Normer kring skador och smärta inom finsk damfotboll

Transkript

1 Malmö Universitet Fakulteten för lärande och samhälle Institutionen Idrottsvetenskap Självständigt arbete 15hp, avancerad nivå Normer kring skador och smärta inom finsk damfotboll Norms regarding injuries and pain within Finnish women`s football. Aino Turtiainen Idrottsvetenskap: Idrott i förändring, mastersprogram 120hp Magisteruppsats Handledare: Kutte Jönsson Examinator: Torbjörn Andersson

2 Abstract Background: As injuries can affect the individual and team performance, handling of injuries, as well as injury prevention have become major parts of today's football. According to previous studies, norms about pain and injuries can increase individuals risk behaviour and thereby increase the risk of injury. On the ground of this, attitudes and norms within the football should be investigated. Objective: The aim of the study is to explore female football players thoughts about injuries and injury prevention, as well as understand attitudes and norms regarding injuries in women`s football. Method: Eight Finnish semi-professional female football players participated in the study. Research data was collected using semi-structured interviews. All interviews were recorded and transcribed. Thereafter the interview answers were divided into categories by topic and later analysed using the theory of planned behaviour and a sociocultural perspective. Results: Results showed that the norm found in this study was that football players are strong both mentally and physically, which means that players must be able to handle pain and injuries. Another norm that was also found in this study was that football players should not complain about pain. The female football players had positive attitudes towards injuries and considered injuries to be a part of football. The female football players were also willing to take risks to take one for the team and to prove the coach that they deserve the place in the starting line-up. In general, the players thought that injury prevention is important. However, the players had negative attitudes to performing injury prevention independently. Conclusion: The present study has several similarities to previous studies. The present study shows that the norm is that a female football player should be able to handle pain and injuries. Finnish semi-professional female football players had also adapted their behaviour according to the norms around pain and injuries. The future`s injury preventive methods should contain educational interventions aimed at changing female football players' attitudes towards injuries, pain and injury prevention. Keywords: attitudes, injury prevention, sport injury, the theory of planned behaviour

3 Abstrakt Bakgrund: Eftersom skador kan påverka individens och lagets prestation har hantering av skador, samt skadeprevention blivit en stor del av dagens fotboll. Enligt tidigare studier kan normer gällande smärta och skador öka riskbeteende och därmed öka skaderisken. På grund av detta borde attityder och normer inom fotbollen att undersökas. Syfte: Syftet med studien är att belysa elitsatsande damfotbollsspelares tankar kring skador och skadeprevention, samt förstå attityder och normer kring skador inom damfotboll. Metod: Åtta finska elitsatsande damfotbollsspelare deltog i studien. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla in empirin. Alla intervjuer spelades in och transkriberades. Efter detta delades intervjusvaren in i kategorier enligt tema och analyserades utifrån the theory of planned behaviour och ett sociokulturellt perspektiv. Resultat: Resultatet visade att normen är att fotbollsspelarna är starka både mentalt och fysiskt, vilket betyder att spelarna ska kunna hantera smärta och skador. Normen är även att fotbollsspelarna inte ska klaga på smärta. Damfotbollsspelarna hade positiva attityder till skador och ansåg att skador är en del av fotbollen. Damfotbollsspelarna var redo att ta risker för att kunna ställa upp för laget och för att bevisa för tränaren att de förtjänar platsen i startelvan. Allmänt tyckte spelarna att skadeförbyggning är viktigt. Spelarna hade dock negativa attityder till att utföra skadeprevention självständigt. Konklusion: Föreliggande studie har flera likheter med tidigare studier. Föreliggande studie visar att normen är att en damfotbollsspelare ska kunna hantera smärta och skador. Finska elitsatsande damfotbollsspelare har dessutom anpassat sitt beteende enligt de normer som finns kring skador och smärta. Framtidens skadepreventionsmetoder borde innehålla utbildningsinterventioner som syftar till att ändra damfotbollsspelarnas attityder till skador, smärta och skadeprevention. Nyckelord: Attityder, skadeprevention, idrottsskador, the theory of planned behaviour

4 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Idrott i Finland Fotboll i Finland Skador och Idrottsskador Idrottsskadornas allvarlighetsgrad Skadeprofil bland fotbollsspelare Skadeprevention inom fotboll Normer. 9 3 Problemformulering 11 4 Syfte Frågeställningar 13 5 Tidigare vetenskapliga studier.13 6 Teoretiska utgångspunkter Sociokulturella perspektivet The theory of planned behaviour 17 7 Metod Urval Genomförande och insamling av empirin Analys av empirin Etiska överväganden.23 8 Resultat Fotbollsspelarnas bakgrund Fotbollsspelarnas skadehistoria Fotbollsspelarnas kunskap om skadepreventionsmetoder Kommunikation gällande skador Attityder kring skador och skadeprevention Normer gällande skador och smärta 30 9 Analys Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion och framtida forskning Slutsatser Referenser Bilaga Bilaga

5 1. Inledning Fotboll är en av de mest populära sporterna i världen. Det finns ca. 265 miljoner fotbollsspelare i världen och av dessa spelare är 26 miljoner kvinnliga (Fédération Internationale de Football Association, 2007). Enligt FIFA:s womens survey (2014) finns det 4,801,360 registrerade kvinnliga fotbollsspelare i världen. Eftersom fotboll är en lagsport, är det viktigt att olika individer inom laget kan samarbeta med varandra. För att laget ska kunna prestera bra räcker det inte att det finns många talangfulla spelare i laget, utan dessa spelare ska även kunna samarbeta med varandra. Den sociala delen är viktig inom fotbollen och därför är det även viktigt att nya spelare samt tränare anpassar sig till lagets kultur och normer. Inom ett fotbollslag eller förening kan det befinnas speciella normer eller en kultur, som är viktiga för gruppens medlemmar. Tidigare studier har visat till exempel att inom olika idrottsliga samhällen finns det normer gällande smärta (Curry,1993; Pike & Maguire, 2003; Malcom,2006). Faktorer såsom lagets kultur och normer påverkar hur spelaren eller tränaren beter sig och kan därmed även påverka lagets framgång. Det måste dock tas hänsyn till att kultur och normer kan påverka lagets framgång både positivt eller negativt. Enligt tidigare studier kan normer gällande smärta öka idrottarens riskbeteende och därmed öka skaderisken. Eftersom skador kan påverka individens och lagets prestation, har hantering av skador samt skadeprevention blivit stor del av dagens fotboll (Hägglund, Walden, Magnusson, Kristenson, Bengtsson & Ekstrand, 2013). På grund av detta finns det ett flertal tidigare studier som har undersökt fotbollsspelarnas skadeprofil, skademekanismen och metoder för att kunna förebygga skador. Det har även utvecklats flera olika skadepreventiva uppvärmningsprogram och andra skadepreventionsmetoder såsom proprioceptiveträning. Proprioception betyder människans känsla och förmåga att avgöra sina egna kroppsdelars position. Proprioceptiveträning kan innehålla till exempel olika balans- och koordinationsövningar. Även om det redan finns undersökningar kring skadeprevention är forskning kring fotbollsspelarnas attityder till skador och normer gällande skador fortfarande begränsad. 1

6 2. Bakgrund I detta kapitel introduceras studiens problemområde och förklaras relevanta begrepp för studien. Bakgrundsbeskrivningen inleds med en allmän förklaring av hur idrotten ser ut i Finland och vilken typ av mening fotbollen har i finsk idrott. Därefter kommer även redogörelse för finsk damfotboll och hur skadeprofilen ser ut för damfotbollsspelare. Bakgrundskapitlet avslutas med en förklaring av relevanta begrepp. Dessa begrepp är normer, skador, skadornas allvarlighetsgrad och skadeprevention. 2.1 Idrott i Finland Enligt Lämsa (2004) finns det i Finland mer blygsamma ekonomiska resurser för både motions- och tävlingsidrott jämfört med andra nordiska länder. Detta betyder att finska elitidrottares löner är låga och att flera elitsatsande idrottare inte alls betalt får för idrottandet. Trots att ekonomiska resurser är låga finns det flera elitsatsande idrottare i Finland. För många finländare är idrott och motion viktigt på för att kunna främja hälsa och välbefinnande. Zacheus (2010) undersökte varför motion och idrott har varit viktigt för finländare under deras liv. Enligt Zacheus (2010) är idrott viktigt för finländare för avkoppling och för att främja hälsa. Idrottens sociala del var också viktigt för finländare och målet med idrottande var ofta att ha bra fysisk kondition. Faktorer som var mindre viktiga var maskulinitet, individuell ansträngning, tävling och trendighet. För finländare viktigaste var det syfte med idrotten att kunna koppla av sig och främja hälsa. Enligt antalet registrerade spelare är fotboll den mest populära sporten i Finland. I dagsläget anses dock ishockey fortfarande som den dominerande sporten i Finland. Detta beror på att det är mera folk som följer ishockey än som följer på fotboll (Markkinointi & Mainonta, 2017). Ishockeymatcher drar in mera publik än fotbollsmatcher och därmed säljer de även mera biljetter. De flesta finska ishockeylag har bättre ekonomi än finska fotbollslag. Det är alltså möjligt att tjäna mera pengar på att spela ishockey i Finland, vilket leder till att många finländare väljer ishockey istället för fotboll. Detta stämmer dock mest bland manliga idrottare på grund av att damishockeyspelare tjänar knappt något i Finland. Även om ishockey dominerar i Finland är fotboll en mer populär sport bland flickor och kvinnor. 2

7 Enligt antal registrerade idrottare är andra populära idrotter i Finland innebandy, friidrott, basketboll, boboll, gymnastik och orientering. Finska gymnaster eller friidrottare har dock inte varit framgångsrika i internationella tävlingar under de senaste åren (Nordichall, 2013; Länsiväylä 2016). Däremot tidigare innan andra världskriget hade Finland flera duktiga friidrottare såsom långdistanslöpare Paavo Nurmi. Därefter har finska friidrottarnas framgång fallit. Även längdskidåkning har tidigare varit en av de mest dominerande sporterna i Finland, men detta har ändrats under åren. I dagsläget verkar antalet av registrerade längdskidåkare minska varje år (Länsiväylä, 2016). Även om skidåkning inte längre är lika populärt finns det fortfarande några duktiga finska längdskidåkare. Åtminstone enligt media verkar skidåkarnas framgång i olympiska spelen vara viktigt för det finländska samhället. Sammanfattningsvis är motion och idrott viktigt för finländare. De flesta finländare idrottar för att kunna avkoppla sig och främja hälsa. Inom tävlingsidrotten är lagsporter dominerande i Finland. Ishockey har stor betydelse för finsk idrott och kan även anses som dominerade sport i Finland. Däremot är fotboll den mest populära sporten bland flickor och kvinnor. 2.2 Fotboll i Finland I Finland finns det ca registrerade fotbollsspelare och av dessa spelare är kvinnor och flickor (Suomen palloliitto, 2018a). Antalet registrerade fotbollsspelare verkar växa varje år. Finlands fotbollförbundets vision för perioden är Framgångsrikt fotbollsland och välbefinnande. Förbundet beskriver även att de drömmer om ett framgångsrikt fotbollsland, som alltmer bidrar till att skapa gemensamt välbefinnande i det finländska samhället (Suomen palloliitto, 2018b). Det kommer dock att vara en långsiktig process för Finland att bli framgångsrikt fotbollsland. Detta på grund av att i dagsläget är herrlandslaget nummer 68 i FIFA:s World ranking och damlaget nummer 28 (FIFA, 2018). Finska fotbollsförbundet kallar sig själv fotbollsfamiljen. Med detta menar förbundet att alla finska fotbollsspelare, tränare och övriga som är involverade inom fotboll till fotbollsfamiljen. I fotbollsförbundets årsberättelse nämns det fyra strategier som förbundet hade planerat för året Dessa strategier var högklassig spelarvardag, livskraftiga föreningar, intressanta tävlingar, aktiv kommunikation och påverkan inom fotbollsfamiljen (Suomenpalloliitto, 2018b). 3

8 Finska fotbollförbundets spelarutvecklingschef tycker att finska fotbollsspelarnas styrkor är att spelarna är samvetsgranna, disciplinerade och bra på försvarsspel. Ett av största problemet är dock att spelarna saknar tro på sitt eget kunnande (MTV sport, 2015). Högsta damfotbollsserien i Finland kallas för Naisten liiga och denna serien består av tio lag som tävlar om Finlands mästerskap. Därefter kommer division 1 som också består av tio lag, men dessa lag tävlar om platser i den högsta serien. Efter varje säsong går de två bästa lagen från division 1 upp till Naisten Liiga (Suomen palloliitto, 2018). Lag som spelar i finska division 1 anses som elitsatsande lag. De flesta av fotbollsspelarna som spelar i division 1 får inte alls betalt av att spela fotboll. Detta betyder att spelarna pluggar och jobbar vid sidan om fotbollen. Flera lag som spelar i division 1 erbjuder dock utrustning till deras spelare och mat under matchresor. Många finska damfotbollsspelare flyttar utomlands för att kunna tjäna pengar av att spela fotboll och inte behöva jobba vid sidan om. Sammanfattningsvis finns det i Finland ett stort intresse för fotbollen och det finns även planer för att kunna bli bättre ett fotbollsland. Enligt antal ett av registrerade spelare är fotboll den mest populära sporten i Finland. Antalet av registrerade fotbollsspelare ökar varje år. Trots detta ät Finland fortfarande långt ifrån att bli ett av de mest framgångsrika fotbollsländer i världen. 2.2 Skador och Idrottsskador Worlds Health organisation (WHO) beskriver skador som något orsakad av trafikolyckor, drunkning, förgiftning, brännskador eller att individen ramlar, våld eller krigshandlingar. Enligt WHO (2018) tilldelas en stor del av människor som drabbas av skador tillfälliga eller permanenta funktionshinder. WHO (2018) beskriver även att i värsta fallet kan en skada leda till döden. En idrottsskada kan däremot definieras som en skada som är orsakad av idrott eller skada som har uppkommit under fysisk aktivitet. Idrottsskada leder till förlust av kroppsliga funktioner eller struktur och orsakar frånvaro från träning (Timpka, Jacobsson, Bickenbach, Finch, Ekberg & Nordenfelt, 2014; Ekstrand, Hägglund & Walden, 2011). Skador som har hänt utanför idrott kan dock även påverka idrottandet och orsaka frånvaro från träningar eller matcher. Timpka et al. (2014) förklarar termen sporttrauma som en omedelbar känsla av smärta, obehag eller förlust av kroppslig funktion som är baserad på idrottarens självuppfattningar. 4

9 Idrottsskador kan delas in i akuta skador och överbelastningsskador. En akut idrottsskada kan definieras som en skada som uppstår plötsligt eller oavsiktligt och leder till frånvaro från träning eller match (Söderman et al, 2001). Däremot är en överbelastningsskada en skada som orsakar smärta vid belastning (fysisk aktivitet) utan något specifikt trauma som utlösande faktor (Hägglund et al.2005). Inom fotboll är en vanligt förekommande akutskada till exempel fotledsstukningar, sträckningar i lårmuskulaturen eller korbandskador i knäet, medan inom ishockey är vanliga akuta skador till exempel frakturer och tandskador (Kujala, Taimela, Antti-Poika, Orava, Tuominen & Myllynen,1995). Vanliga överbelastningsskador inom fotboll är inflammationer i fotleden och stressfrakturer. Det är viktigt att ta hänsyn till att smärta och en skada betyder olika saker. En skada orsakar ofta smärta, men idrottaren kan även uppleva smärta utan att ha drabbats av en skada. Idrottaren kan till exempel uppleva smärta på grund av huvudvärk eller magont. Smärta kan beskrivas som människans upplevelse av obehagskänsla i kroppen (Cohen, Quintner, van Rysewyk, 2018). Styrketräning kan till exempel orsaka viss typ av smärta som kallas för träningsvärk, men detta klassificeras inte som en skada. Styrketräning kan dock orsaka mikrobristningar i muskler, vilket sedan orsakar träningsvärk. Idrottaren kan även drabbas av en skada som orsakar smärta under en kort tid. Fast skadan inte längre orsakar smärta betyder det inte nödvändigtvis att skadan har läkts. Detta betyder att även om idrottaren inte längre upplever smärta kan skadan trots detta bli värre, ifall idrottaren fortsätter att träna. Som sagt en skada och smärta betyder alltså olika saker. Även begreppet skada kan dock betyda olika saker. I engelska språket delas begreppet skada in i två olika begrepp. Dessa två begreppen är skada och harm. Grundtanken med denna indelningen är att en skada behöver inte nödvändigtvis orsaka harm till individen. En fotbollsspelare kan till exempel drabbas av en fysisk skada, men skadan påverkar inte fotbollsspelarens dagliga liv. Det vill säga att skadan orsakade ingen harm till fotbollsspelaren. Det ska alltså tas hänsyn till att en skada inte nödvändigtvis behöver negativt påverka fotbollsspelarens prestation eller dagliga liv. Däremot är det även möjligt att en icke fysisk skada orsakar harm till individen. Som till exempel en negativ kommentar av tränaren kan såra fotbollsspelaren och därmed påverka spelarens prestation samt välmående. Tidigare studier har använt flera olika definitioner av idrottsskada, akutskada och överbelastningsskada. Det finns alltså ingen standardiserad definition för idrottsskada, vilket leder till att det är svårt att jämföra underökningar med varandra (Timpka et al., 2014). Eftersom det finns flera olika definitioner för idrottsskador, kommer föreliggande studie utgå ifrån de definitioner som 5

10 har tidigare nämnts i detta avsnitt. Som tidigare nämnt kan även en skada som har hänt utanför idrott orsaka frånvaro från träningar eller match. På grund av detta kommer även skador som har hänt utanför idrott att diskuteras i föreliggande studie. 2.4 Idrottsskadornas allvarlighetsgrad Tidigare studier har förklarat skadornas allvarlighet med hjälp av antal frånvarodagar från träning eller match. Skadorna har alltså delats in i olika allvarlighetskategorier enligt antal frånvarodagar som skadan har orsakat. Desto längre frånvaro från idrotten skadan orsakar desto allvarligare anses skadan att vara. Som tidigare nämnt finns det ingen standardiserad definition för idrottsskada. Samma problematik uppstår med skadornas allvarlighetsgrad. Det finns ingen standardiserad metod för att kategorisera idrottsskador enligt deras allvarlighet. Däremot finns det flera tidigare studier som har klassificerat skador i fyra olika allvarlighetskategorier baserat på antal frånvarodagar. Dessa kategorier är minimal skada, mild skada, medelsvår skada och svår skada (tabell 1). Tabellen nedanför visar hur tidigare studier har kategoriserat skador till olika allvarlighetskategorier. Vanliga svåra skador inom fotbollen är främre korsbandsskador och meniskskador. En korsbandsskada orsakar ca månaders frånvaro från fotbollen. Rehabilitationstiden för korsbandsskador är längre för kvinnor än män. Medelsvårskada kan vara till exempel frakturer eller muskelbristning. Minimala och milda skador inom fotboll är ofta skador såsom fotledstukningar eller lårkakor. 6

11 Tabell Skadeprofil bland fotbollsspelare Det finns mera forskning kring skador i herrfotboll jämfört med damfotboll. Trots detta finns det även ett flertal tidigare studier som har undersökt skadeincidens och riskfaktorer hos kvinnliga fotbollsspelare. Skadeincidensen betyder antal av skador och vilken typ av skador som inträffar inom en viss kontext. Det finns dock fortfarande begränsat antal av studier som har undersökt kvinnliga fotbollsspelare som spelar i Finland. Enligt tidigare studier är vanligaste skadelokalisation för kvinnliga fotbollsspelare knä, fotled och lår (Del Coso, Herrero & Salinero, 2016; Jacobson & Tegner, 2007; Laruskain, Lekue, Diaz, Odriozola, Gil, 2018; Faude, Junge Kindermann & Dvorak, 2005). Tidigare studier har även visat att kvinnliga fotbollsspelare drabbas av flera allvarliga knäskador än manliga fotbollsspelare (Laruskain et al., 2018; Hägglund,Walden, Ekstrand, 2009). En stor del av de allvarliga knäskador som kvinnliga fotbollsspelare drabbas av är främre korsbandsrupturer (Laruskain et al., 2017; Walden, Hägglund, Werner, Ekstrand, 2011) Enligt Laruskains et al. (2018) studie var främre korsbandsrupturer fem gånger mera förekommande hos kvinnliga fotbollsspelare än manliga fotbollsspelare. Däremot var hjärnskakningar fem gånger mera förekommande hos manliga fotbollsspelare. Tidigare studier har därtill visat att skadeincidensen är lägre hos kvinnliga fotbollsspelare än hos manliga fotbollsspelare (Hägglund et al. 2009; Laruskain et al. 2018). 7

12 Det finns flera olika faktorer som kan orsaka eller öka risken för skador inom fotboll. Tidigare studier har visat att riskfaktorer för skador hos kvinnliga fotbollsspelare är tidigare skada, spelposition, spelunderlag, högt bodymassindex, instabil landningsteknik, muskelobalans, stress, hög fotpronation, ålder och överrörliga leder (Nilstad, Andersen, Bahr, Holme & Steffen, 2014; Faude,Junge, Kindermann, & Dvorak, 2006; Hägglund & Walden, 2016; Östenberg & Roos, 2000; Steffen, Pensgaard, Bahr, 2009). Många av dessa riskfaktorer är även kopplad till spelarens spelstil. Troligtvis har till exempel backar och forwards annorlunda spelstilar, vilket betyder att själva spelstilen kan ge större risk för skador. Spelstilen är dock inte likadan mellan alla individer som spelar på samma position. Spelstilen kan alltså variera mellan olika individer även om de spelar på samma position. Även icke fysiska faktorer såsom spelarnas attityder kan påverka spelstilen. Det finns alltså även bakomliggande faktorer i varje enskild riskfaktor och dessa faktorer kan då indirekt påverka skaderisken. Som sagt det finns ett flertal tidigare studier som har undersökt riskfaktorer för skador inom damfotboll. Det finns dock ett fåtal studier som har tagit hänsyn till hur psykologiska faktorer eller sociala faktorer påverkar skaderisken. Det finns även ett fåtal studier som har undersökt, ifall fotbollsspelarnas medvetenhet om skador påverkar skaderisken. Tidigare undersökningar har alltså fokuserat mest på de fysiologiska riskfaktorerna. Det finns inga vetenskapliga studier som har undersökt vanligaste skador hos finska fotbollsspelare. Undersökningar som presenterades i detta kapitel var utförd i Sverige, Spanien och Tyskland. 2.6 Skadeprevention inom fotboll Skadeprevention syftar till att idrottaren ska förebygga skador för att undvika att skada sig. Flera skador orsakar ett långt uppehåll från idrotten och rehabilitationstiden kan vara flera månader. På grund av detta har det utvecklats skadepreventiva träningsprogram för idrottare. Idrottare utför alltså skadepreventionsprogrammen för att minska risken för skador och därmed undvika långa uppehåll från idrotten. I tidigare studier har forskarna utvecklat flera olika skadepreventionsmetoder för fotbollsspelare. Dessa metoder är tillexempel olika medicinska screenings, uppvärmningsprogrammen, proprioceptive träning, stretching, muskelförstärkning, tejpning, skyddsutrustning och interventioner för att utbilda om skador. Ett av de mest kända skadepreventionsprogram för fotbollsspelare är FIFA 11+. FIFA 11+ är ett uppvärmningsprogram som är utvecklat speciellt för 8

13 att förebygga skador i nedre extremitet hos fotbollsspelare. Enligt FIFA 11+ manual (2014) kan uppvärmningsprogram leda till 30 50% förminskning av skadeincidensen. De flesta tidigare studier gällande skadeprevention har testat hur uppvärmningsprogrammen, proprioceptiv träning, stretching och muskelförstärkning påverkar skadeincidensen. Enligt Orr et al. (2013) behövs det dock även metoder för att öka idrottarens medvetenhet om skador. Hawkins och Fuller (1998) undersökte hur mycket professionella fotbollsspelarnas vet om olika skadepreventionsstrategier. Studien visade att spelarna hade brister i medvetenhet om flera olika skadepreventionsmetoder. Dessa skadepreventionsmetoder var: användning av benskydd under träningar, kolhydratintag innan och efter träningar samt matcher, uppvärmning och nedvarvning, rörlighetsträning. Studiens konklusion var att dessa kunskapsbrister om olika skadepreventionsmetoder visar att spelarna behöver bredare utbildning om skadepreventionsmetoder. Även Orrs et al. (2013) studie visade att det finns behov för att utbilda fotbollsspelare om skadepreventiva metoder. Orrs et al. (2013) studie undersökte hur medvetna kvinnliga ungdomsfotbollsspelare, deras tränare och föräldrar är om olika skadepreventionsmetoder för knäskador. Studiens konklusion var att eftersom tidigare studier har visat att kvinnliga fotbollsspelare drabbas av många knäskador finns det ett akut behov av att öka spelarnas, tränarnas och föräldrars medvetenhet om olika skadepreventiva metoder. Sammanfattningsvis innehåller de flesta av tidigare utvecklade skadepreventionsprogrammen uppvärmnings och styrkeövningar. Däremot finns det ett fåtal studier som har undersökt hur medvetna fotbollsspelaren är om skadepreventionsmetoder och hur utbildningsinterventioner påverkar skadeincidensen. 2.7 Normer Opp och Hechter (2001) definierar normer som kulturella fenomen som föreskriver och fördömer beteende i specifika omständigheter. Sociala normer är oskrivna, informella och oftast spontana regler som finns sig i samhället. Opp och Hecther (2001) skriver även att normer åtminstone delvis reglerar människornas sociala beteende. Det finns olika typer av normer som till exempel könsnormer, skönhetsnormer och beteendenormer. Det finns även statistiska normer som beskriver till exempel hur enligt statistik ett visst samhälle ser ut. Olika kulturer har ofta olika normer som till exempel normer om hur människorna hälsar på varandra. Normer är något som beskriver vad som är till exempel normalt beteende i ett visst samhälle. Detta betyder dock inte att alla i samhället beter sig enligt normerna. Enligt min egen uppfattning inom 9

14 idrotten finns det till exempel normen att idrottaren ska bete sig idrottsmanligt. Alla idrottare beter sig dock inte idrottsmanligt och alla föreningar uppmuntrar inte hell deras idrottare till idrottsmanligt beteende. Som tidigare nämnt finns det olika typer av normer och detta stämmer även inom fotbollen. Inom fotboll finns det olika typer av normer såsom hur enligt statistiken ett fotbollslag ska se ut. Det vill säga att till exempel enligt statiska normen består ett fotbollslag av 25 spelare och 8 av dessa spelare är backar. Det finns även normen som till exempel att olika serienivåer har olika speltempon och spelstilar. Normer är alltså något som befinner sig i varje samhälle. Även inom idrotten har alla föreningar och lag sina egna normer. Eftersom idrott är en del av samhället, påverkas normer inom idrotten av allmänna normer som finns i samhället (Steenbergen, De Knop & Elling, 2001). Steenbergen et al. (2001) argumenterar dock för att idrott inte bara reflekterar och förstärker de dominanta samhällsnormerna, utan även utmanar dessa normer. Ett exempel på hur allmänna normer inom samhället påverkar normer inom idrotten är regler som fortfarande befinner sig inom damishockey (Weaving & Roberts, 2012). Inom damishockey får spelarna inte tackla även om tacklingar är stor del av spelet i herrishockey. Enligt Weaving & Roberts (2012) finns det traditionella stereotyper om kvinnliga idrottare. Dessa stereotyper är påverkade av könsnormer som finns i samhället. I vardagslivet uppfattar människor ofta kön som något som är självklart. Människor förväntar sig även ofta att män och kvinnor beter sig olika och därmed har olika genus. Män och kvinnor till exempel går på olika toaletter, har olika frisyrer och kan vara intresserade av olika saker. Det vill säga att människor förväntas att bete sig olika enligt de könsnormer som finns i samhället (Andreasson, 2007). Då uppstår frågan ifall även damfotbollsspelare och herrfotbollspelare förväntas att bete sig på olika sätt. Med andra ord uppstår frågan ifall till exempel en herrfotbollspelare förväntas att spela hårdare och tar mera risker än en damfotbollsspelare. Dock enligt Andreasson (2007) födds inte män som maskulina eller kvinnor som feminina, utan människor växer upp till det. Det finns flertal tidigare studier som har visat att enligt normen anses fotboll som ett maskulint spel (Scandurra, Braucci, Bochicchio, Valerio & Amodeo, 2017; Burges, Edwards & Skinner, 2010; Mayeza, 2017). På grund av denna normen förväntas fotbollsspelarna ofta att vara starka och tuffa. Enligt normer är män även starkare både fysiskt och mentalt. Fotboll är en sport som var först avsedd bara för män, men denna normen har ändrats med tiden. Då uppstår frågan ifall det fortfarande finns normen att män är bättre i fotboll än kvinnor, eftersom fotboll anses att vara en maskulin sport. På grund av detta är det möjligt att kvinnliga fotbollsspelare är villiga att ta risker för att kunna bevisa att de är lika kunniga att spela fotboll som män. Kvinnliga fotbollsspelare kanske även upplever att de behöver bevisa att de är straka och tuffa. Howard (1996) argumenterar i sin studie att kvinnliga idrottare kan känna press 10

15 över att de behöver bevisa sig att vara lika kunniga i sin idrott som manliga idrottare och att detta kan leda till ökat riskbeteende. Normer kan förekomma indirekt eller direkt på individuella, strukturella eller kulturella nivåer. Idrottare beter sig exempelvis enligt sina egna uppfattningar av normer och dessa normer är oftast dolda i hur idrotten är organiserad. Normer påverkar alltså även av hur samhället är strukturerat och vilken typ av kultur som finns (Steenbergen, De Knop & Elling, 2001). Termen subjektiva normer betyder hur människan själv upplever och tolkar normer runt sig. Enligt the theory of planned behaviour påverkar det hur individen upplever normer runt sig individens beteende (Ferreira & Perreira, 2017). Det vill säga att människans beteende är en reflektion av det hur människan tolkar normer som finns i samhället. Även faktorer såsom media påverkar hur människor tänker och tolkar olika saker. Det finns normer hur idrottare representeras i media, vilket betyder att dessa normer påverkar hur människor ser idrotten och idrottare. Enligt Steenberg (2001) representeras idrottare i media som fysiskt starka individer. Normer som finns inom media kan alltså även påverka hur andra och idrottaren upplever sig själv och sin kropp. Enligt Steenbergen et al. (2001) finns det kontinuerligt stöd och motstånd för olika normer inom samhället. På grund av detta återuppbyggs normer ständigt, det vill säga att normer är något som ändras över tiden. Tidigare har normen till exempel varit att det är bara män som spelar fotboll. Denna normen har dock ändrats över tiden och nuförtiden finns det ca. 26 miljoner kvinnliga fotbollsspelare i världen (Fédération Internationale de Football Association, 2007). 3. Problemformulering Det finns redan ett flertal studier som har undersökt skador inom fotboll och studier som har undersökt olika skadepreventionsstrategier. Det finns dock bara ett fåtal studier som har undersökt fotbollsspelarnas attityder kring skador eller normer gällande skador och smärta. Dessutom finns det inga tidigare studier som har undersökt finska damfotbollsspelarnas attityder eller tankar kring skador och skadepreventionsstrategier. Enligt Verhagen, Stralen och Mechelen (2012) finns det samband mellan individens beteende och skaderisk. Eftersom spelarnas kunskap och attityder kring skador indirekt kan påverka deras beteende, borde dessa faktorer undersökas. Ifall spelarnas attityder och kunskap om skador påverkar skaderisken, borde dessa faktorer även tas hänsyn till i skadepreventionsprogrammen. 11

16 Tidigare studier har visat att inom idrott finns det normer gällande smärta och att dessa normer kan öka riskbeteendet. Normer som till exempel no pain, no gain kan påverka hur idrottaren beter sig och hurdana attityder idrottaren har kring smärta och skador. Enligt Curry (1993) kan normer gällande smärta och skador i värsta fallet leda till att idrottande blir en hälsorisk. Fenton och Pitter (2010) skriver därtill att kulturer inom många idrotter uppmuntrar idrottaren att stanna kvar på planen fast de lider av smärta eller värk. Idrottaren får även ofta höra kommentarer såsom Suck it up eller take one for the team (Fenton & Pitter, 2010, s.212). Det vill säga att kulturer inom idrotten uppmuntrar att idrottaren ska kunna hantera en vis mängd av smärta och kunna prestera med mindre skador. Genom att belysa fotbollsspelarnas tankar kring skador och skadepreventionsmetoder är det troligtvis möjligt att bättre kunna planera skadepreventionsstrategier och utbildningsinterventioner. Det är även viktigt att kartlägga spelarnas attityder och normer kring skador för att kunna få en bättre förståelse för skademekanismen och kunna utveckla befintliga skadepreventionsmetoder. Enligt Parkkari et al. (2001) kräver ett framgångsrikt skadepreventions interventionsprogram information om problemet innan programmet planeras och utförs. Parkkari et al. (2001) tycker även att etiologi, riskfaktorer och exakta mekanismer för skador måste identifieras innan ett preventionsprogram designas. Eftersom tidigare studier har visat att attityder och normer kan påverka skadeincidensen, är dessa faktorer även riskfaktorer för skador. Dessutom har tidigare skadepreventionsstrategier mest fokuserat på de fysiologiska riskfaktorerna. Enligt Johnson och Ivarsson (2017) borde skadepreventionsprogrammen vara en kombination av fysiologiska interventioner och psykologiska interventioner. Skadepreventionsinterventioner borde alltså även syfta till att informera idrottare om skador och ändra idrottarnas attityder till skador. På grund av detta är det viktigt att kartlägga spelarnas tankar kring skador. Normer gällande skador och smärta inom damfotboll, ska även kartläggas (Register-Mihalik et al. 2017; Pike &Maguire, 2003). Det ska även undersökas hur spelarna upplever tränarens attityder kring skador och skadeprevention. Detta på grund av att tränaren ofta har makt i laget, vilket leder till att tränarens attityder även kan påverka spelarnas beteende och tankar kring skador. Tränarens attityder kring skador kan leda till att tränaren uppmuntrar spelaren att spela med smärta eller mindre skador. Tränarna har till exempel ofta makt över att bestämma vilka av spelarna som får spela matcher och hur mycket speltid spelarna får. Detta kan i sin tur leda till att spelarna beter sig som tränaren säger, på grund av att det öka sannolikheten att de får spela matcher. 12

17 4. Syfte Syftet med studien är att belysa elitsatsande damfotbollsspelares tankar kring skador och skadeprevention, samt förstå attityder och normer kring skador inom damfotboll. 4.1 Frågeställningar 1. Hur ser normerna gällande skador och smärta ut inom damfotboll och hur förhåller sig spelarna till dessa normer? 2. Hur ser attityder kring skador och skadeprevention ut bland damfotbollsspelare? 5.Tidigare vetenskapliga studier Tidigare studier har visat att inom idrott finns det normer kring skador och smärta. De flesta av tidigare studier har dock undersökt normer kring smärta. Dessutom är forskning kring normer gällande smärta och skador inom fotbollen fortfarande begränsad. Tidigare studier har undersökt till exempel softbollspelare, roddare och brottare. Enligt Malcoms (2006, s.495) studie om kvinnliga softbollspelare hade de anpassat sig för idrottsgrenens normer som till exempel: att man ska kunna hantera smärta och kunna skaka bort smärtan. Curry (1993) däremot intervjuade en amatörbrottare för att kunna analysera, ifall det finns normer gällande smärta och skador inom brottning. Under intervjun ställde Curry frågor om olika normer och skador som finns inom brottning. Resultatet visade att brottaren hade lärt sig ska kunna hantera smärta och att skador är en del av idrotten. Enligt Curry (1993) normaliserar socialiseringsprocessen inom idrotten idrottsskador. Curry (1993) tycker även att på grund av dessa normer kan idrottande i värsta fallet bli en hälsorisk. Det finns även tidigare studier som har undersökt idrottarens attityder till skador och hur de påverka skaderisken. Pike & Maguire (2003) undersökte riskfaktorer för skador hos kvinnliga roddare. En av skaderiskfaktorerna var idrottarens attityder till skador. Resultaten visade även att många kvinnliga roddare var beredda att ta risker för att kunna prestera bättre (Pike &Maguire, 2003). 13

18 Pike & Maguire (2003, s.243) diskuterade också om att normen No pain No gain finns inte bara hos manliga idrottare utan även hos kvinnliga idrottare. Enligt Howard (1996) har manliga idrottare dock högre tendens för riskbeteende än kvinnliga idrottare. Däremot argumenterar Howard (1996) för att kvinnliga idrottare kan känna press över att de behöver bevisa att de är lika kunniga i sin idrott som manliga idrottare. Detta är en faktor som enligt Howard (1996) kan leda till ökat riskbeteende hos kvinnliga idrottare. Normen No pain No gain kan alltså leda till riskbeteende inom idrott och därtill idrottsskador. Då uppstår frågan ifall det även finns normer inom damfotboll som kan leda till ökat riskbeteende och skador. Fenton och Pitter (2010) undersökte hur spelregler och andra sociala faktorer påverkade rugbyspelarnas beteende när de drabbades av en skada eller upplevde smärta. Resultatet visade att socialt tryck påverkade hur spelarna reagerade för en skada eller smärta. På grund av socialt tryck hade spelarna lärt sig att tolerera ökade mängder av smärta. Fenton och Pitter (2010) diskuterade även i sin studie att kulturen inom idrotten kan uppmuntra idrottare att fortsätta spela fast de är skadade eller upplever smärta. Dessutom kan det leda till ytterligare skador, ifall idrottaren fortsätter att spela med mindre smärta eller värk. Mot denna bakgrund till Fenton och Pitters (2010) studie är det även möjligt att kulturen inom ett fotbollslag påverkar skadeincidensen. Enligt Johnssons och Ivarssons (2017) översiktsartikel har tidigare forskning visat att kulturella normer och regler kan indirekt öka risken för överbelastningsskador. Tidigare studier har till exempel visat att i många idrotter är det inte acceptabelt att klaga över smärta och andra symptom, vilket har lett till ökad risk för överbelastningsskador. Det har även visat sig att inom tävlingsinriktade sporter vill idrottaren undvika att klaga om mindre skador eller smärta. Idrottarna upplever att ifall de klagar för mycket kan de påverka deras möjligheter att nå högre platser inom laget (Johnsson & Ivarsson, 2017). Det vill säga att till exempel fotbollsspelare vill inte klaga om mindre skador, eftersom det kan leda till att de förlorar sin plats i startelvan. Det finns ett flertal tidigare studier som har undersökt vilka faktorer som påverkar rapportering en av hjärnskakningar inom idrott. Dessa faktorer är till exempel normer och hur mycket idrottaren har kunskap om hjärnskakningssymptomen. Bland andra skador är hjärnskakningar något som fotbollsspelarna drabbas av. Tidigare studier har visat att kvinnliga idrottare har högre tendens att rapportera hjärnskakningssymptom. Studier har även visat att idrottarens medvetenhet om hjärnskakningssymtomen påverkar rapportering av hjärnskakningar. Genom att öka idrottarens medvetenhet om hjärnskakningar är det alltså möjligt att minska antalet idrottare som fortsätter att spela med hjärnskakningssymptom (Register-Mihalik, Valovich Mcleod, Linnan, Guskiewicz & 14

19 Marshall, 2017; Kroshus, Baugh, Stein, Austin & Calzo,2016; King, Brughelli, Hume & Gissane, 2014). Kroshus et al. (2016) undersökte ifall det finns samband mellan rapportering av hjärnskakningar, genus och traditionella könsnormer. Underökningens resultat visade att kvinnor hade större sannolikhet att rapportera hjärnskakningssymptom än män. Studiens resultat visade dock att bland kvinnliga idrottare var större överenstämmelse med normerna för riskbeteende associerad med större sannolikhet att fortsätta spela med hjärnskakningssymptom. Kroshus et al. (2016) föreslår att skadepreventionsinterventioner borde innehålla information om att en idrottsmiljö kan förstärka riskbeteende och därmed vara en riskfaktor för skador. Myrdal, Huang, Beach och Waterbrook (2017) hade syftet att undersöka, ifall antalet av fotbollsspelarnas tidigare hjärnskakningar korrelerar med spelarnas kunskap, attityder och uppfattningar om hjärnskakningar. Även om studiens resultat inte visade signifikanta korrelationer tycker Myrdal et al. (2017) att fotbollsspelarna behöver utbildning om hjärnskakningar. Johnson och Ivarssons (2017) analyserade i sin översiktsartikel tidigare studier som hade undersökt ifall normer och regler inom idrotten kan påverka skaderisken för överbelastningsskador. Tidigare studier visade att sociala normer och regler indirekt kan öka risken för idrottsskador. Enligt Johnson och Ivarsson (2017) borde skadepreventionsprogrammen vara en kombination av fysiologiska interventioner och psykologiska interventioner. Enligt Johnson (2017) borde framtidens forskning undersöka programmen som kombinerar psykologiska och fysiologiska skadepreventionsmetoder. Sammanfattningsvis har tidigare studier visat att inom idrott finns det normer gällande skador och smärta (Malcom, 2006; Curry 1993; Pike & Maguire, 2003; Fenton & Pitter 2010). De flesta av tidigare studier har dock undersökt normer kring smärta. Tidigare studier har även visat att normer kan leda till idrottarens ökade riskbeteende eller påverka idrottarens attityd till skador. Idrottaren anpassar därtill ofta sitt beteende till lagets eller idrottsgrenens normer. Dessutom kan socialt tryck påverka idrottarens beteende och uppmuntra till att kunna hantera smärta. Socialt tryck kan alltså vara en indirekt riskfaktor för skador speciellt inom lagsporten. Fåtal studier har dock undersökt normer och attityder kring skador inom fotboll. Det finns inga studier som har undersökt normer och attityder gällande skador inom finsk damfotboll. 15

20 6.Teoretiska utgångspunkter I detta kapitel förklaras det sociokulturella perspektivet och the theory of planned behavoiur (TPB). TBP är huvudteorin och ett sociokulturellt perspektiv används för att komplettera TPB (Ajzen, 2011; Säljö,2000). Fotboll är en lagsport och därmed påverkar den individuella spelarens beteende inte bara spelaren själv, utan hela laget. Eftersom fotboll är en lagsport, är den sociala delen viktig inom sporten. Lagets framgång är beroende av hur bra olika individer inom laget samarbetar med varandra. Fotbollslagen kan alltså inte garantera framgång genom att skaffa talangfulla spelare i laget, utan dessa spelare ska även kunna samarbeta med varandra. På grund av detta kommer det sociokulturella perspektivet att användas som teoretisk utgångspunkt för att förstå fotbollsspelarnas tankar kring skador. TPB används som huvudteorin för att förklara hur subjektiva normer, attityder och uppfattad beteendekontrol kan påverka fotbollsspelarens beteende. TPB syftar till att förklara sambandet mellan normer och människans beteende. På grund av detta anses teorin att vara passande för att förklara och förstå ifall det finns samband mellan normer inom fotboll och fotbollsspelarnas riskbeteende. 6.1 Sociokulturella perspektivet Kultur och normer är något som går hand i hand och påverkar varandra. Det vill säga att i en viss kultur finns det vissa normer. Sociokulturella perspektivet är ett psykologiskt perspektiv som ser människan som social varelse. Enligt perspektivet ska bakomliggande strukturerna undersökas för att kunna förstå den enskilde individens beteende (Liem, Walker, Mclnerney, 2011). För att kunna till exempel förstå enskilde fotbollsspelarens beteende behövs även lagets och samhällets strukturer undersökas. Enligt det sociokulturella perspektivet kan människans beteende ändras beroende på i vilken social kontext individen befinner sig i (Liem, Walker, Mclnerney, 2011). Perspektivet ser på människans beteende utifrån interaktioner mellan människor. Hur människor väljer att bete sig i en viss situation kan dock även påverka kontexten. Enligt Säljö (2000) har varje situation en socialinramning och detta betyder att med hjälp av tidigare erfarenheter vet människor hur de ska agera i olika situationer. Det finns även vissa förväntningar på hur individen ska beter sig i olika situationer och miljöer (Säljö, 2000). Säljö (2000) skriver också att med en sociokulturell utgångspunkt är det naturligt att förstå att lärandet är inbyggt i samhällets sätt att fungera. Det vill säga att människor inte kan undvika att lära. Mot denna bakgrund kan det antas att även inom fotbollen kan inte individer undvika att lära 16

21 sig vissa beteenden. Även inom fotbollen finns det sociala inramningar, som styr hur individen ska bete sig i olika kontext. Eftersom fotboll är en lagsport är en enskild spelare en del av laget och därför tillhör en social kontext. Enskilde fotbollsspelarens val och beteende påverkar inte bara själva spelaren, men även hela laget. På grund av detta borde faktorer såsom socialt tryck, kultur inom laget och sociala normer tas hänsyn till när enskilde spelarens beteende analyseras. Sociokulturella perspektivet har tidigare använts för att kunna förstå vilka faktorer som påverkar hur smärta upplevs inom idrotten. Sabo (2009) tycker att sociokulturella faktorer kan påverka hur idrottare uppfattar eller reagerar till smärta. Dessa faktorer kan till exempel vara det att idrottskommentatorer och supportrarna ger beröm för idrottare som kan hantera och spela med smärta (Sabo, 2009). 6.2 The theory of planned behaviour The theory of planned behaviour (TPB) presenterades första gången för 33 år sedan av Icek Ajzen (Ajzen, 2011). Teorin presenterades i Ajzens artikel From intentions to actions: A theory of planned behaviour. Därefter har flera forskare testat denna teori och anpassat teorin för olika undersökningar. TPB har tidigare använts för att förstå och förutse människans beteende. Enligt denna teorin bildar attityd till beteende, subjektiva normer och uppfattad beteendekontroll tillsammans individens beteende (Rush, 2014). Det måste dock tas hänsyn till att dessa tre faktorer även kan påverka varandra (Figur 1). TPB var utvecklad från en annan teori kallad theory of reasoned action. Största skillnaden mellan dessa två teorier är att enligt TPB uppfattas även beteendekontroll påverka beteendet (Ajzen,2011). Som sagt enligt TPB:s subjektiva normer påverkar det hur individen beter sig. Subjektiva normer betyder hur individen upplever och tolkar sociala normer runt sig. Individens beteende beror på hennes tolkningar av hur acceptabelt ett viss beteende är i samhället eller i en viss kontext. Det vill säga att individen gör sina egna subjektiva tolkningar av de sociala normer som finns i samhället. Enligt TPB ökar sannolikhet för en vis typ av beteende när individens attityder till detta beteende är positiva, subjektiva normer stöder den typen av beteende och när individens upplevda beteendekontroll är hög (Ferreira & Perreira, 2017). Beteendekontroll är hög då individen anser att de har bra förutsättningar för beteenden. Det vill säga att som exempel har en idrottare låg beteendekontroll för att följa korrekt ett skadepreventionsprogram, på grund av att hen inte har fått instruktioner hur programmet ska utföras. 17

22 Enligt TPB finns mest detaljerad information om determinants för individens beteende i individens beteende-, normativa- och kontrollöverstygelser (Ajzen,2011). Teorin specificerar dock inte dessa övertygelsernas ursprung. Teorin bara pekar på flera möjliga bakgrundsfaktorer som kan påverka individens övertygelser. Dessa bakgrundsfaktorer kan till exempel vara personlighet, utbildning, ålder, genus eller demografiska variabler (Ajzen, 2011). Som tidigare nämnt var det Icek Ajzen som för 33 år sedan utvecklade och representerade TPB. Därefter har Ajzen skrivit en översiktsartikel där han presenterar den kritik som TPB har fått av andra forskare. Enligt Ajzen (2011) är en av de mest kritiserade faktorer att TPB är för rationell och tar inte tillräckligt mycket hänsyn till olika känslotillstånd. Enligt TPB är känslor en av flera bakgrundsfaktorer som kan påverka individens övertygelser och utvärderingar (Ajzen, 2011). TPB utgår ifrån att allt beteende är rationellt och tar inte hänsyn till att känslotillstånd kan orsaka irrationellt beteende. TPB har även fått kritik för att det inte tar hänsyn till faktorer som tidigare beteende och vanor. Enligt andra forskare kan individens beteende förklaras med tidigare beteende eller med att beteende har blivit en vana för individen. Det vill säga för att sannolikheten att individen utför en viss beteende blir större om individen har utfört beteendet tidigare. Ajzen (2011) argumenterar dock att tidigare beteende misslyckas att fylla TPB:s inkluderingskriterier. Detta på grund av att det enligt Ajzen (2011) är svårt att argumentera att tidigare utförd beteende skulle direkt orsaka individens nuvarande avsikt för beteendet. TPB har tidigare använts i flera olika undersökningar gällande hälsobeteende såsom alkohol- och tobakskonsumtion. Teorin har även använts för att undersöka hur individer följer olika skadepreventionsstrategier och hälsodieter. Hartley, Hoch och Cramer (2018) utvecklade en modell för att kunna bättre förstå idrottarnas deltagande i skadepreventionsprogrammen och strategier för att kunna öka deltagande. Enligt Hartley et al. (2018) har det stor betydelse hur bra idrottaren följer skadepreventionsprogrammen för att kunna minska risker för skador i nedre extremiteten. Hartley et al (2018) tycker även att med hjälp av TPB är det möjligt att förstå bättre idrottarens beteende och därtill kunna minska risken för idrottsskador. Bebetos och Konstantoulas (2006) använde TPB för att analysera idrottarnas moralbeteende. Det vill säga ifall idrottaren följde spelregler eller var redo att ta risker som kunde leda till skador. I studien deltog 103 fotbollsspelare, 97 basketspelare och 184 vattenpolospelare. Resultatet visade ett starkt samband mellan attityder, rollidentitet, upplevd beteendekontroll och moralbeteende. Hög sannolikhet för riskbeteende var associerad med attityder och intentioner. Bebetos och Konstatoulas (2006) skriver även att professionella inom detta forskningsfältet behöver lära idrottarna att vända sin uppmärksamhet från fokus att vinna till sportmannaaktigt beteende. 18

23 Sammanfattningsvis påverkar enligt TPB:s normer, attityder och uppfattad beteendekontroll individens beteende. Mot bakgrund av detta kan även normer inom idrotten leda till en visst beteende. Normer och idrottarnas attityder kan alltså leda till beteende som i sin tur kan orsaka eller öka risken för skador. Det vill säga att subjektiva normer, attityder och uppfattad beteendekontroll kan vara indirekta riskfaktorer för skador. Mot denna bakgrund anses TPB vara en lämplig teori för att analysera och förstå fotbollsspelarens beteende och därmed bättre kunna förstå skademekanismen. Figur 1: The theory of planned behaviour 19

24 7. Metod I detta avsnitt kommer valda forskningsmetoder att beskrivas och motiveras. Därefter förklaras även hur etiska kraven har tagits hänsyn till i föreliggande studie. Kapitlet är indelad i följande mellanrubriker: urval, genomförande och insamling av empirin, analys av empiri och etiska överväganden. Åtta finska elitsatsade damfotbollsspelare deltog i studien. Deltagarnas ålder varierade mellan år och antal år spelarna hade spelat fotboll varierade mellan år. 7.1 Urval Detta examenarbete är en kvalitativ studie. Bekvämlighetsurval användes i studien, vilket betyder att jag valde ut forskningspersoner som var lätt att få tag i (Bryman 2008, s.434). Forskningspersoner som tillfrågades att delta i studien är finska division 1-damfotbollsspelare. Alla spelare som deltog i studien är därmed elitsatsande fotbollsspelare. Urval var begränsad till ett lag som spelar i finsk division 1. Studiens resultat kommer därmed representera finska damfotbollsspelare som spelare i division 1. I denna studien var en damfotbollsspelare en kvinnlig fotbollsspelare som spelar i ett division 1 lag i Finland och är över 18 år. Division 1 lag var vald att delta i studien, eftersom laget var lätt att få tag i. Jag känner dock inte deltagarna personligen. Detta ansågs att vara viktigt, eftersom ifall jag kände spelarna skulle de ha kunnat påverka intervjusvaren. Lagets som deltog i studien är en typisk division 1 lag. Dock är föreningen mest känd för barn- och ungdomsfotboll. Det vill säga att föreningen inte är känd som ett elitsatsande förening. Många andra division 1 lag tillhör till föreningar som har elitsatsning som huvudsyfte. Laget som deltog i studien har spelat tre säsonger i division med bra framgång. Andra urvalsbegränsningar var att forskningspersonen ska ha spelat i nuvarande laget åtminstone två säsonger och ska fortfarande spela i laget. Ett av kriterierna var även att forskningspersonen ska ha spelat tidigare i andra fotbollsföreningar. Jag valde att inte avgränsa urvalet till en fotbollsförening för att få en bredare bild om normer inom finsk damfotboll. Syftet med dessa urvalsbegräsningar var att alla forskningspersoner har någon liknande bakgrund, men även att kunna analysera ifall spelare i samma lag har liknande attityder kring skador. 20

25 7.2 Genomförande och insamling av empirin I denna studie användes semistrukturerade intervjuer för att samla in empirin. Enligt Bryman (2008) är semistrukturerade intervjuer en vanlig metod för insamling av data inom kvalitativ forskning. Denna undersökningsmetod ansågs att vara lämplig för studiens frågeställningar. Metoden valdes även, på grund av att med intervjuer får man troligtvis mera omfattande svar än med enkäter. Semistrukturerade intervjuer gav dessutom möjligheten att fråga extra frågor under intervjuerna. Med extra frågor kunde jag säkerställa att jag får tillräckligt omfattande svar. Semistrukturerade intervjuer gav även möjlighet för mig att analysera faktorer som i vilket ton och sätt spelarna svarar till frågorna. Detta är något som inte är möjligt att analysera ifall enkäter används som insamlingsmetod. Dessutom enkäter valdes att inte använda i studien, eftersom risken är att med enkäter spelarna svarar för kort till frågorna och att frågorna blir för specifika. Det vill säga att med semistrukturerade intervjuer kunde jag säkerställa att jag får tillräckligt informativa svar. Frågeschemat bestod av åtta allmänna frågor och därtill kom även övriga frågor i varje enskild intervju (Bilaga 1). Intervjufrågorna handlade om idrottarens fotbollskarriär, skadehistoria och hur spelaren själv upplever sitt lag och tränare. Intervjufrågornas ordningsföljd varierade mellan enskilda intervjuer. Frågeschemat hade bara åtta allmänna frågor, eftersom jag inte ville styra spelarnas svar för mycket och därmed påverka deras svar. Som tidigare nämnt är sociala normer något som finns inom en grupp, men gruppens medlemmar är ofta omedvetna om dessa normer. Enligt Opp och Hechter (2001) är sociala normer oskrivna, informella och oftast spontana regler, som finns i samhället. På grund av detta valde jag att inte direkt fråga om normer. Begreppet normer användes alltså inte under intervjuerna. Intervjuerna utfördes i en lugn plats där det inte fanns andra än intervjuaren och personen som intervjuades. Intervjuplatsen bestämdes tillsammans med personen som intervjuades. Dessa faktorer ansågs att vara viktigt för att intervjupersonen känner sig bekväm under intervjun. Alla intervjuer spelades in och sedan transkriberades. En intervju tog ungefär minuter. Intervjuerna spelades in, eftersom de underlättade att göra en noggrann analys av forskningspersonernas svar. Inspelning av intervjuerna gav mig även möjligheten att göra upprepande genomgångar av forskningspersonernas svar. Eftersom forskningspersonerna var finska damfotbollsspelare, utfördes intervjuerna på finska och därefter transkriberad på finska. När materialet var analyserat var relevanta svaren översatta till svenska. 21

26 7.3 Analys av empirin Kvalitativ innehållsanalys användes för bearbetning av insamlat material (Bryman, 2008, s.295). Enligt Bryman (2008) är kvalitativ innehållsanalys en metod för att analysera dokument och texter. Kvalitativ innehållsanalys betyder att insamlat material analyseras genom ett systematiskt sätt och att innehållet kvantifieras utifrån kategorier som utformas i förväg. Bryman (2008) beskriver även att kvalitativ inriktad innehållsanalys är något som innehåller ett sökande efter bakomliggande teman från materialet som analyseras. Efter intervjuerna var transkriberade analyserades materialet. Under transkribering lyssnades på intervjuerna flera gånger för att kunna analysera även faktorer såsom med vilken betoning fotbollsspelarna diskuterar om skador. Transkriberat material lästes även igenom ett flertal gånger. Materialet var kodad och delad ut till analytiska kategorier enligt tema. Under kategoriindelning togs irrelevant information bort från materialet. Med irrelevant information menas det information som inte var relevant för studiens frågeställningar. Materialet var indelat i följande analytiska kategorier: bakgrund, spelarnas attityder, normer kring skador, uppfattad beteendekontroll och sociokulturella faktorer. The theory of planned behaviour användes för att analysera insamlade empirin. Detta betyder att faktorer såsom fotbollsspelarnas attityder kring skador, uppfattad beteendekontroll och hur spelarna tolkar sociala normer analyserades. Även det sociokulturella perspektivet användes för att analysera intervjusvaren. Enligt sociokulturella perspektivet kan människans beteende ändras beroende av den sociala kontext individen befinner sig i (Liem, Walker, Mclnerney, 2011). På grund av detta hade även så kallade bakomliggande strukturer analyserats. Med bakomliggande strukturer menas det faktorer såsom hur laget är uppbyggt, hurdana sociala inramningar för olika situationer det finns och hur spelarna upplever socialt tryck. 22

27 7.4 Etiska övervägande Helsingforsdeklarationen ger grunden till de etiska principer som ska följas inom forskning. Deklaration var godkänd av världens medicinska förening i juli Enligt Helsingforsdeklarationen när människor är inblandade i forskningen ska fördelar av forskningen alltid vara större än nackdelar (Lääkäriliitto,2017). Inom forskning ska det även tas hänsyn till informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Enligt Bryman (2008) grundläggande etikfrågor handlar det om frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet för de personer som är direkt inblandade i studien som till exempel forskningspersonerna. När fotbollsspelare tillfrågades att vara med i studien fick spelarna även information om studien. Informationsbrevet innehöll: studiens syfte, urvalskriterier, metoder och olika moment, kontaktinformation. I informationsbrevet förklarades det även att forskningspersonernas namn inte kommer att användas i studien och att forskningspersonerna har rätt till att hoppa av studien när som helst. Fotbollsspelarna var även informerad om att uppsatsen kan publiceras på Malmöuniversitetets webbsidor. Forskningspersoner fick skriva under ett samtyckesformulär innan de deltog i studien (bilaga 2). Alla forskningspersoner var minst 18 år och på grund av detta behövdes det ingen godkännande av förälder eller vårdnadshavare. För att skydda forskningspersonernas konfidentialitet var personuppgiften kodad. Detta betyder att forskningspersonernas namn samt kontaktuppgifter var kodad och inte använd i studien. Sammanfattningsvis säkerställdes etiska kraven i föreliggande studie genom att informera forskningspersoner översiktligt om studien och genom att forskningspersoner fick skriva under ett samtyckesformulär. Genom en muntlig genomgång av samtyckesformulären innan intervjun säkerställdes att forskningspersoner hade förstått vad studien handlar om, studiens metoder och deras rättigheter som forskningsperson. Intervjuerna användes endast för forskningsmålet. 23

28 8. Resultat Åtta finska elitsatsande damfotbollsspelare deltog i föreliggande studie och därmed består resultatet av åtta semistrukturerade intervjuer. I detta kapitel kommer resultat av genomförda intervjuer presenteras. Efter bearbetning och analys av intervjuerna har intervjusvaren delats in i följande kategorier: bakgrund, skadehistoria, kunskap om skadepreventiva metoder, kommunikation gällande skador, attityder kring skador och skadeprevention, normer gällande skador och smärta. 8.1 Fotbollsspelarnas bakgrund I dagsläget spelar alla deltagarna i samma lag, men deltagarna har även tidigare spelat i andra lag och föreningar. Tre av spelarna har spelat tre säsonger i nuvarande laget och fyra av spelarna har spelat två säsonger. Därtill har en av spelarna spelat fem säsonger i laget. Sammantaget hade deltagarna spelat i åtta olika fotbollsföreningar i Finland och sju av dessa föreningar är lokaliserade i huvudstadsområdet. Deltagarnas ålder varierade mellan år och antal år spelarna hade spelat fotboll varierade mellan år. Alla fotbollsspelarna som deltog studien fick beskriva deras nuvarande fotbollslag med några ord. Spelarna fick alltså berätta hur de är som ett lag och vad de tycker är lagets styrkor. Sju av åtta spelare nämnde att viktigaste egenskap för deras lag är att de har väldigt bra sammanhållning inom laget. Den ena spelaren som inte nämnde sammanhållning som viktig egenskap, tyckte att deras lag är skickligt och mentalt starkt. Spelarna nämnde även att deras lag är: glatt, lojalt, lättsamt, jobbar för varandra och att de har väldigt jämn nivå. En av deltagarna till exempel svarade till ovanstående frågan enligt följande vi är inte mest talangfullt och skickligt lag, men vi har alltid haft bra sammanhållning och gruppdynamik. Lagets framgång är alltså baserat på det att de är ett lag som jobbar hårt för varandra och spelar bra ihop. Deltagarna fick även beskriva vilken typ av egenskaper en bra spelare äger och vilka egenskaper de tror att deras tränare uppskattar hos en spelare. Flera av deltagarna tyckte att det beror på i vilken position spelaren spelar. Deltagarna tyckte dock att oberoende av spelposition är fysiska egenskaper såsom bra kondition, snabbhet och styrka viktiga. Sex av alla deltagare tyckte att mest viktiga egenskaper är att spelaren är en lagspelare, ställer upp för laget och att spelaren kan anpassa sig till lagets spelstil. Deltagarna tyckte även att viktiga egenskaper för en bra fotbollsspelare är mångsidighet, mental styrka, skicklighet, teknisk med bollen, bollsinne, bra arbetsmoral och att spelaren ska ha passion för fotbollen. Många av deltagarna trodde att även deras tränare uppskattar en spelare som ställer upp för laget och kan anpassa sig efter hur tränaren vill att laget ska spela. 24

29 Deltagarna trodde också att tränarna uppskattar fysiskt starka spelare, snabbhet, explosivitet, skicklighet, hårt jobb, bra attityd och att spelarna inte ifrågasätter det som tränaren säger. 8.2 Fotbollsspelarnas skadehistoria Många av fotbollsspelarna som deltog i studien började deras skadehistoria med att berätta att de inte har haft några allvarliga skador. Därefter berättade dessa spelare dock att de har haft skador som har orsakat längre frånvaro från fotbollen. Dessa skador var till exempel fotledsruptur, fraktur och hjärnskakning. Det vill säga att deltagarna inte upplevde att fotledrupturer, frakturer eller hjärnskakningar är allvarliga skador. Det även verkade som att deltagarna upplevde att skador är vanligt inom fotbollen. Detta på grund av att deltagarna pratade om skador på de sättet som gav intrycket att skador är något som är självklart inom fotbollen. När en av deltagarna fick frågan, ifall hon hade haft några skador under sin fotbollskarriär svarade hon Ja förstås har jag haft skador. När man har börjat spela fotboll i ung ålder så har man hunnit skada sig väldigt många gånger. En annan deltagare svarade på samma fråga enligt följande okej, så mest har jag kanske haft fotledstukningar. Båda fotleder har jag stukat och sen har jag haft sträckningar i några muskler. Alla av deltagarna hade någon gång varit skadad under deras fotbollskarriär och hade även haft en skada under den tiden de har spelat i nuvarande laget. En av åtta deltagare hade haft bara någon mindre stukning i fotleden och mindre muskelsträckning. Alla andra av deltagarna hade haft flera olika skador och åtminstone en mera allvarlig skada under sin fotbollskarriär. Med en mera allvarlig skada menas det medelsvåra eller svåra skador. Fyra av deltagarna hade även haft skador som hade hänt utanför fotbollen. Även om dessa skador hade hänt utanför fotbollen hade skadorna orsakat frånvaro från fotbollen. De flesta av skadorna var lokaliserade i nedre extremitet. Vanligaste skador var fotledsstukningar, fotledsrupturer och sträckningar i låret. Deltagarna hade även haft hjärnskakningar, inflammationer i foten och i ryggkotor, frakturer, ruptur i lårmuskel, muskelkramp, stressfraktur i ryggen, främre korsbandsruptur, meniskskada, bristning i knäets inre ledband, smärta i benhinnor, sträckningar och inflammation i höften. En av deltagarna hade haft allvarliga överträningssymptom, vilket hade lett till ett års uppehåll från fotboll och intensiv träning. Två av deltagarna hade tidigare haft flera svåra överbelastningsskador och en av deltagarna hade haft en svår akut knäskada. Sju av åtta deltagare berättade att de hade haft samma skada flera 25

30 gånger. Återfallskador var alltså vanliga bland fotbollsspelarna som deltog i studien. En av fotbollsspelarna berättade till exempel att hon hade haft inflammation i höger fotleden åtminstone sex gånger under fem år och att hon även hade haft några inflammationen i vänster fotleden. När denna spelaren tillfrågades vad hon tror är orsaken till flera fotledsinflammationer svarade hon att orsaken är för mycket träning utan återhämtning. Spelaren berättade även att hon några gånger hade spelat så länge med smärta tills hon inte längre kunde springa och var tvungen att sluta spela. Sammanfattningsvis hade deltagarna haft flera olika skador under sin fotbollskarriär. Skador i nedre extremitet var mest vanliga och återfallskador förekom ofta bland deltagarna. Deltagarna tyckte att skador är vanligt inom fotbollen och att det är självklart att de har haft skador under sin fotbollskarriär. 8.3 Fotbollsspelarnas kunskap om skadepreventionsmetoder Alla av deltagarna var åtminstone medvetna om några skadepreventionsmetoder. Trots detta berättade bara en deltagare att hon regelbundet under sin egen tid gör något för att förebygga skador. Med egen tid menas den tid som spelaren har utanför lagträning och lagaktiviteter. De flesta av deltagarna upplevde att de har för lite skadepreventionsträningar med laget. Deltagarna berättade även att de inte orkar eller inte har tid att göra skadepreventionsträning under sin egen tid. När deltagarna fick frågan hur de tror att skador kan förebyggas nämnde spelarna knäkontrollsövningar, stretchning, återhämtningsträning, undvika muskelobalans, styrketräning, balans och stabilitetsövningar, rörlighetsövningar och öva på landningsteknik. Flera av deltagarna nämnde även att skador kan undvikas genom att inte spela eller träna när man är trött. Deltagarna tyckte att om de spelar när de är trötta är de inte lika redo att ta emot tacklingar. Tre av åtta deltagare tyckte att det är mycket viktigt att diskutera och utbilda spelare samt tränare om skador och skadepreventionsmetoder. Flera av deltagare upplevde även att de inte har fått tillräcklig information om skadepreventionsmetoder. Det vill säga att deltagarna vill gärna förebygga skador, men anser att de inte har förutsättningar för det. När en av deltagarna fick frågan hur hon tror att skador kan förebyggas och ifall hon själv gör något för att förebygga skador svarade hon det jag tror är absolut största problemet är att nej jag gör inget för att förebygga skador. Åtminstone inte medvetet och detta är på grund av att jag inte vet vad jag ska göra. Denna deltagaren visste alltså inte hur det är möjligt att förebygga skador och 26

31 enligt henne var detta orsaken till att hon inte själv gör något för att förebygga skador. Deltagaren tyckte dock att det skulle vara viktigt att utbilda fotbollsspelare redan i ung ålder om vad de kan själv göra för att undvika skador. En annan deltagare berättade att hon hade drabbats flera gånger av samma skada. Hon fick efteråt veta att orsaken var för mycket träning utan återhämtning. Denna deltagaren berättade även att ingen hade berättat för henne att det är möjligt att träna för mycket. Deltagaren upplevde att hon skulle ha kunnat undvika flera skador, ifall hon hade haft mera kunskap om träning, återhämtning och skaderisker. Sammanfattningsvis var deltagarna medvetna om skadepreventionsmetoder, men behöver mera information om detta. Det var relativt stora skillnader mellan deltagarnas medeventenhet om olika skadepreventionsmetoder. Många av deltagarna var även själv medvetna om att de inte har tillräcklig information om skadeprevention. Deltagarna tyckte alltså att skadeprevention är viktigt, men samtidigt upplevde att de inte har förutsättningar för att självständigt förebygga skador. De flesta av deltagarna var dock inte villiga att använda sin egen fritid för att utföra skadepreventionsövningar. 8.3 Kommunikation gällande skador och smärta Enligt intervjusvaren är skador och skadeprevention inte något som diskuteras mycket inom deltagarnas nuvarande fotbollslag. Två av deltagarna upplevde även att inom laget borde det diskuteras mera om skador med syfte att kunna förebygga skador. Alla av deltagarna upplevde att allmänt är det lätt att berätta för tränaren om skador eller känningar i kroppen. Tre av deltagarna tyckte dock att innan matcher är det svårt att berätta om skador till tränaren. När en av deltagarna fick frågan, ifall det är lätt att berätta för tränaren om skador svarade hon att åtminstone jag personligen tycker att det är väldigt lätt att berätta om skador och det känns som att tränaren mottar det väl. En annan deltagare svarade till samma fråga enligt följande: jag känner nog att jag kan berättade till tränare om jag har några känningar i kroppen, men kanske inte alla spelare i laget upplever samma sak. Som sagt berättade några av deltagarna att innan matcher valde de ofta att inte berättade för tränaren om skador. Deltagarna berättade även att de ofta fick dåligt samvete om de var tvungen att vara borta från träningar eller matcher. Även om deltagarna sa att det är lätt att berätta om skador upplevde de ändå press inför att kunna ställa upp för laget. Press inför att kunna ställa upp för laget 27

32 kan i sin tur leda till att deltagarna inte vågar berättar om skador. När en av deltagarna fick frågan varför det är svårt att berätta om skador innan matcher svarade hon att det känns som att det är hög press inför matcher, att man alltid borde vara frisk och spelklar. Som tidigare nämnt tyckte alla av deltagarna att det är lätt att berätta för tränaren om skador, speciellt om skador inte orsakar frånvaro från matcher. Däremot tyckte alla av deltagarna även att tränarna inte tar tillräckligt mycket initiativ för att fråga spelarna om skador och hur spelarna mår. Deltagarna tyckte att tränaren sällan uppmuntrar dem att vila, ifall de har mindre skador. Det är spelaren som alltid själv ska ta beslutet, ifall de ska vila på grund av en skada. En av deltagarna beskrev även att hon tycker att deras tränare ser dem mera som spelknappar än som människor. En annan deltagare berättade att när hon var skadad var det jobbigt att det ända tränaren frågade henne var när hon kommer att vara spelklar. Denna deltagaren upplevde även att detta skapade press för henne att bli spelklar så snabbt som möjligt. Sammanfattningsvis upplevde deltagarna att det är lätt att berätta för tränaren om skador och smärta. Undantaget var att innan matcher kände deltagarna press över att de ska kunna spela, vilket ofta ledde till att spelarna valde att inte berätta om skador eller känningar i kroppen. 8.4 Attityder kring skador och skadeprevention Alla av fotbollsspelarna som deltog i studien berättade att de hade flera gånger spelat med mindre skador eller när de upplevde smärta. Några av deltagarna skrattade även när de fick frågan, ifall de någon gång hade spelat med en mindre skada eller smärta. Detta gav intrycket av att det enligt deltagarna är det självklart att spela med smärta eller mindre skador. Det även verkade som att deltagarnas attityder till skador är positiva. I detta fall med positiv attityd menas det att spelarna har accepterat att, ifall de spelar fotboll kommer de även drabbas av skador. Deltagarna anser alltså att skador är något som hör till fotbollen och att det inte är allvarligt med skador. Enligt deltagarnas intervjusvar är det vanligt för damfotbollsspelaren att spela med smärta och mindre skador. När en av deltagarna fick frågan varför hon spelar med smärta svarade hon att det är bara så att man spelar med smärta. Flera av deltagarna berättade även att de visste om att ifall de spelar med smärta eller en mindre skada kan skadan bli värre. Deltagarna hade alltså bestämt att spela med smärta fast de var medvetna om risken att skadan blir värre. Deltagarna var redo att ta risker för att vinna matcher och att kunna bevisa för tränaren att de förtjänar platsen i startelvan. 28

33 Sammantaget tyckte de flesta av deltagarna att skadeprevention är viktigt och önskade att lagträningar skulle innehålla mera övningar med skadepreventivt syfte. Däremot var förutom en av deltagarna, ingen annan redo att använda sin egen fritid för att förebygga skador. Några av deltagarna berättade även att de börjar med skadepreventionsövningar såsom stretchning först då de redan har känningar i kroppen. Dessutom visste dessa deltagare om att de borde göra förebyggande övningar istället för att börja först när de redan har ont i kroppen. En av deltagarna berättade även att hennes intresse av rehabiliteringsövningar slutar omedelbart då hon kan börja spela fotboll igen. Denna deltagaren hade drabbats av samma fotledsskada flera gånger. Trots detta hade hon inget intresse för att fortsätta med övningar med syfte att underhålla styrka och stabilitet i fotleden. En annan deltagare berättade att fast tränarna skulle exempelvis be henne att gå för en återhämtande löprunda, skulle hon troligtvis inte göra det. Denna deltagaren tyckte att återhämtningsträning och skadepreventionsträningar borde utföras tillsammans med laget. Det vill säga att deltagaren tyckte att tränaren och laget borde ta mera ansvar för skadepreventivträning. Dessa två deltagare hade alltså negativ attityd till skadepreventivträning, speciellt om träning inte tillhör lagträningar och lagaktiviteter. Däremot berättade en av de andra deltagarna att hon hade tidigare varit för samvetsgrann med att rehabilitera skador. På grund av detta hade hon glömt bort att uppehålla balans mellan kroppens olika muskler. Hon hade till exempel på grund av en knäskada fokuserat väldigt mycket på att öka styrkan i den skadade knän och hade därmed inte tränat andra delar av kroppen. Deltagaren berättade dock att nuförtiden orkar hon inte jobba med skadepreventivträning, eftersom hon har mycket annat att göra. Denna deltagaren tyckte även att deras fotbollsträningar är väldigt långa och därmed borde fotbollsträningar innehålla övningar med skadepreventiv syfte. Många av deltagarna upplevde att deras attityder till skador har ändrats under åren. Deltagarna upplevde även att tidigare skador har lärt dem att vara mera försiktig med skador. På grund av detta tar deltagarna inte lika ofta risker när det gäller att spela med smärta. Med andra ord enligt deltagarnas egna upplevelser har tidigare skador ändrat deras attityder till skador. Dessa deltagare berättade dock även att de fortfarande spelar med skador och smärta. En av deltagarna berättade att hon är medveten om med vilken typ av smärta det inte är värt att ta risker. Hon berättade dock även att ifall hon har en skada eller smärta som hon har inte haft innan kan det vara svårt att utvärdera om hon ska spela eller inte. Denna deltagaren hade alltså en positiv attityd till att spela med smärta på grund av att hon själv kan utvärdera, ifall smärtan kan orsaka ytterligare skada till kroppen. 29

34 Sammanfattningsvis hade de flesta av deltagarna positiv attityd till att spela med smärta och skador. Detta på grund av att deltagarna upplevde att skadorna är en del av idrotten. Deltagarna hade positiv attityd till skadepreventionsövningar ifall detta utfördes i samband med lagträningar och lagaktiviteter. Spelarna hade dock negativ attityd till att utföra skadepreventionsövningar självständigt. 8.5 Normer gällande skador och smärta Fotboll är en lagsport, vilket betyder att individuella spelares beteende påverkar inte bara dem själv utan även hela laget. Detta är en faktor som återspeglades i deltagarnas intervjusvar när deltagarna till exempel förklarade vad som är viktiga egenskaper hos en bra fotbollsspelare. Många av deltagarna tyckte att en viktig egenskap för en bra fotbollsspelare är att kunna ställa upp för laget. Deltagarna berättade även att de ofta upplever socialt tryck för att kunna ställa upp för laget. Några av deltagarna förklarade att de hade spelat med smärta på grund av att de ska kunna ställa upp för laget. De flesta av deltagarna upplevde också att en bra spelare ska kunna anpassa sig enligt lagets behov. En av deltagarna tyckte till exempel att lagets behov går före spelarens individuella behov. Mot denna bakgrund kan det antas att sociala normen inom laget är att spelaren ska kunna anpassa sitt eget beteende enligt lagets behov. Detta är en faktor som till exempel kan leda till att spelaren bestämmer sig att spela med en skada, eftersom laget behöver henne för att vinna matchen. Det vill säga att spelaren riskerar sin egen hälsa för att uppfylla lagets behov. Deltagarna fick frågan när de själva upplever att de är skadade. Sex av åtta deltagare upplevde att de är skadade då de inte kan spela normalt eller fullt ut. Ifall deltagarna inte kunde till exempel passa med andra foten fortsatte de ändå att träna och spela. En av deltagarna svarade till ovanstående frågan enligt följande: alla har ju alltid något, någon skada liksom men ändå inte tycker att de är skadad. Men samtidigt så har jag också varit skadad, men fortsatt att spelat hela tiden. Man ska kanske vara borta några veckor från fotbollen är man skadad. Några av deltagarna nämnde även att de upplever att vara skadad då när de måste vara några veckor borta från fotbollen. Deltagarnas uppfattningar av när de ser sig själv som skadad är troligtvis formad efter de sociala normer som finns inom laget eller inom fotbollen. Det vill säga att sociala normen påverkar även spelarnas uppfattningar om hur spelarna tänker kring skador. Enligt intervjusvaren är normen inom fotbollen att spelaren är skadad när de inte kan spela normalt. Fotbollsspelaren kan alltså spela med en skada, 30

35 men kan inte prestera lika bra som utan en skada. Skada är inte något som nödvändigtvis förhindrar fotbollsspelaren att träna eller spela. Som tidigare nämnt berättade alla av deltagarna att de har flera gånger spelat med smärta eller med en mindre skada. En av deltagarna berättade att hon hade haft ett stort skavsår i hälen, vilket ledde till att hon inte kunde springa, utan att hon uppleva smärta. Hon berättade detta till tränaren som svarade till henne enligt följande: kom igen visst kan du spela, bara du går till planen så glömmer du bort smärtan. I detta fall tränaren uppmuntrade spelaren att spela med smärta. Flera av deltagarna berättade att de inte hade för berättat tränaren om smärta eller skada, eftersom de inte vill vara den spelaren som klagar hela tiden. Deltagarna berättade även att de kände press över att kunna spela i matcher och att ifall de var tvungen att vara borta fick de dåligt samvete. Enligt detta kan det antas att deltagarna hade lärt sig att de ska kunna hantera smärta och att inte klaga om mindre skador. Normen är alltså att fotbollsspelarna ska kunna hantera smärta och inte klaga om skador. Dessutom uppmuntrar enligt deltagarnas berättelser tränarens attityder och beteende spelaren att följa dessa normen. När deltagarna fick frågan vad de tycker är viktiga egenskaper för en bra fotbollsspelare nämnde spelarna att det är viktigt att vara stark både fysiskt och mentalt. Deltagarna tyckte även att tränarna uppskattar dessa egenskaper hos en spelare. Mot bakgrund av detta uppstår frågan ifall fotbollsspelarna inte vill klaga om smärta på grund av att de inte vill att de ska ses som svaga spelare. En av deltagarna berättade att hon hade en gång blivit arg när tränaren under träningar kommenterade henne på de sättet som fick henne att se ut som en svag spelare. Detta är ett exempel som förstärker ovanstående teori om att fotbollsspelarna möjligtvis inte vill att andra tycker att de är svaga. Normen är alltså att en fotbollsspelare ska vara stark både mentalt och fysiskt. Denna normen kan påverka spelarnas beteende och hur spelarna tänker kring skador. Flera av deltagarna upplevde att nuförtiden känner de igen sin egen kropp bättre än tidigare. Spelarna har alltså bättre koll på när det lönar sig att vila istället att fortsätta spela. Flera av deltagarna berättade även att de hade tidigare haft skador som hade blivit värre på grund av att de hade fortsatt att spela med skador eller smärta. En av deltagarna berättade till exempel att hon hade tidigare haft två mindre skador som hade blivit allvarligare, eftersom hon hade fortsatt att spela med smärta. Den andra skadan var en fotledsruptur som blev värre på grund av att hon fortsatt att spela och till slut var fotleden tvungen att opereras. Deltagarna hade alltså lärt sig redan i ung ålder att kunna hantera smärta, vilket hade lett till allvarliga skador. Det vill säga att normen att kunna 31

36 hantera smärta, finns även inom andra lag än de laget som deltagarna spelar i dagsläget. Deltagarna hade alltså lärt sig kunna hantera smärta redan när de har börjat att spela fotboll. Sammanfattningsvis verkar det som att inom damfotbollen finns det flera normen gällande skador och smärta. En av normen är att spelarna ska kunna spela och träna med mindre skador och smärta. Det finns även normen att spelaren ska ställa upp för laget även om de har mindre skador. Spelarna ska inte heller klaga över smärta. Normen är alltså att fotbollsspelarna ska kunna hantera en viss mängd av smärta och kunna spela med mindre skador. Detta på grund av att normen är att en fotbollsspelare är mentalt stark och därmed kan hantera smärta. Skador är något som anses vara vanligt för en fotbollsspelare och det är något som förekommer ofta. 9. Analys I detta avsnitt kommer resultatet att analyseras utifrån TPB och därtill kommer sociokulturella faktorer att analyseras. TPB går ut på att människan beteende är formad av hennes attityder, subjektiva normer och uppfattad beteendekontroll. Det måste dock tas hänsyn till att dessa tre faktorer påverkar även varandra. Denna analysen syftar till att förklara damfotbollsspelarnas beteende och skador enligt ovanstående tre faktorer. Resultatet visade att inom finsk damfotboll finns det subjektiva normer såsom att spelaren inte ska klaga om mindre skador. Spelarna ska även kunna hantera viss mängd av smärta och kunna spela med mindre skador. Normen är att en fotbollsspelare är fysiskt och mentalt stark. Enligt TPB påverkar subjektiva normer individens beteende. Föreliggande studiens resultat visar att de subjektiva normer som finns kring skador och smärta troligtvis ökar sannolikheten till att fotbollsspelarna spelar med smärta och skador. Normerna även ökar sannolikheten till att spelarna väljer att inte berättar om skador eller om känningar i kroppen, eftersom normen är att spelaren inte ska klaga om smärta eller skador. En orsak till att spelarna spelar med skador och tolererar smärta är troligtvis det att spelarna vill se ut som starka individer. Spelarna vill alltså följa normen att en fotbollsspelare är både fysiskt och mentalt stark, vilket leder till riskbeteende. De intervjuade fotbollsspelarnas attityder stöder de normer som finns kring skador och smärta. Detta på grund av att spelarna hade positiva attityder till skador och spelarna ansåg inte att det var allvarligt att skada sig. Spelarnas attityder till skador ökar därmed också sannolikheten för 32

37 riskbeteende. Ett exempel på spelarnas positiva attityder till skador var att en av spelarna tycke att det är bara så att man spelar med smärta. Några av spelarna även skrattade åt frågan ifall de hade någon gång spelat med en mindre skada eller smärta. Skrattet gav intrycket av att spelarna tyckte att det är självklart att de spelar med mindre skador och smärta. De sättet och tonen som spelarna pratade om skador gav alltså intrycket att spelarna inte anser skador som något negativt. Som sagt spelarnas attityder kring skador ökar sannolikheten till att de tar risker och väljer att spela med skador eller smärta. Flera av spelarna tyckte att skadeprevention är viktigt, men var inte redo att använda sin egen fritid för att kunna förebygga skador. Vissa av spelarna hade mera negativa attityder till skadeprevention än andra. Enligt TPB kan spelarnas attityder till skadeprevention påverka, ifall spelarna utför skadeprevention eller hur spelarna utför det. Föreliggande studies resultat stöder denna teorin. Detta på grund av att den enda spelaren som berättade att hon utför regelbundet skadepreventionsövningar hade även mest positiv attityd till skadeprevention, speciellt när det gäller skadeprevention utanför lagaktiviteter. Uppfattad beteendekontroll är hög när individen upplever att hen har bra förutsättningar för beteendet. Enligt spelarnas intervjusvar uppmuntrar deras tränare inte dem att vila med skador eller smärta. Detta skapar förutsättningar för spelaren att utföra riskbeteendet. Det kan dock även leda till låg uppfattad beteendekontroll, ifall spelaren upplever att det är tränaren som bestämmer om skadorna. I detta fall spelaren alltså upplever att hon inte själv får bestämma om hon ska spela med en skada. Det är även möjligt att spelaren upplever att hon måste kunna spela med smärta och att hon inte har något annat alternativ. Spelarna upplevde även att de inte hade tillräcklig kunskap och information om olika skadepreventionsmetoder. Detta påverkade negativt spelarnas uppfattade beteendekontroll när det gäller att kunna förebygga skador och självständigt kunna utföra skadepreventionsövningar. Spelarna vill alltså gärna jobba mera med skadeprevention, men anser att de inte har förutsättningar för det. Detta kan även leda till ökat riskbeteende, eftersom spelarna upplever att de inte kan förebygga skador eller påverka skaderisken. Spelarnas attityder kan dock påverka deras uppfattningar av beteendekontroll. Eftersom de flesta av spelarna hade negativ attityd till att använda sin egen tid för skadeprevention, påverkar även detta negativt deras uppfattningar av beteendekontroll. Spelarna tyckte dock att lagträningarna inte innehåller tillräckligt med övningar med ett skadepreventivt syfte. På grund av detta upplevde spelarna att de inte hade kontroll själva över skadeprevention. Eftersom spelarna inte får bestämma över lagträningarnas innehåll och hade negativ attityd till att göra skadeprevention självständigt, resulterade detta i låg uppfattad beteendekontroll. De flesta av spelarna upplevde alltså att de inte själva kan påverka skaderisken. 33

38 Enligt TPB kan spelarnas attityder och uppfattad beteendekontroll påverka de normer som finns inom laget. På grund av detta måste det tas hänsyn till att normer som finns inom laget kan vara delvis formade av spelarnas attityder. Detta gäller även normer kring smärta och skador. Spelarnas positiva attityder till skador och smärta, kan alltså vara delvis orsaken till de normer som finns kring dessa faktorer. Eftersom spelarna tyckte att det är normalt med skador och smärta inom fotboll, ökar detta även sannolikheten till att de spelar med skador och smärta. Detta alltså leder till att spela med smärta och skador blir normen. Sammanfattningsvis ökar spelarnas positiva attityder kring skador och smärta tillsammans med normer kring dessa faktorer, sannolikheten till riskbeteende. I detta fall menas med riskbeteende att fotbollsspelarna spelar med smärta och skador. Riskbeteende kan i sin tur leda till ytterligare skador eller att skadan blir värre. Riskbeteende kan även betyda att spelaren spelar med sådan spelstil, vilket leder till att hon tar risker på planen som kan leda till skador. Spelarna som deltog i studien tyckte att skador är en del av fotbollen och på grund av detta är det mera sannolikt att spelarna tar även risker på planen. Spelarnas negativa attityder till skadeprevention tillsammans med spelarnas lågt uppfattade beteendekontroll till att kunna förebygga skador, leder till att spelarna inte utför självständigt skadepreventionsövningar. De att spelarna inte utför skadeprevention leder i sin tur till ökad skaderisk. Analysen av intervjusvaren utifrån TPB visar att attityder, normer och uppfattad beteendekontroll kring skador, smärta och skadeprevention ökar sannolikheten till riskbeteende. Dessa faktorer ökar även sannolikheten till att spelarna inte utför skadeprevention. Enligt sociokulturella perspektivet ska bakomliggande strukturerna undersökas för att kunna förstå enskilde individens beteende. Detta betyder lagets kultur och hur laget eller föreningen är strukturerad ska även undersökas. Alla intervjuade spelarna tyckte att deras lag har bra en sammanhållning och att detta var den viktigaste egenskapen för lagets framgång. Spelarna berättade även att det kände socialt tryck om att kunna ställa upp för laget. Vissa av spelarna fick dåligt samvete ifall de var tvungna att vara borta från matcher. Socialt tryck och dåligt samvete ledde till att spelarna valde att spela, även om de var sjuka eller hade mindre skador. På grund av detta berättade inte vissa av spelarna till tränaren om skador eller känningar i kroppen. Speciellt innan matcher valde spelarna att inte berätta om skador. På grund av detta kan det antas att lagets struktur och kultur hade orsakat socialt tryck och därmed påverkat spelarnas beteende. Det att sammanhållning var en viktig faktor för lagets framgång, ökade troligtvis det sociala trycket inom laget. Ifall sammanhållning inte skulle vara lika viktigt i laget, skulle spelarna kanske inte känna lika mycket press över att kunna ställa upp för laget. 34

39 Några av spelarna berättade att tränaren hade uppmuntrat dem att spela med smärta eller när de var sjuka. Dessutom vågade några av spelarna inte att berätta om skador till tränaren innan matcher. Spelarna berättade även att de var redo att ta risker för att visa tränaren att de förtjänar platsen i startelvan. Detta betyder att laget är strukturerat på de vis att tränaren har makt över att bestämma vilka som spelar. På grund av detta påverkar tränarens tankar kring skador och attityder även spelarnas besluttagande och kan därmed leda till spelarnas riskbeteende. Tränarens makt i laget och tankar kring skador påverkar troligtvis även de normer kring skador och smärta som finns inom laget. Resultatet visade att fotbollsspelarna som deltog i studien hade lärt sig kunnat hantera smärta redan då när de har börjat att spela fotboll. Detta betyder att denna normen finns i flera olika fotbollslag och föreningar i Finland. Mot bakgrund till detta kan det antas att normen att kunna hantera smärta är en del av finländska fotbollskulturen. 10. Diskussion Syftet med studien var att belysa elitsatsande damfotbollsspelares tankar kring skador och skadeprevention, samt förstå attityder och normer kring skador inom damfotboll. I följande kapitel kommer föreliggande studiens resultat diskuteras med förankring till tidigare vetenskapliga studier. Även metoder som användes i studien kommer att diskuteras med förslag till framtida forskning Resultatdiskussion Spelarna som deltog i studien hade spelat flera olika positioner under deras fotbollskarriär. Till denna studien deltog spelare som i dagsläge spelar back, forward och mittfält. Faktorer som spelposition och ålder valdes att inte inkluderas i resultatet. Detta på grund av att jag anser att spelpositioner eller ålder inte påverkar de normer som finns inom laget och ifall spelaren bestämmer att följa dessa normer eller inte. Föreliggande studiens resultat visade flera likheter med tidigare studier. Tidigare studier har visat att inom idrott finns det normer gällande smärta såsom no pain, no gain eller att idrottaren ska kunna skaka bort smärtan. Föreliggande studies resultat visar att även inom damfotbollen finns det normer kring smärta. Damfotbollsspelare som deltog i studien berättade att de spelar ofta med smärta och tycker att detta är vanligt inom fotbollen. En av spelarna 35

40 berättade till exempel att tränaren hade sagt till henne att visst kan hon spela med smärta och när hon bara går till planen glömmer hon bort smärtan. Damfotbollsspelarna i föreliggande studie hade alltså lärt sig att kunna hantera en viss mängd av smärta. Resultatet är liknande med Malcoms (2006, s.495) studie där resultatet visade att kvinnliga softbollspelare hade anpassat sig för idrottsgrenens normer som till exempel: att man ska kunna hantera smärta och kunna skaka bort smärtan. Föreliggande studie visade att normen inom fotbollen är att spelarna inte ska klaga om smärta. Spelarna i föreliggande studie berättade även att de inte vill vara den spelaren som klagar hela tiden. Några av spelarna berättade dessutom att de var redo att ta risker för att visa tränaren att de förtjänar platsen i startelvan. Enligt Johansson och Ivarsson (2017) upplever idrottarna att ifall de klagar för mycket kan de påverka deras möjligheter att nå högre platser inom laget. Denna studies resultat visar alltså likheter med Johansson och Ivarssons (2017) studie. Som sagt de flesta av tidigare studier har undersökt normer kring smärta, men det finns även studier som har visat att det finns normer gällande skador inom idrotten. Pikes & Maguires (2003) studie visade att kvinnliga roddare var beredda att ta risker för att kunna prestera bättre. Roddare var alltså redo ta risker som kan leda till skador eller till att en skada blir värre. Föreliggande studies resultat liknar resultatet som Pike och Maquire (2003) visade. Föreliggande studie visade att damfotbollsspelarna spelar med mindre skador och är därmed redo att ta risker att skadan blir värre. Som tidigare nämnt i bakgrundsdelen betyder en skada och smärta olika saker. En skada orsakar ofta smärta, men idrottaren kan även uppleva smärta utan att ha drabbats av en skada. Dock enligt Pike och Maguire (2003) är idrottande med smärta en skaderisk. Pike och Maguire (2003) associerar alltså smärta med skaderisken. Kvinnliga roddare i Pikes och Maguires (2003) studie var redo att ta risken och tävla med smärta. Min studies resultat liknar Pike och Maguires (2003) eftersom även kvinnliga fotbollsspelarna var redo att spela matcher med smärta. Sammanfattningsvis visar tidigare studier tillsammans med föreliggande studie att det finns liknande normer gällande smärta och skador inom olika idrotter. Denna studiens resultat visade att damfotbollsspelarnas attityder stöder de normer som finns kring skador och smärta. Damfotbollsspelarna hade positiva attityder till skador och tyckte att skador är en del av idrotten. Currys (1993) studie visade att även inom brottning upplever idrottarna att skador är en del av idrotten. Även om fotboll och brottning är olika idrottsgrenar har idrottarna inom dessa idrotter likadana attityder till skador. 36

41 Denna studiens resultat visade att kulturen inom fotbollen och tränarna uppmuntrat spelaren att kunna hantera smärta. Detta är i linje med Fentons och Pitters (2010) artikel som visade att kulturer inom många idrotter uppmuntrar idrottaren att stanna kvar på planen fast de lider av mindre smärta eller värk. Fenton och Pitter (2010) skrev även att idrottaren ofta får höra kommentarer såsom Suck it up eller take one for the team. Många av spelarna i min studie berättade att det är viktigt att kunna ställa upp för laget och detta stämmer med engelska frasen att spelaren ska kunna take one for the team. Frasen att kunna ställa upp för laget förekom ofta under intervjuerna. Spelarna tyckte att en bra fotbollsspelare ställer upp för laget och att även deras tränare uppskattar denna egenskapen hos en spelare. Några av spelarna i föreliggande studie förklarade även att de hade spelat med smärta på grund av att de ska kunna ställa upp för laget. Inom laget som deltagarna i dagsläge spelar i var bra sammanhållning speciellt viktigt för lagets medlemmar och lagets framgång. En av spelarna berättade att deras lag är inte mest talangfullt och skickligt lag, men att de alltid har haft bra sammanhållning och gruppdynamik. Detta tror jag är en faktor som skiljer deltagande laget från andra division 1 lag. Visst inom alla lagsporter är sammanhållning viktigt, men det är kanske inte en av de viktigaste faktorerna för alla lag. Många elitsatsande lag satsar till att skaffa talangfulla spelare till laget för att kunna prestera bra. Tidigare studier har inte kunnat visa signifikanta samband mellan skadeincidensen inom fotbollen och fotbollsspelarnas medvetenhet om skador samt skadeprevention. Däremot upplevde alla damfotbollsspelarna som deltog i föreliggande studie att de inte hade tillräckligt kunskap om skadepreventionsmetoder och därför ansåg att de inte har förutsättningar för att kunna själv förbygga skador. I flera tidigare studier diskuteras det dock om att fotbollsspelarna behöver mera utbildning och kunskap om skadepreventionsmetoder (Myrdal, Huang, Beach & Waterbrook,2017; Hawkins och Fuller 1998). Hawkins och Fullers (1998) studie visade att professionella fotbollsspelare i England hade brister i medvetenhet om flera olika skadepreventionsmetoder. Dessa skadepreventionsmetoder var: användning av benskydd under träningar, kolhydrat intag innan och efter träningar och efter matcher, uppvärmning och nedvarvning, rörlighetsträning. Även damfotbollsspelare i föreliggande studie hade brister i medvetenhet av dessa olika skadepreventionsmetoder. Fotbollsspelarna i föreliggande studie blev tillfrågade vad de vet om skadeprevention och hur de tror att skador kan förbyggas. Resultaten visade att ingen av fotbollsspelarna nämnde användning av benskydd eller kolhydratintag som skadepreventionsmetod. Resultatet visade även att bara några av spelarna tyckte att det var viktigt med rörlighetsträning, uppvärmning och nedvarvning. Föreliggande studiens resultat visar alltså att fotbollsspelarna inte 37

42 har tillräckligt kunskap om skadeprevention och därmed stämmer resultatet överens med tidigare studier. Det finns inga liknande tidigare studier som har undersökt fotbollsspelare och normer kring skador. På grund av detta är det svårt att veta, ifall det skulle finnas skillnader mellan finska damfotbollsspelarnas tankar kring skador jämfört med andra länder. Då uppstår alltså frågan, ifall finsk kultur eller hur damfotboll är uppbyggt i Finland påverkar damfotbollsspelarnas tankar och attityder kring skador. Det är möjligt att faktorer såsom samhällets kultur, idrottens och speciellt fotbollens betydelse i samhället kan påverka enskilda fotbollsspelarnas tankar kring skador. Dessa faktorer kan troligtvis även påverka de normer som finns inom finsk damfotboll. Det finns inte heller studier som har jämfört normer kring skador inom damfotboll och herrfotboll. Eftersom fotboll är en sport som var först avsedd bara för män, är det mycket möjligt att normer som finns inom damfotbollen kommer från herrfotbollen. Det är även möjligt att damfotbollsspelarna känner press över att kunna uppfylla dessa normer. Det vill säga att damfotbollsspelarna vill bevisa att vara lika kunniga att spela fotboll som män är. Sammanfattningsvis det finns inga tidigare studier som har jämfört normer bland kvinnliga idrottare och manliga idrottare. Tidigare studier tillsammans med denna studie visar dock att normer bland kvinnliga och manliga idrottare verkar att vara liknande Det att jag själv har bakgrund i finsk damfotboll är en faktor som ska tas hänsyn till i resultatdiskussionen. Detta är en faktor som har kunnat påverka analysen av intervjusvaren både negativt eller positivt. Positivt är att jag har bred förståelse för bakgrundsfaktorer såsom hur damfotbollen ser ut i Finland. Förståelse och kunskap om bakgrundsfaktorer hjälpte till under analysen av materialet. Det var till exempel lättare att förstå vad spelarna menade med sina svar. Det som är negativt med att jag redan har mycket kunskap om finsk damfotboll är att jag kanske har missat några viktiga frågor under intervjuer. Detta på grund av att jag kanske uppfattar vissa saker som självklart. Som tidigare nämnt i teoridelen är nackdelen med TPB att teorin inte tar hänsyn till hur olika känslotillstånd påverkar individens beteende. Olika känslotillstånden är faktorer som har kunnat påverka spelarnas svar i föreliggande studie. Spelarnas intervjusvar har alltså kunnat bli påverkad av deras dagliga humör. Spelarnas dagliga humör har även kunnat påverka deras tidigare beteende, vilket kanske inte stämmer med svaren som spelarna har berättat under intervjuerna. Det är möjligt att spelarna till exempel har tagit mera risker under matcher då när de har varit arga. 38

43 Sociokulturella perspektivet användes för att komplettera TPB i analysen av intervjusvaren. Detta ansågs att vara viktigt, eftersom fotboll är en lagsport. Föreliggande studiens resultat visade att spelarna kände socialt tryck att ställa upp för laget och att kunna spela fast de hade mindre skador eller smärta. Spelarna berättade även att bra sammanhållning är viktigt för lagets framgång. Detta är en faktor som troligtvis sätter ytterligare press på spelarna att kunna ställa upp för laget. Enligt Pensgaard, Ivarsson, Nilstad, Solstad och Steffen (2018) ifall laget eller tränaren orsakar psykologiskt stress på fotbollsspelaren kan det öka risken för skador. Pensgaards et al. (2018) studie visade att ifall lagkamrater orsakar stress på spelaren ökar detta risken för akuta skador. Däremot om tränare orsakar stress för spelaren ökar risken att spelaren drabbas av överbelastningsskador. Eftersom spelarna i föreliggande studie upplevde socialt tryck att ställa upp för laget är det möjligt att detta även har orsakat stress för spelaren. Socialt tryck kan alltså vara bakgrundsfaktor för stress, vilket i sin tur enligt Pensgaard et al. (2018) kan leda till ökad risk för idrottsskador. Sabo (2009) tycker att sociokulturella faktorer kan påverka hur idrottare uppfattar eller reagerar på smärta. Enligt Sabo (2009) berättar många idrottare inte om de upplever smärta. Idrottarna underskattar även ofta smärtan och därför säger kommentarer såsom det gör bara ont när jag andas. Många av fotbollsspelarna i föreliggande studie hade liknande sätt att prata om smärta och skador. En av spelarna som till exempel berättade att om hon stukar fotleden så tar det lite ont, men att då gäller det bara att vila några minuter och sen kan hon spela igen. Föreliggande studiens resultat stämmer alltså med Sabos (2009) tankar kring hur smärta upplevs inom idrotten. Sabo (2009) diskuterade även om att idrottskommentatorer och supportrarna ger beröm för idrottare som kan hantera och spela med smärta. Därtill anser många att en tuff idrottare inte visar smärtan för andra och speciellt inte till motståndaren. Med andra ord vill Sabo (2009) förklara att kultur och idrottens betydelse i samhället kan påverka idrottarens tankar kring skador och beteende. Mot denna bakgrund kan det förväntas att även finska damfotbollsspelarnas tankar kring skador är påverkad av olika sociokulturella faktorer som finns i samhället. Fotbollsspelarnas tankar kring skador är även påverkad av olika faktorer utanför laget och fotboll. Till slut ska det även tas hänsyn till att föreliggande studies resultat bestod av endast åtta intervjuer och därmed är resultatet inte generaliserbart. Hela laget som bestod av tjugo spelare var tillfrågad att delta i studien och åtta av dessa spelare var intresserad att delta i studien. Detta betyder att spelarna som deltog i studien var intresserade av ämnet. Spelarna som deltog i studien hade möjligtvis mera starka åsikter kring skador och skadeprevention än spelarna som inte var intresserad att delta i studien. Det är alltså möjligt att ifall åtta andra spelare skulle ha deltagit i 39

44 studien hade jag inte fått lika informativa svar till frågorna. Med mera informativa svar menas det att spelarna berättade noggrant om deras skadehistoria och hade flera åsikter om skador samt skadeprevention. Spelaren som är mindre intresserad om ämnet troligtvis svarar kortare till frågorna och har inte lika många åsikter. Med andra ord ifall åtta andra spelare med mindre intresse till studiens ämne skulle ha deltagit till studien skulle resultatet möjligtvis se annorlunda ut. Jag anser dock inte att spelarna som deltog till denna studien har haft mera eller mindre skador som andra spelare Metoddiskussion och framtida forskning Semistrukturerade intervjuer ansågs att vara passande för föreliggande studies syfte och frågeställningar. Detta eftersom att metoden ger tillräckligt omfattande och fördjupad kunskap för att kunna förstå spelarnas attityder och normer kring skador inom damfotbollen. Enkäter till exempel ansågs att vara opassande för undersökningens syfte. Detta på grund av att med enkäter är det svårt att få tillräckligt omfattande svar om spelarnas tankar och uppfattningar kring skador. Nackdelen med enkäter är även att det inte är möjligt att fråga ytterligare frågor. Möjlighet för ytterligare frågor ansågs att vara viktig för att kunna förstå fotbollsspelarnas tankar kring skador. Semistrukturerade intervjuer gav även möjlighet för mig att analysera faktorer som i vilket ton och sätt spelarna svarar till frågorna. Detta ansågs att vara viktigt för studiens resultat och analys. Som resultat visar skrattade spelarna samtidigt de svarade till frågorna. Skrattet tolkade jag som att deltagarna upplever att det är självklart att spela med smärta eller mindre skador. Denna tolkningen skulle jag inte ha kunnat göra ifall jag hade använt enkäter. Dock i framtiden skulle det kunna användas både enkäter och intervjuer för att kunna få ännu mera informativa svar. Insamlingsmetoden ansågs att vara passande även för studiens teoretiska utgångspunkter. Enligt TPB utformar subjektiva normer, attityder och uppfattad beteendekontroll individens beteende. Detta betyder att subjektiva normer och beteendekontroll är individens egna uppfattningar. Med intervjuerna fick jag fram individens egna uppfattningar om skador och därför passade metoden med teorin. Observationer skulle till exempel inte passa lika bra med TPB, eftersom observationer är enbart forskarens egna tolkningar av det som observeras. Observationer skulle dock vara en bra metod för att komplettera semistrukturerande intervjuer. Detta på grund av att forskaren skulle kunna analysera, ifall fotbollsspelarnas berättelser och beteende stämmer med varandra. Även fokusgrupper skulle ha kunnat vara bra kompletterande metod för semistrukturerade intervjuer. 40

45 Fokusgrupper skulle ge möjlighet att se hur spelarna diskuterar om skador och skadeprevention med varandra, samt ifall diskussionen skiljer sig från individuella intervjusvaren. Observationer eller fokusgrupper var inte inkluderat i föreliggande studie på grund av tidsbrist. Som tidigare nämnts i resultatdiskussionen tar TPB inte hänsyn till hur olika känslotillstånd påverkar individens beteende. TPB ser alltså beteendet som rationellt och tar därmed inte hänsyn till faktorer som kan orsaka orationellt beteende. Detta är en nackdel med teorin som användes för att analysera intervjusvaren. I framtidens forskning skulle det vara bra att ta hänsyn till hur olika känslotillstånd påverkar fotbollsspelarnas beteende. Detta på grund av att fotbollsspelarnas beteende är sannolikt inte alltid rationellt och som sagt TPB går ut på att beteendet är rationellt (Ajzen, 2011). Dock jag skulle ha kunnat inkludera frågor som till exempel ifall spelaren själv upplever att känslotillstånden påverkar deras dagliga spelstil. Den typen av frågor var inte inkluderat i studien på grund av att jag hade inte tillräckligt bra kunskap om teorin innan jag började med intervjuerna. Nackdelen med TPB är även att teorin inte tar hänsyn till faktorer som tidigare beteende och vanor. Enligt andra forskare kan individens beteende förklaras med tidigare beteendet eller med att beteende har blivit en vana för individen (Ajzen, 2011). Flera av tidigare studier som har undersökt normer inom idrotten har använt socialiseringsprocessen som en teoretisk utgångspunkt (Curry 1993; Malcom,2006; Pike & Maguire,2003). Socialiseringsprocessen går ut på att människan genom en process lär sig att acceptera gruppens regler och normer. Socialiseringsprocessen är alltså ett allmänt begrepp för att förklara att individen lär sig att bli en del av samhället, medan TPB förklarar varför individen beter sig som de gör. Tidigare studier som har använt socialiseringsprocessen som teoretisk utgångspunkt har inte tagit hänsyn till attityder. Fördelen med TPB är att de tar hänsyn till både normer och attityder. Fördelar med denna studien var att alla av fotbollsspelarna som deltog i studien gav väldigt omfattande svar till intervjufrågorna. På grund av detta behövde intervjuaren inte ställa specifika frågor för att få svar på undersökningens frågeställningar. Det måste dock tas hänsyn till att, ifall intervjusvaren skulle ha analyserat utifrån någon annan teori eller perspektiv skulle tolkningarna troligtvis se annorlunda ut. I framtidens forskning borde det användas olika teorier för att analysera fotbollsspelarnas attityder och tankar kring skador. Detta för att kunna se ifall olika teorier resulterar i olika uppfattningar om hur normer påverkar fotbollsspelarnas beteende. I framtiden forsknings skulle det även vara bra att intervjua tränare och observera fotbollsträningar. Detta skulle vara viktigt för att kunna få en bredare förståelse för normer kring skador och smärta. Det vill till exempel säga att förstå bättre, vilken betydelse 41

46 tränaren har för de normer som finns inom lagen. Som tidigare nämnt skulle även kombination av intervjuer och observationer möjliggöra för forskaren att se ifall spelarnas berättelser stämmer med deras beteende. Det skulle även vara intressant att se ifall normer kring skador och smärta ser olika ut inom herrfotbollen och damfotbollen. Detta eftersom Enligt Howard (1996) har manliga idrottare högre tendens för riskbeteende än kvinnliga idrottare. Sammanfattningsvis ansågs TPB att vara passande för studiens frågeställningar, men teorin har även nackdelar. Föreliggande studies analys skulle troligtvis se annorlunda ut om någon annan teori används för att analysera materialen. 11. Slutsatser Föreliggande studie hade flera likheter med tidigare studier. En av två forskningsfrågorna var hur ser normerna gällande skador och smärta ut inom damfotboll och hur förhåller sig spelarna till dessa normer. Resultatet visade att det finns flera olika normer kring smärta och skador inom finsk damfotboll. Dessa normer var att fotbollsspelarna är starka både mentalt och fysiskt, vilket betyder att spelarna ska kunna hantera smärta och skador. Normen är även att fotbollsspelarna inte ska klaga om smärta. Flera av damfotbollsspelarna som deltog i studien tyckte att det är dumt att spela med smärta och skador. Spelarna valde dock att förhålla sig till normen, trots att de tyckte att det var dumt. Den andra forskningsfrågan var hur ser attityder kring skador och skadeprevention ut bland damfotbollsspelare. Resultat visade att damfotbollsspelarna hade positiva attityder till skador och ansåg att skador är en del av fotbollen. Spelarna var redo att ta risker för att kunna ställa upp för laget och för att bevisa för tränaren att de förtjänar platsen i startelvan. Allmänt tyckte spelarna att skadeprevention är viktigt och att lagträningar borde innehålla flera övningar med skadepreventivt syfte. Spelarna hade dock negativa attityder till att utföra skadeprevention självständigt. Som tidigare nämnts i problemformulering är det viktigt att kartlägga spelarnas attityder och normer kring skador och smärta för att kunna få en bättre förståelse för skademekanismen. Attityder och normer ska även kartläggas för att kunna utveckla befintliga skadepreventionsmetoder. Analysen av intervjusvaren utifrån TPB visar att spelarnas attityder, normer och uppfattad beteendekontroll kring skador, smärta och skadeprevention ökar sannolikheten till riskbeteende. Dessa faktorer ökar även sannolikheten för att spelarna inte utför skadepreventionsövningar. Medan analys utifrån det sociokulturella perspektivet visar att fotbollslagets struktur och kultur orsakar 42

47 socialt tryck på spelarna. Damfotbollsspelarna känner socialt tryck över att kunna spela med smärta och skador. Faktorer såsom attityder, normer, kultur och fotbollslagets struktur ska alltså tas hänsyn till när framtidens skadepreventionsmetoder utvecklas. Framtidens utbildningsinterventioner borde syfta till att ändra fotbollsspelarnas attityder till skador, smärta och skadeprevention. Avslutningsvis visar föreliggande studie att normen är att en damfotbollsspelare ska kunna hantera smärta och skador. Finska damfotbollsspelarna anser att skador är en del av fotbollen och har negativa attityder till att utföra skadeprevention självständigt. Damfotbollsspelarna förhåller sig till de normer som finns kring smärta och skador. Finska elitsatsande damfotbollsspelare har alltså anpassat sitt beteende enligt de normer som finns kring skador och smärta inom fotbollen. Denna studie tillsammans med tidigare studier visar att normer bland kvinnliga och manliga idrottare verkar att vara liknande. Eftersom det finns inga liknande studier som har undersökt fotbollsspelare är det svårt att veta ifall inom damfotboll finns det normer som inte finns inom herrfotboll. 43

48 12. Referenser Andreasson, J. (2007). drottens Kön, Genus, kropp och sexualitet i lagidrottens vardag. Sverige: media-tryck Ajzen, I. (2011). The theory of planned behaviour: reactions and reflections. Psychology and health, 26: 9, Bebetos, E. & Konstantoulas, D. (2006). Contact sports, moral functioning and planned behaviour theory. Perceptual and motor skills, 103:13, Burges, I., Edwards, A. & Skinner, J. (2010). Football Culture in an Australian School Setting: The Construction of Masculine Identity. Sport, Education and Society, 8: 2, Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga forskningsmetoder. 3. Uppl. Originaltitel: Social Research Methods, Malmö: Liber AB. Cohen, M., Quintner,J. & van Rysewyk,S. (2018).Reconsidering the international association for the atudy of pain definition of pain. International association for the study of pain, DOI: /PR Curry, T.J. (1993). A Little Pain Never Hurt Anyone: Athletic Career Socialization and the Normalization of Sports Injury. Society for the Study of Symbolic Interaction, 16(3): Del Coso, J., Herrero, H. & Salinero, J.J. (2016). Injuries in Spanish female soccer players. Journal of Sport and Health Science, 6: 1-8 Ekstrand, J., Hägglund, M. & Waldén, M. (2011). Injury incidence and injury patterns in professional football: the UEFA injury study. British Journal of Sports Medicine, 45(7):553 8 Faude, O., Junge, A., Kindermann, W. & Dvorak, J. (2005). Injuries in Female Soccer Players: A Prospective Study in the German National League, The American Journal of Sport Medicine, 33(11) DOI: / Faude, O., Junge, A., Kindermann, W. & Dvorak, J. (2006). Risk factors for injuries in elite female soccer players. British Journal of Sport Medicine, 40: Fédération Internationale de Football Association (2014). Women s Football Survey. Zurich: FIFA,16-17 Ferreira,G. & Perreira, M.G. (2017). Physical activity: The importance of the extended theory of planned behavior, in type 2 diabetes patients. Journal of Health Psychology, 22(10)

49 FIFA (2018). FIFA/Coca-Cola world ranking. Hämtad , från FIFA 11 manual (2014). The 11 a complete warm-up programme to prevent injuries. Hämtad , från Hawkins, R.D. & Fuller, C.W. (1998). A preliminary assessment of professional footballers awareness of injury prevention strategies. British journal of sport medicine, 32: Hägglund, M., Walden, M., Bahr, R. & Ekstrand, J. (2005). Methods for epidemiological study of injuries to professional football players: developing the UEFA model. British Journal of Sports Medicine, 39: Hägglung, M., Walden., M. & Ekstrand, J. (2009). Injuries among male and female elite football players. Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, 19: Hägglund,M. & Walden, M. (2016). Risk factors for acute knee injury in female youth football. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc, 24: DOI /s z Jacobson, I. & Tegner, Y.(2007). Injuries among Swedish female elite football players: a prospective population study. Scandinavian Journal of Medicine & Science in sports, 17: Johnsson,U. & Ivarsson, A. (2017). Psychosocial factors and sport injuries: prediction, prevention and future research directions. Current Opinion in Psychology, 16:89 92 King, D., Brughelli,M., Hume, P. & Gissane, C. (2014). Assessment, Management and Knowledge of Sport-Related Concussion: Systematic Review. Sport medicine, 44: Kujala, U.M., Taimela, S., Antti-Poika, I., Orava, S., Tuominen, R. & Myllynen, P. (1995). Acute injuries in soccer, ice hockey, volleyball, basketball, judo, and karate: analysis of national registry data. British medical journal, 311:1465 Kroshus, E., Baugh, C.M., Stein, C.J., Austin, S.B. & Calzo, J.B. (2016). Concussion reporting, sex, and conformity to traditional gender norms in young adults. Journal of adolescence 54, Laruskain, J., Lekue, J.A., Diaz, N., Odriozola, A. & Gil, S.M. (2018). A comparison of injuries in elite male and female football players: A five- season prospective study. Scandinavian Journal of medicine & science in sports, 28: Liem, G.A., Walker, R.A., Mclnerney, D.M. (2011). Sociocultural theories of learning and motivation: Looking back, looking forward. ebook Collection (EBSCOhost): Information Age Publishing. Lämsä, J. (2004). Huippu-urheilu Pohjoismaissa: Selvitys Suomen, Ruotsin, Norjan ja Tanskan liikuntapolitiikasta, huippu-urheilujärjestelmistä sekä urheilun rahoituksesta. Opetusministeriön työryhmämuistioita ja selvityksiä,21, DOI: 45

50 Länsiväylä: paikallisurheilu (2016). Jalkapallolla eniten harrastajia - se lyö lätkän, hiihto on alamäessä. Hämtad , från: Malcom, N.L. (2006). Shaking It Off and Toughing It Out Socialization to Pain and Injury in Girls Softball. Journal of Contemporary Ethnography, 35 (5). Markkinointi & Mainonta (2017). Tutkimus: Jääkiekko on Suomen arvostetuin urheilulaji. Hämtad , från: Mayeza, E. (2017). Girls don t play soccer : children policing gender on the playground in a township primary school in South Africa. Gender and education, 29:4, MTV sport (2015). Millainen on suomalainen pelitapa jalkapallossa, Hannu Tihinen?. Hämtad , från: Myrdal, C.N., Huang, S., Beach, H.N. & Waterbrook, A.N. (2017). Comparison of knowledge, perception and attitudes of concussion in previously concussed versus non-concussed youth soccer players. The physician and sportmedicine, 45 (3) DOI: / Nilstad, A., Andersen, T.E., Bahr,R., Holme, I. & Steffen, K. (2014). Risk Factors for Lower Extremity Injuries in Elite Female Soccer Players. The american journal of sports medicine, 42, 4 DOI: / Nordic Hall (2013). Jäsenmääräisesti suosituimmat urheilulajit Suomessa. Hämtad , från: Opp, K.D. & Hechter, M. (2001). Social norms. New York: Russell Sage Foundation Orr, B., Brown, C., Hemsing,J., McCormick,T., Pound, S., Otto,D., Emery, C.A. & Beaupre, L.A. (2013). Female soccer knee injury: Observed knowledge gaps in injury prevention among players/parents/coaches and current evidence (the KNOW study). Scandinavian journal of medicine and science in sports, 23: DOI: /j x Parkkari,J., Kujala, U.M. & Kannus, P. (2001). Is it Possible to Prevent Sports Injuries? Review of Controlled Clinical Trials and Recommendations for Future Work. Sports Medicine, 31 (14): Pensgaard,A.M. Ivarsson, A., Nilstad, A., Solstad, B.E. & Steffen, K. (2018). British medical journal open sport & exercise medicine, 4:e000317, DOI: / bmjsem Pike,E.C., & Maguire, J.A. (2003). Injury in women`s sport: classifying key element of risk encounters. Sociology of sport journal, 20,

51 Register-Mihalik, J.K., Valovich Mcleod, T.C., Linnan, L.A., Guskiewicz, K.M. & Marshall, S.W. (2017). Relationship Between Concussion History and Concussion Knowledge, Attitudes, and Disclosure Behavior in High School Athlete. Clinical journal of sport medicine, 27(3) Sabo, D. (2009). Sports Injury, the pain principle, and the promise of reform. Journal of Intercollegiate Sports, 2009, 2, Scandurra,C., Braucci, O.,Bochicchio, V., Valerio, P. & Amodeo, A.L.(2017). Soccer is a matter of real men? Sexist and homophobic attitudes in three Italian soccer teams differentiated by sexual orientation and gender identity. Journal of Sport and Exercise Psychology, DOI: / X Suomen palloliitto (2018a). Vuosikertomus Hämtad , från Suomen palloliitto (2018b). Ottelut ja sarjat. Hämtad från Scoffier-Mériaux, S., Ferrand, C. & Arripe-Longuevillea, F. (2015). The Internalisation of Sociocultural and ThinIdeal Standards in Sports scale: Development and preliminary validation in female athletes participating in aesthetic sports. International journal of sport and exercise psychology, 15:4, , DOI: / X Steenbergen, J., De Knop, P. & Elling, A. (2001). Values and norms in sport. United Kingdoms: Meyer & Meyern Sport Steffen, K.,Pensgaard, A.M. & Bahr, R. (2009). Self-reported psychological characteristics as risk factors for injuries in female youth football. Scandinavian journal of medicine & science in sports, 19: , DOI: /j x Säljö.R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: bokförlaget prisma Söderman, K., Adolphson, J., Lorentzon, R. & Alfredson, H.(2001). Injuries in adolescent female players in European football: a prospective study over one outdoor soccer season. Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, 11: Timpka, T., Jacobsson, J., Bickenbach, J., Finch, C.F., Ekberg, J. & Nordenfelt, L. (2014). What is a sport injury?. Sport medicine, 44, Turtiainen, A. (2017). Skadeprofil hos finska damfotbollsspelare i division ett och två (kandidatsuppsats). Östersund: idrottsvetenskap, Mittuniversitet 47

52 Walden, M., Hägglund, M., Werner, J. & Ekstrand, J. (2010). The epidemiology of anterior cruciate ligament injury in football (soccer): a review of the literature from a gender-related perspective. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc, 19, Weaving, C. & Roberts, S. (2012). Checking in: an analysis of the (lack of) body checking in women s ice hockey. Research quarterly for exercise and sport, 83:3, , DOI: / Worlds health organisation (2018). Health topics: injuries. Hämtad , från Zacheus, T. (2010). Liikuntaan ja urheiluun liittyvät merkitykset suomalaisten elämän aikana. Kasvatus & Aika 4 (2) Östenberg, A. & Roos, H. (2000). Injury risk factors in female European football. A prospective study of 123 players during one season. Scandinavian journal of medicine & science in sports, 10:

53 13. Bilaga 1 Frågeschema 1.Berätta allmänt om dig själv och om din fotbollsbakgrund? 2. Berätta om ditt nuvarande fotbollslag och beskriv laget med några ord? 3. Hurdana egenskaper tycker du att en bra fotbollsspelare äger och vilka egenskaper tror du att era tränare uppskattar i en spelare? 4. Hur skulle du definiera vad en idrottsskada är? (dvs. när du upplever själv att du är skadad/ hur omfattande skadan behöver vara) 5. Kan du berätta om din egen skadehistoria? 6. Har du någon gång tränat eller spelat även om du har haft ont i kroppen och varför? alternativt i hurdan situation har du istället bestämt dig att vila? 7. Hur skulle du beskriva kommunikation mellan dig och dina tränare, speciellt när det gäller om skador? 8. Kan du beskriva hur du tror att man kan undvika skador och om du själv gör något för att förebygga skador? 49

54 14. Bilaga 2 Projektets titel: Datum: Skador och normer inom damfotboll E-post: aino.turtiainen@hotmail.com Hej Jag pluggar Mastersprogrammet på Malmöuniversitet och ska skriva en magisteruppsats. Magisteruppsatsen handlar om skador och normer inom damfotboll. Syfte med studien är att belysa damfotbollsspelares tankar kring skador och skadeprevention, samt förstå attityder och normer kring skador inom damfotboll. Urvalskriterier för att kunna delta i studien är att du ska vara myndig och att du har spelat fotboll i ditt nuvarande lag åtminstone två säsonger. Du ska ha även spelat tidigare i någon annan fotbollsförening. Deltagarna ska intervjuas och intervjun kommer ta ca minuter. Intervjun ska även spelas in. Intervjun är anonym och detta betyder att inga namn kommer att användas i studien. All information kommer även att behandlas med största möjliga konfidentialitet. Du även rättighet att hoppa av studien när som helst. Uppsatsen kan publiceras i Malmöuniversitetens webbsidor. Genom att skriva under denna informationsbrevet samtycker du att vara med i studien. Datum: Underskrift: 50