätt. En viktig faktor här är om biogasframställningen ska ske centralt på stora verk eller lokalt på mindre gårdsanläggningar. Den producerade biogasen ska sedan på ett kostnadseffektivt och rationellt sätt distribueras. Vidare produceras en rötningsrest som på ett enkelt sätt ska kunna återanvändas som fosforresurs. 3.2 Bedömd närsaltsreduktion och biomassproduktion Skörd av biomassa i produktionsvåtmarken bör ske, om möjligt, en gång om året och då under den period då växterna är som frodigast på säsongen. Detta inträffar vanligen i augusti månad. Vid denna tidpunkt har växterna inte heller hunnit bilda så mycket vedartade ämnen. Vedartade ämnen (lignin) är svåra att röta i biogasproduktionen och är därför inte önskvärda i processen. Efter en skörd i augusti bör växterna dessutom ha tillräckligt med tid att växa till sig så pass mycket att vattendjupet kan ökas till 0,5 m innan växtsäsongen slutar. Om det skulle visa sig att en årlig skörd medför att
11 plantorna blir så pass försvagade att de inte sprider sig tillräckligt starkt, bör skörd enbart utföras vart annat år. Biomassan för bladvass ovan mark är enligt studier ca 1 kg TS/m2 under augusti månad (Granéli, 1984). Torrsubstansen (i strå och blad) innehåller i samma månad ca 0,232 % fosfor och ca 2,912 % kväve (Granéli, 1980). Dessa bakgrundsfakta ger att en skörd av exempelvis 80 % av biomassan ovan mark ger ca kg TS/ha. All biomassa ovan mark bör inte skördas med hänsyn till växtens fortsatta tillväxt och att våtmarken snabbare kan fyllas upp igen med vatten om 1-2 dm av växten från bottenytan sparas. Med den skördade biomassan följer därmed ca 14,8 kg fosfor och ca 186 kg kväve per hektar och år. För att uppnå denna effektivitet bör skörd ske så snabbt som möjligt efter att vattnet släppts ut från våtmarken. Blir det torrt en längre period innan skörd drar växten ner en stor del av närsalterna till sina rötter och borttransporten blir därmed mycket mindre. Utöver detta sker även retention av fosfor via sedimentation och kväve via denitrifikation i produktionsvåtmarken. Dessa processer är viktiga och sker året runt, tillskillnad från växtupptaget. Denitrifikationen avtar dock med sjunkande temperatur. Borttransporten av biomassa innebär att det finns mindre mängd kol kvar i våtmarken. Detta är negativt för denitrifikationen som är beroende av enkla kolkällor, från bland annat nedbrytningen av växtmaterial. Denitrifikationsprocessen kan därför förväntas bli något lägre jämfört med en konventionell våtmark med mer tillgängliga enkla kolkällor. Möjligen kan detta kompenseras, eller rent av att bli effektivare än en konventionell våtmark, på grund av den bortforslade mängden kväve i biomassan på ca 186 kg/ha. Detta är dock mycket svårt att bedöma. Uppskattningsvis är retentionen ungefär lika stor i de båda systemen. För fosforn är troligen produktionsvåtmarken mer effektiv i sin retention än en konventionell våtmark. Detta eftersom att borttransport sker samtidigt som sedimentationen och växtupptaget inte påverkas i någon större omfattning. Vidare är grunda våtmarkssystem med tät vegetation effektiva på att fånga upp och sedimentera partikelbundet fosfor. Fosforretentionen är i en konventionell våtmark ca 20 kg/ha-år. Med skörden kan retentionen öka med 14,8 kg/ha-år. Därmed finns en potential att retentionen i en produktionsvåtmark kan bli nästan det dubbla, dvs. 34,8 kg/ha-år. En stor del av fosforn från skörden kan senare återföras till åkermarkerna med rötslammet från biogasproduktionen. Kväveretentionen kan dock förväntas vara ungefär lika stor i de båda våtmarkstyperna. Den bör därför vara kring 500 kg/ha-år. Det bör beaktas att produktionsvåtmarken under en kortare period vid skörd inte kan ta emot något inkommande vatten och att det under denna period därför inte sker någon annan reduktion är själva skörden. Efter skörd får dessutom vattennivån i våtmarken vara låg under en period och därmed minskar uppehållstiden och retentionen. Detta sker dock under en period då belastningen i vattendragen är relativt låg. Den totala effekten av detta under ett år kan därför visa sig vara relativt liten. 3.3 Relevans för de nationella miljömålen Produktionsvåtmarker är positiva för ett flertal av de 16 nationella miljömålen. Nedan listas de mest relevanta miljömålen som gynnas av produktionsvåtmarker. Myllrande våtmarker Ingen övergödning Begränsad klimatpåverkan Först och främst skapas fler våtmarksmiljöer i landskapet, vilket är mycket positivt. Förutsättningarna för myllrande våtmarker är förmodligen något lägre i en produktionsvåtmark jämfört med en
12 konventionell våtmark. Detta beror främst på den önskvärda snabbväxande monokulturen som eftersträvas med främst bladvass. Vidare kan det förväntas en viss störning av faunan i våtmarken i samband med skördning. I det stora hela bedöms dock produktionsvåtmarkerna tillföra stora miljövinster och berika ett våtmarksfattigt landskap. För miljömålet ingen övergödning är en produktionsvåtmark mycket positiv. En stor del av de närsalter som skulle ha sköljts ut till havet och skapat övergödning tas istället upp av växter, fastläggs och omvandlas med hjälp av bakterier i våtmarken. Den skördade växtligheten går till biogasproduktion, vars restprodukt innehåller närsalter som kan återföras till åkermark. På detta sätt skapas ett kretslopp till skillnad från dagens ofta linjära system. Detta kan också leda till minskad användning av konstgödning. Biogasen är viktigt framför allt för att ersätta vår användning av fossila bränslen som olja till transporter, uppvärmning mm. Eftersom att biogasen kommer från källor i det naturligt tillgängliga kolets kretslopp är denna produkt så att säga klimatneutral. Vidare kan biogasen produceras lokalt (kortare transporter, arbetstillfällen mm.) och kommer dessutom från en oändlig resurs som inte bidrar till en ökning av andelen tillgängligt kol i kolets kretslopp. Biogasen är därför en viktig del i att begränsa vår klimatpåverkan. 3.4 Skötsel och skördning Skötsel och skördning av en produktionsvåtmark bör i första hand utföras av markägaren eller en eventuell arrendator. Inför skörd ska våtmarken kunna tömmas på vatten så att konventionella jordbruksmaskiner ska kunna köra här. Som tidigare nämnts bör växterna inte klippas ända ner till bottennivån. Detta för att förbättra möjligheten att få en snabb tillväxt och höjning av vattennivån efter skörd. Vid själva skörden bör det eftersträvas att köra på så få ställen i våtmarken som möjligt och att därför vända maskinen utanför slänterna. Detta för att minimera påverkningsytan på växternas rotsystem från maskinernas hjul. Fördelnings- och insamlingsdikena ska tillsammans med dräneringssystemet och brunnarna regelbundet rensas så att god hydraulik kan bibehållas. Detta utförs förslagsvis direkt efter varje skörd innan vattnet släpps på igen. Vallarnas skick ska regelbundet kontrolleras och återställas vid behov så att konstruktionen inte riskerar att förstöras. 4. Referenser Eno K., Produktionsvåtmarker mot övergödning - en litteraturstudie, Examensarbete vid Högskolan i Halmstad, 2007 Granéli W. & Thörne, W., Energivass, rapport etapp V, 1984 Granéli W., Energivass, rapport etapp II, 1980 Hill, D., Payne, V., Rogers, J. & Known, S., Ammonia effects on the biomass production of five constructed wetland plat species, Bio source Technology 62: , 1997
Dränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Läs mer2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3
Läs merHantering av vägdagvatten längs Ullevileden.
1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merÅtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet
för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige
Läs merInom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.
REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består
Läs merStörre avloppsanläggningar - skötsel och underhåll
Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll En avloppsanläggning kräver underhåll och skötsel. Främst genom att regelbundet titta till anläggningen för att se så den fungerar som den ska. Problem
Läs merKommentarer till bildspel Exempel från rådgivning
Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......
Läs merDetaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen)
Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen) Strömstads kommun, Västra Götalands län SKÖTSELPLAN Innehåll Beskrivning av området...3 Indelning i skötselområden...6 Område I - Ängsmark med promenadvägar
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn
Läs merSkötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark
Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder
Läs merBehovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.
Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs merUTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING
UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,
Läs merUnderlagsmaterial samråd
1. Administrativa uppgifter Cold Lake AB org.nr 559037-1141 C/o Jens Nilsson Heleneborgsgatan 12a 11732 Stockholm Underlagsmaterial samråd Fastighet: Västgård 1:1 (i Kall) Fastighetsägare: Erik Alexandersson
Läs merRAPPORT ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR BRÄNNVALLEN SLAMAVVATTNINGSANLÄGGNING ÅRE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG
ÅRE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER1644649000 SAMRÅDSUNDERLAG SAMRÅDSUNDERLAG ÖSTERSUND SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSIC RAFTSJÖ LINDBERG HELENA FUREMAN 1 (9) S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553
Läs merOBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.
Tidskrift/serie: Gröna fakta. Utemiljö Utgivare: Utemiljö; SLU, Movium Redaktör: Nilsson K. Utgivningsår: 1988 Författare: Bergman M., Nilsson K. Titel: Rotzonen ett ekologiskt reningsverk Huvudspråk:
Läs merTeknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN
Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade
Läs merEnskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län
Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN 0284-6845 Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland
Läs merRedovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte
Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder
Läs merBilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28
Uppdragsnr: 10191200 1 (8) PM Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28 1 Inledning Idag leds orenat dagvatten ut via ledning till Hudiksvallsfjärden från ett område på
Läs merFoto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Läs merDagvattenutredning Södra Gröna Dalen
Uppdragsnr: 10144353 1 (11) PM Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen Komplettering 2011-04-07 Bakgrund PEAB Bostad AB och Skanska Nya Hem AB i samarbete med Upplands-Bro kommun har beslutat att ta fram
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs merPuhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan
Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som
Läs mer1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.
1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se
Läs merStrukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt
Läs merÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.
BILAGA 1 GRISBÄCKEN STEG 2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. Bilder från Grisbäckens avrinningsområde som togs vid vattendragsvandring ut med
Läs merStenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merStrip till för täta radavstånd
Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad
Läs merPilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor
Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per
Läs merVåtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB
Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB Naturvårdsingenjörerna AB Våtmarker, från rådgivning till färdig våtmark (arbetat i Greppa
Läs merProjekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi
LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd 1 (14) LOVA redovisning Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi Kävlingeåns vattenråd Län: Skåne Kommun: Eslöv LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig
Läs merSweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Tyresö Kommun Hantering av BDT-vatten i Östra Tyresö Uppdragsnummer 1141230000 Leverans Stockholm 2011-08-15 Sweco Environment AB Denis van Moeffaert 1 (15) Sweco Vatten & Miljö Gjörwellsgatan 22 Box 34044,
Läs merÅrlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk
MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs mer1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... 3 2.1 Hög eller Normal skyddsnivå... 3 3.
Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Januari 2009 Innehållsförteckning 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...
Läs merUtsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merVA och dagvattenutredning
Teknisk försörjning 1(8) VA och dagvattenutredning Miljö Området ligger vid fjorden Gullmarn som är ett Natura 2000 område, vilket innebär att det klassas som områden med särskilda skydds- och bevarandevärden
Läs merTill berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt
2008-05-30 Till berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt Som en del i arbetet med att öka skyddet för kommunens dricksvatten har Kungsbacka kommun utarbetat ett förslag till vattenskyddsområde
Läs merBiomoduler. Läggningsanvisningar, drift och skötsel. Baga Water Technology AB. www.baga.se. Utg:1105
Biomoduler Läggningsanvisningar, drift och skötsel Utg:1105 Baga Water Technology AB Fiskhamnen 3 371 37 Karlskrona Tel: 0455-616150 E-mail: info@baga.se Lyckogatan 7 431 69 Mölndal Tel: 031-7607655 E-mail:
Läs merSkyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet
Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn
Läs merÖversiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg)
1(6) Handläggare Datum Beteckning Stefan Ahlman 2015-11-04 E-post: stefan.ahlman@kvab.kalmar.se Tel: 0480-45 12 22 Samhällsbyggnadskontoret Planenheten Box 611 391 26 Kalmar Översiktlig dagvattenutredning
Läs merFigur 1: Översiktskarta över planområdet, berört område framgår av rektanglarna.
2014-09-09 Bakgrund Inom kvarteret Rätten, fastigheten Skönsberg 1:25, planerar kommunen uppföra ett nytt äldreboende. Genomförandet av planen kommer att innebära att befintliga byggnader rivs och att
Läs merOch vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs merSlamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P
April, 2009 Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P Figur 1. Nordkalk Filtra P är ett passivt filter som effektivt renar fosfor och bakterier ur vatten. (Filtret fungerar även efter kompaktfilter, biofilter
Läs merPM DAGVATTEN AGATEN 32, TYRESÖ. Rev A 2015-08-26 UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM
repo001.docx 2012-03-2914 AGATEN 32, TYRESÖ Rev A SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM Innehållsförteckning 1 Inledning
Läs merInledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Läs merVÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merEkosystemets kretslopp och energiflöde
Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,
Läs merHGU 2008 Examensarbete
Per-Martin Ekberg Headgreenkeeper Sankt Jörgen Park Golf HGU 2008 Examensarbete Algmedel i vattendrag 1 Innehållsförteckning Algmedel i vattendrag 1. Bakgrund sid 3 2. Frågeställning sid 4 3. Metod sid
Läs merVattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merRAPPORT ÖVERSVÄMNINGSANALYS FASTIGHET VALLMON 11
RAPPORT ÖVERSVÄMNINGSANALYS FASTIGHET VALLMON 11 Koncept 10 november 2014 Uppdrag: Översvämningsanalys fastighet Vallmon 11 Knislinge, 257586 Titel på rapport: Översvämningsanalys fastighet Vallmon 11
Läs merARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken
Läs merSatellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till
Läs merDagvattenutredning, Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun
, Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun Utredning rörande konsekvenser av exploatering samt förslag till dagvattenhantering i samband med detaljplanläggning Umeå 2010-05-06 Beställare:
Läs merÖversiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren
PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen
Läs merIngen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
Läs merBilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande
1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga
Läs merHUBER Flotationsanläggning HDF
Effektiv och pålitlig lösning för: Behandling av industriellt avloppsvatten och processvatten Återvinning av värdefulla restprodukter Återanvändning av vatten för avancerad (avlopps-)vattenbehandling med
Läs merINFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning
INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INNEHÅLLSFÖRTECKNING VILKA RIKTLINJER STYR?... 3 OLIKA RENINGSMETODER... 3 ALLMÄNT...
Läs merMark. Vatten..~--'NQENJOAERNA AB -----~-
-----~- Vatten ~--'NQENJOAERNA AB Utlåtande om lämpligheten av att bygga nytt bostadsområde inom seku ndär skyddszon för den kommunala grundvattentäkten i Vaggeryd Abonnenter i Vaggeryd, Byarum och Hok
Läs merSer du marken för skogen?
Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel
Läs merminireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.
minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund
2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec
Läs merFördelningsbrunn I denna ska avloppsvattnet fördelas jämt till två eller flera infiltrationsrör ut till bädden.
Infiltrationsbädd Planskiss Makadambädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Infiltrationsrör Infiltration fungerar enbart om marken är genomsläpplig. A B C D Slamavskiljare Plast- eller cementbrunn där fasta
Läs merSamråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln
1 Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 2012-03-05 Kristdala församlingshem Närvarande: För sökanden Jan Sandberg Charlotta Karlsson Pia Rapp C-G Göransson Holger Torstensson Agnes
Läs merKlippträda istället för svartträda
Delredovisning till SLU EkoForsk 2014 Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi, SLU) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av
Läs merStatens naturvårdsverks författningssamling
Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket
Läs merRekreationsområde Laddran i Marieholm
Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och
Läs merRetention och enskilda avlopp - ställer vi överkrav?
Retention och enskilda avlopp - ställer vi överkrav? Planering och utvärdering av Vattenvård 2016-04-05, Södertälje Peter Ridderstolpe, tekn lic. WRS AB Peter.ridderstolpe@wrs.se Klicka här för att ändra
Läs merDAGVATTENUTREDNING MEDELTIDENS VÄRLD, ETAPP II AV DAGVATTENUTREDNING EXPLOATERINGSOMRÅDE E20
DAGVATTENUTREDNING MEDELTIDENS VÄRLD, ETAPP II AV DAGVATTENUTREDNING EXPLOATERINGSOMRÅDE E20 Etapp II Definitiv Växjö 2007-12-17 SWECO VIAK AB Växjö Anders Svensson Uppdragsnummer 1291392000 SWECO VIAK
Läs merEfterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson
Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Tanken på en efterpoleringsvåtmark efter Hammargårds reningsverk har
Läs merUppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl
Detaljplaneområdet, Färingsö trä, åker och infartsparkering sett från nordväst. Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl Ekerö kommun Stockholm 2015-07-01 Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar
Läs mer3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Läs merSjön saneras från kvicksilver
Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3
PROTOKOLL Nummer 32 6.7.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Vattenbiolog
Läs merPM ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING Översiktlig utredning av möjliga skyddsåtgärder för att förhindra översvämningar vid Katthavsviken
PM ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING Översiktlig utredning av möjliga skyddsåtgärder för att förhindra översvämningar vid Katthavsviken 2015-06-09 Upprättad av: Anna Karin Wingskog PM ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING Översiktlig
Läs merVad händer med Storsjön?
Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merTEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT
Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker
Läs merInventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Läs merTekniskt PM, VA-teknik. Teoretisk, översiktlig beräkning för dagvattenhantering gällande etablering av Tullstation, E18.
Teoretisk, översiktlig beräkning för dagvattenhantering gällande etablering av Tullstation, E18. Datum: 21.12.2013 Uppdragsnummer: 113427 Tekniskt PM, VA-teknik Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund...
Läs merBedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092
Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar
Läs merSweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Profi Dagvattenutredning Freden Större 11 Uppdragsnummer 1143520000 Stockholm 2012-10-03 Sweco Environment AB Dagvatten och ytvatten Handläggare: Johanna Rennerfelt Kvalitetsgranskare: Agata Banach 1 (11)
Läs merPM 2005-06-01 Dagvattenåtgärd Mörbyviken
. Bakgrund Dagvatten från ett område, omfattande bl.a. Kevinge och Mörbyskogen, leds via en bergtunnel ut i Mörbyviken. Med dagvattnet följer en viss mängd oljeföroreningar. Nedan redovisas ett antal förslag
Läs merAntikvarisk medverkan vid Lilla Vänsberg. RAÄ 34, Grava socken, Karlstads Kommun, Värmlands län 2013:45
1 Antikvarisk medverkan vid Lilla Vänsberg RAÄ 34, Grava socken, Karlstads Kommun, Värmlands län 2013:45 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701
Läs merApplikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)
IV. TEST RESULTAT MED LOCAGREEN 1.TESTER PÅ SKÖRD (VETE, BETOR och SÄD) Material och metoder Allmänt protokoll: Spanmål: en applikation / på sista lövet stadiet / dos 1.5 kg/ha Betor.: en applikation /
Läs merPraktisk handbok för skyddszonsanläggare
Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Omslagsbilden Skyddszonen förhindrar att jordpartiklar rinner ut i vattendraget, gräsremsan på höger sida utgör ett betydligt sämre skydd mot jordtillförsel till
Läs merMikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003
Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 En rapport skriven av Victoria Hågland, Göteborgs va-verk, på uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund GÖTEBORGS RAPPORT 1(18) Förord Mot bakgrund av de
Läs mer