Dnr: Ks/2019:25. Kommunledningsförvaltningen Planeringsavdelningen. Samrådshandling. Planbeskrivning för. Del av kv.

Transkript

1 Dnr: Ks/2019:25 Kommunledningsförvaltningen Planeringsavdelningen Samrådshandling Planbeskrivning för Del av kv. Jupiter

2 VAD ÄR EN DETALJPLAN OCH HUR TAS DEN FRAM? En detaljplan reglerar hur mark och vatten får användas inom ett visst område. Den kan även reglera var byggnader får placeras och hur dessa ska utformas. Olika detaljplaner har olika syften och reglerar därför olika saker. Kravet att upprätta en detaljplan uppstår alltid när det behöver göras större förändringar i befintlig bebyggelsestruktur och när tidigare oexploaterade mark- och vattenområden ska tas i anspråk för ny bebyggelse. Det är kommunen som avgör när och var en detaljplan ska upprättas. Detaljplanen består av en plankarta med bestämmelser. För att underlätta förståelsen detaljplanen finns även denna planbeskrivning. Planbeskrivningen redovisar planens syften, rådande planeringsförutsättningar, överväganden och planerade förändringar men också de konsekvenser planens genomförande innebär för enskilda fastighetsägare och andra berörda. Plankartan är den juridiskt bindande handlingen. Planbeskrivningen är vägledande vid tolkning av plankartan men har ingen egen rättsverkan. Berörda kan påverka detaljplanen: Under processen med att arbeta fram en detaljplan ges berörda möjlighet att påverka utformningen av planen. Berörda är bland andra länsstyrelsen, lantmäteriet, fastighetsägare, de närmaste grannarna samt vissa andra myndigheter, enskilda och organisationer. Första möjligheten att påverka kallas samråd. Efter samrådet bearbetas planförslaget efter inkomna synpunkter innan planen ställs ut för granskning. Under granskningen får de berörda ytterligare en chans att lämna synpunkter och därmed kunna påverka. Efter granskningen kan endast mindre ändringar göras i planförslaget innan planen antas i kommunfullmäktige. Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter antagande om ingen överklagar eller Länsstyrelsen inte överprövar planen. Överklaganderätt har de berörda som senast under granskningsskedet lämnat in skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda i den antagna detaljplanen. Detaljplanen ligger sedan till grund för bygglovsprövning inom planområdet. Detaljplanen upprättas med standard förfarande enligt plan- och bygglagen (PBL) 2010:900. Här är vi nu Planbeskrivningen är framtagen av planeringsavdelningen vid Kristinehamns kommun. Medverkande tjänstemän har i huvudsak varit: Jenny Mickelin Malin Iwarsson 2

3 INNEHÅLL VAD ÄR EN DETALJPLAN OCH HUR TAS DEN FRAM?... 2 Berörda kan påverka detaljplanen:... 2 INLEDNING... 5 PLANHANDLINGAR... 5 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG... 5 PLANDATA... 6 Lägesbestämning... 6 Areal... 6 Markägoförhållanden... 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 6 Uppdrag... Fel! Bokmärket är inte definierat. Översiktsplan... 6 Detaljplaner och fastighetsindelningsbestämmelser... 6 Kulturmiljöprogram... 7 Behovsbedömning och miljökonsekvensbeskrivning (MKB)... 7 AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN (MB)... 8 Markens lämplighet... 8 Värdefulla områden... 8 Riksintressen... 8 Miljökvalitetsnormer... 8 Strandskydd... 9 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR... 9 Natur och markförhållanden... 9 Bebyggelse Friytor Service och verksamheter Gator och trafik Störningar Buller från spårtrafik och vägar Risk och säkerhet Teknisk försörjning Sociala frågor GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor

4 Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser Ekonomiska frågor Tekniska frågor KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE REVIDERING

5 INLEDNING Kommunstyrelsen uppdrog till planeringsavdelningen Ks/2019:25 69 att upprätta ett förslag till ny detaljplan för kvarteret Jupiter. Detaljplanen upprättas med standard förfarande enligt PBL 2010:900. PLANHANDLINGAR o Planbeskrivning (detta dokument) o Plankarta med bestämmelser och grundkarta o Behovsbedömning o Fastighetsförteckning PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Detaljplanens syfte är att pröva möjligheten till byggnation av en idrottshall. Detaljplaneförslaget möjliggör byggnation av en ny idrottshall som ska inrymma en hoppgrop. Planförslaget möjliggör även en utvidgad användning av ytterligare en byggnad inom samma fastighet. Kommunfullmäktige tog under hösten 2018 beslut om att bygga en ny idrottshall i Kristinehamn. Det främsta skälet är att kommunen saknar en hoppgrop för gymnastik. Efter en lokaliseringsutredning beslutade tekniska nämnden i december 2018 att den befintliga idrottshallen vid Brogårdsgymnasiet ska få en tillbyggnad. Den gällande detaljplanen har rätt användningen på platsen men marken är belagd med byggnadsförbud, så kallad prickmark. Därför har tekniska förvaltningen lämnat in en begäran om planuppdrag för att pröva möjligheten att ändra detaljplanen och ge planstöd åt byggnation av idrottshall. 5

6 PLANDATA Lägesbestämning Karta: Planområdet (röd linje) i förhållande till centrala Kristinehamn (gult). Areal Planområdet omfattar totalt ca kvm Markägoförhållanden Marken inom planområdet ägs av Kristinehamns kommun. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan I Kristinehamns kommuns gällande översiktsplan, Översiktsplan 2004, är kvarteret utpekat som skola. I förslag till ny översiktsplan så är planområdet utpekat som stadskärna. Planförslaget bedöms vara förenlig med granskningshandlingen av ny översiktsplan och gällande översiktsplan från Detaljplaner och fastighetsindelningsbestämmelser Planområdet berör gällande detaljplan: 424 Kv Jupiter m. fl. 1781K-513/1992. Laga kraft

7 Genomförandetiden för planen har gått ut. Karta: Gällande detaljplan för området Kulturmiljöprogram Det finns byggnader och miljöer inom planområdet som är upptagna i Ditt Värmland - Kulturmiljöprogram för Värmlands län och i Kristinehamns kommuns kulturmiljöprogram Sevärt värt att vårda. Det finns inga kända fornlämningar inom området idag. Alla fornlämningar, såväl kända som okända, är skyddade enligt kulturminneslagen. Dock så ligger det en större lämning, ett stadslager RAÄ Kristinehamn 43:1, i anslutning till området. Här kan kulturlager från medeltiden påträffas. Behovsbedömning och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) I samband med den nu aktuella planläggningen har en behovsbedömning gjorts. Detaljplanen bedöms inte kunna medföra någon sådan betydande miljöpåverkan som avses i 4 kap. 34 PBL, 6 kap. 11 MB eller i 4 i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar varför ingen MKB behöver upprättas. Däremot har bedömningen gjorts att en arkeologisk undersökning behövs i samband med byggnation på platsen. 7

8 AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN (MB) Markens lämplighet Det aktuella området används redan i dag för idrotts- och skoländamål men del av området består av Juhlinska gården med tillhörande trädgårdmiljö. Området ligger centralt i närheten av flera bostadsområden och har tillgång till en fungerande infrastruktur för gång-, cykel och biltrafik. Planläggningen bedöms därför vara förenlig med intentionerna om god hushållning med markoch vattenområden i 3 kap 1 miljöbalken (MB). Värdefulla områden Föreslagen planering tar inte i anspråk något sådant område som avses i MB 3 kap 2-5 (stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse samt fiskevatten). Planen berör inte heller något område eller fysisk miljö som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet bör skyddas från mot åtgärder som kan påtagligt skada natur eller kulturmiljön. Riksintressen Planområdet berör riksintresse för totalförsvaret enligt MB 3 kap 9 Område med särskilt behov av hindersfrihet, vilket innebär att inga höga byggnader får uppföras i området. Vidare berörs området av riksintresse för rörligt friluftsliv MB 4 kap 1-2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras med stöd av MB 5 kap. Idag finns MKN för utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Utomhusluft Tidigare mätningar i gaturum som miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen genomfört visar att miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar och bensen inte riskerar att överskridas i Kristinehamns tätort. Med utbyggd idrottshall kommer trafiken att öka något men inte i sådan omfattning att det bedöms försämra luftkvaliteten på ett oacceptabelt sätt. Fisk- och musselvatten Planområdet ligger inom Varnans avrinningsområde vilken mynnar ut i Vänern. Vänern ingår i Naturvårdsverkets förteckning över fiskevatten som skall skyddas. Vänern klassas som laxfiskvatten och då avser miljökvalitetsnormerna parametrarna temperatur, upplöst syre, ph-värde, uppslammade fasta substanser, syreförbrukning, nitriter, fenolföreningar, mineraloljebaserade kolväten, ammoniak, ammonium, restklor, zink och upplöst koppar. Ett plangenomförande bedöms inte medföra någon risk för att gällande miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten kommer att överskridas eftersom nya byggnader kommer att anslutas till de kommunala ledningsnäten. 8

9 Omgivningsbuller Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller, så som de idag är formulerade, gäller egentligen bara skyldigheten att kartlägga och upprätta åtgärdsprogram för kommuner med fler än invånare. Vattenförvaltning Inom ramen för det så kallade vattendirektivet behandlas alla yt- och grundvatten. Inom vattenförvaltningen har en klassning av alla vattens kemiska och ekologiska status gjorts, miljökvalitetsnormer har antagits. Strandskydd Planområdet ligger inte inom strandskyddat område. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur och markförhållanden Mark, vegetation och djurliv Området består i norra delen av en idrottshall med kringliggande mark av asfalt, grus och en mindre gräsyta, grusplanen har tillfälligt bygglov för parkering. Södra delen av planområdet har en parkliknande karaktär med en stor villa från Planområdet saknar utpekade eller identifierade naturvärden. Geotekniska förhållanden Enligt geoteknisk utredning från 1989 består planområdets mark av fyllning på lera på friktionsjord. Fyllningen har en mäktighet av ca 0,5-1,0 m och består huvudsakligen av sand och torrskorpelera med inslag av tegelrester mm. Lerans mäktighet varierar mellan 4 och 8,5 m. vid belastning av leran uppkommer sättningar. Leran är torrskorpelera ner till 2 m under markytan och därunder lös. Med hänsyn till sättningar måste byggnaden grundläggas på stödpålar. Grundvattentrycknivån mätt i rör under geotekniska utredningen har observerats till ca 2 m under markytan. En mer omfattande geoteknisk undersökning bör utföras i samband med projekteringen för att anpassa grundläggningen till de specifika förhållandena. Fornlämningar Området omfattas av stadslager RAÄ Kristinehamn 43:1. Kulturlager kan påträffas från medeltiden och framåt. Detta betyder att arkeologisk utgrävning kan komma att behövas i samband med byggnation inom området. Om fornlämningar påträffas under gräv- eller schaktarbete ska länsstyrelsen underrättas enligt kulturminneslagen. Förorenad mark Det finns ingen sedan tidigare känd markanvändning inom området som gör det troligt att misstänka att föroreningar finns. Skulle markföroreningar påträffas under gräv- eller schaktarbete ska tillsynsmyndigheten (kommunens miljö- och hälsoskyddsenhet) kontaktas enligt Miljöbalken 10 kap 11. 9

10 Radon Radon är en gas som kan innebära risker för människors hälsa och säkerhet och kan förekomma i luft och vatten. För att minska konsekvenserna för långvarig exponering i inomhusmiljö finns gällande Om radonmätning/utredning kan uppvisas i bygglovansökan som visar på lägre radonhalter kan traditionell grundläggning accepteras. Bebyggelse Nuvarande bebyggelse Planområdet består av två områden med helt skild karaktär. Brogårdshallen Norra delen av planområdet som i gällande plan inrymmer skoländamål och idrott är bebyggd med en idrottshall från 90 talet i gult tegel. På platsen finns även en tillfällig parkeringsyta och del av Gamla Kyrkogatan som är stängd för biltrafik. Foto: Drönarbild Brogårdshallen Foto: Markytan utanför Brogårdshallen. 10

11 Juhlinska gården Södra delen planområdet har en parkliknande karaktär med en stor villa från 1877, benämnd som Juhlinska gården eller Lindströmska villan. Foto: Drönarbild Juhlinska gården. Byggnaden har två våningar med gul liggande fasspontpanel, plåttak, stora korspostfönster, rikligt med snickeridetaljer och en parkliknande trädgård. Villan är upptagen i kulturmiljöprogrammet ditt Värmland och i Kristinehamns inventering sevärt värt att vårda. Foto: Äldre bild från arkivet årtal okänt. Planförslaget Brogårdshallen Planförslaget innebär att byggrätten inom användningen S- skola och R 1- idrottsplats utökas för att möjliggöra nybyggnad eller tillbyggnad av idrottshall. 11

12 Byggnadshöjden på den tillkommande byggrätten ökas till 10 meter för att möjliggöra flexibilitet i grundläggning och projektering. Exploateringsgraden inom idrotts- och skolanvändningsytan medger en största byggnadsarea om 4200 m². Idag är den bebyggd med 2100 m² vilket medger en ökning av byggrätten med 2100 m² Juhlinska gården Planförslaget innebär att användningen ändras från D-vård och K-kontor och vidgas till B-bostad, C-centrum, D-vård och K-kontor. Juhlinska gården är av kulturhistoriskt värde och får ett antal planbestämmelser för att bevara karaktären på byggnaden. Byggnaden föreslås även få rivningsförbud. Del av användningsytan får en bestämmelse om korsmark, vilket syftar till att tillåta komplementbyggnader såsom garage eller liknande. Största sammanlagda byggnadsarean för komplementbyggnad är 50 m². Komplementbyggnadens utformning ska anpassas till huvudbyggnadens karaktär. Byggnadskultur och gestaltning Byggnaden Juhlinska gården är upptagen i kulturmiljöprogrammet Ditt Värmland - Kulturmiljöprogram för Värmlands län och i Kristinehamns inventering Sevärt, värt att vårda. Friytor Rekreation, park och naturmiljö Planområdet ligger nära flera natur- och parkmiljöer. 12

13 Service och verksamheter Offentlig service Planområdet ligger i centrala Kristinehamn med god tillgång till offentlig service. Kommersiell service Kommersiell service finns i nära anslutning till planområdet. Gator och trafik Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik Tillfart till Brogårdshallen sker via infart till Gamla Kyrkogatan via Östra Staketgatan. Infart till Juhlinska gården sker via Nya Kyrkogatan. Östra Staketgatan är försedd med gång- och cykelväg på den nordvästra delen av gaturummet fram till infarten till Gamla Kyrkogatan. I övrigt saknas regelrätt gång- och cykelbana till planområdet. Kollektivtrafik Planområdet är centralt beläget och Kristinehamns stadsbussar passerar vid Södra och Norra torget ca 400 meter väster ut. Parkering, varumottagning, utfarter Parkering tillhörande befintliga idrottshallen finns på intilliggande fastighet. Utöver detta finns parkeringsmöjligheter i närområdet i form av kantstensparkering. Det är även promenadavstånd till närmsta parkeringshus i Vintergatans galleria, drygt 200 meter väster ut. Planområdet är centralt lokaliserat med drygt 500 meter till Kristinehamns resecentrum där buss- och tågtrafik utgår ifrån. Cykelparkering finns vid befintlig hall. Störningar Buller Trafikbullerförordningen Regelverket kring att skapa god boendemiljö vid samhällsplanering regleras i Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader tillsammans med ändring i Förordningen (2017:359). Utdrag ur denna redovisas nedan med de uppgifter som är aktuella i detta ärende: Buller från spårtrafik och vägar 3 Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 65 dba ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. Förordning (2017:359). 13

14 Platsens förutsättningar Planområdet ligger centralt i Kristinehamns stadskärna. Samtliga vägar som angränsar till planområdet är klassificerade som kvartersgator i Trafikplanen antagen På kvartersgator har gång- och cykeltrafikanter hög prioritet medan övriga trafikslag har en lägre prioritet. Östra Staketgatan är även utpekad i Trafikplanen som del i ett framtida stomnät för cykel. Gamla Kyrkogatan inom planområdet i norr är avstängd för genomgående biltrafik. Nya Kyrkogatan angränsar till planområdet i söder. Trafikmängder i årsdygnstrafik (ÅDT) och buller. Översiktlig bullerberäkning för hela tätorten finns, den visar bullerutbredningen och används för att indikera om ett område kan förväntas ha bullerpåverkan. Trafikmängderna som ligger till grund för bullerberäkningen är högre än de som uppmättes 2013 och Tabell: Trafikmängder som ligger till grund för bullerberäkningen Utförda mätningar av Kristinehamns kommun. Tabell: Vägtrafikmängder för respektive vägsträcka och år. Bild: Bullerberäkning. Samlad bedömning trafikbuller Bullerberäkningen ovan är representativ även för dagens förutsättningar och det finns marginal i ökad trafik på samtliga angränsande vägar. Den samlade bedömningen är att ekvivalent ljudnivå 14

15 inte överstiger 60 db(a) vid fasad och att byggnaden Juhlinska gården klarar kraven i trafikbullerförordningen. Att vidga användningen av byggnaden till bostad är då möjlig. Risk och säkerhet Översvämning Kvarteret Jupiter ligger intill Varnan som är ett av de vattendrag som mynnar i Vänern och kan få samma höga nivåer vid en översvämningssituation. Planområdet ligger högt i förhållande till de nivåer som beräknats i översvämningsanalysen. Marknivå på platsen för den planerade tillbyggnaden av idrottshall är +49,3 RH Sannolikheten för en översvämningshändelse inom planområdet är mer än 1: år. Området har erfarenhetsmässigt klarat sig vid både fluvial översvämning från Vänern år 2000 och pluvial översvämning i form av skyfallshändelse år Inom planområdet finns samhällsviktig verksamhet i form av transformatorstation för el och offentlig verksamhet i form av vård och skola. Bild: Vänernivåer ur granskningshandling ÖP Vattendjup/mängder på området vid 100 års regn Områdes påverkan vid 100 års regn redovisas i bilden nedan. Denna beräkning av vattendjupet bygger på de markförhållanden som rådde år Planområdet påverkas inte vid en skyfallshändelse. De röda stråken längs gatorna visar hur utformning samlar upp och leder vattnet längs gatan. Planförslaget innebär inga ändringar av de vattenvägar som finns idag. 15

16 Bild: skyfallskartering 100-årsregn. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Området är anslutet till det kommunala VA-nätet och tillräcklig kapacitet finns i spillvatten- och dricksvattenledningarna för tilltänkt utbyggnad enligt planförslaget. Förbindelsepunkter och serviser finns till befintlig idrottshall och Juhlinska gården för alla tre vattentjänster spillvatten, dricksvatten och dagvatten. Ny servis till den planerade idrottshallen kan komma att bli aktuell. Dagvatten Planområdet avvattnas till Varnan. Idrottshallen är ansluten till en dagvattenledning med litet avrinningsområde. Dagvattenledningen har få anslutna fastigheter och ligger ca 40 meter från recipient. Ledningen bör dimensioneras för att klara 20 årsregn alternativt kan ytor skapas inom fastigheten för att fördröja vattnet. Juhlinska gården har förbindelsepunkt för dagvatten till ett annat något större avrinningsområde som också det avvattnas till Varnan. Planförslaget med ändrad användning i byggnaden påverkar inte dagvattenflödet. Fjärrvärme Byggnaderna inom planområdet värms idag upp genom fjärrvärme via Kristinehamns Fjärrvärme AB. Kristinehamns Fjärrvärme AB har också genomgående huvudledningar i kvartersmark. För dessa finns ledningsrätt. Avfall Kristinehamns kommun tillhandahåller tjänster för hantering av hushållsavfall och debiterar enligt kommunens taxa. Verksamheten bedrivs i enlighet med kommunens renhållningsordning och renhållningsanvisningar. 16

17 El Kristinehamns Elnät AB tillhandahåller anslutning till distributionsnätet för el inom Kristinehamn. Nuvarande byggnader inom området är anslutna till Kristinehamns Elnäts nät. Gatu- och parkbelysningen inom området är också ansluten till Kristinehamns Elnäts nät. Kristinehamns Elnät AB har också genomgående huvudledningar i kvartersmark. För dessa finns ledningsrätt. Tele Skanova äger teleledningarna inom planområdet. Skanova har genomgående distributionsledningar över kvartersmark. Ledningssträckan på kvartersmark längs Gamla Kyrkogatan skär den föreslagna byggrätten och kommer behöva flyttas. Kostnadsansvar för detta regleras genom det avtal som finns upprättat mellan Kristinehamns kommun och dåvarande Televerket Enligt avtalet så ska dåvarande Televerket, om mer än fem år förflutit från det att kommunen godtagit Televerkets anläggningsåtgärd till dess att kommunen begär att anläggningen ska flyttas, betala hela kostnaden för flytten. IT IP-Only har fiber i området, genomgående distributionsledningar över kvartersmark ligger i östra U-området samlat med fjärrvärme. Allmänna genomgående ledningar I dagsläget finns som nämnts ovan ett flertal allmänna genomgående ledningar på kvartersmark. Med allmänna ledningar menas här även genomgående ledningar ägda av privata intressen. Ledningarna redovisas på nedanstående karta. Eventuell flytt eller andra kostnader (t.ex. kulvertering av ledningar) med ledningsrätt kommer att belasta fastighetsägaren/byggherren. Kostnad för flytt av ledningar utan ledningsrätt kommer att belasta respektive ledningsägare. Sociala frågor I Kristinehamns kommuns förslag till ny översiktsplan så är ett av inriktningsmålen, en hållbar och klimatanpassad samhällsplanering. En av strategierna för att uppnå detta är att bygga staden inåt genom förtätning, omvandling och förädling. Genom att bygga idrottshall på en centralt benägen yta där infrastrukturen redan är på plats och ett sammanhang finns, är helt i linje med denna strategi. Ett annat inriktningsmål är, attraktiva livsmiljöer och ett välfungerande vardagsliv för alla. Här är en av strategierna att möjliggöra olika boendeformer i attraktiva miljöer, vilket detta planförslag skapar förutsättningar för genom möjligheten att omvandla Juhlinska gården till bostäder. GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Tidplan Samråd Sommar 2019 Granskning Höst 2019 Antagande Vinter 2019/

18 Laga kraft Vinter 2020 Genomförandetid Planens genomförandetid är satt till 5 (fem) år från det datum planen vinner laga kraft. Ansvarsfördelning Kristinehamns kommun initierar lantmäteriförrättningarna inom planområdet. Byggherren är ansvarig för att en geoteknisk undersökning tas fram som underlag för konstruktionen av nya byggnader så att grundläggningen anpassas till de specifika förhållandena. Byggherren är ansvarig för att sprickbesiktiga kringliggande byggnader innan schaktnings- och pålningsarbeten inleds. Huvudmannaskap Kristinehamns kommun är huvudman för all allmän platsmark inom planområdet. Kristinehamns kommun är också huvudman för vatten och avlopp i och med att planområdet är del av kommunens verksamhetsområde för allmän VA-anläggning. Avtal Det finns inget planavtal upprättat, planavgift ska tas ut vid bygglov. Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning m.m. Fastigheten Jupiter 10 föreslås delas upp i två olika fastigheter eftersom de två delarna har helt olika karaktär och användning. Denna förändring av fastighetens indelning föreslås initieras när detaljplanen vunnit laga kraft. Kristinehamns kommun tillika fastighetsägare bekostar förrättningen hos lantmäteriet. I samband med denna förändring av fastigheten föreslås även ledningsrätten1781k-49/1992 flyttas väster ut mot fastighetsgräns eftersom den idag skär del av byggnaden som i gällande plan och förslag till plan har rivningsförbud. Rättigheter inom planområdet Rättighet 1781K-34/ K-49/1992 Till last/förmån Last för Jupiter 10. Ledningsrätt för starkström och transformatorstation. Last för Jupiter 10. Ledningsrätt för fjärrvärme 18

19 Konsekvenser för enskilda fastigheter Fastighet Jupiter 10 Jupiter 2 Konsekvenser Planförslaget innebär att fastigheten Jupiter 10 i norra delen har fortsatt användning S-skola och R 1-idrottsplats. Användningsområdet får en högsta byggnadshöjd på 10 meter samt en största exploatering på 4200 m². Genomgående ledningar för starkström är skyddade med U- områden. I sydöstra delen av planområdet ändras användningen från D- vård och K-kontor till B-bostad, C-centrum, D- vård och K-kontor. Byggnaden Juhlinska gården får varsamhetsbestämmelser för bevarande av fasad, fönster och tak. Byggnaden föreslås få rivningsförbud. Bestämmelse om korsmark för att tillåta komplementbyggnad med en största exploatering på 50m². Komplementbyggnaden föreslås få en utformningsbestämmelse om anpassning till huvudbyggnaden. Genomgående fjärrvärmeledningar är skyddade med U-område. Del av Jupiter 2 ingår i planområdet. Marken är i nu gällande plan prickmark, mark som inte får förses med byggnad. I planförslaget föreslås en liten del av marken få ändrad utformning och ingår i den stora byggrätt som skapas på Jupiter 10. Största delen av ytan på Jupiter 2 bibehålls som prickmark. Ekonomiska frågor Planekonomi Kristinehamns kommun bekostar framtagande och genomförande av detaljplanen. Planavgift tas ut i samband med bygglov. I samband med antagande av detaljplanen föreslås en klyvning av fastigheten för att få två fastigheter som är långsiktigt lämpliga för sitt ändamål Fastighetsregleringen bekostas av Kristinehamns kommun tillika fastighetsägare. Eventuell flytt av ledningar med ledningsrätter bekostas av den som initierar åtgärden. Flytt av allmänna genomgående ledningar utan ledningsrätt bekostas av respektive ledningsägare. Flytt av servisledningar bekostas av den som initierar åtgärden. Skanova har genomgående distributionsledningar över kvartersmark. Ledningssträckan på kvartersmark längs Gamla Kyrkogatan skär den föreslagna byggrätten och kommer behöva flyttas. Kostnadsansvar för detta regleras genom det avtal som finns upprättat mellan Kristinehamns kommun och dåvarande Televerket Enligt avtalet så ska dåvarande Televerket, om mer än fem år förflutit från det att kommunen godtagit Televerkets anläggningsåtgärd till dess att kommunen begär att anläggningen ska flyttas, betala hela kostnaden för flytten. Tekniska frågor Tekniska utredningar Geoteknik Byggherren ansvarar för att ta fram en geoteknisk undersökning som ska ligga till grund för utformningen av den nya bebyggelsens grundläggning. 19

20 Arkeologisk undersökning Byggherren ansvarar för att de arkeologiska förutsättningarna utreds som kommuniceras med länsstyrelsen i samband med byggnation. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Avsikten med planarbetet är att möjliggöra en tillbyggnad av idrottshallen samt bredare användning av byggnaden Juhlinska gården. REVIDERING - 20