Sida 2. Signering av justerare på varje sida

Transkript

1 SAMMANFATTNING Följande dokument är Samordningsförbundet Göteborg Nordosts årsredovisning för Dokumentet ger en övergripande bild av hur verksamheten bedrivits, hur ekonomiska resurser har använts och med vilka resultat. Årsredovisning 2017 Dnr Sida 1

2 Styrelsen för Samordningsförbundet Göteborg Nordost, organisationsnummer , avger årsrapport för Samordningsförbundet upprättar delårsbokslut per sista mars, sista augusti samt årsbokslut. Sida 2

3 Ordfö rande har ördet 2017 har varit ett händelserikt år för samordningsförbundet Göteborg Nordost. Inför 2017 hade styrelsen för första gången utvärderat sitt arbete. Resultatet var övervägande positivt. Det gav vissa lärdomar och tankar och det visade på en transparens som vi i styrelsen efterfrågat. När jag Maria Öystilä tog över som ordförande efter Åsa Wallentin använde jag utvärderingen som underlag för mitt arbete som ordförande under Det har varit ett år där förbundet har arbetat för att ställa om verksamheterna och synen på vad vi i Nordöstra Göteborg vill att ett förbund skall vara ändrade förbundet sin vision och under 2017 togs en ny logotype fram. Logotypen symboliserar samarbete, seriositet, hjälpsamhet, positivitet och koordination och färgen signalerar framåtanda och aktion. En bra och tydlig sammanfattning av vad vi i styrelsen vill att förbundet skall stå för. Under året har tjänstemännen tillsammans med styrelsen fortsatt den översyn av förbundet som påbörjades under Målsättningen har varit att ställa om befintliga aktiviteter och även skapa nya insatser som tydligt följer vision, intention och mål. Förbundets vision vi hjälps åt till arbete och självständigt liv har genomsyrat arbetet. Arbetet har varit genomtänkt, transparent och målinriktat. Vi i styrelsen har arbetat för att skapa ökad tydlighet när det gäller förbundets uppdrag, hur vi följer upp det vi gör och hur vi fattar våra beslut. Under 2018 kommer det arbetet att fortsätta. Styrelsen har också fattat fler intressanta beslut gällande kompetens om kulturmöten och migration, i form av ett samarbete med Religionsvetarna. Delar av styrelsen har också deltagit i jämställdhetsutbildning under fyra dagar, något som bland annat resulterade i ett yrkande från vice ordförande, att jämställdhetsfokus skall genomsyra samtliga tjänsteutlåtanden. Diskussioner har också förts om fortsatta engagemang i ESF-projekt framöver. ESF-projekt skapar möjligheter att arbeta med att testa nya metoder som kan leda till att vi blir ännu bättre på att möta de målgrupper som vi finns till för. Jag ser med stor entusiasm fram emot 2018 och det skall bli spännande att se på hur de nya verksamheterna som vuxit fram under 2017 kommer att verkställas men också med viss tillförsikt kring debatten om den eventuella sammanslagningen av de fyra Göteborgsförbunden. Det har varit väldigt spännande och roligt att vara förbundets styrelseordförande under Jag säger nu tack för mig och välkomnar nya ordföranden Ali Moeeni! Maria Öystilä Sida 3

4 1. Förvaltningsberättelse Årsredovisningen innehåller en översiktlig redogörelse av resultat och verksamhetsutveckling samt en redovisning av det ekonomiska utfallet för budgetåret Intentionen med finansiell samordning är att underlätta en effektiv resursanvändning med syfte att hindra att människor hamnar i rundgång mellan olika myndigheter. Målgruppen för finansiell samordning är kvinnor och män i förvärvsaktiv ålder som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. De samordnade resurserna ska användas till insatser med syfte att återställa eller öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Genom ett myndighetsgemensamt ansvar får deltagande kvinnor och män tillgång till koordinerade rehabiliteringsinsatser och kan på så sätt närma sig ett arbete eller studier. Förbundet har ingen anställd personal utan samtliga medarbetare i verksamheterna och på kansliet har kvar sin grundanställning hos någon av parterna. För varje verksamhet finns en styrgrupp, bestående av representanter från samtliga berörda parter samt förbundschef/biträdande förbundschef och samordnare. Styrgrupperna är ett viktigt instrument för uppföljning av insatsernas måluppfyllelse, verksamhetsutveckling och styrning. Samordningsförbundet Göteborg Nordost har under perioden bedrivit verksamheter som riktar sig till individer i behov av samordnad rehabilitering. Många har varit i gång under flera år. Varje insats planeras med deltagande av samverkansparterna. 1.1 Sammanfattning av verksamhetsåret Ekonomiskt resultat Under 2017 har förbundschef tillsammans med styrelsen fortsatt den översyn av förbundets verksamhet som tog fart Det har resulterat i flera finansiella avslut samt flera nya satsningar på finansiell samordning. De totala intäkterna för 2017 var : -, resultatet blev : -, utgående eget kapital: : - och balansomslutning: : Verksamhetsutveckling 2017 har varit ett år av omställning. Styrelsen har fattat beslut om att från och med 2018 drar förbundet tillbaka finansieringen av de nio samverkansteam som funnits på vårdcentralerna i nordost samt av Ungdomscentrum. Det har därför varit fokus på frågor som är kopplade till detta, bland annat kring implementering, avveckling och hur vi tar tillvara på och fortsatt använder den kunskap som finns. Nya verksamheter som startas upp under 2018 har planerats fram. Dessa kommer delvis ersätta vårdcentralsteamen och ungdomscentrum, men Sida 4

5 framförallt kommer de möta dagens aktuella behov som lyfts fram i olika behovsinventeringar. Förbundet har också haft möjlighet att under året göra en del tillfälliga satsningar. Dessa, liksom alla övriga insatser och verksamsamheter beskrivs under årsredovisningens punkt 2 och 3. Almedalsveckan Finsam arrangerar årligen frukostmöten, lunchseminarier, torgmöten och workshops under Almedalsveckan i Visby. Temat för 2017 var Att rusta, skapa och samverka och de fem olika frukostmötena hade olika teman som utgångspunkt. Samordningsförbundet ansökte om och beviljades medverkan under en av dagarna, och stod då också som medarrangör. Hälsosteget AKTIV deltog under temat hälsa & integration där de fick möjlighet att berätta om sin verksamhet och sitt arbete med hälsolitteracitet. Övriga dagar ägnades åt omvärldsbevakning och nätverkande samt deltagande i olika seminarier. Överlag lärorika och givande dagar! Styrelseutvärdering Styrelsen har utvärderat sitt arbete för andra året i rad, resultatet är dock inte färdigt och analyserat Resultat på individnivå 806 deltagare registrerades in i förbundets individinsatser, 496 kvinnor och 310 män. Fördelningen i procent mellan kvinnor och män, 62 38, är i princip densamma som de två föregående åren Resultat på strukturell nivå Kunskapsdialoger, styrgrupper, beredningsgruppsmöten och konferenser med de olika aktiviteterna har varit återkommande strukturella insatser. 1.2 Om förbundet Intentionen för Samordningsförbundet Göteborg Nordost är att alla människor är lika mycket behövda, värdefulla och bidrar tillsammans till samhällets utveckling. Grunden i välfärden är att så många som möjligt hjälps åt att bidra och tillsammans skapar vi en välfärd med gemensamma rättigheter och skyldigheter. Samordningsförbundets avsikt är att kvinnor och män i nordöstra Göteborg får möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Samordningsförbundets vilja är att utifrån ett aktivt handledande synsätt öka möjligheterna för invånare i behov av samordnad rehabilitering att nå närmare arbete och/eller studier. Sida 5

6 1.2.1Organisation Samordningsförbundet är en fristående juridisk organisation med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalands region samt Göteborgs kommun med stadsdelarna Östra Göteborg och Angered som medlemmar. Förbundets organisation består av en styrelse som utses av medlemmarna. Till sin hjälp har den ett kansli bestående av en förbundschef, Mattias Lundqvist samt en biträdande förbundschef, Henrik Westerberg Historik Samordningsförbundet bildades januari Lagrum Samordningsförbundet verkar utifrån Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210) och förbundsordningen som beslutats av samordningsförbundets medlemmar. Lagens syfte är att ge lokala aktörer möjligheter att utveckla samverkan inom rehabiliteringsområdet och samordna gemensamma insatser riktade till personer i behov av samordnad rehabilitering samt underlätta en effektiv resursanvändning. Samordningsförbundet följer även lagen om kommunal redovisning (1997:614) och kommunallagen (1991:900) i tillämpliga delar Uppdrag De verksamheter som förbundet finansierar kompletterar myndigheternas ordinarie verksamhet. Samordningsförbundens uppgift är i första hand att verka för att medborgare ska få stöd och rehabilitering till egen försörjning. På individnivå verkar samordningsförbundet genom att finansiera insatser som bedrivs av de samverkande parterna. Samordningsförbundet stödjer också aktivt insatser som syftar till att skapa strukturella förutsättningar för att myndigheterna ska kunna samarbeta bättre. Det kan t.ex. handla om kompetensutveckling och kunskapsutbyte Finansiering/Medlemsavgifter 2017 års tilldelning från förbundsmedlemmarna uppgick till kronor, där Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bidrar med hälften av medlen, Västra Götalands regionen med en fjärdedel och Göteborgs kommun med stadsdelarna Östra Göteborg och Angered står tillsammans för resterande fjärdedel. Sida 6

7 Inkluderande Rehabilitering är ett gemensamt projekt mellan Samordningsförbunden i Göteborg och kranskommunerna. Projektet stöds av Europeiska Socialfonden, ESF, som tillsammans med de sex samordningsförbunden finansierar projektet. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen DELTA är projektägare. Genom att gå samman i ett projekt för att öka tillgängligheten till rehabilitering för dem som har behov av den, skapas möjlighet att arbeta både med generella frågor men också specifikt för att utveckla arbetet med människor av olika kön, etnicitet, funktionsnivå och ålder. Det övergripande projektet möjliggör kunskapsöverföring mellan de olika delprojekten och Samordningsförbunden, vilket medför att alla får kunskap även om de målgrupper som är i minoritet i det egna förbundet. Samordningsförbundets intäkter 2017 från ESF var kronor Verksamhetsidé och vision Samordningsförbundets vision är Vi hjälps åt till arbete och självständigt liv. Målet för Samordningsförbundet Göteborg Nordost är att vi arbetar för invånare i Nordöstra Göteborg med fokus på integration och hälsa; arbetet skall främja arbete och studier. 2. Beskrivning av verksamheten Målet för Samordningsförbundet Göteborg Nordost är att arbeta för invånare i Nordöstra Göteborg med fokus på integration och hälsa; arbetet skall främja arbete och studier. Genom att upprätta såväl strukturella som individuella insatser, vill Samordningsförbundet Göteborg Nordost bidra till att invånare i nordöstra Göteborg, som är i behov av samordnad rehabilitering, uppnår en ökad förmåga till förvärvsarbete. Insatserna ska utformas i samråd mellan parterna och vara anpassade efter aktuella behov för individerna i nordöstra Göteborg. Nedanstående delmål utvärderas och revideras årligen: Delmål 1: En gemensam målsättnings- och handlingsplan ska formuleras för 90 % av deltagarna i samordningsförbundets individinsatser. I den gemensamma handlingsplanen ska det framgå på vilket sätt ingående parter bidrar till att personen når målet. Den gemensamma handlingsplanen bör dokumenteras i de ingående partnernas respektive dokumentationssystem. Delmål 2: Efter avslutad insats/aktivitet via Samordningsförbundet ska 45 % av deltagarna ha uppnått det överenskomna målet. De insatser förbundet finansierat under 2017 följer mål och inriktning som är uppsatt i budget. Individer tar steg närmare arbetsmarknaden eller kommer i arbete och egen försörjning. Att få ett arbete och en egen försörjning förväntas för den enskilde individen innebära att hen ökar sin självständighet. Sida 7

8 2.1 Målgrupper Målgruppen för samordningsförbundet är de individer som har behov av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering. Insatserna avser att bidra till att komplettera det arbete som de ordinarie verksamheterna hos samverkansparterna i Nordost gör. 2.2 Insatser Samverkan på vårdcentraler Teamen vid vårdcentralerna har bestått av personal från vårdcentralerna, personlig handläggare från Försäkringskassan, socialsekreterare, arbetsförmedlare samt sjukgymnast och/eller arbetsterapeut från rehab mottagningarna. Teamen har funnits olika länge och har utvecklat olika metoder för sitt arbete. Att teamen har arbetat olika beror till viss del på hur frekvent de har träffats, något som i sin tur påverkats av resurstilldelningen där antal listade patienter utgjort nyckeltalen. Gemensamt har varit att teamen träffat personer med komplex problematik som inte sällan står mycket långt från arbetsmarknaden. Samverkansteam har funnits på följande vårdcentraler: Närhälsan Gamlestaden VC, Nya VC Kortedala Torg, Kortedala VC och BVC Nötkärnan, Bergsjön VC och BVC Nötkärnan, Familjehälsan VC och BVC, Närhälsan Angered VC, Närhälsan Lövgärdet VC, Angereds Läkarhus och Närhälsan Hjällbo VC. Sammanlagt har 212 deltagare, 129 kvinnor och 83 män, under året tagit del av insatser via samverkansteam på vårdcentralerna. Teamen har utöver dessa inregistrerade deltagare också haft flertalet konsultationsärenden. Samverkansteamen har i olika utsträckning avvecklat sin verksamhet under hösten 2017 för att helt upphöra årsskiftet 2017/2018. Flera team har inte varit fullbemannade. Representanter från samtliga team har deltagit i arbetet med avvecklingen, för att säkerställa att de inskrivna deltagarna får det stöd de behöver framöver. Flertalet av de aktuella deltagarna kommer under 2018 års början fortsätta sin rehabilitering i det nystartade ReSam. Samordningsförbundet finansierar också 20 % rehabkoordinator på vårdcentralerna i nordost, koordinator i samverkan. Syftet är att stärka upp funktionen och att säkerställa att alla målgrupper får del ta del av rehabkoordinering om sådant behov finns. Under året har uppdragsbeskrivning tagits fram i samverkan med Västra Götalandsregionen för att säkerställa gränsdragningen mellan ordinarie verksamhet och den verksamhet som förbundet driver Ungdomscentrum Målgrupp och uppdrag Ungdomscentrum i Angered (UC A) har funnits i 30 år och har varit en etablerad samverkan mellan arbetsförmedlingen och Socialtjänsten i Angered. Målgruppen är unga vuxna mellan Sida 8

9 18-29 år som är i behov av mer stöd för att komma ut i arbetsliv eller studier än respektive ordinarie verksamhet kan erbjuda. I augusti tillkom även ett UC i östra Göteborg (UC Ö), byggt på samverkan mellan socialtjänsten i östra Göteborg samt Arbetsförmedlingen i Gamlestan. Målgruppen och uppdraget var detsamma. Prioriterade områden under året Då arbetsmarknaden har varit mycket god för ungdomar under året har Ungdomscentrum prioriterat de ungdomar som har funktionsvariationer samt de som varit inskrivna i mer än ett år. Ungdomscentrum har även fokuserat på en deltagare varje vecka som alla i gruppen har tänkt extra kring. I personalgruppen har vi jobbat med att stärka teamet. Resurser Vid årets ingång bestod personalen av två arbetsförmedlare, en samordnare, två socialsekreterare samt en arbetspsykolog. UC Ö startade i augusti med en arbetsförmedlare och två arbetsmarknadscoacher samt två socialsekreterare. Mål och resultat Målet med verksamheten har varit att stötta deltagarna till att finna, få och behålla arbete, alternativt studier genom regelbundna individuella coachande samtal. Under året som gått har vi haft som mål att få ut 60 % i egenförsörjning. På UC A har vi under året haft 111 deltagare, varav 47 procent kvinnor och 53 procent män. Av dessa har 81 deltagare skrivits ut till jobb, studier eller fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering och 11 till övrigt. Alla deltagare skrevs ut vid årsskiftet p.g.a. nedläggningen av Ungdomscentrum. De som inte skrevs ut till jobb eller studier har fått fortsatt planering på andra verksamheter inom Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Några deltagare kommer att aktualiseras i andra av verksamheter som drivs av Samordningsförbundet. På UC Ö samverkade personalen på samma sett som tidigare, dvs. de träffade en gång i veckan för att lyfta gemensamma deltagare varav endast 6 personer registrerades i uppföljningssystemet SUS: Dessa deltagare är inkluderade i ovan nämnda resultatet. Verksamhetens berättelse Under året har UC A inte haft lika stort inflöde med deltagare som tidigare. Några anledningar har varit att det i området finns många nya satsningar för målgruppen samt den gynnsamma arbetsmarknaden som råder för ungdomar. Olika händelser i teamet medförde också stopp för nya remisser under en tid. I kombination med coachande samtal har fokus lagts på att få ut deltagarna i aktivitet som t.ex. förstärkt arbetsträning, praktik, stöd och matchning. UC även samverkat med Hälsosteget/Aktiv samt deltagit i kompetenshöjande- och verksamhetsutvecklande seminarier och workshops om Lean och neuropsykiatriska funktionsvariationer. I augusti körde UC Ö igång då det fanns utrymme i Samordningsförbundets budget till att utöka Ungdomscentrums verksamhet även för boendes i östra Göteborg. Då det var svårt att Sida 9

10 hitta en bra och prisvärdig lokal bestämdes det att det nya teamet skulle träffas på Aktivitetstorget i Kortedala samt i Samordningsförbundets lokaler vid behov. Arbetsförmedlaren träffade även deltagare på Arbetsförmedlingen i Gamlestan. Då socialsekreterarna upplevde det som lite splittrat och hade mycket att göra på sina ordinarie arbetsplatser blev inte samverkan så som var önskat. Samverkan fortsatte som den alltid hade gjort, dvs. med möte en gång i veckan för att ta upp gemensamma ungdomar. Samordningsförbundet beslutade under oktober 2017 att från och med januari 2018 avslutas finansieringen av Ungdomscentrum. Senare delen av hösten fram till årsskiftet har då bestått av att avveckla båda verksamheterna på bästa sätt. Stort fokus har lagts på att varje deltagare skall få en så bra övergång som möjligt samt att de i behov av stöd skall fortsätta få det i liknande verksamheter. De deltagare som tidigare blivit aktuella hos Ungdomscentrum kommer istället hänvisas till Arbetsförmedlingen, Kompetenscenter Angered och övrig befintlig samverkan mellan stadsdelen och arbetsförmedlingen samt till samordningsförbundets andra verksamheter, nya som gamla. Som del av beslutsunderlag fanns den samverkansplan som styrgruppen för Ungdomscentrum tidigare under året beslutat att ta fram. Syftet med att ta fram en samverkansplan var att klargöra insatsens mål, uppdrag, metoder, arbetsrutiner, målgrupp, rollbeskrivning och olika överenskommelser. Under arbetets gång framkom att socialtjänst och arbetsförmedling hade olika syn på vilken målgrupp Ungdomscentrum skulle vända sig till. Det blev också tydligt att det idag finns flertalet andra insatser som vänder sig till en likande målgrupp, däribland Arbetsförmedlingens UngKomp. Att samordningsförbund inte ska konkurrera med de ingående parternas verksamheter är en viktig utgångspunkt. Strukturerad samverkan kring ungdomar mellan socialtjänst och arbetsförmedling har i stadsdelen Östra Göteborg funnits i flertalet år utan samordningsförbundets inblandning. I Angered har Ungdomscentrum med finansiellt stöd av samordningsförbundet tillhandahållit strukturen. 31 december avslutade Ungdomscentrum efter 30 års verksamhet. Vi är stolta och glada att vi har fått vara med och påverka att hundratals ungdomar har fått komma ut till självförsörjning eller fått ytterligare redskap att gå vidare mot studier eller arbete Hälsosteget Aktiv Målgrupp och uppdrag Hälsosteget riktas till kvinnor och män som bedöms ha behov av att komma igång med aktivitet som en del av sin rehabilitering mot arbete eller studier. Målgruppen är mellan år som har någon form av hälsoproblematik vilket är den grundläggande orsaken till offentlig försörjning. Medverkan i insatsen varierar mellan 3 6 månader utifrån behov. Prioriterade områden under året Fokus under året har varit att bemöta det stora behov som finns i området Nordost och kunna ta emot fler remisser. Det har bland annat inneburit fokus på marknadsföring samt metodutveckling av insatsen. Antal remittenter ökas under 2017 från samverkansteam på Sida 10

11 vårdcentraler i Nordost till rehabkoordinatorer på teamens vårdcentraler, rehabkoordinatorer på Psykiatrisk mottagning Gamlestaden samt rehabvägledare från insatsen DINO och Ungdomscentrum. Även handläggare på ekonomiskt bistånd och handläggare på Försäkringskassan kan från hösten 2017 remittera deltagare till Hälsosteget. Resurser Hälsostegets personalgrupp utökas från och med augusti 2017 från att bestå av 4 till 6 stycken hälsoutvecklare. Av dessa arbetar två 25% vardera som samordnare utifrån sin 100% respektive 85% tjänst. Mål och resultat Målet med Hälsosteget är att öka hälsolitteracitet samt aktivitets- och funktionsförmåga hos deltagarna. Hälsolitteracitet förklaras som förmågan att förvärva, förstå, värdera och använda information för att bibehålla och främja hälsa. Målen mäts via de två enkäterna "HLS-EU-Q16" samt "GAP i vardagens aktiviteter". Deltagaren får själva skatta sin hälsolitteracitet utifrån skalan mycket lätt - mycket svårt. För att mäta sin aktivitets- och funktionsförmåga får deltagaren kryssa ja/nej för varje aktivitet om de utför aktiviteten samt om de vill utföra aktiviteten. GAP uppkommer då de inte svarat likadant gällande om de utför aktiviteten samt om de vill utföra aktiviteten. Resultatet visar att deltagarna efter avslut i Hälsosteget har en förbättrad hälsolitteracitet, där den största förändringen gäller att hitta information om hur man ska hantera psykisk ohälsa följt av att förstå varningar gällande ohälsosamma levnadsvanor. Den minsta förändringen gäller att tolka information om hälsorisker i media. Under 2018 planeras hälsoträffar som kommer innehålla information och diskussioner i ämnet. Mätningen av aktivitet och funktionsförmåga visar på en signifikant minskning av antalet GAP. Den största uppmätta förändringen är för aktiviteten idrotta/motionera. Förändringen var förväntad då fysisk aktivitet är en vanlig planering för deltagarna. Syftet med Hälsosteget är att deltagare ska öka sin aktivitetsförmåga för att bli redo att arbeta eller börja studera. Finns det behov av längre rehabiliteringsinsats ska deltagaren med hjälp av insatsen Hälsosteget, göra en stegförflyttning närmare arbetsmarknaden. Under året har 56 stycken deltagare avslutats, 37 kvinnor (66%) samt 19 män (34 %). 60 % har avslutats till arbete/studier/arbetsträning eller är aktivt arbetssökande. 20 % avslutades till fortsatt utredning via vården, 9 % till insatsen DINO, 10 % till övrigt (t.ex. social sysselsättning, boendestöd, byte av stadsdel). Resultatet överträffar Samordningsförbundet Nordosts förväntade resultat på att 45 % av insatsernas deltagare vid avslut ska ha närmat sig arbetsmarknaden eller börjat studera. Verksamhetens berättelse Under 2017 har det skett mycket förändring och metodutveckling för Hälsosteget. Utökandet av remittenter har gjort att mycket tid lagts på marknadsföring av insatsen och remissintaget har därefter ökat. Man har kunnat se en jämnare fördelning av remittenter och därmed en större bredd av deltagare gällande kön, ålder och försörjning. Sida 11

12 Under 2017 har det skett en ökning av manliga deltagare till 34 % jämfört med föregående år då 27 % bestod av män. Detta går i linje med samordningsförbundets vision om jämställdhetsintegrering. Vi strävar efter att ställa samma frågor vid hälsosamtal samt att erbjuda samma aktiviteter till deltagare oavsett kön. Under året har jämställdhetsutbildning varit en del av personalens kompetensutveckling och kommer fortsätta under Eventuellt kommer detta vara en grund för att i framtiden arbeta med Genuskompassen. Genomsnittsåldern hos deltagarna är lägre än % är mellan år, resterande är mellan år var 22 % av deltagarna mellan år. Minskningen tror vi delvis beror på nya remittenter som ungdomsverksamheterna DINO och UC samt en tydligare riktning mot arbete och studie efter Hälsosteget, vilket kan bidra till att fler yngre personer remitterats. Effekten av utökade remittenter kommer följas upp under nästa år då flertalet av deras remisser är pågående deltagare som kommer avslutas vårterminen Från årsskiftet registreras Hälsostegets deltagare i uppföljningssystemet SUS. Kompletterande statistik förs på vart remisserna kommer från samt vad deltagarna avslutas till. Sedan slutet av året ingår Hälsosteget i indikatorsprojektet vilket innebär en systematisk uppföljning av samtliga deltagares upplevelse av sin medverkan i insatsen. Detta kan vara en god grund till att fortsätta metodutveckla insatsen utifrån dem vi är till för. Resultat kommer kunna utläsas nästa år. Ytterligare metodutveckling har skett under året genom introduktion av Leanbaserat arbetssätt. Genom att visualisera vad som görs kan arbetet effektiviseras och förbättringsmöjligheter uppmärksammas. Vidare kompetensutveckling under året har bestått i utbildningar inom MI, ledarskap, psykiatri för icke psykiater, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, jämlik hälsa m.m. Hälsosteget fick även möjlighet att medverka under Almedalsveckan i Visby där ett seminarium hölls om arbetsmetoden kopplat till integration och hälsa. Vi fick också möjlighet att ta del av andra framgångsrika insatser och diskussioner på plats. Rekrytering har skett under året och ny personal har startat i juni respektive augusti. Ytterligare en ny medarbetare börjar i mars-18. Tillsammans utgör då personalstyrkan 465 % och vi räknar med att en 100 % tjänst kan arbeta med ca 15 stycken deltagare i taget. Medelsnittstiden för en deltagare i insatsen var under året i snitt 5,5 månader vilket gör att vi räknar med att kunna arbeta med ca 120 personer under Det finns en stor spridning i gruppen beroende på hälsoproblematik och behov, vissa deltagare är aktiva under två månader medan vissa kan behöva stöd lite över 6 månader. Under 2017 läggs gemensam budget för Hälsosteget Aktiv. Framtidsplanen är att successivt utveckla en mer gemensam arbetsmetod. Syftet med insatsen Aktiv ska tydliggöras mot arbete och studier. Återkoppling ska ske till kontaktperson med en slutanteckning som både deltagare och kontaktperson kan ta del av. Samordningsförbundets övriga insatser ska även kunna användas vid behov av fortsatt arbetsrehabiliterande åtgärder. Sida 12

13 Aktiv är en insats som ger deltagarna stöd att komma igång med fysisk aktivitet för att förbättra sin hälsa. Målgruppen är personer som är arbetslösa eller har en anställning och som är eller riskerar att bli sjukskrivna. Deltagare kommer från de samverkande parterna och den grupp som ökat mest under 2017 är nyanlända samt personer i etableringsfasen. Även personer i asyl remitteras till insatsen. Totalt 374 deltagare, 256 kvinnor (68 %) och 118 män (32 %), tog del av insatsen Hälsosteget Aktiv under KIS Koordinator i Samverkan Målgrupp och uppdrag Rehabkoordinering på Psykiatrisk mottagning Gamlestaden startade med en Rehabkoordinator januari 2017 med fokus på patienter med personlighetssyndrom. Augusti 2017 anställs ytterligare en Rehabkoordinator till mottagningen. Målgrupp blir även denna gång patienter med personlighetssyndrom men med fokus på unga vuxna år då det bedöms vara den grupp som mest behöver stöd i att komma igång med aktiviteter och samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering. Prioriterade områden under året Under 2017 har Rehabkoordinatorerna till stor del arbetat med att kartlägga patienters behov och förutsättningar till arbetsrehabilitering. Utöver det har man även arbetat med att vara behjälpliga vid förfrågningar från Försäkringskassan och kompletteringar gällande läkarintyg samt läkarutlåtanden. Rehabkoordinatorerna har tillhört mottagningens rehab- och omvårdnadsteam och tillsammans med teamet arbetat med att fånga upp patienter i behov av aktivitet och social kartläggning. Resurser På mottagningen finns under 2017 två rehabkoordinatorer. En Rehabkoordinator finansieras 50 % av Samordningsförbundet Göteborg Nordost samt till 50 % av sjukskrivningsmiljarden (Västra Götalandsregionen). Den andre Rehabkoordinatorn finansieras under 2017 helt av Samordningsförbundet Göteborg Nordost. Mål och resultat Rehabkoordinatorerna har haft som mål att i första hand kartlägga patienter med aktivitetsersättning och kortare sjukpenningshistorik samt att kartlägga patienternas behov av stödinsatser. Rehabkoordinatorerna har genom kartläggningen träffat 131 patienter, 101 kvinnor, 23 män och 2 hen. Dessa har fått hjälp med information kring sjukskrivningsprocessen, remitterats till Samordningsförbundets verksamheter i Nordost, Centrum och Insjöriket. Studiebesök har genomförds med patienter på exempelvis aktivitetshus och Hälsotek. Rehabkoordinering mellan heldygnsvården och öppenvården har genomförts för att göra hemgång och fortsatt behandling så smidig som möjligt. Sida 13

14 Rehabkoordinatorerna har deltagit i mottagningens Samverkansteam där representanter från socialtjänstens ekonomiska bistånd, handläggare från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, samt kurator från psykiatrin har samlats, för att samverka kring patienter folkbokförda i Östra Göteborg, Angered, Örgryte-Härlanda och Partille. Verksamhetens berättelse För att kunna genomföra en effektiv rehabkoordinering är det viktigt för Rehabkoordinatorn att veta vilken försörjning patienten har. Detta har inte varit en aktuell fråga inom psykiatrin tidigare där behandling står i fokus. Rehabkoordinatorerna har genomfört ett utbildningstillfälle för personalen i möjliga försörjningsalternativ och under november månad genomfördes en enkätundersökning på mottagningen, där försörjning och sysselsättning i varje team kartlagdes. Resultatet av detta nedslag presenteras i början av Under hösten påbörjade Rehabkoordinatorerna en utbildning i jämställdhet via Samordningsförbundet. Rehabkoordinatorerna hoppas att genom ny kunskap lyfta frågan kring snedfördelningen av insatser för respektive kön. För att säkerställa kompetens hos Rehabkoordinatorerna har Sahlgrenska Universitetssjukhus erbjudit en utbildning inom Rehabkoordinering i samverkan med Göteborgs universitet på 7,5 p. En Rehabkoordinator genomförde denna under hösten 2017 och en kommer gå samma utbildning under våren Genomförandet av SIP (samordnad individuell planering) har varit en stor belastning för mottagningen. Rehabkoordinatorerna har varit behjälpliga kring vid planering och genomförande och samordnat kontakterna med primärvård, socialtjänst, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. En stor del av Rehabkoordinatorernas uppgift har förutom att träffa patienter och skriva rehabiliteringsplaner, varit att nätverka med myndigheter och utförarenheter i Nordost. Detta för att öka kontakten mellan myndigheter och psykiatrin och bättre kunna hjälpa patienter till rätt instanser. Detta är ett viktigt arbeta att fortsätta med under kommande år, inte minst då personalomsättningen är stor inom myndigheterna och utförande Dino Målgrupp och uppdrag Dino vänder sig till unga vuxna mellan år som på grund av sin psykiska ohälsa har behov av ett samordnat stöd för att ges största möjliga förutsättningar till ett självständigt liv. Deltagarna remitteras i första hand från Försäkringskassan och Socialtjänsten och i andra hand från Arbetsförmedlingen och olika vårdgivare. De individer som remitteras till Dino har i stor Sida 14

15 utsträckning en komplex problematik, främst med någon form av psykisk funktionsnedsättning. Syftet med insatsen är att deltagarna ska öka sin aktivitetsförmåga, börja arbeta eller studera, få en förbättrad livskvalitet, stärka sin sociala kompetens, undvika rundgång mellan myndigheter. Dino har organiserats utifrån att möta en utsatt grupps behov av individuellt stöd för att komma vidare i sin rehabiliteringsprocess och för att få största möjliga förutsättning till ett självständigt liv. Dino arbetar utifrån att kunna ge varje deltagare individuellt baserat stöd. Dino arbetar inom 3 olika områden, motiverande, aktiverande och jobbcoachande. Prioriterade områden under året Det har varit stort fokus på fortsatt metodutveckling inom ramen för ESF-projektet Inkluderande Rehabilitering, där Dino är ett av sju stycken delprojekt. Delprojekten arbetar aktivt med de horisontella kriterierna tillgänglighet, icke diskriminering och jämställdhet. Extra stort fokus har legat på genusfrågor. RESURSER Personal i Dino har rekryterats från Arbetsförmedlingen, försäkringskassan och Göteborgs stad. Under 2017 har Dino rekryterat 2 nya rehabvägledare, en via försäkringskassan samt från socialtjänsten östra Göteborg. Personalresurserna är en samordnare, tre rehabvägledare, en arbetsmarknadscoach och ytterligare en arbetsmarknadscoach/vägledare har anställts och kommer att tillträda i februari Mål och resultat Då Dino ingår i ett större ESF-projekt är målen delvis satta utifrån det. De uppsatta målen för Dino, att arbeta med 100 deltagare under projektperioden, har redan överträffats med råge. Trots att 9 månader återstår av projektet under 2018 har Dino redan arbetat med 124 deltagare, 67 kvinnor och 57 män. 26 deltagare har avslutats mot arbete/studier, 20 deltagare mot sjukdom, 5 mot fortsatt rehabilitering (vilket innebär att de tar del av andra arbetslivsinriktade insatser än Dino) och 6 övrigt. Gällande de som avslutats mot arbete/studier eller fortsatt rehabilitering är könsfördelning jämn, däremot så är 70 % kvinnor av de deltagare som avslutats mot sjukdom. Fördelningen av remisser mellan Försäkringskassan och Socialtjänsten följer de uppsatta målen, att ligga inom 60/40. Verksamhetens berättelse Under 2017 har Dino främst fokuserat på Leanbaserat arbetssätt och att implementera detta i det dagliga arbetet med de olika processerna. Alla medarbetarna har gått utbildning i Leanbaserat arbetssätt. Att arbeta leanbaserat har hjälpt till att skapa en överblick över vart deltagarna befinner sig och hur långt de kommit i sin planering. Det ger också en större Sida 15

16 förståelse för teamet och hur det ser ut för alla medarbetare och deltagare. Att visualisera arbetet bidrar också till en överblick över hur fördelningen av kön ser ut och även hur många deltagare som avslutats och till vad de avslutats. Som redskap för denna metod används en Leantavla. Dino har utvecklat detta arbetssätt under årets gång och har kopplat ihop Lean-processen tillsammans med lärspiralen som används under EFS-projektet. Lärsprialen är ytterligare ett kompetensområde för Dino för att fånga upp hur vi arbetar i olika processer och att ta lärdom i vårt arbete, att skapa förståelse för våra processer och vårt arbetssätt. Detta följs upp av utvärderare som är väl insatta i ESFprojektet. Dino har även påbörjat en ny processhandledning med fokus kring MI-metoder (motiverande samtal) och personalen har haft utbildning kring gemensamt arbetssätt utifrån MI och även inlärningspsykologi. Dino har även arbetat med temaområde inom våld i nära relationer, vilket vi under året utvecklat och implementerat i kartläggningsmaterialet, detta dels för att vi ser behovet hos våra deltagare och dels att utveckla frågor kring genus är ett av de målen vi följer inom ESFprojektet. Samverkan med de två stadsdelarna i nordost, har bl.a. utvecklat ett samarbete kring studie och yrkesvägledning. Det har även skapats regelbunden samverkan med handläggarna på Försäkringskassan tillsammans med Rehabkoordinatorerna från Psykiatrisk mottagning i Gamlestaden (PMG) för att samarbetet mellan myndigheter, vården och Dino ska underlättas. Under året har arbetet med gruppaktiviteter tagit fart. Tanken är att skapa gruppaktiviteter inom tre olika temaområden; hälsa och friskvård, arbetsmarknad samt kulturaktiviteter. Under 2017 har fokus legat på de två förstnämnda. Såväl personal som deltagare tycker det var väldigt lärorikt och många intressanta diskussioner väcktes i grupperna. Dino har under testat öppen verksamhet under en halv dag i veckan som kallats dropin, verksamheten har då varit tillgänglig för alla deltagarna. Tanken har varit att samtliga i teamet ska kunna vara tillgängliga för de individer som utan tid inbokad ska kunna få hjälp snabbt och enkelt. Den öppna verksamheten upphörde hösten 2017 eftersom det inte fanns tillräckligt med utrymme för att ta emot så många deltagare samtidigt och även att i perioder var de väldigt få deltagare som kom Mentorskap Under 2017 har totalt 59 personer utbildats i mentorskapsprogrammet; 17 personer från offentlig stödfunktion och 42 personer från olika arbetsgivare. Av dessa har 59 personer var 44 kvinnor och 15 män. Sida 16

17 Procentuell fördelning mellan kvinnor och män i offentlig stödfunktion: 82 % kvinnor och 18 % män. Procentuell fördelning mellan kvinnor och män från arbetsgivarsidan: 71,5% kvinnor och 28,5% män. Utvärderingar av Mentorskapsutbildningen visar sammantaget att utbildningen lever upp till förväntningarna. Innehållet utvärderas som relevant och användbart i det kommande arbetet som Mentor, att stötta individer till arbete att få tillhöra och tillföra. Ett utvecklingsområde som nämns är utbildningens struktur, där frukostmötena för med sig upprepande retorik för att tillfredsställa de utbildningsdeltagare som missat frukosttillfället. Med ett förändrat utbildningsupplägg under 2018 kommer detta troligt att ha åtgärdat sig självt. Under året har vi haft kontakt med mentorer som deltagit i utbildningen, dels för att höra hur de arbetar vidare med mentorskap, och dels för att säkerställa att de har fått med sig de verktyg och kunskap de behöver. Blivande mentorer för höstens utbildningsomgång kommer kontaktas under februari Resultatet har varit positivt och de flesta har öppnat upp sin arbetsplats för individer som behöver stöttning i att närma sig arbetsmarknaden. Det som efterfrågas är ett än tätare samarbete med förbunden och/eller medlemsparterna. Utveckling Mentorskapsprojektet har genomgått stora förändringar i arbetssätt internt det gångna året. Arbetsgivararbetet har fått en starkare men framförallt en mer strategisk roll. Det innebär att vi mer nogsamt väljer ut nätverk vi tror är gångbara för arbetsgivararbetet samt närvarar/bygger upp arenor där arbetsgivare är/önskar ha. Vi utvärderar också olika tillvägagångssätt att entusiasmera arbetsgivare till social hållbarhet och delar upp arbetet inom mentorskapsgruppen - utöver de löpande mentorskapsträffarna varannan torsdag. Som ett led i detta utvecklingsarbete har kompetenshöjande insatser genomförts internt. Dels gentemot projektgruppen och dels gentemot coacher/personal som arbetar arbetsgivarnära. Projektgruppen har efter en kompetensinventering fått gå en heldagsutbildning i retorik, för att stärka framförandet och strukturen av Mentorskapsutbildningen. Coacher/personal som arbetar arbetsgivarnära har via heldagsutbildning av hållbarhetskonsulter stärkts i sin kunskap om social hållbarhet och affärsnytta. Detta för att kunna möta arbetsgivares verklighet och stärkas i sin kommunikation gentemot dem. Fortsatt upprepning och praktisk träning i arbetsgivararbetet utifrån ett hållbarhetsperspektiv är planerat för coacher 2018 i form av handledning vid två tillfällen. Även projektgruppen kommer separat att handledas av hållbarhetskonsult, för att fortsatt och självständigt kunna stötta coacherna i arbetsgivararbetet. Sida 17

18 3. KOMPETENS- OCH KUNSKAPSUTVECKLING 3.1 Aktiviteter under året Kunskapsdialoger Under 2017 har förbundet erbjudit kunskapsdialoger till personal i de samverkande myndigheterna. Kunskapsdialogerna sker i form av frukostseminarier där olika föreläsare bjuds in i för arbetet relevanta ämnen. Följande tema har varit aktuella under året: Göteborg Stads arbete mot radikalisering och våldsbejakande extremism IPS som arbetsrehabiliteringsmetod Egenmaktsbaserad psykiatri Hur kan vi samarbeta bättre med arbetsgivare? Samordningsförbundet arrangerade också en föreläsning/dialog för Kompetenscenter Östra Göteborg, Arbetsförmedlingen och socialtjänsterna vid Östra Göteborg och Örgryte & Härlanda. I fokus stod frågor kopplade till kulturmöten och migration, bland annat om synen på psykisk ohälsa och om klansamhälle kontra liberal demokrati. Konferenser Förbundet har under 2017 anordnat tre gemensamma konferenser med beredningsgrupp och styrelsen; med fokus på förbundets riktning framåt; , presentation och diskussion av och med de olika verksamheternas samordnare; , heldag tillsammans med Religionsvetarna kring kulturmöten och beslutsfattande hade förbundet en heldag tillsammans med samtliga medarbetare i förbundets verksamheter, även det med Religionsvetarna kring migration och kulturmöten. En del av arbetet i att bättre förstå den kontext som vi befinner oss i. Utbildning Styrelsen tillsammans med representanter för beredningsgruppen samt förbundets tjänstemän har gått en fyra dagars utbildning i JGL (Jämställdhet Genus och Ledarskap). 3.2 Inkluderande rehabilitering Samtliga sju delprojekt har kunnat erbjuda personer som står långt borta från arbetsmarknaden insatser och aktiviteter som är anpassade efter deras specifika behov. De sex olika samordningsförbunden har utifrån lokala behov skapat insatser och aktiviteter. Exempel på de aktiviteter som finns att tillgå är; stöd- och motivationssamtal, fysioterapi, medicinsk yoga, fysisk aktivitet/träning, självstärkande aktivitet, aktivitetsbalans ReDO och coachning. Aktiviteterna ges både till enskilda deltagare och till deltagare i grupp. Sida 18

19 Samarbetet mellan alla berörda (styrgrupp, projektledning, ESF, projektmedarbetare) har fungerat bra. Strukturerna för ledning/styrning är tydliga och präglas av engagemang och ansvarstagande. Under tidsperioden är Dino en del av ett projekt som delfinansieras av Europeiska Socialfonden, Inkluderade Rehabilitering. För Dino innebär det att bland annat följa mål framtagna via ESF-projektet. Målen kommer att fullföljas och sedan redovisas till ESF succesivt under tidsperioden. Dino ska arbeta med 100 deltagare under projekttiden, 60 kvinnor och 40 män. 69 deltagare, 41 kvinnor och 20 män, ska avslutas under projektperioden. Av de deltagare som avslutas ska 30 börja arbeta eller studera, 30 närma sig arbetsmarknaden, två hamna rätt i välfärden och sju ska avslutas av andra orsaker. Förutom dessa mål kommer en metod- och kompetensutveckling att avstämmas under tidsperioden utifrån de horisontella principerna i form av jämställdhet, icke diskriminering och tillgänglighet. Detta genomförs bland annat i form av utbildningsdagar och workshops men också att delprojekten i sitt dagliga arbete arbetar med frågor kopplat till principerna. Även ett stort arbete kring genus kommer att utföras inom tidsperioden. Alla projektdeltagare har gått en grundläggande jämställdhetsutbildning. Styrgruppen för Inkluderande Rehabilitering, som består av förbundschefer inom de respektive förbunden, har deltagit i ett transnationellt utbyte med Finland. Utbytet som har genomförts har varit med National Social Rehabilitation Development Project (SOSKU). Samordnare och delprojektledare för Dino, genom projektledargruppen för Inkluderande Rehabilitering, har också rest till Finland för ett transnationellt utbyte. Som värd stod Institutet för hälsa och välfärd i Finland som också driver ett treårigt ESF-projekt, SOSKU. Syftet med det transnationella utbytet är att få ett utbyte och en ingående syn på likvärdiga projekt och hur det skiljer sig länderna emellan. 3.3 Nya insatser NYSAM Målgrupp och uppdrag Nysam (Ny samverkan) startade juni 2017 med syfte att driva fram verksamheter som möjliggör stegförflyttningar för individer med behov av samordnad rehabilitering samt att stödja samverkan mellan olika verksamheter och myndigheter. Målgruppen är individer mellan år, i behov av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering och som inte kan få det stöd de behöver i ordinarie verksamheter. Sida 19

20 Resurser Nysam består av en projektledare på 100 %. Projektledaren har arbetat nära Förbundschef och biträdande förbundschef. Projektledaren har också fått stöd av styrelse, beredningsgrupp, styrgrupper och personal i befintliga verksamheter. Mål och resultat Det övergripande målet med Nysam var att möjliggöra uppstart av nya verksamheter, verksamheter som både kan ge ett stort individuellt stöd till de individer som behöver detta samt kan hantera större volymer av deltagare. Nysam resulterade i två nya verksamheter, ReSam, Rehabilitering i Samverkan, och Arbetssteget. Verksamhetens berättelse Under våren 2017 fattades ett beslut av styrelsen att dra sig ur finansieringen av de team som fanns på Vårdcentralerna i Nordost. Detta på grund av att det inte fungerat på alla Vårdcentraler med bemanning, gemensamma mål eller uppföljning. Styrelsen fattade också beslut om att anställa en projektledare för att se över behov och arbeta fram förslag på nya verksamheter, projektet kom att kallas Nysam som står för Ny Samverkan. Projektledaren startade i juni 2017 och ganska snabbt framkom att det fanns flera behovsinventeringar som gjort under de senaste fyra åren så någon ny behövdes inte göras. Däremot gjordes en översyn över befintliga verksamheter och projektet har genomförts med stort stöd av parterna och med störta möjliga transparens. Projektet har även använt de indikatorer som NNS (Nationella Nätverket för Samordningsförbund) har tagit fram tillsammans med Örebro Universitet som utgångspunkt vid framtagandet av förslag till nya verksamheter. Efter att förslagen har presenterats för befintliga verksamheter, styrgrupper, beredningsgrupp och styrelse har ett beslut fattats om uppstart av två nya verksamheter enligt nedan. RESAM ReSam som står för Rehabilitering i Samverkan kommer att erbjuda ett myndighetsgemensamt team, där vi tillsammans arbetar för att möta upp individens behov och öka förutsättningar för egen försörjning genom arbete eller studier. ReSam är ett konsultativt team för boende i stadsdelen Östra Göteborg eller Angered, vars ärende är i behov av samordnad rehabilitering. ReSam kommer att arbeta med Evidensbaserad praktik som innebär att den professionelle väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap, den enskildes situation, erfarenheter och önskemål vid beslut om insatser. Teamet kommer också att ha möjlighet att träffa deltagare för att göra en kortare behovskartläggning och kommer då att använda oss av metoderna; nätverkskarta, dygnshjulet och MI (motiverade intervju). Målet är en hållbar och väl förankrad planering tillsammans med individ och remittent. Sida 20

21 ReSam kommer att bestå av representanter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten samt vården. Teamet kommer att finnas tillgängligt för konsultationer på verksamheter i Nordöstra Göteborg. Teamet är tillsatt och kommer att börja under februari 2018, så när som på en representant från VGR som kommer tillsättas inom kort. Metodutveckling samt diskussion om verksamheter där teamet ska finnas representerat ska fortsätta under ARBETSSTEGET Arbetssteget kommer att vara en insats som erbjuder ett individnära stöd för individer som är behov av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering för att komma i arbete eller studier. Insatsen kommer att ta emot deltagare vars behov inte kan mötas av det ordinarie utbudet hos parterna, som kanske behöver ett utökat stöd eller behöver göra en stegförflyttning innan de kan delta i ordinarie utbud. En del deltagare kommer att följas hela vägen medan andra får stöd tills en ordinarie insats kan ta emot. Metodiken för insatsen kommer att ta sin utgångspunkt från metoderna SE (Supported Employment) samt IPS (Individual Placement and Support), med syfte att ge deltagaren Arbete först och stödja hen under insatstiden. I insatsen kommer det också att finnas en arbetsgivarkoordinator vars syfte är att hitta och ge stöd till de arbetsgivare som blir aktuella. Arbetsgivarkoordinatorn kan även erbjuda Mentorskapsutbildningar till de Arbetsgivare som är intresserade. Målet för Arbetssteget är ett hållbart arbetsliv. Arbetssteget kommer att bestå av 4 arbetsmarknadscoacher och en arbetsmarknadskoordinator. Tre av fyra arbetsmarknadscoacher är tillsatta och den sista rekryteringen är klar inom kort. Metodutveckling samt gränssnitt till befintliga verksamheter kommer att vara prioriterade verksamhetsutvecklingsområden för Styrgrupp kommer startas upp för att stödja i dessa frågor. 3.4 Tillfälliga insatser Inför årsbokslut 2016 såg förbundet att det fanns ett högt eget kapital och därmed ekonomiskt utrymme för tillfälliga utvecklingsinsatser under De tillfälliga insatser som förbundet satsade på 2017 var: a) Utökning av hälsoutvecklare i Hälsosteget Aktiv. Syftet med förstärkningen av två hälsoutvecklare var att möta upp den ökade efterfrågan på insatsen i och med att de utökade målgruppen under året. Sida 21

22 b) Utökning av KIS, Koordinator i Samverkan på Psykiatrisk mottagning Gamlestaden. Syftet med utökningen av en heltidsfinansierad rehabkoordinator var att ge ökat utrymme att arbeta med metodutveckling och att kunna ge stöd till fler kvinnor och män i behov av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering. c) Utökning av Ungdomscentrum. Aktiviteten öppnades upp även för boendes i Östra Göteborg. Syftet var att ge alla unga vuxna i nordost samma möjlighet till rätt stöd. Den utökande satsningen skulle också medföra en förstärkt samverkan mellan Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i stadsdelen Östra Göteborg. 4. Måluppfyllelse och resultat I budget för 2017 framgår förbundets viljeinriktning och ambition, Vi hjälps åt till arbete och självständigt liv. Målen för Samordningsförbundet Göteborg Nordost är att arbeta för invånare i Nordöstra Göteborg med fokus på integration och hälsa; arbetet skall främja arbete och studier. Nedanstående delmål utvärderas och revideras årligen: Delmål 1: En gemensam målsättnings- och handlingsplan ska formuleras för 90 % av deltagarna i samordningsförbundets individinsatser. I den gemensamma handlingsplanen ska det framgå på vilket sätt ingående parter bidrar till att personen når målet. Den gemensamma handlingsplanen bör dokumenteras i de ingående partnernas respektive dokumentationssystem. Delmål 2: Efter avslutad insats/aktivitet via Samordningsförbundet ska 45 % av deltagarna ha uppnått det överenskomna målet. 4.1 UTFALL 2017 Det ekonomiska utfallet är -139 tkr. Det budgeterade utfallet var tkr Uppföljning och resultat för individinriktade insatser Tabell 1: Antal deltagare Antal Könsfördelning (%) Antal deltagare Kvinna Man Antal totalt Kvinna Man Avslutade deltagare Anonyma deltagare Nya deltagare Antal deltagare m personuppgifter Sida 22