Svar på motion om parkering och saluhall ovanför stadshuset Dnr 2015/302

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sida 1 av 1 11/2016 Svar på motion om parkering och saluhall ovanför stadshuset Dnr 2015/302 I en motion till kommunfullmäktige föreslår Ingvor Carlander (MP) att kommunen utreder möjligheten att göra om parkeringen ovanför stadshuset (mot Nygatan) till en saluhall och att det byggs ett P-hus under Nygatan, i Ulricehamn. 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Motion om parkering och saluhall ovanför stadshuset Protokollsanteckning I handläggningen av ärendet deltar inte Ann Stockzelius på grund av jäv. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås med hänvisning till att gällande detaljplan (stadsplan) från 1954 inte tillåter en saluhall och ett P-hus inom föreslagna områden.

2 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Svar på motion om parkering och saluhall ovanför stadshuset Diarienummer 2015/302, löpnummer 2141/ I en motion till kommunfullmäktige föreslår Ingvor Carlander att kommunen utreder möjligheten att göra om parkeringen ovanför stadshuset (mot Nygatan) till en saluhall och att det byggs ett P-hus under Nygatan, i Ulricehamn. Förvaltningens förslag till beslut Motionen avslås med hänvisning till att gällande detaljplan (stadsplan) från 1954 inte tillåter en saluhall och ett P-hus inom föreslagna områden. Ärendet Från kommunfullmäktige har Miljö- och samhällsbyggnad fått en motion om att kommunen utreder möjligheten att göra om parkeringen ovanför stadshuset (mot Nygatan) till en saluhall och parkeringen flyttas till ett P-hus under Nygatan och en hiss byggs in upp till saluhallen. Gällande detaljplan (stadsplan) från 1954 tillåter inte en saluhall och ett P-hus inom föreslagna områden. En ny detaljplan behöver tas fram om förslaget ska kunna förverkligas. Under Nygatan är det orimligt att ha ett p-hus, mycket med tanke på de ledningar som finns i gatan. Den yta som föreslås tas i anspråk för en saluhall och som kan var tänkbar för ett P- hus är ca kvm. De antal parkeringsplatser som kan skapas i ett P-hus med detta utrymme är platser/våning. Idag finns på området p-platser för personalen som arbetar i stadshuset. Den parkeringsnorm som kommunstyrelsen antog innebär att det för stadshusets personal behöver avsättas 35 p-platser, samt 8 p-platser till besökande. Med tanke på den verksamhet som bedrivs i stadshuset behövs även p-platser till 5 tjänstebilar. En saluhall skulle innebära 8 p-platser till personal och 25 p-platser för besökande. Förutsättningen för en saluhall och ett P-hus är inte optimalt, med tanke på att en saluhall innebär många besökare och det i sin tur genererar behov av många parkeringsplatser, samt att parkeringsbehovet för personalen i stadshuset också måste tillgodoses. 1 Motion om parkering och saluhall ovanför stadshuset Beslut lämnas till Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Ann Stockzelius Planingenjör Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad

3 file://samkom.se/ephorte/ulricehamn/pdfdocproc/ephorteprod/1017_fix.html Sida 1 av Fra: Ingvor Carlander[ingvor2@hotmail.se] Dato: :57:54 Til: förvaltningen Ulricehamns kommun[kommun@ulricehamn.se] Tittel: MOTION Jag föreslår att kommunen utreder möjligheten att göra om parkeringen ovanför stadshuset (mot Nygatan) toll en saluhall. dåkan man förlänga säsongen då man kan komma in från landsbygden och sälja sina produkter. PAERKERINGEN FLYTTAS TILL ETT P-HUS UNDER nygatan. OCH EN HISS BYGGS IN JPP TILL SSSSSSSSSSSSALUHALLEN. ingvor Carlander (MP)

4 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sida 1 av 1 12/2016 Svar på motion om trafiksäkerheten vid rondeller och korsningar Dnr 2015/425 I en motion till kommunfullmäktige föreslår Niclas Sundin (SD) att trafiksäkerheten ses över i Ulricehamns kommun vid rondeller och korsningar. För att förbättra säkerheten och underlätta för bilister, föreslås övergångsställen flyttas så att avståndet till rondell är minst 12 meter. Övergångsställe bör placeras indraget sex meter från körbanekant för att rymma en väntande personbil mellan cirkulationsplats/korsningskant och övergångsstället. Större avstånd innebär risk för ökade fordonshastigheter och lägre trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna som ska passera vägen. 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Motion om trafiksäkerheten vid våra rondeller och korsningar Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås med hänvisning till att stora avstånd mellan övergångsställe och rondell/korsning kan leda till en sämre trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna som ska passera vägen. Miljö- och samhällsbyggnad kommer i framtida planering se till att kritiska övergångsställen hastighetssäkras och tillgänglighetsanpassas.

5 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Svar på motion om trafiksäkerheten vid rondeller och korsningar Diarienummer 2015/425, löpnummer 2232/2015 I en motion till kommunfullmäktige föreslår Niclas Sundin (SD) att trafiksäkerheten ses över i Ulricehamns kommun vid rondeller och korsningar. För att förbättra säkerheten och underlätta för bilister, föreslås övergångsställen flyttas så att avståndet till rondell är minst 12 meter. Övergångsställe bör placeras indraget sex meter från körbanekant för att rymma en väntande personbil mellan cirkulationsplats/korsningskant och övergångsstället. Större avstånd innebär risk för ökade fordonshastigheter och lägre trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna som ska passera vägen. Förvaltningens förslag till beslut Motionen avslås med hänvisning till att stora avstånd mellan övergångsställe och rondell/korsning kan leda till en sämre trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna som ska passera vägen. Miljö- och samhällsbyggnad kommer i framtida planering se till att kritiska övergångsställe hastighetssäkras och tillgänglighetsanpassas. Ärendet I en motion till kommunfullmäktige föreslår Niclas Sundin (SD) att trafiksäkerheten ses över i Ulricehamns kommun vid rondeller och korsningar. För att förbättra säkerheten och underlätta för bilister, föreslås övergångsställen flyttas så att avståndet till rondell är minst 12 meter. Övergångsställe bör placeras indraget sex meter från cirkulationsplats/korsningskant för att rymma en väntande personbil mellan cirkulationsplats/korsningskant och övergångsstället. Kortare avstånd medför att högersvängande fordon som väntar för att släppa fram gående, hindrar bakomvarande trafik. Större avstånd innebär risk för ökade fordonshastigheter och lägre trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna som ska passera vägen. Hastigheten har en avgörande betydelse för hur svåra skadorna blir vid en trafikolycka där en fotgängare eller cyklist blir påkörd av ett motorfordon. Flyttas de nuvarande övergångsställena, till 12 meter ifrån cirkulationsplatserna, måste refugerna utmed cirkulationsplatsernas ben förlängas och breddas. Detta innebär att cirkulationsplatserna kommer att ta mer yta i anspråk. En bredare refug kan även leda till svårigheter att åstadkomma körspår med tillräckligt låg radie för hastighetsanpassning av personbilstrafiken. Miljö- och samhällsbyggnad har i uppdrag att utreda cirkulationsplatserna vid marknadsplatsen för att säkerställa att de klarar av framtida trafikflöden. På kommunala vägnätet är de oskyddade trafikanterna utsatta och står för 56 % av dödsolyckorna. Ett alternativ som ger hög säkerhet och framkomlighet i cirkulationsplatser är att planskilja oskyddade trafikanter från fordon. Om detta inte är möjligt ska säkerheten för de oskyddade trafikanterna upprätthållas genom att kritiska övergångsställen hastighetssäkras och tillgänglighetsanpassas.

6 2015/425, 2232/2015 2(2) 1 Motion om trafiksäkerheten vid våra rondeller och korsningar Beslut lämnas till samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Sektor miljö- och samhällsbyggnad Björn Adlerberth Trafikplanerare Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad

7 :_':»i,.rm: r s: k' /Hi "77,. 4- \ w l "l/.n"..,.. "if U r " =-'Ui/l/.c lrifl=«allfilxl.-?llars-l j? \{~." Y?':':ai')b_'}r. L922;/' eotww/émter/zzz» C L*- g,5,/j./' f i i Ulricehamn Motion Trafiksäkerheten vid våra rondeller och korsningar Vid rnsningstid så blir de ofta stopp i våra rondeller pga att de år någon gång eller cyklist som skall gå över gatan. Oftast så ligger övergångsställena i direktanslutning till rondellerna. För att förbättra säkerheten och underlätta för bilistcrna bör övergångsställena inte ligga närmare rondellen än 12 meter. Är de ett avstånd på 12 meter så blir de inte stopp i rondellerna utan de får plats minst två personbilar efter rondellen och fijre övergångsstället. att gå över gatan. Samt att de blir säkrare for fotgängarna Sverigedemokraterna yrkar: o Att Ulricehamns kommun utreder Inöjligheten att flytta övergångsställena i alla rondeller och korsningar 0 Att flytta de övergångsställen som är i direktanslutning till rondeller så att de li ggel' 12 meter som närma st. 0 Att Ulricehamns kommun i fortsättning planerar så att inga övergångsställen ligger närmare än 12 meter före rondell eller korsning. Niclas Sunding Sverigedemokraterna

8 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sida 1 av 1 13/2016 Svar på motion om klimatsmart husbyggande Dnr 2015/338 I en motion till kommunfullmäktige föreslår Birgit Andersson (FP) och Roland Eriksson (FP) att Ulricehamns kommun ska börja tänka i nya klimatsmarta banor och reglera en ny trästadsdel i Bronäs i kommande detaljplaner/gestaltningsprogram genomfördes en lagändring som medför att kommunerna i egenskap av myndighet inte kan ställa högre tekniska särkrav än vad som framgår av lagstiftningen. Däremot finns möjlighet för kommunen att bestämma om utformningskrav för olika byggnadsverk, t.ex. att byggnader ska ha en viss arkitektonisk utformning, viss höjd eller ett visst fasad- eller takmaterial. 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Motion om klimatsmart byggande Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås med hänvisning till att det i en detaljplan inte är möjligt att reglera högre tekniska särkrav än vad som framgår av lagstiftningen. Vad gäller motionens krav om ökad användning av trä i fasader får detta beaktas i samband med att detaljplan arbetas fram.

9 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Svar på motion om klimatsmart husbyggande Diarienummer 2015/338, löpnummer 2448/2015 I en motion till kommunfullmäktige föreslår Birgit Andersson (FP) och Roland Eriksson (FP) att Ulricehamns kommun ska börja tänka i nya klimatsmarta banor och reglera en ny trästadsdel i Bronäs i kommande detaljplaner/gestaltningsprogram genomfördes en lagändring som medför att kommunerna i egenskap av myndighet inte kan ställa högre tekniska särkrav än vad som framgår av lagstiftningen. Däremot finns möjlighet för kommunen att bestämma om utformningskrav för olika byggnadsverk, t.ex. att byggnader ska ha en viss arkitektonisk utformning, viss höjd eller ett visst fasad- eller takmaterial. Förvaltningens förslag till beslut Motionen avslås med hänvisning till att det i en detaljplan inte är möjligt att reglera högre tekniska särkrav än vad som framgår av lagstiftningen. Däremot finns möjlighet att reglera utseende och utformning av bebyggelsen. Utformningskraven är en del av det framtida detaljplanearbetet och kommer således hanteras i den processen. Ärendet I en motion till kommunfullmäktige föreslår Birgit Andersson (FP) och Roland Eriksson (FP) att Ulricehamns kommun ska börja tänka i nya klimatsmarta banor och reglera en ny trästadsdel i Bronäs i kommande detaljplaner/gestaltningsprogram genomfördes en lagändring som medför att kommunerna i egenskap av myndighet inte kan ställa högre tekniska särkrav än vad som framgår av lagstiftningen. Lagändringen medför således att kommunerna inte kan ställa tekniska särkrav vid planläggning och bygglovsgivning. Det har även förbjudits att ställa tekniska särkrav vid markanvisning. Detta innebär t.ex. att Ulricehamns kommun inte kan ställa krav på att en byggnad ska ha en lägre energianvändning eller klimatsmarta material än vad som anges i boverkets byggregler. Syftet med både den nya lagen och förtydligandet i plan- och bygglagen är att effektivisera byggprocessen. Enligt utredningen som genomfördes i samband med lagförändringarna så leder tekniska särkrav till minskat bostadsbyggande. Lagändringen påverkar däremot inte kommunens möjlighet att bestämma om utformningskrav för olika byggnadsverk, t.ex. att byggnader ska ha en viss arkitektonisk utformning, viss höjd eller ett visst fasad- eller takmaterial. Sådana frågor kommer även i fortsättningen att kunna regleras i t.ex. detaljplaner, bygglov eller olika former av avtal. Utformningskraven är en del av det framtida detaljplanearbetet och kommer således hanteras i den processen. I detaljplanprocessen får man tillgång till utredningar och annat underlag för att kunna göra välavvägda beslut om vilka planbestämmelser som ska finnas. Miljö- och samhällsbyggnad ser vidare positivt på en minskad energianvändning vilket måste ses i ett helhetsperspektiv. En del klimatanpassningsåtgärder som förhöjning av marknivån till en viss minimihöjd, erosionsskydd, anläggning av dagvattendammar och

10 2015/338, 2448/2015 2(2) stabiliseringsåtgärder, kan regleras i en detaljplan, men detaljplanen styr inte byggnadens tekniska egenskaper. Det är inte ovanligt att detaljplaner ges planbestämmelser som saknar lagstöd, eller som är mer styrande och detaljerade än vad som är nödvändigt med hänsyn till syftet med planen. Planbestämmelser som saknar lagstöd är nulliteter och ger inte stöd vid efterföljande lovprövning. Gestaltningsprogrammet som gjordes i mars 2010 för Bronäs område, fungerar som en inriktning för kommande detaljplaneläggning. Programmet innehåller förslag om gestaltningsprinciper för områdets olika beståndsdelar. Det finns bl.a. förslag på fasadmaterial av trä, puts eller tegel. 1 Motion om klimatsmart byggande Beslut lämnas till samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Sektor miljö- och samhällsbyggnad Saba Khosh Khooee Planarkitekt Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad

11 Motion om klimatsmart husbyggande. Snart börjar detaljplaneringen av nya Bronäs. En centrumnära ny stadsdel med ca 400 lägenheter i flerfamiljshus och radhus. Med Ätran som slingrar i ena kanten och sjön Åsunden på andra sidan Boråsvägen. Gångavstånd till butikerna längs Storgatan och till den planerade järnvägsstationen vid nya Götalandsbanan. Det är nu vi har chansen att avgöra hur nya Bronäsområdet ska utformas. Ska vi göra något unikt som gör att Ulricehamn sticker ut i omvärldens ögon eller ska vi bara göra mer av samma slag som vi gjort de senaste åren? Om vi väljer det sistnämnda alternativet fortsätter vi bygga hus i samma stil och konstruktion som under det senaste decenniet vuxit upp runt Åsunden. Samma stil som i hundratals nya bostadsområden runt om i landet. Kostnadseffektivt och populärt bland många byggföretag och förvisso också bland åtskilliga boende. Men också betraktat som lite sterilt och oattraktivt av många andra kommuninnevånare. Väljer vi istället att tänka i nya banor ser vi till att bygga en ny stadsdel i trä. Då får vi ett klimatsmart material som hämtas ur den svenska skogen, som under hela sin livslängd binder CO2. Och därmed motverkar global uppvärmning med alla de följdverkningar det får. Vi får också ett material som erbjuder stora möjligheter till vackra och spännande fasader. Med rätt gestaltningsprogram för Bronäs skulle Ulricehamn kunna attrahera fler invånare och bli ett nytt resmål för samhällsplanerare från hela Norden! Faktum är att trä just nu upplever sin stora renässans som byggmaterial även i höga flerfamiljshus. I norska Bergen håller man på att bygga Nordens högsta trähus (14 våningar högt). I Sundbyberg bygger man trähus som är 8 våningar höga (se Dagens nyheter den 27 februari) Den verkliga trästaden är annars Växjö där man tagit politiska beslut om att minst hälften av alla nybyggen ska ha trästomme senast Förutom de klimatsmarta aspekterna nämns fördelar som behagligt inomhusklimat, lågt energibehov och snabba byggtider. Bostadsområden som Välle broar samt ett flertal hallar och arenabyggen är numera välkända exempel på Växjös träbyggnadsprogram (läs gärna mer på Växjö kommuns hemsida). Folkpartiet Liberalerna i Ulricehamnsbygden ser gärna att vi börjar tänka i nya klimatsmarta banor i Ulricehamn. Låt oss börja med Bronäs-området och göra det till Sveriges bästa nya trästad! Förslagsvis genom att i gestaltningsprogrammet ställa krav på ökad användning av trä i stommar och fasader. Folkpartiet Liberalerna i Ulricehamnsbygden Birgit Andersson Roland Eriksson

12 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sida 1 av 1 14/2016 Svar på motion om trafiksäkerhet i Rånnaväg Dnr 2015/564 I en motion till kommunfullmäktige föreslår Roland Karlsson (C) att en säker trafikmiljö skapas för oskyddade trafikanter, det vill säga gående och cyklister genom Rånnavägs samhälle. Rånnavägs samhälle inte finns med i listan för kommunens prioritering för utbyggnad av gång- och cykelvägar. Miljö- och samhällsbyggnad anser dock att säkerhetsåtgärder för oskyddade trafikanter i Rånnavägs samhälle kan vara motiverad och bör beaktas i framtida utbyggnadsplaner. 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Motion om trafiksäkerhet i Rånnaväg Protokollsanteckning Roland Karlsson (C) yrkar bifall till motionen. Ordföranden (S) ställer proposition mellan ordförandens förslag till beslut och Roland Karlssons (C) yrkande. Ordföranden (S) finner att kommunstyrelsen beslutat enligt ordförandens förslag till beslut. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås med hänvisning till att den aktuella sträckan inte finns med i listan för kommunens prioritering för utbyggnad för gång- och cykelvägar.

13 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Svar på motion om trafiksäkerhet i Rånnaväg Diarienummer 2015/564, löpnummer 2621/2015 I en motion till kommunfullmäktige föreslår Roland Karlsson (C) att en säker trafikmiljö skapas för oskyddade trafikanter, d.v.s. gående och cyklister genom Rånnavägs samhälle. Rånnavägs samhälle inte finns med i listan för kommunens prioritering för utbyggnad av gång- och cykelvägar. Miljö- och samhällsbyggnad anser dock att säkerhetsåtgärder för oskyddade trafikanter i Rånnavägs samhälle kan vara motiverad och bör beaktas i framtida utbyggnadsplaner. Förvaltningens förslag till beslut Motionen avslås med hänvisning till att den aktuella sträckan inte finns med i listan för kommunens prioritering för utbyggnad för gång- och cykelvägar ( , AU 281). Ärendet I en motion till kommunfullmäktige föreslår Roland Karlsson (C) att en säker trafikmiljö skapas för oskyddade trafikanter, d.v.s. gående och cyklister genom Rånnavägs samhälle. Kommunstyrelsens arbetsutskott har , 281, beslutat om en prioriteringsordning av utbyggnad av gång- och cykelvägar. Medborgarförslaget avslås med hänvisning till att Rånnavägs samhälle inte finns med i listan för kommunens prioritering för utbyggnad av gång- och cykelvägar. Miljö- och samhällsbyggnad anser dock att säkerhetsåtgärder för oskyddade trafikanter i Rånnavägs samhälle kan vara motiverad och bör beaktas i framtida utbyggnadsplaner. 1 Motion om trafiksäkerhet i Rånnaväg Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Miljö- och samhällsbyggnad Fredrik Hanzek Gatuingenjör Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad

14 ;ádállm-, \'}["//(_.( fw s-/p;;(~'r /\/M, E «/{M-'1f:«:}» {/C{-(WI '/.('/[1;,A}/.//;)Lf.{;g/.f(, l l/ < CENTERPARTIET }>Zz7'/L»/fi /;/7 a3>ri~ Motion om trafiksäkerhet i Rånnaväg. Många motioner och medborgarförslag behandlas just nu som berör attraktiviteten och säkerheten i centralorten. Det är bra och viktigt för en växande kommun att vi har en centralort som är attraktiv. Sa mtidigt har vi som förtroendevalda politiker i Kommunfullmäktige ett ansvar att se hela kommunens geografiska område. Möjligheten för våra invånare i de små tätorterna att säkert kunna gå och cykla ide centrala delarna av samhället är oerhört viktigt, inte minst för våra barn och ungdomar. Därför måste vi alltid ta signalen som kommer från de boende om besvärliga trafikförhållanden på yttersta allvar. De signalerna har nu kommit från flera håll om trafiksituationen genom Rånnaväg. Det finns sedan ett antal år tillbaka en GC-väg mellan Rånnaväg och Frölunda, men ingen i själva tätorten. Jag föreslår därför Att kommunstyrelsen får i uppdrag att skyndsamt skapa en säker trafikmiljö för oskyddade trafikanter, dvs gående och cyklister genom Rånnavägs samhälle. Roland Karlsson Centerpartiet

15 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sida 1 av 1 15/2016 Svar på motion om integrationsplan i Ulricehamn Dnr 2015/70 I en motion till kommunfullmäktige föreslår Birgit Andersson (FP) och Peder Danesved (FP) att en beredning får i uppdrag att ta fram ett underlag för en integrationsplan. Detta för att utreda hur olika delar av samhället kan påverka utvecklingen så att invandringen till vår kommun får positiva effekter för alla invånare och olika samhällsfunktioner. Beredningen för välfärd har fått i uppdrag att belysa avgörande vägval och strategiområden för integration i kommunen. Beredningen ska även belysa de delar som har behov av fortsatt utvecklingsarbete för att långsiktigt främja kommunens utveckling. Beredningen startar sitt uppdrag Tjänsteskrivelse från kanslichef 2 Motion om integrationsplan i Ulricehamn Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionen antas med hänvisning till att beredningen för välfärd har fått i uppdrag att ta fram en integrationsstrategi.

16 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Svar på motion om integrationsplan i Ulricehamn Diarienummer 2015/70, löpnummer 2513/ I en motion till kommunfullmäktige föreslår Birgit Andersson (FP) och Peder Danesved (FP) att en beredning får i uppdrag att ta fram ett underlag för en integrationsplan för hur olika delar av samhället kan påverka utvecklingen så att invandringen till vår kommun får positiva effekter för alla invånare och olika samhällsfunktioner. Beredningen för välfärd har fått i uppdrag att belysa avgörande vägval och strategiområden för integration i kommunen samt belysa de delar som har behov av fortsatt utvecklingsarbete för att långsiktigt främja kommunens utveckling. Beredningen startar sitt uppdrag Förvaltningens förslag till beslut Motionen antas med hänvisning till att beredningen för välfärd har fått i uppdrag att ta fram en integrationsstrategi. Ärendet I en motion till kommunfullmäktige föreslår Birgit Andersson (FP) och Peder Danesved (FP) att en beredning får i uppdrag att ta fram ett underlag för en integrationsplan för hur olika delar av samhället kan påverka utvecklingen så att invandringen till vår kommun får positiva effekter för alla invånare och olika samhällsfunktioner. Med begreppet integration avses i de flesta fall integration av människor med annat etniskt ursprung än den svenska. Integration handlar om att göra människor delaktiga i samhället utan att för den delen kräva att människor ger upp sin kulturella särart, sitt ursprung eller sitt sätt att vara. För att ta fram och belysa avgörande vägval och strategiområden för integrationen i kommunen samt belysa de delar som har behov av fortsatt utvecklingsarbete för att långsiktigt främja kommunens utveckling, har beredningen för välfärd fått i uppdrag att ta fram en integrationsstrategi. Integrationsstrategin ska innehålla tre till fyra strategiområden som förtydligar var kommunen står i frågor som rör integration och som kommunen ska fortsätta att utveckla. Beredningen för välfärd kommer att starta sitt arbete med att ta fram integrationsplanen Motionen antas med hänvisning till att beredningen för välfärd har fått i uppdrag att ta fram en integrationsstrategi. 1 Motion om integrationsplan i Ulricehamn Beslut lämnas till Kanslichef

17 2015/70, 2513/2015 2(2) Pehr Johansson Kanslichef Moa Fredriksson Utredare Kanslifunktion

18 i Li If"! f. l å' l L, W"-5 Liv_ j'r L!.l l/ :ti: ~ :V 'let eu\\c93' ' \ %}1,)[,(-")" {/ 7//I 7 77» i Ulricehamn Kommunfullmäktige Motion om att en beredning får i uppdrag i Ulricehamns "integrationsplan" att ta fram ett underlag för en kommun Det är ett stort problem för ett samhälle och en kommun när människor flyttar ett mindre problem för ett samhälle och en kommun när människor flyttar därifrån. Det bör vara dit. Bakgrund Sverige har de senaste 150 åren genomgått stora förändringar. näringslivsföränd ringar, sociala, religiösa och strukturella utvandrarland Det gällert förändringar. till ett invand rarland beroende av starka exportföretag ex befolkningsutvecl<ling, Sverige har utvecklats från ett som verkar på en global marknad. Mot slutet av 1800-talet och början av 1900-talet utvandrade upp till 2/3 av befolkningen i delar av Ulricehamns kommun till USA och andra länder. Man hoppades på bättre möjligheter att försörja sig och frihet i att tänka och tro. Från en del politiska håll höjdes röster att "Sverige höll på att förblöda" när de som hade bäst arbetsförmåga lämnade landet. Ulricehamn är också nu en del i en förändringsprocess i en global tid. Företagsamma personer har i vår kommun lyckats skapa och driva företag som nått ut till en starkt växande marknad. Därmed har de blivit alltmer beroende av att I<unna driva företag på en global marknad. Företagen har bidragit till en starkjobbtillväxt och därmed till en stärkt välfärd. För att kunna möta denna utveckling ännu mer expansivt behöver Ulricehamn flera invånare, gärna med kontakter och erfarenheter från andra länder. Från utvandrarkommun till invandrarkommun Från att ha varit en utvandrarkommun har Ulricehamn blivit en invandrarkommun. flyttar in har en gedigen utbildning och lång yrkeserfarenhet. Vilka möjligheter Många som Hur ska vita vara på denna kompetens? och utmaningar ser t ex företagare, invandrare, arbetsförmedlare, föreningsmänniskor, personal på bibliotek och studieförbund, representanter för kyrkor och kommunala verksamheter? Hur ska vi styra utvecklingen i vår kommun så att vi möter och tar vara på dessa erfarenheter kulturella och nya influenser på rätt sätt? Vi behöver en dialog mellan politiker, invånare och representanter för olika samhällsfunktioner! Därför föreslår Folkpartiet liberalerna att en beredning får i uppdrag att ta fram ett underlag för en "integrationsplan" av samhället kan påverka utvecklingen så att invandringen till vår kommun får positiva effekter för alla invånare och olika samhällsfunktioner. Ulricehamn 23 mars 2015 Birgit Andersson Peder Danesved Folkpartiet Folkpartiet liberalerna liberalerna för hur olika delar

19 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sida 1 av 1 16/2016 Svar på motion om friskvårdsbidrag till kommunanställda Dnr 2015/341 I en motion till kommunfullmäktige har Mikael Levander (NU) föreslagit att utreda möjligheterna för arbetsgivaren att ge friskvårdsbidrag till medarbetare i syfte att vara en attraktiv arbetsgivare och främja en god hälsa. Personalförmåner är av betydelse för att kunna hävda sig som en attraktiv arbetsgivare i Borås-regionen vilket bör beaktas i kommande budgetarbeten. 1 Tjänsteskrivelse från personalchef 2 Motion om friskvårdsbidrag till kommunanställda Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Förvaltningen har utrett motionärens förslag och motionen anses antagen. Frågan skickas vidare till budgetutskottet.

20 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Svar på motion om friskvårdsbidrag till kommunanställda Diarienummer 2015/341, löpnummer 2620/2015 I en motion till fullmäktige har Mikael Levander (NU) föreslagit att utreda möjligheterna för arbetsgivaren att ge friskvårdsbidrag till medarbetare i syfte att vara en attraktiv arbetsgivare och främja en god hälsa. Personalförmåner är av betydelse för att kunna hävda sig som en attraktiv arbetsgivare i Borås-regionen vilket bör beaktas i kommande budgetarbeten framledes. Förvaltningens förslag till beslut Motionen antas. Med denna nulägesbeskrivning har frågan utretts. Ärendet Mikael Levander (NU) har föreslagit att Ulricehamns kommun ska utreda möjligheten till att ge sina anställda bidrag till friskvård för att främja en god hälsa hos sina anställda och vara en attraktiv arbetsgivare. Förvaltningen har i dag inga generella friskvårdsbidrag till sina medarbetare, men ger idag visst stöd för hälsofrämjande aktiviteter i två olika sammanhang med likvärdig hantering för alla. Den ena aktiviteten är att vi som arbetsgivare subventionerar ett så kallat blått kort till badhuset som drivs i egen regi. Förmånen innebär en 20 % subventionering av aktuella priser som sedan interndebiteras respektive verksamhet halvårsvis. Första halvåret 2015 subventionerades totalt 25 kort till en kostnad av 5878 kr. Under hösten har ytterligare 28 kort subventionerats till en kostnad av 6612 kr, totalt i dagsläget 53 kort till en kostnad för kr (oktober 2015). I den andra aktiviteten ger vi en trivselpeng som i förvaltningen kallas för Ha kul 1 för medarbetare. Syftet med denna personalaktivitet är att stärka arbetslagets sammanhållning samt göra en riktad satsning för visad uppskattning av våra medarbetares insatser under året. Förvaltningen avsätter 300 kr per medarbetare för detta och har budgeterat kr (2015). Denna personalaktivitet är mycket uppskattad av medarbetare och ses som ett välkommet bidrag till aktiviteter. svis har vi som arbetsgivare inga andra personalvårdsförmåner till medarbetare avseende friskvård eller andra hälsofrämjande aktiviteter. 1 Hälsa, Aktivitet, Kultur, Utmaning, Laganda

21 2015/341, 2620/2015 2(3) Ser vi till våra grannkommuner som arbetsgivare när det gäller just friskvårdsförmåner ges följande bild av nuläget: Arbetsgivare Friskvårdsbidrag eller motsvarande Herrljunga: 300 kr + fria bad Vårgårda: 500 kr per år Mark: 50 % av träningskort (max 1500 kr) Svenljunga: 1500:- (medarbetaren betalar halva kostnaden själv, ex massage 500 kr betalar medarbetaren 250 kr och bidrag 250 kr) Bollebygd: 500 kr + ett tillfälligt erbjudande om att träna gratis på gym som ska utvärderas. (250 kr Ha kul peng) Borås: 50 % av träningskort (max 1500 kr) + fria bad Tranemo: 300 kr per år I tabellen ovan kan vi se omkringliggande arbetsgivare har valt att prioritera där bland annat Borås Stad, Mark och Svenljunga kommun har avsatt belopp 1500 kr/år/anställd till träningskort. Vad gäller nyttjandegrad av förmånen avseende träningskort nyttar cirka 30 % av de anställda denna i Borås Stad. Till detta ges fria bad och fri tillgång till motionsanläggningar som drivs i egen regi. Borås Stad har dessutom en personalklubb som de ser som en framgångsfaktor för deras hälsofrämjande aktiviteter generellt. Detta sköts helt ideellt och arbetsgivaren ger ca kr per år i bidrag för detta. Med cirka 200o anställda och ett maxbelopp på 1500 kr med en liknande nyttjandegrad om ca 30 % för bara träningskort skulle förvaltningen minst behöva avsätta ca kr årligen framledes vilket i dag inte är finansierat i driftsbudget. Lägger man därtill kostnadstäckning för fria bad och liknande aktiviteter för motionsanläggningar tillkommer ytterligare behov i budget. svis skulle förvaltningen behöva avsätta cirka kr för att dels ha samma nivåer och aktiviteter som vissa omkringliggande kommuner, dels kunna växla upp till en mer attraktiv och konkurrenskraftig nivå. Det bör i sammanhanget poängteras att friskvårdsförmåner önskas regelbundet av flera fackliga organisationer vilket har tydligt framgått i samverkan under Generellt om Personalvårdsförmåner Personalvårdsförmåner är generellt sett förmåner av mindre värde, som syftar till att skapa trivsel i arbetet genom enklare åtgärder eller som ges på grund av sedvänja inom den verksamhet som det är fråga om. För att förmånen ska räknas som en personalvårdsförmån måste förmånen rikta sig till hela personalen. Denna förmån ska inte kunna bytas mot kontant ersättning, varför bruttolöneavdrag inte kan tillämpas för dessa typer av förmåner. Personalvårdsförmåner är generellt sett skattefria. Exempel på skattefria personalvårdsförmåner är kaffe, förfriskningar, frukt och annan enklare förtäring (som inte kan ses som måltid) i samband med arbetet, trivselutflykt samt motion och annan friskvård. Många arbetsplatser har exempelvis en konstförening som lottar ut konstverk bland medlemmarna. Arbetsgivaren kan lämna bidrag till föreningen för att täcka administrativa kostnader, t.ex. för utställningar eller inköpsresor. Om arbetsgivarens bidrag däremot används för inköp av konstverk som sedan lottas ut eller på annat sätt tillfaller anställda uppkommer en skattepliktig förmån 2. svis har de statliga reglerna från Skatteverket om skattefri motion och annan friskvård anpassats till att formerna för motion har utvecklats under åren och att utövandet av motionerandet har förändrats de senaste åren. En arbetsgivare kan skattefritt ge anställda 2 Se Skatteverket

22 2015/341, 2620/2015 3(3) möjlighet till enklare slag av motion och friskvård på arbetsplatsen liksom på särskilda platser som på gym, hos friskvårdsföretag, vid sportanläggning och liknande. Arbetsgivaren kan erbjuda sin personal skattefri personalvårdsförmån i form av motion och annan friskvård av enklare slag och mindre värde. Vad som är av mindre värde finns inte fastställt som belopp men som exempel ryms ett vanligt årskort på gym inom definitionen. För att åtgärden eller aktiviteten ska anses vara av enklare slag och mindre värde bör kostnaden normalt inte överstiga kronor per tillfälle. Den totala kostnaden per år för enstaka behandlingar eller aktiviteter bör inte överstiga ett belopp som betraktas som mindre värde. Vad som är av mindre värde finns inte fastställt som belopp men som exempel ryms ett vanligt årskort på gym inom definitionen 3. Även om arbetsgivaren har ett begränsat belopp för varje anställds friskvårdsaktiviteter är det viktigt att varje åtgärd för sig håller sig inom ramen för enklare slag och mindre värde. En anställd kan alltså inte själv välja helt fritt vilka åtgärder eller aktiviteter den enskilde vill använda en friskvårdspeng till. En ytterligare förutsättning för skattefrihet som ovan nämnt är att erbjudandet om förmånen riktar sig till alla anställda i organisationen. Avslutningsvis bör arbetsgivaren överväga att förstärka utbudet med personalvårdsförmåner och andra förmåner som bruttolöneväxling de närmaste åren i syfte att skapa ett mer attraktivt arbetsgivarvarumärke generellt sett. Även om förmånerna i sig inte är avgörande är de viktiga och betydelsefulla delar att ha med i resonemangen de närmaste åren. Detta i syfte att vara en mer attraktiv arbetsgivare i en allt mer konkurrensutsatt arbetsmarknad. Frågan har varit med i budgetarbetet för 2016 men i förvaltningens slutliga förslag prioriterades andra frågor ännu högre och finns inte med i KF beslut om budget Motion om friskvårdsbidrag till kommunanställda Beslut lämnas till Personalchef Lars Lindberg Personalchef Personalfunktion Kommunledningsstab 3 Se Skatteverkets exempel på skattefria motions- och friskvårdsförmåner

23 Mkt?:lo/lf ÖiWfD//ill/ f / V / J i K/(L?-i»'}»:J C (_(:I[jG 3/ V *'// I en I; \ "00 i i 0 :i i Ngo Ulricehamn lill/lv"m Tor parti för hele kommunen Kommunfullmäktige Motion 4.15%) i Ulricehamn om friskvårdsbidrag till kommunanställda Ulricehamns kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som bör erbjuda sina anställda intressanta personalförmåner och förutsättningar för en bra balans mellan arbete och fritid. Vi ser att grannkommuner satsar aktivt på bland annat friskvårdsbidrag och inser att det är viktigt för att medarbetare sl<a trivas, men också som ett medel att vara attraktiv vid nyrekryteringar. En satsning på friskvård kan givetvis också ha en positiv effekt på antalet sjukskrivningar och allmänt välbefinnande. Därför föreslår Nya Ulricehamn: Att Ulricehamns främja en god hälsa hos sina anställda Ulricehamn Mikael kommun utreder möjligheten Levander Nya Ulricehamn att ge sina anställda bidrag till friskvård för att och vara en attraktiv arbetsgivare.