Globala energiutmaningar och gasens roll

Transkript

1 Globala energiutmaningar och gasens roll Båstad, 22 oktober 2014 Mikael Eriksson Utrikesdepartementet

2 Energi är en del i utrikes- och säkerhetspolitiken - Ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft - Geopolitiska styrkeförhållanden - Konflikter - konflikt energi (Iran, Libyen) - energi konflikt (Irak?, östra Medelhavet?) - Globala handelsflöden - Klimat och miljö - Fattigdomsbekämpning

3 Ny global energikarta Konsumtion: Förskjutning från OECD mot icke-oecd, inklusive Kina, Indien och producentländerna Produktion: Skifferrevolutionen : möjliggör utvinning av nya resurser (skiffergas, skifferolja) Nya fyndigheter/producenter (Arktis, östafrika, östra Medelhavet, Irak, Latinamerika) Nya transportsätt (LNG) Nya transportleder (Arktis) Förnybara energikällor växer (2%) Kol växer (30%), olja fortsatt störst men andelen sjunker (32%) Kärnkraft? (globalt från 6 % till 4% sedan 2000) Geopolitik: USA går mot energioberoende Kina växande försörjningsbehov; allt viktigare aktör (Afrika, Centralasien, Irak) Ryssland: affärsmodellen hotad (långa kontrakt, oljeindexering) EU stärker den internationella dimensionen av sin energipolitik; starkt fokus på försörjningstrygghet Sjunkande oljepris trots geopolitisk turbulens

4 Energispaning Arktis Oljesand Skifferrevolutionen EU Nordafrika Baltikum Ukraina Södra Östra korridoren Medelhavet Irak Gulfen Ryssland Centralasien Indien Kina Brasilien/Argentina Östafrika

5 Skifferrevolutionen Skifferrevolutionen i USA ett faktum USA på väg mot energioberoende Förbättrad konkurrenskraft. Energiintensiv industri till USA? Återindustrialisering? Amerikanska CO2-utsläpp minskar utfasning av kol Energiförsörjning traditionellt mycket viktigt argument för USA:s säkerhetspolitiska engagemang. Strategisk vindkantring bort från Gulfen? Påverkar redan de internationella energimarknaderna Frigör LNG som varit avsedd för export till USA Amerikansk gasexport även av politiska skäl? Amerikansk råoljeexport tillåts? Prispress på naturgas frikopplar från oljepriset; gynnar spot markets Kartläggningar visar förekomster även på många andra håll i världen Inte koncentrerad till traditionella konfliktzoner Betydande resursbas i Europa, men osäkra utsikter för kommersiell utvinning

6 Världens uppskattade tillgångar av skiffergas och -olja (EIA, maj 2013) 226 biljoner m 3 skiffergas 335 mdr fat skifferolja

7 EU Energiförsörjningen är en prioriterad EU-fråga: Ny grund i fördraget (avd XXI) Tre pelare: hållbarhet, försörjningstrygghet, konkurrenskraft Breddad energiagenda: Europeiska rådet, utrikesrådet, energirådet, KUSP, energidiplomatgruppen Den inre marknaden liberalisering och integration Den internationella dimensionen - Speaking with one voice Fokus på försörjningstrygghet (EU:s energiunion, Ukraina, gasförsörjningen I vinter )

8 Ryssland Å ena sidan: Världens största oljeproducent vid sidan av Saudi och USA (en tredjedel av EU:s oljeimport) Europas viktigaste gasleverantör (27% av EU:s gaskonsumtion, 42% av importerad gas) Å andra sidan: Skiffergas/LNG pressar priser, eliminerar marknader (USA) och hotar ryska marknadsmodellen (långa kontrakt, oljeindexering) EU insisterar på liberalisering, bekämpar marknadsmissbruk Interna problem eftersatta investeringar i infrastruktur Statsbudget och export bygger på energi (50% av statsbudgeten energi, 80% av gasexporten går till EU,) Energi som politiskt verktyg viktigare än inkomster?

9 Kina Ökande importbehov nu världens största oljeimportör; dock dämpad efterfrågeökning Expansiv energipolitik med investeringar i produktion I flertalet regioner (Centralasien, Irak, Afrika Försörjningstrygghet styr agerandet mer än geopolitiska överväganden (?) Stora skiffertillgångar utfasning av kol? Samarbete Ryssland-Kina

10 Baltikum/Östersjön Energi och nationell suveränitet -> politisering El: Integration av nordiska och baltiska elmarknaderna, desynkronisering från Ryssland Gas: LNG-terminaler (Klaipeda flytande terminal 27/10), Gazproms ställning, Nord Stream. Kärnkraft: Ignalina, Visaginas, Kaliningrad och Astravets

11 Södra korridoren (EU) South Stream (RU) EU: Diversifierad gasförsörjning; gas från Azerbajdzjan, Centralasien, Irak till Europa Ryssland: rysk gas till Europa utan att passera Ukraina; konkurrera med södra korridoren Azerbajdzjan: producent Turkiet: regionalt energinav? Irak: blivande leverantör?

12 Östra Medelhavet Cypern-Turkiet Cypern norra Cypern Israel-Libanon Israel-Gaza Israel-Egypten Turkiet-Israel USA

13 Gulfen

14 Europeiskt beroende av rysk naturgas källa: EU-kommissionen

15 EU - Ryssland Beroende av en leverantör Gaskriserna 2006 och 2009 Tredje inremarknadspaketet för energi Politiska gaspriser; skiljedomsförfaranden Granskning av marknadsmissbruk Multilaterala organ; Energistadgan (Yukos), Energigemenskapen, WTO EU:s södra korridor vs Rysslands South Stream;

16 Ukraina - Ryssland Konflikt om gaspriser; leveranserna till Ukraina stoppade; transit till EU fortsätter, skiljedom i Stockholm EU agerat samlat och enstämmigt genom kommissionen Trilaterala samtal RU-UA-EU; eventuellt avtal för vintern 21 oktober nähä, 29 oktober? Stöd till Ukraina; finansiering (IMF), reformer, fjärrvärme (E5P) Stoppade transitleveranser till EU?

17 EU:s agerande Kort sikt: - Försörjningstrygghet inför vintern; stresstester, beredskapslager, omvända flöden, gasförsörjningsdirektivet - Energisanktioner: Arktis, djuphav, skiffer, finansiering Lång sikt: - Sänkt energikonsumtion - Diversifiering - Ökad inhemsk produktion - Fullt genomförande av inre marknaden Europeiska råder oktober behandlar EU:s klimat- och energipaket samt strategi för försörjningstrygghet

18 Sverige avviker Svenska förutsättningar: Förnybar energi 51% (EU 14%) Liten gasmarknad (2%) Inga prisregleringar Koldioxidfri elproduktion Omställning genomförd; Koldioxidskatter och energiskatter SE litet energiberoende av RU Svenska käpphästar: Hållbarhet och tillväxt förenliga Omställning till hållbart energisystem prio; klimatfrågan Marknad framför politisk intervention Budgetrestriktivitet

19 Tack! Frågor och svar Diskussion