Ett nytt Arktis. Niklas Granholm, Stockholms Universitet, 15 mars Forskningsledare, Avdelningen för Försvarsanalys

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Ett nytt Arktis. Niklas Granholm, Stockholms Universitet, 15 mars Forskningsledare, Avdelningen för Försvarsanalys"

Stig Larsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Ett nytt Arktis Niklas Granholm, Forskningsledare, Avdelningen för Försvarsanalys Stockholms Universitet, 15 mars 2012

2 Das Eismeer, Caspar David Friedrich, 1823/24. Ett nytt Arktis

3 Fokus Ett nytt Arktis är på väg vad förändras? Vad menar vi med Arktis? Några av faktorerna som förändras Klimatförändringarna som katalysator Energi i Arktis Sjöfart i Arktis Överlappande territoriella anspråk Militärstrategisk förändring Tre regionala förändringsprocesser Slutsatser

4 Polcirkeln? 10-gradersisotermen i juli? Trädgränsen? Permafrostens utbredning? Befolkningar? Politisk betydelse? Energitillgångar? 60 N bredd? Arktis börjar i Tierp

5 Några förändringsfaktorer i det nya Arktis Ökad militärstrategisk betydelse Nya farleder Energiutvinning Klimatförändring Urbefolkningar Överlappande territoriella anspråk Icke-statliga aktörer Multilaterala organisationer

6 Istäcket över Norra ishavet i september 2010 samt trenden av minskad havsis under september månad.

7 Klimatförändringen som katalysator Klimatet förändras fortare i Arktis än i resten av världen. Omslagspunkt för uppvärmning? Snabbare avsmältning än prognoser och modeller anger. Mindre och tunnare havsis troligt. Andra ordningens effekter: Berörda regeringar och andra väntar inte på säkra prognoser. Regeringar agerar för att undvika okontrollerade utvecklingar.

8 Nya farleder genom Arktis Nordostpassagen (Northern Sea Route) Nordvästpassagen (North- West passage) Nordpolsrutten ( North Polar Route / Central Basin Route )

9 är kortare än dagens Från Hamburg till: SLOC via: Vancouver Yokohama Hong Kong Singapore Nordostpassagen Suezkanalen Godahoppsudden Panamakanalen Avstånd i Nm

10 men när kommer de att öppnas? Sjöfarten i och genom Arktis är ännu blygsam. Utvecklingen beror av Satsningar på att utveckla farlederna Takten på isavsmältningen i Arktis Alternativens tillgänglighet Pirater/säkerhet/krig och örlog Fraktrater/försäkring/konjunktur Teknisk utveckling Nordostpassagen inom 10 år? Nordvästpassagen inom år? En Nordpolsrutt på år? Utvecklingen sker troligen språngvis. M/S Vladimir Tikhonov (SCF) på ton, Isklass 1A och ryska isbrytaren 50 let Pobedy i Nordostpassagen sensommaren 2011.

11 Energi i Arktis Tillgångarna är potentiella snarare än reella. Stora utmaningar att utvinna energi i Arktis. Utvinningen kommer att bero på tillgång, teknologi och pris.

12 Några trender i energifrågan På kortare sikt: överskott av naturgas tack vare skiffergas (shale gas) och kapitalbrist bromsar utvinningen i Arktis. På längre sikt: Kombinationen av farbar Nordostpassage och energiutvinning öppnar Arktis. Pipelines vs. spot-marknad för LNG. Försvagas Rysslands energivapen på sikt? Får EU-Europa konkurrens från Asien? Kina, Japan och S. Korea import via Nordostpassagen på lång sikt men stora investeringar krävs. När isen smält tillräckligt ökar konkurrensen om gas och olja med Asien. Sic Transit Gloria Mundi: BP-Rosneft skriver kontrakt 12 januari 2011.

13 Överlappande territoriella anspråk Anspråk och tvister hanteras enligt UNCLOS. De flesta tvister kommer att lösas genom tillämpning av existerande regelverk. Omfattande sjömätning och kartering till stöd för anspråk pågår. Några kan bli svårlösta: Spetsbergen/Svalbard Nordvästpassagens status Kontinentalsockeln bortom 200- sjömilsgränsen Hög belastning på specialistresurser för hantering av anspråk/notifieringar i CLCS. Räcker dessa till? Isbrytaren Oden på uppdrag i Arktis.

14 Militärstrategisk förändring i Arktis Vem kommer att äga resp. kontrollera ett nytt Arktis? Nationella strävanden kan leda till friktion och spänning. Mer av suveränitetshävdande politik. Arktis roll som nukleärstrategisk arena. Utvecklingen av ett ballistiskt missilförsvarssystem kommer att påverka Arktis. Ökad militär närvaro trolig, men leder inte nödvändigtvis till ökad konfliktrisk.

Danmark och Grönland skilsmässa på sikt Grönland är på väg mot självständighet på sikt. Konstitutionella arrangemang för utökat självstyre är på plats.

15 Danmark och Grönland skilsmässa på sikt Grönland är på väg mot självständighet på sikt. Konstitutionella arrangemang för utökat självstyre är på plats. Grönländsk politisk vilja till självständighet finns. Grönland och EU besvärliga relationer. Ekonomins utveckling är en avgörande faktor. Hur mycket olja och gas finns det där? Processens karaktär och hastighet? Vilken karaktär får ett självständigt Grönland? Yta: Befolkning: 2,17 miljoner km² (Sverige 0,45 miljoner km²) (som Gotland).

16 Islands tre kriser samverkar Ekonomisk kris. Säkerhetsfrågan dagens försvarslösning ej i fas med säkerhetspolitisk utveckling. Moderniseringsstress. Isländskt EU-inträde kommer sannolikt att fördröjas. Islands kris är långsiktig.

17 Barentsregionen som nexus för ett nytt Arktis. Solved!

18 Självständighetsprocess Nexus av faktorer Långsiktiga kriser

19 Ett nytt och geopolitiskt viktigare Arktis är på väg. Ett nytt Arktis kan inte ses isolerat från resten av världen. Faktorerna under förändring utvecklas enligt egen inre logik och hastighet. Utvecklingen blir svår att förutse.

20 Tack!

Relevanta dokument

Ett nytt Arktis ett säkerhetspolitiskt perspektiv

Ett nytt Arktis ett säkerhetspolitiskt perspektiv Folk och försvar Stockholm, 5 mars 2014 Niklas Granholm Forskningsledare, Avdelningen för försvarsanalys niklas.granholm@foi.se Das Eismeer, Caspar David