Droppkamerainventering och multibeammätningar av pockmarks vid Bratten pockmarks vid Bratten

Transkript

1 Droppkamerainventering och multibeammätningar av pockmarks vid Bratten pockmarks vid Bratten apport 2013:101 1

2 apportnr: 2013:101 ISSN: X apportansvarig: Maria Kilnäs Foto: MMT Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Naturvårdsenheten apporten finns som pdf på under Publikationer/apporter. 2

3 Förord Arbetet som presenteras i den här rapporten har tillkommit för att utgöra underlag för inrättande av nationellt program för s.k. biogeografisk uppföljning av marina naturtyper och arter kallat delsystem hav. Det gäller främst uppföljning av marina naturtyper och arter inom art- och habitatdirektivet, s.k. Natura 2000 naturtyper och arter. Artdatabanken-SLU (ADb) ansvarar för delsystem hav inom biogeografisk uppföljning i samarbete med Havs-och vattenmyndigheten (HaV) och Naturvårdsverket (NV). Biogeografisk uppföljning ska följa upp areal och utbredning av naturtyperna samt dess viktiga strukturer, funktioner och typiska arter. Den här studien som rapporten presenterar utgör ett underlag för areal, utbredning samt strukturer, funktioner och typiska arter för naturtypen 1180 bubbelstrukturer. Naturtypen 1180 bubbelstrukturer är en relativt nyupptäckt naturtyp i Sverige som ännu inte basinventerats och där en vägledning för naturtypen inte är fastställd. Inom biogeografisk uppföljning, delsystem hav, utfördes ytterligare en studie av naturtypen år , se Berggren, M apport över provtagning i sk pockmarks i Brattenområdet i oktober 2012 och februari Dessa studier utgör viktiga kunskapsunderlag för naturtypen 1180 bubbelstrukturer och för fortsatt uppföljning och vägledning för naturtypen. Data som samlats in levereras till SMHI för lagring och rapporter från studierna läggs upp på miljödataportalen; Ansvariga handläggare för projektmedel till denna studie har varit Mona Naeslund, Christina Halling samt Anna Westling ADb, Erland Lettervall HaV och Conny Jacobsson NV. 3

4 Innehåll 1. SAMMANFATTNING SUMMAY INTDUKTIN Projektinformation Undersökningsområde Pockmarks apportens syfte MÄTPAAMETA Geodetiskt datum och koordinatsystem Vertikalt Datum Tidsangivelser MÄTNINGENS MFATTNING Mätuppdrag Funktionstester Utrustning Biologisk undersökning Droppkamera Videoanalys Insamling av multibeam data backscatter ESULTAT MULTIBEAM Transekt T Transekt T Transekt T Transekt T Transekt T Transekt T Transekt T Transekt T ESULTAT ATE ödlistade arter Fiskeredskap / Påverkan Arter för gropstrukturer SLUTSATSE EFEENSE

5 Figurer Figur 1 Översikt över mätområdet, med de 8 transekterna utmärkta Figur 2 Mätfartyget M/V Franklin Figur 3 Droppkameran Figur 4 Skalan på fotot Figur 5 Batymetrisk bild av transekt T Figur 6 Backscatterbild av transekt T Figur 7 Kombinationsbild av transekt T Figur 8 Batymetrisk bild av transekt T Figur 9 Backscatterbild av transekt T Figur 10 Kombinationsbild av transekt T Figur 11 Batymetrisk bild av transekt T Figur 12 Backscatterbild av transekt T Figur 13 Kombinationsbild av transekt T Figur 14 Batymetrisk bild av transekt T Figur 15 Backscatterbild av transekt T Figur 16 Kombinationsbild av transekt T Figur 17 Batymetrisk bild av transekt T Figur 18 Backscatterbild av transekt T Figur 19 Kombinationsbild av transekt T Figur 20 Batymetrisk bild av transekt T Figur 21 Backscatterbild av transekt T Figur 22 Kombinationsbild av transekt T Figur 23 Batymetrisk bild av transekt T Figur 24 Backscatterbild av transekt T Figur 25 Kombinationsbild av transekt T Figur 26 Batymetrisk bild av transekt T Figur 27 Backscatterbild av transekt T Figur 28 Kombinationsbild av transekt T Tabeller Tabell 1 Geodetiska parametrar Tabell 2 Projektion Tabell 3 Utförd mätplan Tabell 4 Fartygsutrustning Tabell 5 SACFskalan (JNCC) Tabell 6 Transekternas position Tabell 7 ödlistade arter Tabell 8 Funna taxa som troligen är rödlistade arter 29 Tabell 9 Antal taxa/transekt Tabell 10 Position på fiskeredskap detekterade längs transekterna Tabell 11 Funna arter för de olika gropstrukturerna

6 Appendix Appendix A Artlista för gropstrukturer Appendix B Komplett artlista videotransekter Förkortningar DP JNCC SPA Nordostatlanten UTC UTM WGS Daily Progress eport Joint Nature Conservation Committee Konventionen för skydd av den marina miljön i Koordinerad universell tid Universal Transverse Mercator World Geodetic System 6

7 1. Sammanfattning Undersökningsområdet är beläget i Skagerrak utanför Smögen på den svenska västkusten. Totalt kördes 8 videotransekter över 8 olika områden med pockmarks belägna i Brattenområdet. Transektlängderna varierade mellan 0,5 1,6 km. Totalt kördes 8,9 km video. Den klart dominerande bottentypen var mjukbotten och detta såväl runt som i de olika pockmarkstrukturerna. På samtliga transekter så förekom den rödlistade stora piprensaren, Funiculina quadrangularis i mjukbottnen. Sjöpennor ur släktena Virgularia och Halipteris var också vanligt förekommande liksom den rödlistade kosterpiprensaren Kophobelemnon stelliferum. Mjukbottensamhällen med sjöpennor ingår i SPAs lista över hotade och/eller minskande habitat Seapen and burrowing megafauna communities. Ungefär hälften av transekterna visade sig innehålla hårdbotten, dock inget substrat som skulle kunna härledas till gasutfällningsstrukturer så kallade bubbelrev. Av rödlistade arter i hårdbottenområdena hittades hornkorallerna Paramuricea placomus, medusahuvud Gorgonocephalus caputmedusae och mindre kungsfisk Sebastes viviparus. Andra intressanta fynd var Swiftia sp., Henricia sp. samt Pteraster sp. Dessutom var svamparterna Phakellia ventilabrum och Mycale lingua vanligt förekommande. Hårdbotten med en relativt unik artsammansättning tillsammans med hornkoraller ingår i SPAs lista över hotade/eller minskande habitat Coral gardens, och hårdbotten med olika svamparter i habitatet Deep-sea sponge aggregations. Habitaten ingår även delvis under EU:s Art- och habitatdirektiv, Annex eefs. Den enda förekomst av fiskeredskap/skräp som hittades var en tamp som låg på mjukbotten. Utefter 3 av transekterna syntes spår/skåror i sedimentet som skulle kunna vara trålspår. 7

8 2. Summary The survey area was located in Skagerrak on the Swedish west coast. 8 locations where, each with one transect, surveyed and inspected with drop down video. In total, 8.9 km of video transect survey was performed. Soft sediment dominated the surveyed area. In all of the transects, the red listed tall sea pen Funiculina quadrangularis was observed in the soft sediment. ther seapens frequently observed were the Kophobelemnon stelliferum, Virgularia sp. and Halipteris sp. Soft sediment habitats containing sea pens belongs to the SPA habitat Seapen and burrowing megafauna communities. Approximately half of the transects comprised some hard surfaces, however none of these surfaces appeared to be submarine structures caused by seeping of gas or fluids. Examples of species found on these hard bottoms listed in the Swedish red list were the sea fans Paramuricea placomus and Swiftia sp., and the gorgon s head Gorgonocephalus caputmedusae. Also, different species of Porifera were frequent on the hard surfaces, mainly Phakellia ventilabrum and Mycale lingua. These kinds of hard surface habitats belongs to the SPA habitats Coral gardens, when P. placomus is present, and the habitat Deep-sea sponge aggregations when different types of sea sponges are present. These habitats are partly included in the Habitats Directive Annex eefs. The only presence of fishing equipment/litter found was a rope observed lying on the soft bottom. In 3 of the transects, scars were seen in the sediment that possibly could origin from trawl fishing. 8

9 3. Introduktion 3.1. Projektinformation MMT Sweden AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland fått i uppdrag att genomföra en marinbiologisk inventering i 8 stycken utvalda områden beskrivna som potentiella pockmarksområden, belägna i utsjöområdet Bratten i Skagerrak (Figur 1). Inventeringen syftade till att med droppkamera följa upp så kallade typiska arter för undertypen undervattenskratrar (pockmarks) i Natura 2000-naturtypen 1180 Bubbelstrukturer, i Natura 2000-området Bratten. Ytterligare i allmänhet beskriva den biologiska mångfalden och skyddsvärden i området, främst med avseende på större organismer, till exempel hornkoraller, svampdjur, tagghudingar, kräftdjur och fisk. Dessutom har eventuell påverkan från olika typer av fiskeredskap karterats och märkts ut. Den biologiska undersökningen utfördes med droppkamera som drogs längs transekter dragna i området. Till det har även data från ett multibeamekolod insamlats. Avsikten var att på samtliga 8 områden insamla batymetri och hårdhetsdata (backscatter). Med hjälp av denna data sedan göra en kvalitativ bedömning av tillkomst och eventuella aktivitet av de i området förkommande strukturer som beskrivits som pockmarks. Med hjälp av backscatter kan styrkan på ljudsignalens eko analyseras vilket ger en indikation på bottentyp. Avsikten var också att utröna om det finns indikationer på gasackumulation i ytsedimenten samt påvisa eventuellt pågående läckage av gas till vattenkolumnen och därmed bidra till information kring strukturernas tillkomst Undersökningsområde Undersökningsområdet är beläget i Skagerrak utanför Smögen på den svenska västkusten. De undersökta områdenas djup varierar mellan meter. Totalt kördes 8 transekter över 8 olika områden (Figur 1) med en sammanlagd sträcka av 8.9 km Pockmarks Pockmarks syns som gropar i havsbotten och indikerar förekomst eller tidigare förekomst av gas- eller vätskesystem i den övre stratigrafin av botten (exempel Figur 5). Den vanligaste förklaringen till deras uppkomst är närvaro av biogen eller termogen gas som sipprar upp genom sedimentet från större djup och som vid läckage tar med sig finkornigt sediment varvid resultatet blir en försänkning i bottenytan. Pockmarks förekommer i en mängd olika former där runda eller ovala är vanligast, storleken varierar från < 1 m till > 1500 m i diameter och kan bli > 150 m djupa. Vanligast är < 250 m i diameter och < 25 m djupa (Pilcher & Argent Pockmarks förekommer främst i mjuka, finkorniga, lerrika sediment apportens syfte Denna rapport presenterar resultaten av den utförda marinbiologiska inventeringen samt insamlingen av multibeamdata. 9

10 Figur 1 Översikt över mätområdet, med de 8 transekterna utmärkta. 10

11 4. Mätparametrar 4.1. Geodetiskt datum och koordinatsystem All insamlad data redovisas i projektionen WGS84 UTM32 och som decimalgrader (xx.xxxx ). Tabell 1 Geodetiska parametrar Datumparametrar WGS84 Sfäroid Storaxel Lillaxel GS m m Inverterad avplattning 1/ Tabell 2 Projektion Projektionsparametrar Projektion UTM Zon 32 Centralmeridian Ursprungslatitud 0 Falsk norrkoordinat 0 Falsk östkoordinat Central skalfaktor Enhet meter 4.2. Vertikalt Datum All djupdata refererar till MSL (Mean Sea Level) Tidsangivelser Koordinerad universell tid (UTC) användes för samtliga mätsystem på mätfartyget. Alla displayer och loggar fördes i UTC. Även tiderna i dagliga rapporter (DP) angavs i UTC. 11

12 5. Mätningens omfattning 5.1. Mätuppdrag Mätningen utgjordes av visuell dokumentation längs ett antal transekter över potentiella pockmarksstrukturer som identifierats i Brattenområdet. Transekternas dragning planerades med utgångspunkt från batymetrisk data från en tidigare sjömätningsexpedition utförd av MMT Syftet var att ge en visuell och hydroakustisk dokumentation av bottenfauna och bottentyp längs transekterna och även att observera närvaron eller frånvaron av anmärkningsvärda arter eller livsmiljöer. Till det har även data från ett multibeamekolod insamlats för att utröna om det finns indikationer på gasackumulation i ytsedimenten samt påvisa eventuellt pågående läckage av gas. Tabell 3 Utförd mätplan Plan Datum Beskrivning Transport till mätområdet till Transport från föregående uppdrag Mätning i området till Mätning i området Manskapsbyte Manskapsbyte i Lysekil Mätning i området till Mätning i området Transport från området Transport till demobiliseringshamn 5.2. Funktionstester All utrustning funktionstestades utan anmärkning på plats i mätområdet innan mätningen startade. 12

13 5.3. Utrustning Figur 2 Mätfartyget M/V Franklin Undersökningen genomfördes med MMTs fartyg M/V Franklin utrustad med multibeam och droppkamerasystem. Tabell 4 Fartygsutrustning Instrument Namn Navigationssystem Positioneringssystem Undervattenspositionering System för kurshållning System för rörelsedetektion QINSy Primärt: Applanix PS MV 320 med C-Nav TG Sekundärt: Crescent Hemsiphere med IALA DGPS korrigering IXSEA GAPS USBL Applanix PS MV Applanix PS MV am: Box Deployment ram med transponder. Video och stillbildskamera: Canon ES 5D Mark II, 21.1 megapixels Droppkamera Illumination PD: NUYTC NEWTSUN NS 600-PS2-300V Djupsensor: Valeport MiniSVS Altimeter: Tritech Multibeam Kongsberg EM710 13

14 5.4. Biologisk undersökning Droppkamera Figur 3 Droppkameran Droppkameraundersökningen är en icke destruktiv metod för att samla information om epifauna och kartlägga olika habitat. Kameraburen (Figur 3) är konstruerad av MMT och innehåller ett undervattenshus för en Canon ES 5D Mark II kamera som användes för video och stillbilder. Kameran är kopplad till, och styrd ifrån, en laptop inuti en kapsel som är monterad på kameraburen. Laptoppen är sedan i sin tur fjärrstyrd från båten. Kameraburen innehåller dessutom 2 LED-lampor som också styrs från laptoppen. Skalan (Figur 4) fixeras för stillbildsfoton som tas när kameraburen står på botten. Fotots skala var kontrollerad vid upp start av projektet med peglar monterade under fötterna på kameraburen och markeringar var 10:e cm gjordes på ett rep, synlig i kameravyn. I början av varje videotransekt placerades kameran på botten så nära startpositionen som möjligt. Kamerans fokus justerades, en första stillbild togs och videoinspelningen påbörjades. Kameraburen bogserades i en hastighet på ungefär 0.3 knop med buren hållen så nära botten som möjligt. egelbundna stillbilder togs var 50:e meter utefter transekten. Kameraburen Figur 4 Skalan på fotot placerades på botten då det var möjligt. Där sedimentet ansågs vara väldigt mjukt valdes att inte ställa ner buren, detta för att undvika att röra upp för mycket sediment och därmed försämra sikten. Startpositionen för transekterna placerades på det grundaste området så att transekten gick ner för branten. Detta för att få en bättre uppfattning om framförvarande botten och minska risken att förstöra havsbotten och/eller kameran. Förutom de planerade fotona togs också på ovanliga eller rödlistade arter, samt på eventuella fiskeredskap eller skräp Videoanalys Videofilmerna och fotona analyserades för att identifiera synliga arter, eventuella fiskeredskap och påverkan från fiskeredskap. Särskild hänsyn togs till rödlistade och ovanliga arter för vilka exakt position och djup noterades. En bedömning av transektens naturvärden gjordes också liksom en jämförelse mellan de olika transekterna med avseende på artsammansättning. 14

15 De olika arterna i videon skattades enligt Joint Nature Conservation Committee, JNCC:s standard kallad SACF. Densiteten/täckningsgraden av varje art viktas mot storleken/växtformen på individen och tilldelas en viss klass. Dom 6 olika klasserna är S Super abundant, A abundant, C Common, F Frequent, ccasional, are. (Tabell 5). I vissa fall användes också klassen P - Presence, vid t.e.x närvaron av gråsej som drogs till ljuset från kameran. esultaten av videoanalyserna för varje transekt redovisas i Appendix B. Tabell 5 SACFskalan (JNCC). Super abundant, A abundant, C Common, F Frequent, ccasional, are Insamling av multibeam data backscatter Djupdata eller multibeamdata insamlades med hjälp av ett Kongsberg EM710 lod och insamlingsprogramvaran SIS (Seafloor Information System). Fartygets rörelser mäts och registeras av ett Applanix positions och orienteringsystem för fartyg (PS MV) och bearbetas i programvaran PSPac. Batymetri- och positioneringsinformationen blir sammanfogade i programvaran CAIS, där data bearbetas och dess kvalitet kontrolleras. Mjukvaran Fledermaus används sedan för att rensa data från brus och ta bort data som inte kan relateras till sann bottendata. I Fledermaus processeras och produceras även backscatter samt batymetriskt datamaterial. Datamodulen FMGT i Fledermaus används för bearbetning av backscatterdata. Backscatter kan definieras som en återspegling av utsänd akustisk energi som reflekteras tillbaka till en ekolodsenhet där dess intensitet kan mätas. Efter korrigering och processering är intensiteten i datan i huvudsak en funktion av havsbottens fysikaliska egenskaper, såsom akustisk impedans, grovhet (kornstorlek och topografi) och graden av inhomogenitet (variationen i hur mycket det översta tunna lagret av sediment penetreras av den akustiska signalen). esultatet av databearbetningen visas i gråskala och de områden med olika akustisk intensitet markerar förändringar i sedimentens hårdhet. Mörka områden representerar i regel hårda bottnar och ljusa områden representerar mjuka områden med en gradvis skala däremellan. Mörka områden i ett övrigt mjukt och löst substrat kan indikera förekomst av gas. Genom att kombinera backscatterdata med den batymetriskadata kan en mer kvalitativ bedömning göras huruvida ett sådant mörkt område kan relateras till gas eller hårdbotten. 15

16 6. esultat Multibeam Under sjömätningen kördes totalt 8 transekter (Tabell 6, Figur 1) samma transekter som för droppkamerakörningarna, med en sammanlagd distans på drygt 9 km (något längre än de faktiska droppkameratransekterna). Avsikten var att med hjälp av multibeamets förmåga att urskilja hårda från mjuka sediment, kartlägga bottenstrukturer, hårdhet och djup. Kortfattat att undersökta ett antal strukturer som vilka har beskrivits som pockmarks. Pockmarks antas bildas av att gas eller vätskor sipprar ut från underliggande sediment antingen kontinuerligt eller stötvis genom periodvisa utbrott. esultatet av en sådan kontinuerlig eller stötvis transport av gas eller vätskor kan bli en urgröpning av havsbotten med en diameter från några meter till över tusen meter och med ett djup av någon meter till över hundra meter. Ett antal strukturer har identifierats, i multibeamdata som insamlades 2003, som antogs kunna vara pockmarks skapade genom den process som utgår från dessa kriterier. Genom att samla backscatter data i de körda transekterna var ändmålet att identifiera om det finns indikationer till kontinuerlig gasförekomst samt läckage till vattenkolumnen. esultatet av mätningen ger en något tvetydig bild av strukturernas uppkomst. Vid mätningen 2003 användes en äldre typ av multibeamlod med en lägre upplösning jämfört med 2013 års mätning. esultatet 2003 var för tiden en mycket högupplöst bild av bottenstrukturen. Vid 2013 års mätning ges dock en bättre morfologisk bild av de utvalda transekterna och bidrar till ytterligare diskussion kring tänkbart bildningsätt av de undersökta strukturerna. Tydligt är att strukturernas bottentyp är skiftande och att ojämnheter som kan härledas till exponerat berg är vanligare förekommande än vad som var förväntat med endast data från 2003 som underlag. I de relativt platta bottnar, som utgör merparten av transekterna, är det dominerande bottensubstratet mjukbotten bestående av lera eller silt och, som väntat, hittas exponerad berggrund mest i de brantare partierna. Det är troligt att de brantare partierna endast har en tunt lager av silt/lera över berggrunden men utan sedimentekolodsdata är det svårt att göra en tjockleksbedömning av de undersökta områdena. Vid åtminstone en av transekterna (T43) ges bilden av ett klassiskt bildningsätt och utseende av en pockmark (Figur 5). Groparna saknar dock hårdbotten-sediment som skulle kunna tolkas som karbonatstrukturer. Det bildas inte alltid gasstrukturer. Det beror på hur gasen läcker ut, i vilken hastighet och på andra fysiska faktorer som t.ex. sedimentets sammansättning. m karbonatufällning har skett skulle dessa strukturer möjligen ha sedimenterats över. m det är fallet går dock inte att utvärdera utifrån den insamlade datan. Övriga transekter indikerar en mer komplicerad struktur i batymetrin vilket bidrar till en diskussion kring en annan eller bidragande typ av genes än den i T43. Tänkbara och bidragande bildningsätt bör inkludera bottenströmmar. Speciellt i det nordöstra området vid transekterna T45 (Figur 11) samt T47 till T50 (Figur 17 - Figur 26) ges intrycket av nordvästgående bottenströmmar som bidrar till erosion samt sedimenttransport. Utan strömdata kan detta dock i nuläget inte verifieras. Transekterna T44 (Figur 8) samt T46 (Figur 14) föreligger med bakgrund av batymetrin vara placerade ovanpå varsin förkastningsspricka där T46 består av ett antal gropar där gasläckage möjligtvis bidragit till strukturernas tillkomst. Därmed kan dessa strukturer också med större säkerhet betecknas som pockmarks enligt definitionen. Backscatterdatan från desssa transekter ger dock ingen klar indikation till förekomst av gas i de ytnära sedimenten. I ett flertal fördjupningar syns en 16

17 kraftigare backscatter som kan indikera gas i de ytnära sedimenten men detta skulle också kunna härledas till eroderat material från strukturernas flanker. Ett antal strukturer har branta eller mycket branta sidor av exponerad berggrund, ibland med en lutning på så mycket som drygt 70 grader (T45, T47 och T49). 17

18 6.1. Transekt T43 Den sydöstligaste transekten är belägen i den djupaste delen av undersökningsområdet. Transektens längd är ca 0.6 km och går över två objekt identifierade som pockmarks. Botten i pockmarkstrukturerna ligger som djupast på ca 380 m. Backscatterdatan tyder på lösa eller mycket lösa sediment i och omkring objekten. Lutningen på bottenytan uppgår som mest till 25 grader i strukturernas kanter. I groparnas mitt som utgörs av en slät bottenyta ges en stark backscatter signatur som indikerar att ytsedimenten är gasmättade. Ingen hårdbotten kan identifieras varken från multibeamdata eller droppkameradata. Figur 5 Batymetrisk bild av transekt T43. Den röda linjen markerar droppkamera transekten. Figur 6 Backscatterbild av transekt T43. Figur 7 Kombinationsbild av transekt T43. 18

19 6.2. Transekt T44 Transekt T44 är belägen i en förkastningsspricka. Transektens längd är ca 1.6 km och går över ett flertal gropar som liknar pockmarks. De undersökta strukturerna flankeras av hårdare material som troligtvis är exponerad berggrund, tolkningen är baserad på batymetriskdata och backscatterdata. I groparnas mitt saknas indikationer på gas i de ytnära sedimenten och videodata ger heller inga indikationer till förekomst av gas. Figur 8 Batymetrisk bild av transekt T44. Figur 9 Backscatterbild av transekt T44. Figur 10 Kombinationsbild av transekt T44. 19

20 6.3. Transekt T45 Transekt T45 är belägen i den nordöstra delen av det undersökta området. Transektens längd är ca 0.7 km. De undersökta groparna har mycket branta sidor med en lutning som på flera ställen överstiger 70 grader. Sidorna består av exponerad berggrund verifierat från videodata. Figur 11 Batymetrisk bild av transekt T45. Figur 12 Backscatterbild av transekt T45. Figur 13 Kombinationsbild av transekt T45. 20

21 6.4. Transekt T46 Transekt T46 är belägen ovan en förkastningsspricka. Transektens längd är ca 0.9 km. Undersökta strukturer flankeras av berg verifierat från videodata men är klart dominerade av mjuka sediment. Backscatter kan tyda på gasmättade ytsediment i groparnas mitt. Videodata ger dock inga indikationer till förekomst av gas. Figur 14 Batymetrisk bild av transekt T46. Figur 15 Backscatterbild av transekt T46. Figur 16 Kombinationsbild av transekt T46. 21

22 6.5. Transekt T47 Transekt T47 är belägen den nordöstra delen av det undersökta området. Transektens längd är ca 1.6 km. Undersökta strukturer ligger i topografiskt varierande område och flankeras av exponerad berggrund. Groparnas sidor har en lutning som på ett par platser överstiger 70 grader där de är som brantast. Inga spår av gas i ytsediment baserat på backscatter. Figur 17 Batymetrisk bild av transekt T47. Figur 18 Backscatterbild av transekt T47. Figur 19 Kombinationsbild av transekt T47. 22

23 6.6. Transekt T48 Transekt T48 omfattar en distinkt grop i havsbotten. Transektens längd är ca 0.6 km. Undersökt struktur ligger i topografiskt varierande område och flankeras, framför allt på östsidan, av berggrund verifierat från videodata. Inga spår av gas i ytsediment baserat på backscatter. Figur 20 Batymetrisk bild av transekt T48. Figur 21 Backscatterbild av transekt T48. Figur 22 Kombinationsbild av transekt T48. 23

24 6.7. Transekt T49 Transekt T49 består av tre fördjupningar. Transektens längd är ca 1.6 km. Undersökta strukturer ligger i topografiskt varierande område och flankeras av enstaka fläckar av berggrund. Mittenstrukturens östsida består av en brant med som mest över 70 graders lutning. Inga spår av gas i ytsediment baserat på backscatter. Figur 23 Batymetrisk bild av transekt T49. Figur 24 Backscatterbild av transekt T49. Figur 25 Kombinationsbild av transekt T49. 24

25 6.8. Transekt T50 Transekt T50 består av en avlång fördjupning. Transektens längd är ca 1.2 km. Undersökt struktur ligger i topografiskt varierande område och flankeras av enstaka fläckar av berggrund verifierat från videodata. Inga spår av gas i ytesedimentet baserat på backscatter. Figur 26 Batymetrisk bild av transekt T50. Figur 27 Backscatterbild av transekt T50. Figur 28 Kombinationsbild av transekt T50. 25

26 7. esultat Arter Totalt kördes 8 videotransekter (Tabell 6), där varje transekt täckte en eller flera pockmarks. Den längsta transekten var på ca 1.6 km, och den kortaste på ca 540 m. Totalt kördes ca 8.9 km videotransekt i pockmarksområdet. Längs varje transekt togs en stillbild var femtionde meter. Faunan identifierades ner till lägsta möjliga taxonomiska nivå. Av de 8 videotransekter som kördes visade det sig att 5 hade inslag av hårdbotten. esterande transekter bestod enbart av mjukbotten. På samtliga transekter finns den större piprensaren Funiculina quadrangularis i mjukbotten och på 6 av 8 transekter observerades även den kommensala piprensarormstjärnan Asteronyx loveni. Båda dessa arterna är rödlistade i kategorin Starkt hotad (EN). Sjöpennor ur släktena Virgularia och Halipteris var vanligt förekommande. I dessa släkten finns rödlistade arter, dock är deras karaktärer svåra att urskilja vilket gjorde att det i många fall var svårt att sätta individen till art. Andra vanligt förekommande rödlistade arter är sjöstjärnan Psilaster andromeda (Nära hotad, NT), kosterpiprensaren Kophobelemnon stelliferum (Sårbar, VU), samt arter ur släktet Munida (VU). En individ av arten havsmus Chimaera monstrosa (EN) noterades samt ett antal bläckfiskar, som beteendemässigt påminner om den rödlistade arten Eledone cirrhosa (EN). Hål i havsbottensedimentet gjorda av bioturberande arter var vanligt förekommande. På vissa transekter var sedimentet upprört av bökande gråsej så att sikten blev nästintill obefintlig. Ungefär hälften av transekterna visade sig innehålla hårdbotten, dock inget substrat som skulle kunna härledas till karbonatutfällningsformationerna bubbelrev. Vanligast återfanns hårdbotten dessutom på sidorna och inte i centrum av pockmarksen. På dessa hårdbottnar hittades rödlistade arter som hornkorallen Paramuricea placomus (EN), medusahuvud Gorgonocephalus caputmedusae (NT) och mindre kungsfisk Sebastes viviparus (NT). Andra intressanta arter var Swiftia sp., Henricia sp. samt Pteraster sp. Ett stort antal svamparter, hydroider, tagghudingar m.m. observerades också så fort hårdbotten träder fram. Tabell 6 Transekternas position Transekt ID Start X (Öst) Start Y (Nord) Start LAT Start LNG Stopp X (Öst) Stopp Y (Nord) Stopp LAT Stopp LNG Längd (m) T , , T , , T , , T , , T , , T , , T , , T , ,

27 7.1. ödlistade arter 10 arter som är rödlistade hittades i pockmarksområdena och finns presenterade nedan i Tabell 7. Viss fauna har inte kunnat sättas till art, men då det troligen rör sig om en rödlistad art redovisas dessa i tabell 8. Tabell 7 ödlistade arter ödlistade arter Exempelbild Transekt ID Kategori 2010 Actinostola callosa T48, T50 Sårbar (VU) Asteronyx loveni T43, T44, T46, T48, T49, T50 Starkt hotad (EN) Calocaris macandreae / Calocarides coronatus T46 Sårbar (VU) Chimaera monstrosa T48 Starkt hotad (EN) Funiculina quadrangularis Samtliga transekter. Starkt hotad (EN) 27

28 ödlistade arter Exempelbild Transekt ID Kategori 2010 Gorgonocephalus caputmedusae T45 Nära hotad (NT) Kophobelemnon stelliferum T43, T44, T45, T46 Sårbar (VU) Paramuricea placomus T45 Starkt hotad (EN) Psilaster andromeda T43, T44, T45, T46, T47, T48, T49, T50 Nära hotad (NT) Sebastes viviparus T45 Nära hotad (NT) 28

29 Tabell 8. Funna taxa som troligen är rödlistade arter. Taxa Exempelbild Transekt ID Kategori 2010 Swiftia sp. T27 Kunskapsbrist (DD) 1 Halipteris sp. T05, T06, T07, T09, T13, T16, T19, T24, T25, T27 Sårbar (VU) 2 Henricia sp. T24 Sårbar (VU) 3 Munida sp. T01, T02, T03, T04, T06, T08, T09, T10, T14, T15, T16, T17, T19, T22, T24, T25, T27, T28 Sårbar (VU) 4 ctopodidae T04 Starkt hotad (EN) 5 29

30 Taxa Exempelbild Transekt ID Kategori 2010 Pteraster sp. T28 Sårbar (VU) 6 Virgularia sp. T05, T06, T07, T08, T09, T10, T11, T12, T13, T14, T16, T17, T19, T20, T21, T22, T23, T24, T26, T28 Sårbar (VU) 7 1 Finns ingen rödlistklassning för släktet Swiftia, däremot är arten S. pallida inom släktet klassad som (DD). 2 Finns ingen rödlistklassning för släktet Halipteris, däremot är arten H. finmarchica inom släktet klassad som (VU). 3 Finns ingen rödlistklassning för släktet Henricia, däremot är arten H. pertusa inom släktet klassad som (VU). 4 Finns ingen rödklassning för släktet Munida, däremot är arterna M. rugosa, M. sarsi och M. tenuimana klassade som (VU). 5 Finns ingen rödlistklassning för familjen ctopidae, däremot är arten Eledone cirrhosa inom familjen klassad som (EN). 6 Finns ingen rödklassning för släktet Pteraster, däremot är arten P. pulvillus inom släktet klassad som (VU). 7 Finns ingen rödklassning för släktet Virgulaira, däremot är arten V.tuberculata inom släktet klassad som (VU). 30

31 Antal taxa På samtliga transekter körda i pockmarksområdena hittades arter eller släkten som är upptagna på Artdatabankens rödlista. En jämförelse mellan antal taxa/transekt visas i (Tabell ). Tabell 9 Antal taxa/transekt ödlistade taxa Övrig taxa 5 0 T43 T44 T45 T46 T47 T48 T49 T50 Transekt ID En okänd art av grävande anemon förd som Cerantharia i protokollen är vanligt förekommande och då speciellt i övergångszonen mellan mjuk- och hårdbotten. Denna art är till största sannolikhet samma art som Tomas Lundälv hittat tidigare och som Hans G. Hansson tror rör sig om den ännu okända vuxna fasen av Arachnactis albida, omnämnd under arten Pachycerianthus multiplicatus (Hansson, 2011) Fiskeredskap / Påverkan I transekt T50 noterades en tamp liggandes på sedimentet (10). Utefter 3 av transekterna, T43, T46 och T50, syntes spår/skåror i sedimentet som möjligtvis kan vara trålspår. För positioner för spåren, se beskrivningarna för varje transekt i Appendix B. Tabell 10 Position på fiskeredskap detekterade längs transekterna. Fiskeredskap Foto Transekt ID Position Tamp liggandes på botten. Uppskattningsvis 5 cm tjock. T50 X: Y: LAT: 58,47539 LNG: 10,

32 7.3. Arter för gropstrukturer I uppdraget ingick att eftersöka typiska arter för naturtypen 1180 enligt en lista sammanställt av Artdatabanken ( ). Inget 1180-habitat hittades vid undersökningarna. Istället gallrades listan och de arter som är möjliga att identifieras med hjälp av droppkamera togs fram (Appendix A). Nedan presenteras artsammansättningen för de två identifierade typerna av gropstrukturer (se kap 6) baserat på den nya artlistan. I Tabell 81 sammanställs arterna funna enligt listan och är uppdelade i två grupper gasinducerade- och ströminducerade gropar. Här delas dessa upp i två typer varav en typ definieras som ströminducerade. Det skall dock noteras att enligt resonemanget i kapitel 6 kan transekterna 45 samt 47, 48, 49 och 50 ha en mer komplicerat bildningsätt som kan inkludera gasläckage. Tabell 8 Funna arter för de olika gropstrukturerna Artlista gropstrukturer Ströminducerade Transekt 45 Transekt 47 Transekt 48 Transekt 49 Transekt 50 Atlantopandalus Atlantopandalus propinqvus propinqvus Asteronyx loveni Asteronyx loveni Asteronyx loveni Axinella Axinella Atlantopandalus Atlantopandalus Bolocera tuediae infundibuliformis infundibuliformis propinqvus propinqvus Axinella rugosa Axinella rugosa Axinella Funiculina infundibuliformis quadrangularis Axinella rugosa Bolocera tuediae Bolocera tuediae Axinella rugosa Myxine glutinosa Bolocera tuediae Filograna implexa Filograna implexa Bolocera tuediae Psilaster andromeda Filograna implexa Funiculina quadrangularis Gorgonocephalus caputmedusae Kophobelemnon stelliferum Myxine glutinosa Paramuricea placomus Phakellia ventilabrum Psilaster andromeda Funiculina quadrangularis Myxine glutinosa Phakellia ventilabrum Psilaster andromeda Sabella pavonina Filograna implexa Funiculina quadrangularis Myxine glutinosa Phakellia ventilabrum Psilaster andromeda Sabella cf pavonina Gasinducerade Transekt 43 Transekt 44 Transekt 46 Atlantopandalus propinqvus Asteronyx loveni Asteronyx loveni Bolocera tuediae Funiculina quadrangularis Atlantopandalus propinqvus Kophobelemnon stelliferum Bolocera tuediae Brosme brosme Funiculina quadrangularis Kophobelemnon stelliferum Myxine glutinosa Psilaster andromeda Myxine glutinosa Psilaster andromeda Funiculina quadrangularis Kophobelemnon stelliferum Myxine glutinosa Psilaster andromeda Funicula quadrangularis Myxine glutinosa Phakellia ventilabrum Psilaster andromeda 32

33 8. Slutsatser Av de 8 videotransekter som kördes visade det sig att 5 hade inslag av hårdbotten. esterande transekter bestod enbart av mjukbotten som ofta karakteriserades av olika arter av sjöpennor. Mjukbottensamhällen med sjöpennor ingår i SPAs lista över hotade och/eller minskande habitat Seapen and burrowing megafauna communities (SPA Commission, 2011). Inget Annex 1 habitat, i EU:s Art- och habitatdirektiv, existerar för dessa samhällen. Djupa spår i botten har observerats på vissa transekter, möjligen orsakade av trålning, ankring eller tidigare biologisk botteninventering. På hårdbottnarna hittades ett flertal rödlistade arter samt ett stort antal svamparter, hydroider, tagghudingar m.m. Hårdbotten med denna unika sammansättning ingår även den i SPAs lista över hotade och/eller minskande habitat, Coral gardens (SPA Commission, 2010a) (där hornkorall hittats) samt Deep-sea sponge aggregations (SPA Commission, 2010b). Habitaten ingår delvis under EU:s Art- och habitatdirektiv, Annex eefs. Den enda förekomst av fiskeredskap som hittades var en tamp som kan ses i Tabell. International Convention for the Prevention of Pollutions from Ships (MAPL) är ett regelverk från International Maritime rganisation (IM) vilket bland annat säger att inget får kastas överbord, där t.ex. nystan av fiskelinor ingår. Dessutom skall all fiskeutrustning som går förlorad föras i skeppsdagboken samt rapporteras (IM, 2012). Vid en jämförelse mellan transekterna så framstår det som att mjukbottenshabitatet som noterats på samtliga transekter är relativt snarlika. De karaktäriseras av sjöpennor, och då kanske framförallt av den starkt hotade (EN) arten större piprensare, F. quadrangularis, samt kosterpiprensaren, K. stelliferum (Sårbar, VU). Detta mjukbottenhabitatet är inte kategoriserat som ett Annex 1 habitat, men hyser i detta område en rad olika rödlistade arter. Skillnaden är större mellan de olika hårdbottenområdena. Av de fem transekter där hårdbotten fanns, noterades hornkoraller och medusahuvud på en av dem, T45. Närvaro av hornkoraller (EN) och medusahuvud (Nära hotad, NT) torde höja detta områdets naturvärde jämfört med områden där dessa saknas och där det framförallt är Poriferaarter som dominerar, och då främst P. ventilabrum och M. lingua. Svampdjuren omfattas ännu inte av rödlistan. Båda dessa typer av hårdbotten ingår dock delvis i Annex eefs samt SPAs skyddsvärda habitat. Något som ytterligare höjer naturvärdet för hårdbottnar är bristen på hårda ytor i pockmarksområdet jämfört med arealen av mjukbotten. Mätningarna visade också fördelen med att använda ett högupplöst multibeamlod för vidare kartering av hårdbottnar. I dessa områden hittas många av de rödlistade arterna och för framtida undersökningar kan förslagsvis en metod som gör nytta av multibeamteknik med hög upplösning användas. Baserat på äldre multibeamdata eller annan ekolodsdata mäts ett antal linjer som i förhand valts ut. Därefter kan ett urval göras ombord på undersökningsfartyget för att bestämma intressanta hotspots för dyk eller bottenskrap. Genom att använda ett sådant tillvägagångssätt kan tiden för V och/eller droppkamera optimeras. 33

34 9. eferenser Council Directive 92/43/EEC. (1992). Council Directive 92/43/EEC. The Council of the European Communities. Hansson, H. G. (2011). Marina sydskandinaviska 'evertebrater' -ett naturhistoriskt urval-. Tjärnö: Sven Lovéns cetrum för marina vetenskaper. IM. (2012). Guidelines for the implementation of MAPL Annex V, 2012 Ed. IM. JNCC. (u.d.). MNC SACF abundance scale. Hämtat från SPA Commission. (2010a). Background Document for Coral gardens 486/2010. SPA Commision. SPA Commission. (2010b). Background Document for Deep-sea sponge aggregations 485/2010. SPA Commision. SPA Commission. (2011). Background Document for Seapen and Burrowing megafauna communities 481/2010. SPA Commision. 34

35 Appendix A - artlista för gropstrukturer Med droppkamera (video/foto) identifierbara arter i gropstrukturer Svenskt namn Scientific name rganismgroup Filograna implexa Placostegus tridentatus Sabella pavonina Havsborstmaskar Havsborstmaskar Havsborstmaskar Hydroides norvegicus Havsborstmaskar gåsfots/kostersjöpenna Kophobelemnon stelliferum Nässeldjur större piprensare Funiculina quadrangularis Nässeldjur Bolocera tuediae Nässeldjur Paramuricea placomus Nässeldjur Primnoa resedaeformis Nässeldjur karamellräka Atlantopandalus propinqvus (G. Sars, 1870) Kräftdjur Pontophilus norvegicus Kräftdjur skär glasräka Pasiphaea multidentata Kräftdjur Munida rugosa Kräftdjur lubb Brosme brosme Fisk vitling Merlangius merlangus Fisk pirål Myxine glutinosa Fisk lyrsjöborre Brissopsis lyrifera Tagghudingar sköldormstjärna Amphilepis norvegica Tagghudingar andromedasjöstjärna Psilaster andromeda Tagghudingar ätlig sjöborre Echinus esculentus Tagghudingar medusahuvud Gorgonocephalus caputmedusae Tagghudingar Phakellia ventilabrum Svampdjur Axinella rugosa Svampdjur Axinella infundibuliformis Svampdjur neptunussnäcka Neptunea antiqua Blötdjur eteporella beaniana Mossdjur krusbärssjöpung Dendrodoa grossularia Manteldjur 35

36 Appendix B - artlistor, videotransekter T43 Datum Tid (UTC) 07:08:36 08:16:32 Djup (m) Längd (m) 545 X (WGS 84, UTM 32) Y (WGS 84, UTM 32) LAT (WGS84, GG.ggggg) 58, ,34632 LNG (WGS84, GG.ggggg) 10, ,36460 Startposition SACF ATHPDA Atlantopandalus propinqvus Caridea F Crangonoidea Munida sp. Pandalidae F CHDATA Brosme brosme Lumpenus lampretaeformis Myxine glutinosa Pleuronectiformes Polachius virens P CNIDAIA Bolocera tuediae Ceriantharia Funiculina quadrangularis Halipteris sp. Kophobelemnon stelliferum Virgularia sp. ECHINDEMATA Asteronyx loveni Psilaster andromeda MLLUSCA ctopodidae Habitatbeskrivning Fiskeredskap / skador T43 innehåller bara mjukbotten. Utefter transekten kan flera djupa spår ses, möjligtvis från fiskeredskap. 36

37 Datum Tid (UTC) 08:59:02 11:06:40 11:06:58 12:22:31 Djup (m) Längd (m) X (WGS 84, UTM 32) Y (WGS 84, UTM 32) LAT (WGS84, GG.ggggg) 58, , , ,36940 LNG (WGS84, GG.ggggg) 10, , , ,45530 ANNELIDA Sabella sp. HYDZA Hydrozoa ATHPDA Startposition Munida sp. Pandalidae F F BYZA Lumpenus lampretaeformis Myxine glutinosa Pices <15 cm Pleuronectiformes Pollachius virens Sebastes sp. CNIDAIA Funiculina quadrangularis C Kophobelemnon stelliferum F F Cerianthida Halipteris sp. Virgularia sp. ECHINDEMATA Asteronyx loveni Echinocardium cordatum Asteroidea Psilaster andromeda phiuroidea MLLUSCA Buccinidae PIFEA Mycale lingua Porifera Habitatbeskrivning T44 P Lera med frekvent förekommande sjöpennnor. Stora hålor i sedimentet. SACF Litet område med hårdbotten. Lera med frekvent förekommande sjöpennnor. Stora hålor i sedimentet. 37

38 Datum Tid (UTC) 15:02:17 15:11:00 18:13:21 18:41:52 18:47:13 19:25:24 19:41:43 19:50:00 Djup (m) Längd (m) X (WGS 84, UTM 32) Y (WGS 84, UTM 32) LAT (WGS84, GG.ggggg) 58, , , , , , , ,44155 LNG (WGS84, GG.ggggg) 10, , , , , , , ,55134 ANNELIDA Startposition Filograna implexa P P P Sabella cf pavonina ATHPDA Atlantopandalus propinquus A C C Lithodes maja Munida sp. C F F Pandalus borealis F F BACHIPDA Novocrania cf anomala P P CHDATA Brosme brosme Myxine glutinosa F Pollachius virens P P ajidae Sebastes viviparus C Trisopterus esmarkii F F C CNIDAIA Bolocera tuediae F F F Ceriantharia Funiculina quadrangularis C Halipteris sp. F F Hydrozoa Kophobelemnon stelliferum F Paramuricea placomus C A C Cf Swiftia pallida P P Virgularia sp. F ECHINDEMATA Echinidae A C Gorgonocephalus caputmedusae F A A C Henricia sp. phiura ophiura (F) F F F phiuridae Psilaster andromeda Pteraster sp. Cf Stichastrella rosea ECHIUA Bonellia viridis MLLUSCA Buccinidae (Cf Neptunea antiqua) F Pseudamussium peslutrae C F F PIFEA Axinella infundibuliformis C F C Axinella rugosa A C Mycale lingua A A C Phakellia ventilabrum F A C A Habitatbeskrivning Fin siltig (?) lera med mindre och större hål från grävande fauna. Mycket vanlig är Pseudamussi um peslutrae. T45 Grusig lera med större och mindre skalgrus. Många av skalen ser ut att vara från Acesta excavata F F Bergvägg med block och sten i basen SACF Block och stenar Lera med silt Block, berg F Lera med silt. Skalfragment och en sten 38

39 Date Time (UTC) 12:58:35 14:46:39 Water depth range (m) Length (m) 795 X (WGS 84, UTM 32) Y (WGS 84, UTM 32) LAT (WGS84, GG.ggggg) 58, ,38733 LNG (WGS84, GG.ggggg) 10, ,42742 ATHPDA Atlantopandalus propinqvus Calocaris macandrea / Calocarides coronatus Caridea Crangonoidea Munida sp. Pandalidae CHDATA Glyptocephalus cynoglossus Lumpenus lampretaeformis Myxine glutinosa Pleuronectiformes Pollachius virens Trisopterus esmarkii CNIDAIA Bolocera tuediae Ceriantharia Funiculina quadrangularis Halipteris sp. Kophobelemnon stelliferum Virgularia sp. ECHINDEMATA Asteroidea Asteronyx loveni phiuridae Psilaster andromeda T46 Startposition SACF P Habitatbeskrivning T46 innehåller bara mjukbotten. Utefter transektet kan flera djupa spår ses, möjligen från bottentrålning. Vid dessa trålskadade områden kan ingen stor piprensare ses. Generellt lite fauna. Trålspår?:X Y Trålspår?:X Y Fiskeredskap / skador Trålspår?:X Y Trålspår?:X Y Trålspår?:X Y

40 Datum Tid (UTC) 23:42:37 01:06:07 01:15:52 01:16:50 01:52:10 01:55:17 02:00:01 02:01:35 02:02:50 02:04:06 02:11:01 02:13:19 02:21:46 02:24:03 02:38:27 03:19:21 Djup (m) Längd (m) X (WGS 84, UTM 32) Y (WGS 84, UTM 32) LAT (WGS84, GG.ggggg) 58, , , , , , , , , , , , , , , ,47406 LNG (WGS84, GG.ggggg) 10, , , , , , , , , , , , , , , ,60957 ANNELIDA Startposition Filograna implexa C C Sabella pavonina C(A) ATHPDA Atlantopandalus propinqvus Caridea Munida sp Nephrops norvegicus Pandalidae CHDATA Gadus morhua Glyptocephalus cynoglossus Lumpenus lampretaeformis Myxine glutinosa F F Pleuronectiformes Pollachius virens P P P P P P P P P P P Trisopterus esmarkii CNIDAIA Bolocera tuediae C F F F C Ceriantharia Funiculina quadrangularis F Halipteris sp. C F F Hydrozoa Pennatula phosphorea Pachyceraianthus multiplicatus Virgularia sp. ECHINDEMATA Asteroidea Echinoidea F F F F F F Henricia sp. phiuridae F Psilaster andromeda Spatangoida MLLUSCA Buccinidae Pseudamussium peslutrae PIFEA Axinella infundibuliformis F F Axinella rugosa F F F F F Mycale lingua F F F F F F Phakellia ventilabrum C F F F F Porifera F F F F F F F Habitatbeskrivning Mjukbotten med fåtal stenar Mjukbotten med sten Berghäll Mjukbotten, med sten Berghäll T47 Mjukbotten Berghäll och mjukbotten med stenar SACF Mjukbotten med stenar Berghäll, sten och lite mjukbotten Mjukbotten med stenar Berghäll, sten och lite mjukbotten Mjukbotten inslag av skal med enskilda stenar och block Stenar, block och häll F Mjukbotten med sten Mjukbotten, och block. mycket fisk Mycket fisk. 40

41 Datum Tid (UTC) 22:03:32 22:15:25 22:17:05 22:31:43 22:34:19 22:49:47 23:08:27 23:17:21 Djup (m) Längd (m) X (WGS 84, UTM 32) Y (WGS 84, UTM 32) LAT (WGS84, GG.ggggg) 58, , , , , , , ,47798 LNG (WGS84, GG.ggggg) 10, , , , , , , ,57395 ANNELIDA Startposition Filograna implexa P P P P Sabella cf pavonina ATHPDA Atlantopandalus propinqvus F F Lithodes maja Munida sp. Pandalus borealis F F CHDATA Chimaera monstrosa Glyptocephalus cynoglossus F Myxine glutinosa F F F F F F Pollachius virens P P P P P P P Trisopterus esmarkii F F F F CNIDAIA Cf Actinostola callosa Cf Athenaria (Ceriantharia?) F Bolocera tuediae C C Ceriantharia Sertularella/Abietinaria Funiculina quadrangularis F F C F A Halipteris sp. Hydrozoa P P P Metridium senile Virgularia sp. ECHINDEMATA Asteronyx loveni Cf Antedon sp. Echinidae (Gracilechinus sp./echinus sp.) Henricia sp. F phiura ophiura F C F F F Parastichopus tremulus Psilaster andromeda Cf Pteraster obscurus Pteraster sp. MLLUSCA Buccinidae (Cf Neptunea antiqua) F Pseudamussium peslutrae F F F PIFEA Axinella infundibuliformis Axinella rugosa Mycale lingua F C C Phakellia ventilabrum C A Porifera Habitatbeskrivning Siltig bioturberad lera med hål i. Antagligen ser man sjöborrar nedgrävda här och där. Hårdbotten (Häll och block) med sediment ovanpå. T48 F Fin siltig lera med många hål. SACF P C C Grus, lera, sten varpå en bergknalle tar vid. F Fin siltig lera med polychaetrör och stenar F Fin siltig lera. Fin lera med sjöpennor 41

42 T49 Datum Tid (UTC) 23:18:12 01:38:41 Djup (m) Längd (m) 1643 X (WGS 84, UTM 32) Y (WGS 84, UTM 32) LAT (WGS84, GG.ggggg) 58, ,44925 LNG (WGS84, GG.ggggg) 10, ,58407 Startposition SACF ATHPDA Caridea Munida sp. Nephrops norvegicus Pandalidae CHDATA Glyptocephalus cynoglossus F Lumpenus lampretaeformis Myxine glutinosa Trisopterus sp. CNIDAIA Bolocera tuediae F (C) Ceriantharia Funiculina quadrangularis Halipteris sp. F Virgularia sp. ECHINDEMATA Asteroidea Asteronyx loveni phiuroidea Psilaster andromeda MLLUSCA Buccinidae ctopodidae Pseudamussium peslutrae F Habitatbeskrivning Lerbotten genom hela transekten. lika sjöpennor vanliga liksom Bolocera tuediae. A. loveni synts vid några enstaka tillfällen. 42