RAPPORT UPPFÖLJNING AV SÖDERMALMSPROJEKTET

Transkript

1 RAPPORT UPPFÖLJNING AV SÖDERMALMSPROJEKTET E N UPPFÖLJNING AV DEN FÖRSTUDIE SOM GENOMFÖRDES 2001 BLAND FÄRDTJÄNSTRESENÄRER, PENSIONÄRER UTAN FÄRDTJÄNST OCH BUSSFÖRARE MAJ 2004 T Kontaktpersoner: Färdtjänsten: Temo: Erika Nilsson Ann-Charlotte Mann och Agneta Saxeby TEMO AB, P.O. BOX 8057, SE STOCKHOLM, SWEDEN PHONE +46 (0) , FAX +46 (0) , INFO@TEMO.SE VAT NO. SE

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...3 BAKGRUND OCH SYFTE...4 SITUATIONEN PÅ SÖDERMALM NÄR STUDIEN GENOMFÖRDES...5 Befolkningen...5 Kollektivtrafiken...5 UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE...6 Målgrupp Färdtjänstresenärer och...6 Målgrupp - Bussförare...7 DEL A: FÄRDTJÄNSTRESENÄRER OCH PENSIONÄRER UTAN FÄRDTJÄNST...8 A.1. Sammanfattning av resultaten...8 A.2. Slutsatser...9 A.3. Inställning till ett antal påståenden om kollektivtrafiken...10 A.4. Lätt eller svårt att ta sig till och från närmaste busshållplats eller T-bana med avseende på den fysiska miljön?...14 Ta sig till busshållplats...14 Ta sig till T-banan...14 A.5. Lätt eller svårt att åka med kollektivtrafiken på Södermalm?...16 A.7. Beskrivning av pensionärer utan färdtjänst och färdtjänstresenärer...20 A.8. Hur vill man helst åka kollektivt och skulle man åka mer om det underlättade för funktionshindrade och äldre?...21 A.9. Vad hindrar pensionärer utan färdtjänst och färdtjänstresenärer att komma hemifrån?...22 A.10. Olika funktionshinder...23 A.11. Vanligaste resmål /ärende...24 A.12. Resultat för gruppen Färdtjänstresenärer...25 DEL B: BUSSFÖRARE...27 B.1. Sammanfattning av resultaten...27 B.2. Slutsatser...27 B.3. Beskrivning av bussförarna...28 B.4. Är det lätt eller svårt för äldre och funktionshindrade att åka med kollektivtrafik?...30 B.5. Varför är det svårt för äldre och funktionshindrade att åka med buss eller tunnelbana?...32 B.6. Kunskaper och attityder till åtgärder för att underlätta för äldre och funktionshindrade att åka kollektivt...32 B.8. Vilka åtgärder har störst inverkan på äldre och funktionshindrade att vilja resa med kollektivtrafiken? 34 B.9. Förslag från bussförarna hur man kan underlätta för äldre och funktionshindrade att åka kollektivt...35 T Temo AB (36)

3 FÖRORD Färdtjänsten och AB Storstockholms Lokaltrafik har gett Temo AB i uppdrag att genomföra en uppföljning av den förstudie som genomfördes 2001 bland målgrupperna pensionärer utan färdtjänst, färdtjänstresenärer samt bussförare. Denna uppföljande förstudie ingår i det så kallade Södermalmsprojektet. Projektet har varit ett samarbete mellan SL, Färdtjänsten, Stockholms gatu- och fastighetskontor och stadsdelsförvaltningarna på Södermalm, Maria- Gamla Stan och Katarina-Sofia. Målet med projektet har varit att genomföra åtgärder som gör det möjligt för de färdtjänstresenärer som använder taxi att i stället välja den allmänna kollektivtrafiken. Södermalm valdes som projektområde främst p g a den väl utbyggda kollektivtrafiken med korta gångavstånd till närmaste hållplats och att färdtjänstinnehav och färdtjänstresande på Södermalm var förhållandevis omfattande trots ett mycket stort utbud av kollektivtrafik. Södermalmsprojektet startade hösten 1999 och pågick till Ann-Charlotte Mann och Agneta Saxeby på Temo har ansvarat för den uppföljande studien under ledning av Erika Nilsson, Färdtjänsten. ( , erika.nilsson@ftjn.sll.se) T Temo AB (36)

4 BAKGRUND OCH SYFTE Södermalmsprojektets mål har varit att fler funktionshindrade ska kunna resa med den allmänna kollektivtrafiken så att behovet av färdtjänst minskar. Inom ramen för Södermalmsprojektet har ett antal olika åtgärder genomförts. Det gäller både fysiska åtgärder som ombyggnad av hållplatser, övrig gatumiljö, nya bussar, omlagda/kompletterande busslinjer och andra typer av åtgärder som utbildning och information. Denna uppföljning av förstudien som genomfördes 2001 är en del av utvärderingsplanen för projektet som även omfattar kvantitativa mätningar av dels färdtjänstresandet som berör Södermalm, dels pensionärers och färdtjänstresenärers resande med den allmänna kollektivtrafiken. De målgrupper som den uppföljande undersökningen har riktat sig till är färdtjänstresenärer, pensionärer utan färdtjänst och bussförare som huvudsakligen kör buss på Södermalm. Studien omfattar resvanor och upplevda funktionshinder hos pensionärer med och utan färdtjänst samt "yngre" färdtjänstresenärer liksom kunskap om och inställning till den allmänna kollektivtrafiken. Bussförare har intervjuats angående åsikter om funktionshindrades möjligheter att resa med den allmänna kollektivtrafiken. T Temo AB (36)

5 SITUATIONEN PÅ SÖDERMALM NÄR STUDIEN GENOMFÖRDES Befolkningen Vid undersökningstillfället vintern - våren 2004 uppgår antalet invånare på Södermalm till drygt personer. 15 % av Södermalmsborna är ålderspensionärer vilket motsvarar länsgenomsnittet. Trots det stora utbudet av kollektivtrafik är andelen färdtjänstresenärer något högre på Södermalm än i länet. Drygt 5 % har färdtjänst och av dessa resenärer är 4 av 5 pensionärer. Det innebär att något mer än var fjärde ålderspensionär på Södermalm är färdtjänstresenär. För att få rätt till färdtjänst skall personen i fråga ha väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel. Färdtjänstresenärer reser gratis i den allmänna kollektivtrafiken på sin färdtjänstlegitimation och har även rätt att ta med en ledsagare. Kollektivtrafiken Södermalm trafikeras av både pendeltåg, tunnelbana och ett flertal busslinjer, varav två är s k stomlinjer (3:an och 4:an). Denna undersökning omfattar inte pendeltågstrafiken eftersom det ännu dröjer några år innan dagens pendeltågsvagnar - med flera steg vid på- och avstigning - byts ut till s k låggolvsfordon och blir lätta att resa med även för funktionshindrade. Tunnelbanans gröna linje går tvärs över Södermalm via stationerna Slussen, Medborgarplatsen och Skanstull. Den röda linjen trafikerar norra sidan med stationerna Slussen, Mariatorget, Zinkensdamm och Hornstull. Området kring Södersjukhuset samt östra Södermalm ligger utanför tunnelbanans räckvidd. Alla tunnelbanestationer har hiss mellan perrong, biljetthall och gatuplan, men däremot saknar vissa stationsuppgångar hiss. Busslinjenätet är tätt på Södermalm liksom i övriga innerstaden. Med undantag av några få områden finns det en busshållplats inom 200 meters gångavstånd var man än bor. Vid undersökningstillfället trafikeras alla busslinjer av låggolvsbussar och de bussar som trafikerar linje 66 har försetts med ramper vid mittdörrarna för rullstolar. Under projektets gång har 30 busshållplatser byggts om varav de flesta längs busslinje 66. Dessa busshållsplatser har nu höjd kantsten, kontrastmarkering samt taktila plattor. Även närliggande övergångsställen har byggts om och ränndalsplattor bytts ut till en modell som ska vara lätta att passera med rullator, rullstol och barnvagn samt för den som har svårt att gå. Bänkar i regnskydden har försetts med armstöd. Ungefär 1/3 av samtliga hållplatser på Södermalm har nu hög kantsten och 2/3 har kontrastmarkeringar och taktila plattor. T Temo AB (36)

6 UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE Målgrupp Färdtjänstresenärer och Den uppföljande undersökningen för målgruppen pensionärer utan färdtjänst och färdtjänstresenärer genomfördes även den med telefonintervjuer. Sammanlagt genomfördes telefonintervjuer varav 600 med färdtjänstresenärer i åldrarna 64 år, år och 80 år eller äldre. 400 intervjuer genomfördes med pensionärer utan färdtjänst i åldrarna år samt 80 år eller äldre. I varje åldersgrupp intervjuades 200 personer. Resultaten vägdes sedan för att spegla den faktiska åldersstrukturen på Södermalm inom de båda urvalsgrupperna. Urvalet av färdtjänstresenärer tillhandahöll Temo från Färdtjänsten. Urvalet för pensionärerna beställdes via befolkningsregistret. Svarsfrekvens Här nedan redovisas svarsfrekvensen uppdelat på målgrupperna färdtjänstresenärer och pensionärer utan färdtjänst. Totalt för undersökningen erhålls en svarsfrekvens på 63 procent. Färdtjänstresenärer totalt totalt Bruttourval Vägrare Bortrest 10 7 Bokade 7 0 Klara intervjuer Svarsfrekvens 63 % 63% T Temo AB (36)

7 Målgrupp - Bussförare Undersökningen till bussförarna genomfördes som postal enkät. Temo erhöll register från SL på bussförare som kör på busslinjerna på Södermalm och som tillhör Söderhallens garage. Temo ansvarade för utskick och två påminnelser. Undersökningen genomfördes under tiden 24 februari 16 mars Svarsfrekvens Totalt gjordes ett utskick till 350 bussförare, varav: 5 personer hade flyttat utan eftersändningsmöjlighet 239 av de 345 kvarstående bussförarna skickade in sin enkät 106 skickade av olika anledningar inte in sin enkät Detta ger en svarsfrekvens för bussförarna på 69 procent, vilket bör betraktas som en god svarsfrekvens med tanke på målgruppen. T Temo AB (36)

8 DEL A: FÄRDTJÄNSTRESENÄRER OCH PENSIONÄRER UTAN FÄRDTJÄNST A.1. Sammanfattning av resultaten Fortfarande stora skillnader mellan färdtjänstresenärer och pensionärer utan färdtjänst. Liksom i förstudien framkommer det i denna uppföljande undersökning att det fortfarande är stora skillnader mellan färdtjänstresenärer och pensionärer utan färdtjänst när det gäller att resa med kollektivtrafiken. Färdtjänstresenärer har av förklarliga skäl svårare att åka med kollektivtrafiken än vad pensionärer utan färdtjänst har. De har också svårare att ta sig till och från hållplatser och tunnelbanestationer. De uppger också i större utsträckning att de inte reser eller lämnar hemmet lika ofta för att uträtta ärenden, som pensionärer utan färdtjänst gör. Färdtjänstresenärer lever även i högre utsträckning ensamma, vilket försvårar deras situation än mer. Resultaten ligger i nivå med förstudien som genomfördes % av färdtjänstresenärerna skulle vilja komma hemifrån oftare än vad de gör idag vilket är en ökning med 9 procentenheter sedan föregående mätning. Bland pensionärer utan färdtjänst anger endast var tionde att de vill komma hemifrån oftare. Att bara var tionde vill komma hemifrån oftare beror förmodligen på att en hög andel av pensionärer utan färdtjänst redan idag lämnar hemmet dagligen för att uträtta ärenden. 39 % av färdtjänstresenärerna tycker att det går bra att använda kollektivtrafiken och över hälften reser mer eller mindre ofta med kollektivtrafiken. Andelen färdtjänstresenärer som reser med kollektivtrafiken flera gånger i månaden har ökat något sedan föregående mätning. Liksom i förstudien framkommer det i denna mätning att nästan alla pensionärer utan färdtjänst anser att det går bra att använda kollektivtrafiken och de gör det också. Så många som tre av fyra pensionärer utan färdtjänst reser flera gånger i veckan med den allmänna kollektivtrafiken! Vilken inverkan har olika åtgärder haft för att öka kollektivresandet? Störst inverkan för att öka kollektivåkandet enligt färdtjänstresenärerna är att andelen bussar som niger har ökat samt att man försett fler busshållplatser med bänkar och väderskydd. tycker att samtliga åtgärder som genomförts har inverkan på kollektivåkandet. Bland såväl pensionärer utan färdtjänst och färdtjänstresenärer anser man att minst inverkan för att öka kollektivåkandet har åtgärden mittramp i bussar. T Temo AB (36)

9 Svårigheter att nå busshållplatser och tunnelbanestationer Av färdtjänstresenärerna anser 41 % att det är svårt att nå närmaste busshållplats och 50 % att det är svårt att nå närmaste tunnelbanestation. Bland pensionärerna utan färdtjänst är det bara 5-6 % som har motsvarande problem. Resultaten har inte förändrats sedan föregående mätning. Svårigheterna består till övervägande del av att gångavstånden är för långa samt problem med att gå i trappor och branta backar. Svårigheter att resa med buss och tunnelbana Av färdtjänstresenärerna anser drygt var tredje att det är svårt att resa med såväl buss som tunnelbana, medan nästan inga pensionärer utan färdtjänst upplever några problem. När det gäller busstrafiken gäller svårigheterna för färdtjänstresenärerna främst problem med att stiga på och av bussarna. Andra problem är stressigt tempo i trafiken samt att det är svårt att få sittplats. Åsikter om bussförarna Även i årets mätning kan konstateras att en majoritet av både färdtjänstresenärer och pensionärer utan färdtjänst tycker att bussförarna är bra och vänliga. Mindre nöjda är såväl pensionärer utan färdtjänst som färdtjänstresenärer med att bussförarna inte väntar med att köra iväg innan de har hunnit sätta sig. Genomgående är färdtjänstresenärer något mindre nöjda med bussförarna och deras agerande jämfört med pensionärer utan färdtjänst. Potential för ett ökat resande med kollektivtrafiken Av resultaten från denna undersökning framkommer att det fortfarande finns en potential för ett ökat kollektivresande för funktionshindrade. Fyra av tio färdtjänstresenärer skulle resa oftare med kollektivtrafiken om det fanns bättre förutsättningar för dem. Resultaten är i nivå med mätningen A.2. Slutsatser Utifrån resultaten i denna uppföljande studie kan konstateras att det inte är några stora skillnader i resultaten mellan de båda mätningarna. Färdtjänstresenärerna har svårare att åka kollektivt jämfört med pensionärer utan färdtjänst. Trots detta finns det fortfarande en vilja hos färdtjänstresenärer att komma ut mer, och även att resa med kollektivtrafiken i större utsträckning. Det är positivt att notera att färdtjänstresenärerna uppskattar flera av de åtgärder som genomförts för att underlätta för dem att resa med kollektivtrafiken. Det gäller framförallt att bussarna niger vid busshållplatserna vilket underlättar för av- och påstigning, samt man försett fler busshållplatser med bänkar och väderskydd. Det största hindret för att komma hemifrån oftare är bland såväl pensionärer utan färdtjänst som färdtjänstresenärer problem med att gå. I denna mätning är det däremot en högre andel, av dem som har svårigheter att gå, som idag använder gånghjälpmedel som käpp och kryckor jämfört med mätningen Det är också en högre andel i denna mätning bland såväl färdtjänstresenärer som pensionärer utan färdtjänst som anger att de kan gå ett kvarter (1-300 m) på plan mark jämfört med mätningen T Temo AB (36)

10 A.3. Inställning till ett antal påståenden om kollektivtrafiken Även i denna mätning fick intervjupersonerna ta ställning till ett antal påståenden om kollektivtrafiken. Intervjupersonerna ombads ta ställning till ett antal påståenden på en skala från 1 till 5. Ett betyder att de inte alls instämmer och 5 betyder att de instämmer helt. (Diagram 1-3) Av resultaten konstateras att det inte är några större skillnader i inställning till kollektivtrafiken mellan de båda mätningarna. Dock är färdtjänstresenärerna något mindre positiva till kollektivtrafiken i denna mätning jämfört med föregående mätning. Det gäller bland annat påståendet att busslinjerna går bra vägar, det är lätt att ta sig dit man ska, som har minskat med 8 procentenheter sedan föregående mätning. Även pensionärer utan färdtjänst är något mindre nöjda när de tar ställning till detta påstående i denna mätning jämfört med föregående mätning. Diagram1: Busslinjerna går bra vägar, det är lätt att ta sig dit man ska Färdtjänstre senärer 2004 (281 st) 14% 21% 47% 18% Färdtjänstre senärer 2001 (337 st) 13% 16% 55% 16% (725 st) 5% 18% 73% 4% 2001 (663 st) 2% 11% 82% 6% Instämmer inte (1-2) Betyg 3 Instämmer (4-5) Vet ej Det är en något lägre andel som anger att hållplatserna ligger bra placerade bland såväl färdtjänstresenärer som pensionärer utan färdtjänst. Av resultaten kan även konstateras att det är en högre andel av färdtjänstresenärerna i denna mätning som anger värdet tre på påståendena om kollektivtrafiken i denna mätning jämfört med föregående mätning. T Temo AB (36)

11 Diagram 2: Hållplatserna ligger bra placerade Färdtjänstre senärer 2004 (281 st) 12% 20% 56% 13% Färdtjänstre senärer 2001 (337 st) 10% 13% 61% 17% (725 st) 5% 11% 80% 3% 2001 (663 st) 3% 10% 84% 3% Instämmer inte (1-2) Betyg 3 Instämmer (4-5) Vet ej I årets mätning framkommer att 91 procent av pensionärerna utan färdtjänst tycker att det går bra att använda kollektivtrafiken på Södermalm. Endast ca fyra av tio färdtjänstresenärer instämmer i detta. Även i denna mätning är pensionärerna utan färdtjänst överlag mer positivt inställda till kollektivtrafiken på Södermalm. Det gäller framför allt hållplatsernas placering och busslinjernas sträckning. Diagram 3: Det går bra för mig att använda kollektivtrafiken i Stockholm Färdtjänstre senärer 2004 (281 st) 33% 20% 39% 8% Färdtjänstre senärer 2001 (337 st) 36% 18% 38% 9% (725 st) 3% 5% 91% 1% 2001 (663 st) 2% 5% 92% 1% Instämmer inte (1-2) Betyg 3 Instämmer (4-5) Vet ej T Temo AB (36)

12 Bussförarnas inställning Endast var tredje bland såväl färdtjänstresenärer som pensionärer utan färdtjänst instämmer i att bussförarna brukar vänta med att köra tills de har satt sig. Inga större skillnader noteras i resultaten jämfört med föregående mätning. instämmer i högre grad än färdtjänstresenärer att bussförarna är bra och vänliga. Diagram 4: Bussförarna brukar vänta med att köra iväg tills jag har satt mig Färdtjänstre senärer 2004 (281 st) 31% 18% 32% 19% Färdtjänstre senärer 2001 (337 st) 27% 18% 35% 21% (725 st) 28% 31% 32% 9% 2001 (663 st) 25% 35% 30% 10% Instämmer inte (1-2) Betyg 3 Instämmer (4-5) Vet ej Diagram 5: Bussförarna är bra och vänliga Färdtjänstre senärer 2004 (281 st) 7% 14% 65% 14% Färdtjänstre senärer 2001 (337 st) 4% 13% 69% 14% (725 st) 4% 16% 78% 3% 2001 (663 st) 3% 15% 80% 2% Instämmer inte (1-2) Betyg 3 Instämmer (4-5) Vet ej T Temo AB (36)

13 Av personer med färdtjänst åker var tionde med kollektivtrafiken dagligen. Det är positivt att notera att det bland färdtjänstresenärerna är en något högre andel som anger att de reser med kollektivtrafiken flera gånger i veckan i denna mätning jämfört med föregående mätning. Var tredje pensionär utan färdtjänst anger att de dagligen reser med kollektivtrafiken och knappt varannan att de reser flera gånger i veckan. Inga skillnader noteras för denna grupp mellan de båda mättillfällena. (Diagram 6) Diagram 6: Hur ofta reser du med kollektivtrafiken? Färdtjänstresenärer 2004 (281 st) 41% 17% 30% 10% 2% Färdtjänstresenärer 2001 (337 st) 45% 20% 26% 8% 1% (725 st) 8% 12% 47% 33% 2001 (663 st) 7% 13% 47% 32% Sällan/aldrig Flera ggr/mån Flera ggr/vecka Dagligen Vet ej Även i denna mätning anger nästan fyra av tio färdtjänstresenärer att de skulle åka kollektivt i större utsträckning om man underlättade för äldre och funktionshindrade att åka med kollektivtrafiken. Bland pensionärer utan färdtjänst är det var tredje som skulle kunna tänka sig att åka kollektivt i större utsträckning vilket är en ökning med 6 procentenheter sedan föregående mätning. (Diagram 7) T Temo AB (36)

14 Diagram 7: Skulle du åka kollektivt i större utsträckning än idag om man skulle underlätta för äldre och funktionshindrade? Färdtjänstre senärer 2004 (281 st) 54% 38% 8% Färdtjänstre senärer 2001 (337 st) 52% 39% 9% (725 st) 60% 31% 9% 2001 (663 st) 65% 25% 10% Nej Ja Vet ej A.4. Lätt eller svårt att ta sig till och från närmaste busshållplats eller T-bana med avseende på den fysiska miljön? och färdtjänstresenärer fick frågan om de tycker att det är lätt eller svårt att ta sig till och från närmaste busshållplats eller T-bana med avseende på den fysiska miljön. (Diagram 8) Ta sig till busshållplats upplever inte att det är svårt att ta sig till närmaste busshållplats. Nio av tio pensionärer utan färdtjänst uppger att det är lätt. Resultaten skiljer sig inte från mätningen Drygt fyra av tio färdtjänstresenärer anger att det är lätt att ta sig till närmaste busshållplats, vilket är en minskning med 6 procentenheter sedan föregående mätning. Ta sig till T-banan anser inte heller att det är svårt att ta sig till närmaste T-bana och resultaten skiljer sig inte jämfört med föregående mätning. Bland färdtjänstresenärerna anger drygt var tredje att det är lätt att ta sig till närmaste tunnelbana. Även för gruppen färdtjänstresenärer är resultaten oförändrade jämfört med mätningen T Temo AB (36)

15 Diagram 8: Är det lätt eller svårt att ta sig till och från närmaste Busshållsplats eller T-bana med avseende på den fysiska miljön? Färdtjänstresenärer 2004 (281 st) - Buss 41% 8% 46% 5% Färdtjänstresenärer 2001 (337 st) - Buss 40% 5% 52% 3% Färdtjänstresenärer 2004 (281 st) - T-bana 50% 7% 37% 6% Färdtjänstresenärer 2001 (337 st) - T-bana 49% 7% 37% 7% (725 st) - Buss 7% 3% 90% 1% 2001 (663 st) - Buss 5% 3% 91% 1% 2004 (725 st) - T-bana 7% 5% 88% 2001 (663 st) - T-bana 6% 6% 87% 1% Svårt (1-2) Varken lätt eller svårt (3) Lätt (4-5) Vet ej Till dem som uppger svårigheter att ta sig till närmaste busshållplats, ställdes frågan om varför man tycker att det är svårt. Det är en låg andel pensionärer utan färdtjänst som anger att de har svårt att ta sig till och från närmaste busshållplats. anger framförallt att det är svårt att gå upp- och nerför trappor, att det är svårt på grund av branta backar samt att det är för långt att gå till närmaste busshållplats. Färdtjänstresenärerna anger även de att det är för långt att gå, att de måste gå uppför/nerför trappor samt att det är svårt på grund av branta backar. Diagram 9: Varför är det svårt att ta sig till och från närmaste BUSSHÅLLPLATS? För långt att gå 34% 31% Saknas vilplatser på väg till hållplats 2% 3% Ojämna och dåliga gångbanor/trottoarer 12% Dåligt utformade gångbanor/trottoarer 10% Måste gå uppför/nerför trappor 27% 65% Svårt pga branta backar 33% 43% Trafikerade gator svåra ta sig över 7% 14% Det saknas övergångsställen För korta gröntider vid övergångsställen Trottoarkanterna för höga vid övergångsställen Övergångsställen svåra att upptäcka 1% 3% 4% 12% Färdtjänstresenärer (124 st) (16 st) T Temo AB (36)

16 Till dem som uppger att det är svårt att ta sig till närmaste T-bana ställdes frågan varför man tycker att det är svårt. Bland såväl färdtjänstresenärer som pensionärer utan färdtjänst uppger man främst att det är för långt att gå till närmaste T-bana, samt att man måste gå uppför/nerför trappor. uppger i högre utsträckning att det är svårt på grund av branta backar jämfört med färdtjänstresenärer. Diagram 10: Varför är det svårt att ta sig till och från närmaste T-BANA? För långt att gå Saknas vilplatser på väg till hållplats Ojämna och dåliga gångbanor/trottoarer 1% 3% 3% 54% 57% Dåligt utformade gångbanor/trottoarer Måste gå uppför/nerför trappor 6% 3% 44% 42% Svårt pga branta backar 12% 36% Trafikerade gator svåra ta sig över 5% 6% Det saknas övergångsställen För korta gröntider vid övergångsställen Trottoarkanterna för höga vid övergångsställen Övergångsställen svåra att upptäcka 1% 2% 9% Färdtjänstresenärer (188 st) (21 st) A.5. Lätt eller svårt att åka med kollektivtrafiken på Södermalm? Av pensionärer utan färdtjänst anger 91 procent att det är lätt att åka buss och 86 procent att det är lätt att åka med tunnelbanan. Den sistnämnda har minskat något sedan föregående mätning då 92 procent uppgav att det var lätt att åka med tunnelbanan. Det är även i denna mätning en betydligt lägre andel av färdtjänstresenärerna jämfört med pensionärer utan färdtjänst som anger att det är lätt att åka buss respektive tunnelbana på Södermalm. I övrigt är det inga större skillnader mellan mätnigarna inom de båda målgrupperna. T Temo AB (36)

17 Diagram 11: Är det lätt eller svårt för Dig att åka Buss eller T-bana på Södermalm? Färdtjänstresenärer 2004 (281 st) - Buss 36% 9% 48% 7% Färdtjänstresenärer 2001 (337 st) - Buss 38% 6% 46% 10% Färdtjänstresenärer 2004 (281 st) - T-bana 40% 10% 39% 11% Färdtjänstresenärer 2001 (337 st) - T-bana 41% 6% 38% 15% (725 st) - Buss 4% 3% 91% 2% 2001 (663 st) - Buss 2% 2% 92% 4% 2004 (725 st) - T-bana 7% 5% 86% 2% 2001 (663 st) - T-bana 4% 2% 92% 2% Svårt (1-2) Varken lätt eller svårt (3) Lätt (4-5) Vet ej Till dem som uppger svårigheter att åka buss på Södermalm, ställdes frågan om varför man tycker att det är svårt. Såväl pensionärer utan färdtjänst som färdtjänstresenärer anger att det framförallt är svårt att stiga av och på bussen. Var femte färdtjänstresenär anger även att det är svårt på grund av att de behöver personlig hjälp. Några av färdtjänstresenärerna nämner även att det är svårt att få sittplats. Diagram 12: Varför är det svårt att åka BUSS? Stressigt tempo i busstrafiken Svårt ta reda på när/var bussar går Ovänligt bemötande från förare Negativa medresenärer 13% 9% 6% 1% 3% Hållplats saknar ofta skydd Hållplats saknar ofta bänk 2% Info om linjer ofta dålig vid hållplats 1% Svårt stiga på/av buss 50% 63% Svårt få sittplats 15% Obekväm färd, ryckigt 5% 19% Dålig info under resan 4% Behöver personlig hjälp 20% Färdtjänstresenärer (125 st) (9 st) T Temo AB (36)

18 A.6. Hur stor inverkan har åtgärder haft för att öka kollektivåkande? Samtliga personer i denna undersökning fick frågan om hur stor inverkan vissa åtgärder som har genomförts under de senaste två åren har haft för inverkan för att öka kollektivåkande bland funktionshindrade och pensionärer utan färdtjänst. Genomgående anger pensionärer utan färdtjänst i högre grad än färdtjänstresenärer att samtliga åtgärder som genomförts har inverkan för att öka kollektivåkandet. Majoriteten av pensionärer utan färdtjänst tycker i princip att samtliga åtgärder har inverkan för att öka andelen som åker kollektivt, med undantag för åtgärderna att man försett bussar med ramper för rullstolar vid mittdörrarna samt att man har försett busshållplatser med upphöjda mönster i marken. (Digram 13) De åtgärder som färdtjänstresenärerna anger har störst inverkan för att öka kollektivåkande är att andelen bussar som niger har ökat samt att fler busshållplatser är försedda med bänkar och väderskydd. Diagram 13: Stor inverkan för att underlätta för pensionärer utan färdtjänst och färdtjänstresenärer att åka kollektivt Ökat andelen låggolvbussar 53% 70% Försett buss ar med ramp för rullstolar 35% 57% Ök at andelen bus sar med automatisk t utrop 52% 73% Har förs ett fler bus sar med väderskydd 59% 72% Har försett busshållplatser med bänkar 71% 66% Försett busshållplatser med upphöjda möns ter 43% 53% Ökat andelen nigande bussar 60% 73% Färdtjänstresenärer Bland såväl pensionärer utan färdtjänst samt färdtjänstresenärer är det för vissa påståenden en relativt hög andel som svarar att de inte vet om åtgärderna har inverkan för att öka kollektivåkandet. Det gäller framförallt ramp för rullstol i bussar samt att man försett busshållplatser med upphöjda mönster i marken. T Temo AB (36)

19 Diagram 14: Inverkan åtgärder har för att få funktionshindrade att resa med kollektivtrafiken - PENSIONÄRER UTAN FÄRDTJÄNST Fler bussar som niger vid hållplatserna 4% 11% 73% 12% Busshållplatser har upphöjda mönster i marken 5% 11% 53% 31% Fler busshållplatser med bänkar 7% 14% 71% 8% Fler busshållplatser med väderskydd 7% 11% 72% 10% Nästa busshållsplats ropas ut med automatik visas på skylt 6% 11% 73% 10% Ramp för rullstol vid mittdörr på buss 8% 12% 57% 22% Fler låggolv-/lågentrébussar 5% 14% 70% 11% Liten inverkan (1-2) Betyg 3 Stor inverkan (4-5) Vet ej Diagram 15: Inverkan åtgärder har för att få funktionshindrade att resa med kollektivtrafiken? - F ÄRDTJÄNSTRESENÄRER Fler bussar som niger vid hållplatserna 6% 12% 60% 22% Busshållplatser har upphöjda mönster i marken 8% 11% 43% 38% Fler busshållplatser med bänkar 8% 11% 66% 15% Fler busshållplatser med väderskydd 8% 13% 59% 21% Nästa busshållsplats ropas ut med automatik visas på skylt 9% 15% 52% 24% Ramp för rullstol vid mittdörr på buss 10% 14% 35% 40% Fler låggolv-/lågentrébussar 10% 17% 53% 20% Liten inverkan (1-2) Betyg 3 Stor inverkan (4-5) Vet ej T Temo AB (36)

20 A.7. Beskrivning av pensionärer utan färdtjänst och färdtjänstresenärer Majoriteten av de intervjuade i denna undersökning i målgruppen färdtjänstresenärer är kvinnor (73 procent) och följaktligen är 27 procent män. (Diagram 16) När det gäller pensionärer utan färdtjänst är 58 procent kvinnor och 42 procent män. Inga större skillnader i fördelning mellan män och kvinnor noteras vid en jämförelse mellan de båda mätningarna. Diagram 16: Män och kvinnor Färdtjänstre senärer 2004 (281 st) 27% 73% Färdtjänstre senärer 2001 (337 st) 29% 71% (725 st) 42% 58% 2001 (663 st) 43% 57% Män Kvinnor Bland gruppen pensionärer utan färdtjänst är hälften ensamstående. Tre av fyra färdtjänstresenärer lever ensamma, vilket är en betydligt högre andel om man jämför med pensionärer utan färdtjänst. (Diagram 17) Diagram 17: Civilstånd Färdtjänstre senärer 2004 (281 st) 72% 27% Färdtjänstre senärer 2001 (337 st) 75% 24% (725 st) 53% 46% 2001 (663 st) 53% 47% Ensamstående Gift/sambo T Temo AB (36)

21 Drygt åtta av tio pensionärer utan färdtjänst lämnar hemmet dagligen för att uträtta ärenden. Bland färdtjänstresenärer anger fyra av tio att de dagligen lämnar hemmet för att uträtta ärenden. (Diagram 18) Diagram 18: Hur ofta lämnar Du hemmet för att uträtta ärenden mm? Färdtjänstre senärer 2004 (281 st) 13% 13% 31% 41% 2% Färdtjänstre senärer 2001 (337 st) 16% 13% 25% 44% 2% (725 st) 1% 12% 84% 2001 (663 st) 1% 2% 11% 85% Sällan/aldrig Flera ggr/mån Flera ggr/vecka Dagligen Vet ej A.8. Hur vill man helst åka kollektivt och skulle man åka mer om det underlättade för funktionshindrade och äldre? Såväl pensionärer som färdtjänstresenärer fick frågan om vilket sätt de föredrar att åka kollektivt. Cirka fyra av tio färdtjänstresenärer och pensionärer utan färdtjänst anger att de helst åker buss. Det är inga större skillnader mellan färdtjänstresenärer och pensionärer när det gäller val av färdmedel. Det är dock en lägre andel bland färdtjänstresenärerna som lika gärna åker både buss och tunnelbana. En högre andel av färdtjänstresenärerna jämfört med pensionärer utan färdtjänst kan inte ta ställning till frågan. Bland de båda grupperna noteras inga större skillnader i resultat mellan de båda mätningarna. (Diagram 19) T Temo AB (36)

22 Diagram 19: På vilket sätt föredrar Du att åka kollektivt? Färdtjänstre senärer 2004 (281 st) 44% 24% 14% 17% Färdtjänstre senärer 2001 (337 st) 41% 27% 15% 17% (725 st) 44% 45% 9% 2% 2001 (663 st) 45% 41% 13% 1% Med buss Både och Med T-bana Vet ej A.9. Vad hindrar pensionärer utan färdtjänst och färdtjänstresenärer att komma hemifrån? Samtliga i denna undersökning fick frågan: Om det vore möjligt skulle Du vilja komma iväg hemifrån oftare än idag? Bland färdtjänstresenärer skulle fyra av tio vilja komma hemifrån oftare. Det är en ökning med 9 procentenheter sedan föregående mätning. Det är framförallt de yngre färdtjänstresenärerna som anger att de vill komma hemifrån oftare. Bland målgruppen pensionärer utan färdtjänst är det endast 12 procent som uppger att de skulle vilja komma hemifrån oftare, framför allt bland de äldre pensionärerna utan färdtjänst. (Diagram 21) Diagram 21: Skulle Du vilja komma iväg hemifrån oftare än idag om det vore möjligt? Färdtjänstresenärer 2004 (281 st) 45% 50% 5% Färdtjänstresenärer 2001 (337 st) 36% 60% 4% (725 st) 12% 81% 7% 2001 (663 st) 9% 87% 4% Ja Nej Vet ej T Temo AB (36)

23 Var tionde pensionär utan färdtjänst anger hinder för att komma hemifrån oftare. Av färdtjänstresenärerna anger varannan färdtjänstresenär att det finns hinder. Vanligaste hindret för såväl färdtjänstresenärer som pensionärer utan färdtjänst är problem med att gå. Var fjärde färdtjänstresenär och var femte pensionär utan färdtjänst anger synproblem som hinder för att komma hemifrån oftare. (Diagram 22) Diagram 22: Vad hindrar dig från att komma hemifrån oftare? 85% Färtjänstresenärer (175 st) 5% 25% 2% 87% Pensionärer utan färdtjänst (22 st) 0% 19% 3% Problem med att gå Problem med att se Problem med att höra Vet ej A.10. Olika funktionshinder Problem med att gå Vanligaste hjälpmedlet för dem som har svårt att gå är käpp eller kryckor, vilket två av tre uppger att de använder. Var tredje använder rullator eller gåstol. (Diagram 23). Det är en betydligt högre andel i denna mätning som anger att de använder käpp/kryckor bland såväl färdtjänstresenärer som pensionärer utan färdtjänst jämfört med mätningen (Diagram 23) T Temo AB (36)

24 Diagram 23: Vilka gånghjälpmedel använder du? 65% Färdtjänstresenärer 2% 6% 9% 47% 64% Pensionärer utan färdtjänst 4% 36% 11% Käpp/kryckor Rullstol manuell Använder inte gånghjälpmedel Rullator/gåstol Annat Åtta av tio färdtjänstresenärer anger att de klarar av att gå ett kvarter på plan mark ( m). Bland pensionärerna utan färdtjänst klarar 98 procent att gå ett kvarter på plan mark. Värt att notera är att det för såväl färdtjänstresenärer som pensionärer utan färdtjänst är en högre andel i denna mätning som klarar av att gå ett kvarter på plan mark. För färdtjänstresenärerna är det en ökning med 23 procentenheter och för pensionärer utan färdtjänst är det en ökning med 28 procentenheter. När det gäller att klara av att gå i trappor är skillnaderna stora mellan färdtjänstresenärer och pensionärer utan färdtjänst. Nio av tio pensionärer utan färdtjänst klarar av att gå en trappa mellan två våningsplan. Bland färdtjänstresenärerna klarar varannan detta. Bland såväl färdtjänstresenärer som pensionärer utan färdtjänst känner majoriteten till att det på tunnelbaneperrongen finns högtalarutrop som talar om vart ankommande tåg går. A.11. Vanligaste resmål /ärende Samtliga intervjupersoner fick en fråga om vilka deras tre vanligaste resmål är i vardagslag. Då fick de inte räkna med de resmål som de kan gå eller cykla till. De vanligaste resmålen är: Till adresser utanför Södermalm men inom Stockholm (69 %) Till adresser inom Södermalm (35%) Resmål utanför Stockholm (12%) T Temo AB (36)

25 A.12. Resultat för gruppen Färdtjänstresenärer Ett antal frågor ställdes till dem som idag är registrerade som färdtjänstresenärer. Bland annat ställdes frågan hur länge de hade haft färdtjänst. Resultaten redovisas i tabellen nedan. Färdtjänst antal år År 2001 År år år år år år eller längre Få av färdtjänstresenärerna åker färdtjänst dagligen. Endast sex procent uppger detta. Vanligast är att man åker färdtjänst flera gånger per månad (36 procent) eller mer sällan (28 procent). Var fjärde reser flera gånger per vecka med färdtjänst. Vanligast är att färdtjänstresenärerna åker med taxi. Nio av tio uppger detta. (Diagram 24) Diagram 24: Hur ofta reser du med färdtjänsten? Färdtjänstresenärer 2004 (80 år +) 35% 36% 24% 3% 1% Färdtjänstresenärer 2004 (65-79 år) 26% 37% 32% 4% 2% Färdtjänstresenärer 2004 (-64 år) 19% 33% 30% 16% 2% Färdtjänstre senärer 2004 (totalt) 30% 36% 27% 6% 2%. Färdtjänstresenärer 2001 (80 år+) 36% 40% 19% 2% 1% Färdtjänstresenärer 2001 (65-79 år) 22% 39% 31% 6% Färdtjänstresenärer 2001 (-64 år) 23% 28% 35% 14% 1% Färdtjänstre senärer 2001 (totalt) 31% 38% 25% 6% 1% Sällan/aldrig Flera ggr/mån Flera ggr/vecka Dagligen Vet ej T Temo AB (36)

26 Ytterligare fakta om gruppen färdtjänstresenärer som framkommer i denna mätning 84 procent känner till att färdtjänstresenärer får ta med sig en ledsagare i kollektivtrafiken. År 2001 kände 87 procent till detta. 48 procent känner till att det finns en resegaranti att tillgå i färdtjänsten. Bland yngre färdtjänstresenärer i åldern upp till 64 år känner två av tre till att det finns en resegaranti. Däremot är det sämre kännedom i den äldre åldersgruppen 80 år eller äldre. År 2001 kände 34 procent till detta. 43 procent av färdtjänstresenärerna behöver hjälp av annan person när de förflyttar sig utomhus. År 2001 angav 44 procent att de behövde hjälp. 53 procent tycker att den allmänna kollektivtrafiken är anpassad efter deras behov. I mätningen 2001 angav 54 procent detta. Det är framför allt de äldre resenärerna som tycker att kollektivtrafiken är anpassad efter deras behov. 18 procent har förändrat sitt resande med färdtjänst på grund av de förändringar som skett inom kollektivtrafiken de senaste åren. Det är främst yngre färdtjänstresenärer som ändrat sitt resande med färdtjänsten. Vid förra mätningen angav 13 procent att de hade förändrat sitt resande. En fråga ställdes även till färdtjänstresenärerna om vad som skulle kunna få dem att åka oftare med den allmänna kollektivtrafiken. Detta är en fråga som färdtjänstresenärerna uppenbarligen har svårt att svara på då hela 79 procent anger att de inte vet. Var tionde färdtjänstresenär anger dock kortare gångavstånd som en anledning att åka kollektivt oftare. T Temo AB (36)

27 DEL B: BUSSFÖRARE B.1. Sammanfattning av resultaten Av resultaten från årets mätning kan konstateras att det är en betydligt högre andel av bussförarna som arbetat i 10 år eller kortare i denna mätning jämfört med mätningen 2001 då endast var fjärde angav att de arbetat 10 år eller kortare som bussförare. Att det är en högre andel som arbetat kortare tid som bussförare stärks av att det är en lägre andel bussförare som anser att de har stor erfarenhet av funktionshindrade, en minskning med 18 procentenheter. Fortfarande råder det delade meningar bland bussförarna om det är lätt eller svårt för äldre och funktionshindrade att åka kollektivt på Södermalm. Det är dock värt att notera att andelen bussförare som säger att det är svårt för funktionshindrade och ålderspensionärer att åka buss har minskat med 9 procentenheter. Det stressiga tempot i trafiken anges som främsta skäl till svårigheter att åka kollektivt samt att det är svårt för dessa målgrupper att ta sig till och från hållplatserna och tunnelbanan. Bussförarna är fortfarande eniga om att det är viktigt att underlätta för äldre och funktionshindrade att åka kollektivt. Majoriteten i denna mätning anger att de har tillräcklig kunskap om vilka åtgärder som är genomförda när det gäller att underlätta för äldre och funktionshindrade att åka med kollektivtrafiken. Det är en ökning med 18 procentenheter sedan föregående mätning. Förmodligen har utbildningsinsatsen gett resultat. Intressant att notera i årets mätning är också varifrån bussförarna får sin information. I mätningen 2001 angav bussförarna att de främst fått information via media men i årets mätning är det en betydligt högre andel som anger att man fått informationen från sin arbetsgivare. En ökning med 36 procentenheter! Idag anser varannan bussförare att man satsat tillräckligt på att handikappanpassa de bussar som finns i trafik idag. Vilket kan jämföras med mätningen 2001 då endast var tredje tyckte att man satsat tillräckligt på handikappanpassning. Störst inverkan enligt bussförarna är att man ökat andelen låggolv-/lågentrébussar. B.2. Slutsatser Trots mindre erfarenhet av funktionshindrade bland bussförarna i årets mätning anger en betydligt högre andel att de har tillräcklig kunskap om vilka åtgärder som genomförts för att underlätta för äldre och funktionshindrade att åka med kollektivtrafiken jämfört med bussförarna i mätningen som genomfördes En förklaring till detta är förmodligen den utbildningsinsats som initierades i samband med förstudiens genomförande och som riktats till denna målgrupp. Varannan bussförare som svarat på denna undersökningen har deltagit i denna utbildning. Bussförarna tycker fortfarande att det är viktigt att man underlättar för äldre och funktionshindrade att åka med kollektivtrafiken. Dock tycker de inte i lika hög utsträckning som bussförarna i mätningen 2001 att det behövs mer satsningar för att få fler äldre och funktionshindrade att åka kollektivt. T Temo AB (36)

28 Det som är betydligt svårare att direkt kunna åtgärda, för att underlätta för äldre och funktionshindrade att åka kollektivt, är det stressiga tempot i trafiken som liksom i förra mätningen även nämns i denna mätning. Det påverkar framförallt bussförarna men även äldre och funktionshindrade. Som främsta orsak till att äldre och funktionshindrade har svårt att åka buss och tunnelbana, anges det stressiga tempot i trafiken. Fortfarande efterlyser många bussförare bättre körtider och inte så snäva tidtabeller, när de själva spontant får skriva ner sina synpunkter. B.3. Beskrivning av bussförarna Fyra av tio uppger att de har kört buss i upp till 10 år. 14 procent har kört buss i år, och fyra av tio har kört buss i 16 år eller mer. (Diagram 25-26) Åtta av tio bussförare är män. Av de bussförare som deltagit i denna undersökning har varannan bussförare genomgått endagsutbildningen Tryggt och säkert för funktionshindrade, 8 procent uppger att de inte vet om de har gått utbildningen. Diagram 25: Beskrivning av bussförarna Man 78% 78% Kvinna 22% 22% - 49 år 55% 55% -50 år+ 45% 45% T Temo AB (36)

29 Diagram 26: Hur länge har Du arbetat som bussförare? < 10 år 26% 43% år 14% 30% år 27% 30% > 25 år 16% 15% I årets mätning är det en betydligt högre andel av bussförarna som arbetat kortare tid (mindre än 10 år) jämfört med mätningen Att det är en högre andel bussförare som arbetat kortare tid återspeglar sig även i att det är väsentligt lägre andel som anger att de har stor erfarenhet av funktionshindrade och pensionärer. I förra årets mätning angav sex av tio bussförare att de hade stor erfarenhet av funktionshindrade och ålderspensionärer vilket kan jämföras med årets mätning då endast fyra av tio bussförare anger att de har erfarenhet av dessa målgrupper. Diagram 27: Erfarenhet av funktionshindrade och ålderspensionärer? Bussförare 2004 (239 st) 24% 33% 42% Bussförare 2001 (227 st) 10% 30% 60% Liten erfarenhet (1-2) Varken eller (3) Stor erfarenhet (4-5) Vet ej T Temo AB (36)

30 B.4. Är det lätt eller svårt för äldre och funktionshindrade att åka med kollektivtrafik? Av bussförarna svarar var tredje att de tror att det är svårt för äldre och funktionshindrade att åka med buss på Södermalm. Detta är en minskning sedan föregående mätning då 44 procent angav att det var svårt för äldre och funktionshindrade att åka med kollektivtrafiken. Andelen som anger att det är lätt har ökat med 5 procentenheter sedan mätningen När det gäller frågan om det är lätt eller svårt för ålderspensionärer och funktionshindrade att åka med tunnelbana är det en högre andel av bussförarna som säger att de inte vet. Andelen osäkra bussförare har även ökat sedan föregående mätning. Bussförarna är dock av uppfattningen att det inte är lika lätt att åka med tunnelbana som med buss. Endast var fjärde anger att det är lätt. För den sistnämna är det ingen skillnad i resultat mellan de båda mätningarna. (Diagram 28) Diagram 28: Lätt eller svårt för funktionshindrade och ålderspensionärer att åka med buss och T-bana på Södermalm? Åka BUSS % 21% 39% 5% Åka BUSS % 21% 34% 1% - Åka T-BANA % 21% 23% 25% Åka T-BANA % 19% 24% 19% Svårt (1-2) Varken eller (3) Lätt (4-5 Vet ej Till de bussförare som menar att det är svårt för äldre och funktionshindrade att åka buss på Södermalm ställdes frågan varför de tror att det är svårt. Åtta av tio bussförare anger det stressiga tempot i kollektivtrafiken som orsak till att det är svårt för äldre och funktionshindrade att åka kollektivt. Andra orsaker som nämns är; att det är svårt för färdtjänstresenärer och pensionärer utan färdtjänst att ta sig till och från busshållplatserna, samt att många skulle behöva personlig hjälp. Resultaten ligger i nivå med föregående mätning. (Diagram 29) T Temo AB (36)

31 Diagram 29: Varför är det svårt att åka BUSS? Stressigt tempo i kollektivtrafiken 80% 80% Negativa attityder från medresenärer 12% 13% Svårt ta sig till busshållplatserna 37% 46% Dåliga busshållsplatser 26% 29% Svårt resa med buss 30% 34% De skulle behöva personlig hjälp 34% 43% På frågan varför bussförarna tror att det är svårt för ålderspensionärer och funktionshindrade att åka tunnelbana svarar man framför allt att tunnelbanans hissar och rulltrappor är dåligt underhållna, men också att tempot är stressigt i kollektivtrafiken. Det är en betydligt högre andel av bussförarna som anger som orsak att det är svårt för dessa grupper att ta sig till tunnelbanan i denna mätning jämfört med föregående mätning. (Diagram 30) Diagram 30: Varför är det svårt att åka T-BANA? Stressigt tempo i kollektivtrafiken 57% 60% Negativa attityder från medresenärer 9% 12% Svårt ta sig till T-banan 45% 67% T-banans hissar/rulltrappor dåligt underhållna 67% 71% De skulle behöva personlig hjälp 28% 42% T Temo AB (36)

32 B.5. Varför är det svårt för äldre och funktionshindrade att åka med buss eller tunnelbana? Svårt för bussarna att angöra hållplatserna på grund av taxibilar som står på hållplatserna och är felparkerade. På de flesta busslinjerna är det mycket dåliga körtider. De nya ramperna i bussen är klumpiga, tunga och svårmanövrerade. Det är helt fel att bussföraren måste lämna förarplatsen för att hjälpa till. Vissa förare blir irriterade på grund av tidspress. Det tar sin tid för äldre att ta sig ombord. De behöver det. Men tiden är ej tillräcklig. B.6. Kunskaper och attityder till åtgärder för att underlätta för äldre och funktionshindrade att åka kollektivt Viktigt att man underlättar för äldre och funktionshindrade att åka kollektivt Nio av tio bussförare tycker att det är viktigt att man försöker underlätta för ålderspensionärer och funktionshindrade att åka med kollektivtrafiken. Av dessa säger 58 procent att det är mycket viktigt. I princip säger ingen att det är oviktigt. Tillräcklig kunskap om vilka åtgärder som genomförts i kollektivtrafiken Det är en klart högre andel av bussförarna i årets mätning som anger att de har tillräckligt med kunskap om vilka åtgärder som är genomförda för att underlätta för äldre och funktionshindrade att åka med kollektivtrafiken. En ökning med 18 procentenheter! Förmodligen har de utbildningsinsatser riktade till bussförare gett resultat. (Diagram 31) Diagram 31: Har Du tillräcklig kunskap om vilka åtgärder som är genomförda för att underlätta för äldre och funktionshindrade att åka med kollektivtrafiken? Bussförare 2004 (239 st) 30% 58% 12% Bussförare 2001 (227 st) 46% 40% 14% Nej Ja Vet ej T Temo AB (36)

33 Hur har bussförarna fått information om de åtgärder som genomförts? Framförallt har bussförarna fått information om vilka åtgärder som genomförts av sin arbetsgivare eller på sin arbetsplats. Hela åtta av tio uppger detta, vilket är en ökning med 35 procentenheter sedan mätningen Fyra av tio har fått information genom att titta på TV, läsa tidningen eller lyssna på radio. 29 procent har fått information från SL. Av resultaten framgår att arbetsgivarens har tagit sitt ansvar och informerat om de åtgärder som genomförts. Diagram 32: Varifrån har Du fått/får Du information om åtgärder som genomförts? Från arbetsgivare/arbetsplats 46% 81% Tidning/TV/Radio 40% 55% Information från SL 29% 37% Information från Gfk 5% 4% Ej fått information 7% 17% B.7. Mer information och tillräcklig handikappanpassning av bussar Det är en högre andel av bussförarna i årets mätning som inte önskar mer information om funktionshindrades förutsättningar att åka med kollektivtrafiken jämfört med föregående mätning. Dock bör det noteras att nästan varannan bussförare uppger att de behöver mer information. En högre andel av bussförarna i denna mätning anser att man har satsat tillräckligt på handikappanpassning i kollektivtrafiken. I årets mätning är det endast var tredje bussförare som inte tycker att man har satsat tillräckligt på att handikappanpassning. I mätningen 2001 angav varannan bussförare att man inte satsat tillräckligt.(diagram 33) T Temo AB (36)

34 Diagram 33: Behov av mer information och satsning på handikappanpassning Behöver me r information % 49% 10% Behöver me r information % 55% 11% - Satsat tillräcklig på handikappanpassning % 53% 14% Satsat tillräcklig på handikappanpassning % 37% 11% Nej Ja Vet ej B.8. Vilka åtgärder har störst inverkan på äldre och funktionshindrade att vilja resa med kollektivtrafiken? Även bussförarna fick ta ställning till ett antal åtgärder som genomförts och de ombads ange vilken inverkan de tror att åtgärderna har haft. Störst inverkan enligt bussförarna är att man ökat andelen låggolvsbussar vilket 83 procent anger. Därefter följer att bussförarna inte startar förrän äldre och funktionshindrade har satt sig samt gott bemötande från bussförarna. Minst inverkan tror bussförarna att ramp för rullstol vid mittdörrarna har haft. Detta resultat stärks av de öppna svar som bussförarna har lämnat där flera bussförare kommenterar rampen som onödig och dyr samt svår att använda. T Temo AB (36)

35 Diagram 34: Inverkan åtgärder har för att få funktionshindrade att resa med kollektivtrafiken? Bussen startar inte förrän äldre/funktionshindrade satt sig 7% 16% 77% Gott bemötande från bussförare 11% 15% 74% Busshållplatser har upphöjda mönster i marken 25% 26% 50% Fler busshållplatser med bänkar 20% 25% 56% Fler busshållplatser med väderskydd 25% 33% 42% N ästa busshållsplats ropas ut med automatik visas på skylt 20% 23% 57% Ramp för rullstol vid mittdörr på buss 62% 14% 24% Fler låggolv-/lågentrébussar 7% 10% 83% Liten inverkan (1-2) Betyg 3 Stor inverkan (4-5) B.9. Förslag från bussförarna hur man kan underlätta för äldre och funktionshindrade att åka kollektivt Rullstolsramperna vid mittdörrarna bör vara automatiska. En handikappad person skall inte behöva bli utpekad som den som försenar trafiken. Det behövs en rationellare lösning. Tack ska ni ha, det är ett långsiktigt arbete. Inte bara Södermalm behöver detta för hela Stockholm finns kvar. Befintliga bussar med sänkning och ramp vid mittendörr är tillräckliga. Beror nog mera på typ av handikapp och vilken persontyp man är. Det finns äldre/handikappade som kan få en hel buss att resa sig medan en blyg/tystlåten får stå i mittgången. Sänkbara bussar är till stor hjälp vid av- och påstigning. Inte bara nigning fram, utan hela bussen. Rampen vid mittdörrarna på bussen är ingen bra lösning i dess nuvarande utförande. Föraren måste lämna förarplatsen vilket vi inte får eller ska. Är det mycket folk i bussen kan vi inte använda rampen. Och den tar mycket tid att använda vilket resulterar i kraftiga förseningar. Mer tid så man kan ge bra service till äldre och funktionshindrade. Nu blir man ofta stressad och ligger ofta efter, är sen på grund av att man kör försiktigt och väntar till alla sitter. T Temo AB (36)