Geografi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Provet är frisläppt enligt beslut av Skolverket. ( ) Dnr: 2019:00779

Transkript

1 Ämnesprv, läsår 2013/2014 Gegrafi Delprv B Årskurs 9 Elevens namn ch klass/grupp Prv sm återanvänds av Sklverket mfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 ffentlighets- ch sekretesslagen. Detta prv återanvänds av Sklverket t..m Prvet är frisläppt enligt beslut av Sklverket. ( ) Dnr: 2019:00779

2 Arktis Jrden har två pler, Nrdplen ch Sydplen. Det här prvet handlar m Arktis, mrådet runt Nrdplen. Arktis är ett av de mest glest beflkade mrådena i världen. Omvärldens intresse för Arktis är strt. Det berr på att Arktis är rikt på naturresurser. Eftersm utvinningen av resurserna kan hta Arktis sårbara miljö är det många sm kämpar för att Arktis ska skyddas. Till skillnad från Sydplen så finns det inget landmråde vid Nrdplen men havet vid Nrdplen täcks av is året m. Det berr på det kalla klimatet. Satellitbilden visar hur havsisen breder ut sig över Arktis på vintern. På smmaren minskar isens strlek. Kartan över Arktis visar Arktis utan havsis. Nrdplen 2

3 3

4 ARKTIS KARTA Det finns lika sätt att avgränsa Arktis naturgegrafiskt. Tidigare användes fta den nrra plcirkeln sm avgränsning. Idag är det vanligare att använda trädgränsen eller 10 -istermen i juli. 180 En isterm är en linje sm binder samman platser med samma medeltemperatur. I mrådet nrr m 10 -istermen är medeltemperaturen i juli aldrig högre än 10. Anadyr Nrdplen Thule 80 Nuuk Murmansk Permafrst Permafrst (50-90% av ytan) 65 Nrra Plcirkeln Stckhlm Trädgräns 10 C Isterm (i juli)

5 17 Studera kartan över Arktis. Läs igenm meningarna m Arktis ch sätt kryss för sant eller falskt. Sant Falskt a) Ark's är en egen kn'nent. b) Ark's är en egen världsdel. c) Thule ligger väster m Nuuk. d) Ark's sydligaste delar ligger nära ekvatrn. e) Ark's sträcker sig över delar av Nrden. f) Staden Murmansk ligger nrdligare än Anadyr. g) Medeltemperaturen i Thule är 15 C i juli. h) Stra delar av Ark's täcks av skg. 18 a) Vilka två städer har plardag (midnattssl) på smmaren? Anadyr Nuuk Thule Murmansk Stckhlm b) Vilka är rsakerna till att just dessa städer har plardag (midnattssl) på smmaren? Förklara. 5

6 ARKTIS BEFOLKNING Det br ca fyra miljner människr i Arktis. Här har många ursprungsflk levt i tusentals år, t.ex. samerna i Sverige. De allra flesta ursprungsflk har idag lämnat nmadlivet ch blivit bfasta. Ursprungsbeflkningen är fta i minritet där de br. Andel ursprungsbeflkning ch övrig beflkning i Arktiska reginer. Mörkgrå mråden visar vilka delar av länderna sm hör till Arktis. Alaska (USA) Kanada Ryssland Grönland (Danmark) Nrge Finland Island Färöarna (Danmark) Sverige Beflkningsutveckling i Arktiska reginer år 1950 till Obs! Beflkning i tusental. Ark$ska reginer Alaska (USA) Kanada Grönland (Danmark) Island Nrge Sverige Finland Ryssland (1959) (1979) (1989) (2002) Källr: AMAP ch AHDR 6

7 19 Studera kartan ch svara på frågrna. Kryssa för ett alternativ. a) Vilken av följande reginer i Arktis har störst andel ursprungsbeflkning? Nrge Ryssland Finland Kanada b) I vilken regin av Arktis är ursprungsbeflkningen i majritet? Alaska Grönland Färöarna Sverige Studera tabellen ch svara på frågrna. Kryssa för ett alternativ. c) Vilken Arktisk regin hade störst beflkning efter Ryssland år 1960? Alaska Kanada Island Sverige d) Vilken Arktisk regin hade störst beflkning efter Ryssland år 2000? Alaska Kanada Island Sverige 20 I vissa Arktiska reginer har beflkningen ökat kraftigt på krt tid t.ex. i Alaska. Vad trr du är den viktigaste rsaken till att beflkningen har ökat så snabbt på krt tid? Förklara. 7

8 BEFOLKNINGSPYRAMID Ursprungsbeflkning i Arktiska Kanada 2001 Övrig beflkning i Arktiska Kanada Män ,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 % Kvinnr 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7, Män ,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 % Kvinnr 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 Källa: AHDR 8

9 21 Vilken av beflkningspyramiderna är typisk för en beflkning sm förväntas öka snabbt? Ursprungsbeflkning Övrig beflkning Förklara ditt svar. 22 Varför ser beflkningspyramiderna för ursprungsbeflkningen ch övrig beflkning så lika ut? Resnera m lika förklaringar. Ta hjälp av begreppen i rutan. Försörjning Utbildning Hälsa Jämlikhet 9

10 ARKTIS FISK Fisket är en viktig näring för beflkningen i Arktis. Några av världens rikaste fiskevatten finns här ch fisket har varit mfattande. Kartrna visar hur beståndet av trsk har minskat mellan år 1900 ch Hur mycket fisk finns i haven? Kartrna visar trsk (i tn) per km² År 1900 År 2000 Tn per km² 3 tn (3 000 kg) 11 tn ( kg) 10

11 Fisk är exempel på en förnybar resurs sm finns i Arktis. 23 a) Förklara vad sm kännetecknar en förnybar resurs. b) Ge ytterligare två exempel på förnybara resurser. Kartrna visar att mängden trsk har minskat kraftigt i nrra Atlanten. Minskningen berr till str del på hur fisket har bedrivits i mrådet. 24 Hur kan fisket bli mer hållbart? Ge lika förslag ch resnera m styrkr ch svagheter med förslagen. 11

12 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Den glbala uppvärmningen märks extra tydligt i Arktis. Medeltemperaturen ökar vilket gör att glaciärer ch havsis smälter. Eftersm förändringen går så frt, hinner växter ch djur inte anpassa sig. Isbjörnen är bara en djurart sm htas på grund av klimatförändringarna. 25 Jrdens klimat har förändrats flera gånger på grund av naturliga rsaker. a) Vilka två naturliga rsaker finns till klimatförändringar? Jrdskred Vulkanutbrtt Förändrade havsströmmar Orkaner Tidvatten Översvämningar 12

13 Idag är de flesta klimatfrskare eniga m att vi människr bidrar till klimatförändringarna. b) Vilka två aktiviteter bidrar till den glbala uppvärmningen? Utsläpp av radiaktiva ämnen Förbränning av fssila bränslen Kalkning av sjöar ch vattendrag Utbyggnad av vindkraftverk Överfiske i haven Metangasutsläpp från risdlingar Beflkningen i världens länder bidrar lika mycket till klimatförändringarna. c) I vilka två länder är utsläppen av kldixid störst räknat per persn? Australien Indien Peru USA Kina Smalia Genm lika åtgärder skulle klimatförändringarna kunna brmsas. d) Vilka två åtgärder kan bidra till att brmsa den glbala uppvärmningen? Knstbevattna mer Minska avverkningen av skg Använda mer energi från naturgas Bygga ut vattenkraften Öka handeln mellan världens länder Avveckla kärnkraften Även du kan bidra till att brmsa klimatförändringarna. e) Vilka två val kan du själv göra för att bidra till att brmsa den glbala uppvärmningen? Välja att åka kllektivt (buss eller tåg) istället för bil Handla grönsaker från uppvärmda växthus Välja prdukter med lägre fetthalt t.ex. mellangrädde Tacka nej till reklam i brevlådan Låta elektriska apparater stå på standby istället för att stängas av helt Äta nötkött istället för kyckling 13

14 ISARNA SMÄLTER Klimatförändringen får stra knsekvenser i Arktis. Glaciärer smälter i snabbare takt ch havsisens utbredning har minskat kraftigt. Smmarisens utbredning 2012 Isens genmsnittliga utbredning på smmaren (de senaste 30 åren). 14

15 Om den glbala uppvärmningen av klimatet inte stppas kmmer sannlikt glaciärer ch havsis frtsätta att smälta. 26 Vilka knsekvenser skulle smältande havsis ch glaciärer kunna få? Resnera utifrån följande perspektiv: Människa Samhälle Miljö Lkalt (i Arktis) Glbalt På krt sikt På lång sikt 15

16 NORDOSTPASSAGEN Nrdstpassagen är sjövägen sm går mellan Atlanten ch Stilla havet, nrr m Eurpa ch Asien. Första gången ett skepp färdades genm Nrdstpassagen var åren Det var en svensk expeditin, ledd av Adlf Erik Nrdenskiöld, sm lyckades med denna svåra resa. Det tg lång tid eftersm skeppet Vega frös fast i isen under ti månader. Eftersm havsisen i Arktis smälter blir vägen genm Nrdstpassagen isfri allt ftare. Under 2012 färdades ett 40-tal fartyg genm Nrdstpassagen. Fem år tidigare var den siffran nll Nrdstpassagen Ordinarie färdrutt 16

17 Tänk dig att du reser från Nrge till Japan genm Nrdstpassagen. I vilken rdning skulle du passera följande platser? 27 a) Skriv namnen i rätt rdning. Nrdkap, Berings sund, Klahalvön, Hkkaid Tänk dig att du reser från Nrge till Japan med den rdinarie färdrutten. I vilken rdning skulle du passera följande platser? b) Skriv namnen i rätt rdning. Sri Lanka, Suezkanalen, Gibraltar sund, Sumatra, Strbritannien, Röda havet Nrdstpassagen ch den rdinarie färdrutten ringar tillsammans in en kntinent sm består av både Eurpa ch Asien. Vad kallas denna kntinent? Svar: 17

18 INTRESSEKONFLIKTER OM ARKTIS FRAMTID En fjärdedel av världens ljech gasreserver antas finnas i Arktis. Idag är intresset för Arktis resurser mycket strt. Därför uppstår intresseknflikter mellan länderna runt Arktis ch mellan lika aktörer, t.ex företag ch miljörganisatiner. ALASKA (USA) KANADA RYSSLAND Nrdplen SVALBARD (Nrge) GRÖNLAND (Danmark) FINLAND ISLAND Olja Gas Gruva SVERIGE NORGE Områden med lja ch gas Pipeline för lja ch gas Planerad Pipeline 18

19 Intresset för Arktis lja ch naturgas är strt. Det råder delade meningar m de ska utvinnas eller inte. 29 Vad talar för ch mt en utvinning av Arktis lja ch naturgas? Resnera utifrån följande perspektiv: Människr Samhälle Miljö På krt sikt På lång sikt Lkalt Glbalt 19

20 20

21 Bildförteckning Sida Titel Upphvsman Licens s. 2-3 Arctic Sea Ice - March 2010 NASA Gddard/flickr CC BY s. 2 Arctic Ocean relief lcatin map Uwe Dedering/wikimedia CC BY-SA s. 8 ö. v. Kanada ursprungsbeflkning Jan Wiklund Uppsala universitet s. 8 ö. h. Kanada övrig beflkning Jan Wiklund Uppsala universitet s. 8 m. Inuit girls susanvg/flickr CC BY-NC-SA s. 8 n. Greenland 5, Ilulissat Vincent van Zeijst/wikimedia CC BY s. 10 v. Fish0193 NOAA Pht Library/flickr CC BY s. 10 h. Fish fillets - Yanni's Seafd Spt avlxyz/flickr CC BY-NC-SA s. 12 ö. Plarbär Ansgar Walk/wikimedia CC BY-SA s. 12 n. Pwer Allan Hd/flickr CC BY s. 14 ö. Arctic Sea Ice Hits Smallest Extent NASA Gddard/flickr CC BY s. 14 n. Trmsö Panrama fjellheisen Ragnilius/wikimedia CC BY-SA s. 16 Adlf Erik Nrdenskiöld Gerge vn Rsen Natinalmuseum s. 18 v. Oil Rig ff Califrnia Michael Wilsn/flickr CC BY-NC-SA s. 18 h. Trans-Alaska Pipeline System Luca Galuzzi/wikimedia CC BY-SA Kartförteckning s. 4 Arktis avgränsningar Nrstedts kartr 2014 s. 6 Arktis beflkning Nrstedts kartr 2014 s. 10 Beståndet av trsk i Atlanten Nrstedts kartr 2014 s. 16 Nrdstpassagen Nrstedts kartr 2014 s. 18 Arktis resurser Nrstedts kartr

22 Lärarens anteckningar 22

23 Gegrafi Delprv A E C A E C A E C A E C A Uppgift 1 Uppgift 2-3 Uppgift 4 Uppgift 5-6 Uppgift 7 Uppgift 8 Uppgift 9 Uppgift 10 Uppgift 11 Uppgift 12 Uppgift 13 Uppgift 14 Uppgift 15 Uppgift 16 Delprv B E C A E C A E C A E C A Uppgift 17 Uppgift 18a Uppgift 18b Uppgift 19 Uppgift 20 Uppgift 21 Uppgift 22 Uppgift 23 Uppgift 24 Uppgift 25 Uppgift 26 Uppgift Uppgift 29 E C A E C A E C A E C A Max. antal belägg Antal belägg E-nivå Antal belägg C-nivå Antal belägg A-nivå Förmåga 1 Förmåga 2 Förmåga 3 Förmåga 4 Förmåga 1 Förmåga 2 Förmåga 3 Förmåga 4 Förmåga 3 Förmåga att göra gegrafiska analyser av mvärlden ch värdera resultaten med hjälp av kartr ch andra gegrafiska källr, terier, metder ch tekniker. Ttalt antal belägg Förmåga 1 Förmåga att analysera hur naturens egna prcesser ch människrs verksamheter frmar ch förändrar livsmiljöer i lika delar av världen. Förmåga 2 Förmåga att utfrska ch analysera samspel mellan människa, samhälle ch natur i lika delar av världen. Förmåga 4 Förmåga att värdera lösningar på lika miljöch utvecklingsfrågr utifrån överväganden kring etik ch hållbar utveckling. Summeringar Max. antal belägg E 27 C 24 A 17 Antal förmågr sm beläggen är fördelade på Prvbetyg: Summering av ttalt antal belägg i hela prvet: 68

24 Institutinen för pedaggik, didaktik ch utbildningsstudier Sklverket