Förbundsstyrelsens förslag nr 5 Junis barnplattform
|
|
- Ellinor Viklund
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Junis plattformar
2 F Föredragningslistan punkt 21 Förbundsstyrelsens förslag nr 5 Junis barnplattform Förbundsstyrelsen har tagit fram förslag på tre plattformar för Junis: Junis barnplattform, Junis ledarplattform och Junis påverkansplattform. Förslagen har arbetats fram i samråd med ledare i Junis, medlemmar inom IOGT-NTO-rörelsen och i viss mån även med barn som är medlemmar i Junis. Syftet med Junis barnplattform är att ledare inom organisationen ska samlas kring en gemensam syn på barn och på hur Junis på bästa sätt kan skapa rolig och utvecklande verksamhet. Junis barnplattform innehåller även värderingar som ska vara bärande för ledare, förtroendevalda och medarbetare på alla nivåer när de ska besluta om, planera och utveckla Junis verksamhet. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att anta Junis barnplattform.
3 F Föredragningslistan punkt 21 Junis barnplattform Utöver Junis barnplattform finns också Junis ledarplattform och Junis påverkansplattform. Ledarplattformen handlar om Junis syn på ledarskap och hur organisationen på bästa sätt kan ta tillvara på engagemang och utvecklingsvilja hos ledare, samt hur ledare ska kunna uppfylla intentionerna i barnplattformen. Påverkansplattformen redogör för inriktningen i Junis politiska påverkansarbete. Inledning Utifrån grundsatserna demokrati, solidaritet och nykterhet vill Junis göra positiv skillnad för barn. Barn har rätt att växa upp i en trygg och nykter miljö i ett samhälle där alla barn får utvecklas och där barns grundläggande behov tillgodoses. För att det ska bli verklighet krävs bland annat en trygg familj, stabil skolgång och en meningsfull fritid. Junis erbjuder möjlighet för fler barn att få en givande fritid genom roliga och utvecklande aktiviteter där alla barn får synas, påverka och utvecklas. Utöver föreningsverksamheten gör Junis också positiv skillnad för barn genom påverkansarbete, bland annat för att barn ska växa upp i en trygg och nykter miljö. Detta utvecklas i Junis påverkansplattform. Junis barnplattform fyller flera funktioner. Ledare inom organisationen kan samlas kring en gemensam syn på barn och på hur Junis på bästa sätt kan skapa roliga och utvecklande aktiviteter. Barnplattformen innehåller också värderingar som ska vara bärande för ledare, förtroendevalda och medarbetare på alla nivåer när de ska besluta om, planera och utveckla Junis verksamhet. Junis bidrar till en bättre värld på många sätt. Självklart står Junis bakom FN:s barnkonvention och FN:s globala mål. Innehållet i dessa kan både prägla Junis verksamhet och vara något som ledare och barn aktivt arbetar med och sprider kunskap om. Ett barns resa i Junis Att gå med i Junis som barn ska vara som att ge sig ut på en resa - från den första aktiviteten till att utvecklas med Junis och vilja stå för våra grundsatser. Helst fortsätter resan med att barnet även efter Junis-tiden engagerar sig för en bättre värld.
4 F Föredragningslistan punkt 21 Kom till Junis! I mötet med Junis väcks nyfikenhet på vad Junis har att erbjuda och en lust att upptäcka mer. Bli en del av Junis! Barnen som lär känna organisationen upplever att aktiviteterna präglas av trygghet, glädje och gemenskap. Utvecklas med Junis! Verksamheten och ledarna stärker barnens utveckling genom att det finns ett uppmuntrande ledarskap, trygghet och utrymme för kreativitet. Stå för Junis! I Junis verksamhet ska grundsatserna alltid vara synliga, både som ledord och i praktisk handling. Grundsatserna ska vara ett samtalsämne som barn får utforska och testa sina tankar kring. Junis förhoppning är att barnen bär med sig värderingarna genom sitt liv, samt att de stannar kvar i IOGT-NTO-rörelsen för att fortsätta bidra till en bättre värld. Plattformens indelning Barnplattformen är indelad i följande avsnitt: Barn ska få synas, påverka och utvecklas Barngruppen är ett redskap för barns utveckling Tillsammans står vi för Junis grundsatser
5 F Föredragningslistan punkt 21 Barn ska få synas, påverka och utvecklas Junis anser att barn kan och vill. Barn är individer med rättigheter, egna tankar och åsikter och med en vilja att växa. Junis tar tillvara den viljan, inte minst genom att barn får vara med och bestämma. Demokrati är en av Junis grundsatser och det är självklart att barn ska få tycka till om föreningens verksamhet och rösta på årsmötet. I Junis får barn möjlighet att träna på inflytande, som ökar i takt med ålder och mognad. Barn får också lära sig om sina rättigheter med utgångspunkt i barnkonventionen. Alla barn behöver bli sedda och hörda. Junis verksamhet ger barn möjlighet till aktiviteter där alla kommer till tals, blir lyssnade på och vågar ta plats. I verksamheten ska alla barn känna sig välkomna och inkluderas i gemenskapen. Det är viktigt att Junis erbjuder verksamhet där alla barn känner att de utvecklas och att deras självkänsla stärks. Att sätta upp sitt tält på ett läger, ge sig ut på äventyr, vara ordförande på föreningens styrelsemöte, forma sina tankar och åsikter eller vara hjälpledare är exempel på vad barn kan uppleva i Junis. För att Junis verksamhet ska vara en plats där barn växer behöver de få förutsättningar att utforska och testa nya saker. Det kräver mod, kreativitet och trygghet, inte bara av barnen, utan också av ledarna. Ledare finns med för att skapa möjligheter för utveckling samt för att uppmuntra och stötta barnen att ta nästa steg. Kärnbudskap: I Junis får alla barn synas och påverka. I Junis är alla barn välkomna och inkluderade i gemenskapen. I Junis känner alla barn att de växer och utvecklas.
6 F Föredragningslistan punkt 21 Barngruppen är ett redskap för barns utveckling I Junis är det viktiga inte vad vi gör, utan hur och varför. Junis varför är att göra positiv skillnad för barn. I Junis är hur att vi gör saker tillsammans som grupp. Junis har en mångfald av olika verksamhetsgrenar och föreningar med olika aktiviteter. Det är viktigt att Junis erbjuder aktiviteter där barnen är medskapande och inte enbart konsumenter av verksamhet. Bara fantasin sätter gränser för medlemmar, ledare och föreningar, vilket gör att fler barn kan hitta en aktivitet som passar just dem. Att arbeta i grupp är ett redskap för utveckling. Varje sommar deltar flera tusen barn i våra läger. För många av dem är det första gången de är borta under flera dagar. Kanske är det även första gången barnen övernattar i tält, paddlar kanot eller lagar mat över öppen eld. Många barn tycker det är både roligt och utmanande. I gruppen lär sig barn att leda sig själva men också att hjälpa varandra att utvecklas. Gruppen ger sammanhållning och tillhörighet som gör att fler barn vågar testa nya saker. Att klara av äventyr och utmaningar stärker självkänslan hos det enskilda barnet och skapar gemenskap i gruppen. Genom lek övas samarbete och samspel. Sen är det såklart väldigt roligt att göra saker i grupp också! Kärnbudskap: I Junis hittar barn aktiviteter som passar dem utifrån intresse och förutsättningar. I Junis utmanas barn på ett roligt och positivt sätt, som stärker deras självförtroende och får dem att känna sig stolta över sig själva. I Junis spelar barnen stor roll i varandras utveckling. I Junis är gruppen ett redskap för barns utveckling och för att ha kul förstås!
7 F Föredragningslistan punkt 21 Tillsammans står vi för Junis grundsatser Utgångspunkt för Junis verksamhet är demokrati, solidaritet och nykterhet. I Junis kallas detta för grundsatser. Alla barn och ledare ska kunna se att grundsatserna styr Junis verksamhet, i allt från aktiviteter till beslut på kongresser. Barnplattformen har gett exempel på hur demokrati syns i Junis verksamhet, exempelvis genom barns medbestämmande. På samma vis ska solidaritet prägla verksamheten - både som ett värde och som något man aktivt samtalar om och arbetar med i barngruppen. I Junis fattar vi medvetna beslut och engagerar oss för varandra, vår gemensamma miljö och andra människor både i Sverige och världen. Vi arbetar aktivt mot diskriminering och för att alla barn ska få stärkta rättigheter oavsett var i världen de bor. Vi engagerar oss i miljö- och klimatfrågor och arbetar för att skapa en positiv förändring där vi alla hjälps åt att ta hand om vår planet, samt minska människans negativa påverkan på den. Detta är exempel på hur vi manifesterar grundsatsen solidaritet i praktisk handling. Nykterhet. Junis är en drogfri verksamhet och organisationen arbetar aktivt för en nyktrare värld. Att ha barn- och ungdomsverksamhet där alla deltagare och ledare är nyktra är vanligt, vilket Junis tycker är bra. Junis-ledare lovar dock att alltid vara nyktra oavsett om det är Junis-träff eller inte. Detta är viktigt eftersom vart femte barn lever i ett hem där minst en vuxen har ett riskfyllt drickande eller ett beroende. Genom alla ledares personliga nykterhet och genom vår verksamhet tar Junis ställning för ett samhälle där fler barn får växa upp i en trygg och nykter miljö. I Junis är det självklart att prata om grundsatserna och omsätta dem i handling. Samtal och diskussioner om viktiga värden är steg mot en bättre värld och kan göra att fler barn och ledare bär med sig grundsatserna i sitt liv. Det leder förhoppningsvis också till att fler barn väljer att stanna kvar i IOGT-NTO-rörelsen efter att de fyllt femton år, exempelvis som medlem i Ungdomens Nykterhetsförbund eller Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. Kärnbudskap: I Junis är grundsatserna demokrati, solidaritet och nykterhet. Alla barn och ledare i Junis ska se att grundsatserna styr Junis verksamhet. I Junis möter barn ledare som alltid är nyktra, oavsett om det är Junis-träff eller inte. I Junis tar vi ställning för ett tryggare samhälle fritt från alkohol och andra droger.
8 Förbundsstyrelsens förslag nr 6 Junis ledarplattform F Föredragningslistan punkt 22 Förbundsstyrelsen har tagit fram förslag på tre plattformar för Junis: Junis barnplattform, Junis ledarplattform och Junis påverkansplattform. Förslagen har arbetats fram i samråd med ledare i Junis, medlemmar inom IOGT-NTO-rörelsen och i viss mån även med barn som är medlemmar i Junis. Syftet med Junis ledarplattform är att ledare inom organisationen ska kunna samlas kring en gemensam syn på syn på ledarskap, vilket leder till att Junis på bästa sätt kan skapa rolig och utvecklande verksamhet. Junis ledarplattform innehåller även värderingar som ska vara bärande för ledare, förtroendevalda och medarbetare på alla nivåer när de ska besluta om, planera och utveckla Junis verksamhet. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att anta Junis ledarplattform.
9 F Föredragningslistan punkt 22 Junis ledarplattform Utöver Junis ledarplattform finns också Junis barnplattform och Junis påverkansplattform. Barnplattformen handlar om Junis syn på barns behov och utveckling, samt hur organisationen på bästa sätt kan skapa en meningsfull fritid för barn. Påverkansplattformen redogör för inriktningen i Junis politiska påverkansarbete. Inledning Utifrån grundsatserna demokrati, solidaritet och nykterhet vill Junis göra positiv skillnad för barn. Barn har rätt att växa upp i en trygg och nykter miljö i ett samhälle där alla barn får utvecklas och där barns grundläggande behov tillgodoses. För att det ska bli verklighet krävs bland annat en trygg familj, stabil skolgång och en meningsfull fritid. Junis erbjuder möjlighet för fler barn att få en givande fritid genom roliga och utvecklande aktiviteter där alla barn får synas, påverka och utvecklas. Utöver föreningsverksamheten gör Junis också positiv skillnad för barn genom påverkansarbete, bland annat för att barn ska växa upp i en trygg och nykter miljö. Detta utvecklas i Junis påverkansplattform. Den allra viktigaste förutsättningen när Junis arrangerar barnverksamhet är trygga ideella ledare som vill göra positiv skillnad för barn. Ledarna skapar aktiviteter som barnen kan utvecklas och må bra i. Junis ledarplattform fyller flera funktioner. Plattformen ger befintliga ledare inom organisationen möjlighet att samlas kring en gemensam syn på ledarskap, vilket leder till att Junis på bästa sätt kan skapa roliga och utvecklande aktiviteter. Genom Junis ledarplattform tydliggörs också hur ledare ska kunna uppfylla intentionerna i barnplattformen. Ledarplattformen är också ett redskap för förtroendevalda och medarbetare på alla nivåer när de ska rekrytera nya ledare, ge befintliga ledare möjlighet att utvecklas samt planera och leda verksamheten. En ledares resa i Junis Att vara ledare i Junis ska vara att ge sig ut på en utvecklingsresa - där både ledarna och barnen i verksamheten växer och utvecklas tillsammans.
10 F Föredragningslistan punkt 22 Kom till Junis! I mötet med Junis väcks engagemang för att göra positiv skillnad för barn och en nyfikenhet kring vad Junis har att erbjuda. Bli en del av Junis! Nya ledare känner sig välkomna i organisationen och inkluderas i ledargemenskapen. Utvecklas med Junis! Genom utbildning och erfarenhet av Junis verksamhet växer ledare i sitt ledarskap. Ledare både utmanas och utmanar sig själva, barnen och andra ledare. Stå för Junis! Ledarna stärks i sitt ställningstagande för en demokratisk, solidarisk och nykter värld och känner en vilja att engagera fler i frågorna. Plattformens indelning Ledarplattformen är indelad i följande avsnitt: Ledarskapets grund Ledarskapets byggstenar Ledarens verktyg Tillsammans står vi för Junis grundsatser
11 F Föredragningslistan punkt 22 Ledarskapets grund Att vara ledare i Junis är att förvalta barnens förtroende. Det är ett viktigt uppdrag som kräver ledare som är engagerade, trygga och lyhörda. Ledare i Junis har som uppdrag att skapa aktiviteter där alla barn får komma till tals, blir lyssnade på och vågar ta plats. Ledare behöver se till att aktiviteterna präglas av medbestämmande, inkludering och delaktighet där barnen får vara en del av föreningsdemokratin och ges utrymme att forma och uttrycka åsikter. I Junis är det också viktigt att uppmuntra barn att utforska och testa nya saker så att de utmanas och utvecklas. Den som vill bli ledare i Junis behöver inte ha några förkunskaper om ledarskap. I Junis finns goda möjligheter att få den utbildning och erfarenhet som krävs för att bli en god ledare. En förutsättning är dock att ledare har en vilja att utvecklas och en öppenhet för att reflektera kring sitt beteende, samt har en god förmåga att kunna ta in andra personers perspektiv. I Junis delar alla ledare, förtroendevalda och medarbetare samma grundläggande värdering om alla människors lika värde och samma ambition om att alltid utgå från barnens bästa. Denna övertygelse ligger till grund för Junis verksamhet och är också skälet till varför ledarskap i organisationen är en möjlighet inte en rättighet. Den ledare som inte utgår från eller agerar i enlighet med Junis värderingar om människors lika värde eller barnens bästa kan inte vara ledare. Som ledare är det även viktigt att agera om man får vetskap om att det förekommer beteenden som går emot Junis värderingar, oavsett om det sker i barngruppen, ledargruppen eller i en relation mellan ledare och barn. I ledaruppdraget ingår även att arbeta med barngruppen för att kränkande behandling inte ska förekomma. I Junis är alla barn välkomna. När vi lyckas möta alla barn, kommer naturligtvis barn med olika svårigheter att delta i verksamheten. För den som exempelvis inte känner sig trygg hemma har vi ett extra ansvar som ibland kan innebära att ledare behöver agera för att barnet ska få det professionella stöd det behöver. Junis ledare är inte terapeuter eller behandlare, men kloka och trygga vuxna.
12 F Föredragningslistan punkt 22 Ledarkåren präglas av mångfald och speglar samhället med olika åldrar, intressen, livsval, erfarenheter, bakgrund och personligheter. I Junis rekryteras ledare brett och med många olika metoder. Kärnbudskap: I Junis är ledare engagerade, trygga och lyhörda. I Junis ser ledare till att alla barn får synas, påverka och utvecklas. I Junis agerar ledare utifrån ett starkt barnperspektiv och alla människors lika värde. I Junis präglas ledarkåren av mångfald.
13 Ledarskapets byggstenar F Föredragningslistan punkt 22 I Junis utmanas och utmanar ledare sig själva, barnen och andra ledare. Junis har en mängd föreningar med olika aktiviteter, där ingen verksamhet är identisk med någon annan eftersom det viktiga inte är vad man gör, utan hur. I Junis är barnen medskapande och inte enbart konsumenter av verksamhet. Bara fantasin sätter gränser för medlemmar, ledare och föreningar vilket gör att fler barn kan hitta en aktivitet som passar just dem. Det kan också bidra till att Junis är attraktivt för ledare här kan hen få dela med sig av ett favoritintresse till barn. Mångfalden av aktiviteter kan dock vara en utmaning för den som är ledare eftersom det inte alltid finns ett facit på vad man ska göra i verksamheten. Flexibiliteten i Junis gör det viktigt att ha ledare som vill ta sig an den utmaning och de utvecklingsmöjligheter som aktiviteterna kan bjuda på. I Junis gör vi saker tillsammans som grupp både ledare och barn. Att arbeta i grupp är ett redskap för utveckling samtidigt som gruppen skapar sammanhållning och tillhörighet. Det är viktigt att barnen ser att ledarna är ett team som arbetar tillsammans och stärker, hjälper och kompletterar varandra. I Junis finns olika sorters engagemang. Man kan vara ledare i kontinuerlig verksamhet eller vid enstaka aktiviteter som läger, familjedagar eller andra sällan-aktiviteter. Man kan ha förtroendeuppdrag i styrelser eller göra olika stödjande insatser, såsom att sköta ett medlemsregister, ordna sponsorer till ett läger, baka eller sälja lotter. Kanske engagerar man sig för barns rättigheter genom att bedriva Junis påverkansarbete eller organisera en Världens barn-insamling. Alla ideella behövs och därför arbetar Junis aktivt med att ta tillvara på den lust och vilja som finns för olika uppdrag. Att dela på det som behöver göras är ett sätt för Junis att arbeta för att främja hållbart engagemang, samt för att engagera fler i arbetet. Resan till att bli ledare i Junis kan ske gradvis. För vissa kan det börja med att personen är en möjliggörare. Det vill säga en person, ofta en förälder, som vid behov hjälper till i verksamheten, exempelvis med att sälja fika på barngruppens teaterföreställning. I Junis tar vi tillvara på de möjliggörare som finns och uppmuntrar dem till att bli ledare om de är lämpliga.
14 F Föredragningslistan punkt 22 Andra börjar sin resa till ledare som Junis-barn som successivt får större ansvar, till exempel som aktivitetsvärd, föreningsvärd eller hjälpledare. Äldre Junismedlemmar kan gå Junis hjälpledarutbildning. Utbildningen är ett första steg på medlemmens ledarskapsresa. Kärnbudskap: I Junis gör vi aktiviteter i grupp där alla deltagare, både ledare och barn, får möjlighet till utveckling. I Junis arbetar ledarna i team där man hjälper, stärker och kompletterar varandra. I Junis finns många typer av ledaruppdrag, och det finns flera vägar till ledarskap.
15 F Föredragningslistan punkt 22 Ledarens verktyg I en organisation med ett starkt barnperspektiv behövs ledare som har grundläggande kunskaper om barns behov och utveckling för att på rätt sätt kunna möta barnen i verksamheten. Ledare behöver också få verktyg som hjälper dem att skapa rolig och utvecklande verksamhet. Oavsett ålder och tidigare erfarenheter ska ledare ha goda möjligheter att kunna utveckla sitt ledarskap inom Junis. I arbetet med att utbilda och fortbilda ledare är det en stor styrka att Junis är en del av IOGT-NTO-rörelsen, tillsammans med IOGT-NTO, Ungdomens Nykterhetsförbund och Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. IOGT-NTO-rörelsen vilar på en gemensam värdegrund. I rörelsen finns kraft, engagemang och kunskap som det är självklart att ledare inom Junis ska ges möjlighet att hämta inspiration och kunskap från. I Junis använder vi oss främst av folkbildningens pedagogik och metodik, som bygger på att man lär bäst när man gör det tillsammans med andra. Varje individ ska känna att de lär sig nytt och samtidigt bidrar med sina erfarenheter. Att reflektera och att se saker från flera håll är bärande inslag i folkbildning. För de flesta ledarna är mötet med barnen och glädjen i att se dem växa den största drivkraften i det ideella ledarskapet. Men ledare i Junis ska även på andra sätt känna uppskattning för sitt engagemang och för att de ger av sin tid för att göra positiv skillnad för barn. För att motivera och stärka ledare arbetar Junis för att ledare ska ha goda möjligheter till ledarskapsutveckling, möjlighet att forma sitt engagemang efter intresse samt en stor uppsättning verktyg för att kunna genomföra verksamheten. Ledarens medlemskap i NSF, UNF eller IOGT-NTO ska också upplevas som något som ger ett mervärde och ytterligare en tillhörighet, förutom ledarskapet i Junis. Kärnbudskap: I Junis får alla ledare grundläggande kunskaper om ledarskap samt om barn och deras utveckling och behov. I Junis får ledare ta del av folkbildning och utbildning inom Junis, IOGT-NTOrörelsen och hos andra relevanta aktörer. I Junis får ledare verktyg för att skapa verksamhet genom utbildningar, material och andra arrangemang. I Junis får ledare uppskattning för sitt engagemang.
16 F Föredragningslistan punkt 22 Tillsammans står vi för Junis grundsatser Utgångspunkten för Junis verksamhet är demokrati, solidaritet och nykterhet. I Junis kallas detta för grundsatser. Alla barn och ledare ska kunna se att grundsatserna styr Junis verksamhet, i allt från lokala aktiviteter till beslut på kongresser. Som ledare i Junis arbetar man för att förmedla grundsatserna genom aktiv handling. Ledaren är en förebild för barnen och har i uppgift att lära barnen om demokrati, ha ett demokratiskt arbetssätt och säkra barnens medbestämmande och delaktighet. På samma vis ska solidariteten finnas närvarande hos Junis både som ett värde och som något man aktivt samtalar om och arbetar med i barngruppen. I Junis fattar vi medvetna beslut och engagerar oss för varandra, vår gemensamma miljö och andra människor både i Sverige och världen. Vi arbetar aktivt mot diskriminering och för att barn ska få stärkta rättigheter oavsett nationalitet. Vi engagerar oss i miljö- och klimatfrågor och arbetar för att skapa en positiv förändring där vi alla hjälps åt att ta hand om vår planet, samt minska vår påverkan på den. Detta är exempel på hur vi manifesterar grundsatsen solidaritet i praktisk handling. Nykterhet. Junis är en drogfri verksamhet och organisationen arbetar aktivt för en nyktrare värld. Att ha barn- och ungdomsverksamhet där alla deltagare och ledare är nyktra är vanligt, vilket Junis tycker är bra. Junis-ledare lovar dock att alltid vara nyktra oavsett om det är Junis-träff eller inte. Det ställningstagandet är viktigt eftersom vart femte barn lever i ett hem där minst en vuxen har ett riskfyllt drickande eller ett beroende. Genom alla ledares personliga nykterhet och genom verksamheten tar Junis ställning för ett samhälle där fler barn får växa upp i en trygg och nykter miljö. Junis verksamhet ger också möjlighet för fler barn att vara i en trygg och drogfri zon. Samtal om och arbete med grundsatserna i Junis verksamhet är ett steg mot en bättre värld och kan göra att fler barn och ledare bär med sig värdena i sitt liv.
17 F Föredragningslistan punkt 22 Kärnbudskap: I Junis är grundsatserna demokrati, solidaritet och nykterhet. Alla barn och ledare ska se att grundsatserna styr Junis verksamhet. I Junis är ledare förebilder och ska förmedla demokrati, solidaritet, och nykterhet genom aktiv handling. I Junis är ledare nyktra och tar ställning för ett samhälle fritt från alkohol eller andra droger.
18 Förbundsstyrelsens förslag nr 7 Junis påverkansplattform F Föredragningslistan punkt 23 Förbundsstyrelsen har tagit fram förslag på tre plattformar för Junis: Junis barnplattform, Junis ledarplattform och Junis påverkansplattform. Förslagen har arbetats fram i samråd med ledare i Junis, medlemmar inom IOGT-NTO-rörelsen och i viss mån även med barn som är medlemmar i Junis. Syftet med Junis påverkansplattform är att samla de värderingar, politiska åsikter och politiska krav som Junis utgår från, samt framför, i det externa påverkansarbetet. Med påverkansplattformen skapas trygghet och transparens kring vad som ligger till grund för Junis politiska arbete inom organisationen och gentemot externa aktörer. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att anta Junis påverkansplattform.
19 F Föredragningslistan punkt 23 Påverkansplattform för Junis Utöver Junis påverkansplattform finns också Junis barnplattform och Junis ledarplattform. Barnplattformen handlar om Junis syn på barns behov och utveckling, samt hur organisationen på bästa sätt kan skapa en meningsfull fritid för barn. Ledarplattformen redogör för Junis syn på ledarskap och hur organisationen kan ta tillvara på engagemang och utvecklingsvilja hos ledare. Inledning Junis står på barnens sida. Utifrån våra grundsatser demokrati, solidaritet och nykterhet arbetar vi för att stärka barns rättigheter. Junis vill göra positiv skillnad för barn. Junis tycker att alla barn har rätt att få växa upp i en trygg och nykter miljö, i ett samhälle där alla barn inkluderas och får växa. Alkohol och andra droger är ett hinder för att det ska bli verklighet. Det gäller inte bara i Sverige utan i hela världen. Därför arbetar Junis på olika sätt för att påverka beslutsfattare, tjänstepersoner och andra organisationer. Vi vill att de tillsammans med oss ska stärka barns rättigheter och säkra en bra uppväxt som är fri från alkohol och andra droger. Barn i familjer med missbruk ska också få stöd genom tidiga insatser. Vi arbetar därutöver med bred opinionsbildning för att få fler vuxna att välja att vara nyktra, i synnerhet i barns närvaro. Junis arbete utgår från FN:s barnkonvention som tydligt framhåller att barns bästa alltid ska komma i första rummet och att barn är individer med egna rättigheter. Junis arbetar även utifrån de globala mål som ingår i Agenda 2030, som bland annat handlar om att barns rättigheter ska stärkas. Alkohol och andra droger är hinder för att uppnå de globala målen. Junis påverkansarbete fokuserar på: Barns rätt till meningsfull fritid Alkohol och andra droger i barns miljö Förebyggande och tidiga insatser för barnens bästa. Barn i missbruksmiljö
20 F Föredragningslistan punkt 23 Barns rätt till meningsfull fritid Alla barn har rätt till en meningsfull fritid och för att det ska bli verklighet behövs ett föreningsliv som är tillgängligt och erbjuder en mångfald av aktiviteter och arbetssätt. Särskilt viktigt kan föreningslivet vara för de barn som har det jobbigt hemma, barn som är nya i det svenska samhället eller de som av andra skäl behöver ett sammanhang. Junis bidrar till målet om att alla barn ska ha en meningsfull fritid genom att vara en bred organisation med olika verksamhetsgrenar och många öppna aktiviteter. Vi arbetar också för att barnens röst och inflytande ska vara starkt i föreningslivet. Barn ska själva få vara delaktiga i att utforma sitt deltagande utifrån ålder och mognad. Föreningslivets många olika verksamheter är en ovärderlig resurs för samhället. För att göra verksamheter tillgängliga även för familjer med begränsad ekonomi behöver kommuner, regioner och staten komplettera de ideella insatserna med till exempel ekonomiska bidrag, tillgång till lokaler och liknande. Ekonomiska förutsättningar Barnorganisationer ska få vara barnorganisationer. Vi vill inte att barns engagemang i föreningsdemokratin ska hindras av administrativa krav som är mer lämpade för ungdoms- eller vuxenorganisationer. Därför vill vi att kraven för att få statsbidrag som ungdomsorganisation (dit Junis räknas) ska ta hänsyn till om organisationen i huvudsak är en ungdomsorganisation eller en barnorganisation. Vi vill att kommuner och regioner underlättar för föreningar att bedriva sin verksamhet, exempelvis genom att erbjuda ekonomiskt stöd, enkla bidragsregler, utlåning av lokaler och/eller annat stöd. Kommuner, regioner och staten ska inte kräva att en organisation tar in medlemsavgift för att organisationen ska få del av ekonomiskt stöd. Detta krav hindrar de mest utsatta från medlemskap och deltagande i föreningslivet.
21 F Föredragningslistan punkt 23 Alkohol och andra droger i barns miljö Barn har rätt till en uppväxt fri från alkohol och andra droger. Idag är emellertid normen kring alkoholkonsumtion stark och påverkar vuxnas handlande. Detta trots att barn ofta känner sig otrygga när vuxna dricker, och det redan vid nivåer då de vuxna inte tror att det märks. Det finns också starka kopplingar mellan barns utsatthet för våld och alkoholmissbruk i hemmet. Förutom att barn kan känna sig otrygga runt vuxna som dricker eller använder andra droger, så kan användandet av alkohol och andra droger öka många familjers ekonomiska utsatthet. Konsumtionen kan alltså leda till negativa konsekvenser för barn även om barnet inte är närvarande vid konsumtionstillfället. Därför arbetar Junis med opinionsbildning både för att motverka alkoholnormen och för att driva fram politiska beslut som ska minska förekomsten av alkohol och andra droger där barn vistas. Vuxnas användning av alkohol och andra droger Fler vuxna ska välja att alltid vara fria från alkohol och andra droger. Fler beslutsfattare ska arbeta för att minska konsumtionen av alkohol och andra droger. Åtgärder med bevisad effekt för minskad alkoholkonsumtion är höga skatter, begränsad tillgänglighet och förbud mot marknadsföring. Alkohol och andra droger i barns miljö Vuxna ska välja att vara nyktra när de är tillsammans med barn. Vuxna ska aldrig bjuda minderåriga på alkohol. Alla offentliga lokaler där barn vistas ska vara fria från alkohol. Idrotts- och kulturmiljöer där barn vistas ska hållas fria från försäljning och servering av alkohol. Marknadsföring All marknadsföring av alkohol ska förbjudas på platser där barn vistas. Lagen ska vara teknikneutral och gälla även digitala kanaler.
22 F Föredragningslistan punkt 23 Förebyggande och tidiga insatser Samhället behöver ta ett större ansvar för att förebygga att barn far illa på grund av alkohol och andra droger. Det viktigaste i det förebyggande arbetet är, som nämns i föregående avsnitt, att adressera grundproblemet med att vuxna dricker för mycket alkohol. För att förebygga att barn far illa på grund av alkohol och andra droger, krävs dock även insatser riktade mot barn. Bland annat bör politiker på nationell nivå ta ansvar för att högskole- och universitetsstudenter som utbildas för att jobba i yrken där de möter barn, såsom förskollärare, lärare och fritidspersonal, får kunskap om hur barn påverkas av risk- och missbruk. Undersökningar från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, visar att kunskapen är bristfällig idag, vilket kan leda till att barn som lever i familjer med risk- och missbruk inte upptäcks och därmed inte får det stöd som de har rätt till. Kommunpolitiker bör också ta ett större ansvar för att barn upptäcks i tidig ålder, exempelvis genom att säkerställa en god samverkan mellan skola och socialtjänst. Junis vill att elevhälsan på skolor ska stärkas och med ökad kompetens göra mer inom sitt förebyggande uppdrag. Elevhälsans personal ska känna sig trygga att prata om alkohol och andra droger med barnen. All personal i skolan ska vid behov kunna och känna sig trygga med att göra en orosanmälan och skolan ska ha gott samarbete med socialtjänsten. Junis vill även att hälso- och sjukvården ska få ökad kunskap om alkohol och andra droger, samt att det ska finnas tydliga rutiner för att upptäcka barn som lever i en familj med missbruk. Kunskap hos lärare och andra pedagoger Alla lärare och andra pedagoger ska ha kunskap om alkohol och andra drogers påverkan på barn. De ska förvärva metoder och förmåga att upptäcka risk- och missbruk i en familj genom att förstå hur barn påverkas av detta. Kunskap kring detta ska ingå i högskole- och universitetsutbildningarna. Alla som arbetar inom skolan ska ha tillräckligt med information och känna stöd för att våga göra orosanmälan till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa, exempelvis på grund av missbruk i familjen. Stärkt elevhälsa De yrkesgrupper som arbetar inom skolans elevhälsa ska ha kunskap om alkohol och andra droger. De ska förvärva metoder och förmåga att upptäcka risk- och missbruk i en familj genom att förstå hur barn påverkas av detta. Kunskap kring detta ska ingå i deras utbildning. Elevhälsan ska stärkas och ges större möjlighet att göra mer inom sitt förebyggande uppdrag.
23 F Föredragningslistan punkt 23 I obligatoriska hälsosamtal med elever ska frågor ställas för att upptäcka ifall någon vuxen i barnets närhet dricker alkohol eller använder andra droger på ett sätt som påverkar barnet negativt. Socialtjänsten och skolan ska ha ett nära samarbete. Vi är positiva till lösningar där socialsekreterare har sitt arbetskontor på en skola. Hälso- och sjukvård, samt beroendevård All vårdpersonal ska ha god kunskap om alkohol och andra droger, samt hur barn påverkas av vuxnas risk- och missbruk. I olika samtal som genomförs inom vården, exempelvis hälsosamtal på mödra- eller barnavårdscentral, ska vårdgivaren fråga om vårdtagarens vanor kopplat till alkohol och andra droger. Om risk- eller missbruk finns ska det alltid undersökas om det finns barn i individens familj för att kunna erbjuda stöd till barn som anhöriga, och eventuellt utreda om barnet far illa. Inom alla verksamheter ska det finnas ett tydligt barnrättsperspektiv. Med barnrättsperspektiv menar vi att verksamheterna ska uppmärksamma barn och deras behov, samt låta barnet få inflytande över vilket stöd som kan vara aktuellt. För att stärka barnperspektivet inom vården behövs till exempel rutiner för hur man ser och tar hand om barn som följer med en vårdsökande vuxen, hur man ställer frågor till den vuxne för att upptäcka barn i dennes närhet, samt hur man erbjuder relevant stöd till barnen i fråga. Junis fokus i detta är barn med någon närstående som dricker för mycket eller använder andra droger, även om barnperspektivet är ett viktigt utvecklingsområde för många delar av vården.
24 F Föredragningslistan punkt 23 Barn i missbruksmiljö Barn som växer upp i familjer med missbruk har rätt till stöd och hjälp. Junis vill att alla barn som lever med en vuxen som dricker för mycket eller använder andra droger ska känna att det är okej att prata om hur det är hemma. Det ska också finnas vuxna personer i barnets liv som ser och hör barnet, exempelvis inom skola, fritidshem och elevhälsan. Flera saker är viktiga för att barn i familjer med missbruk ska få stöd. Först och främst behöver barnets situation uppmärksammas. Det kan ske på olika sätt, bland annat genom att en förälder själv ber om hjälp eller om skolans elevhälsa larmar eller om en fritidsledare gör en orosanmälan. När det finns en kontakt till socialtjänsten är det viktigt att kommunen snabbt erbjuder barnet stöd och hjälp. Junis årliga kommunrapport visar att stödet varierar stort mellan olika län och kommuner, och att långt ifrån alla barn får den hjälp som de behöver. Det är en oacceptabel situation. Offentligt ansvar Alla kommuner ska erbjuda barn som lever i en familj med missbruk professionellt stöd och hjälp. De ska också aktivt och strukturerat arbeta för att göra socialtjänstens stödmöjligheter kända hos barn, ungdomar och vuxna. Vuxna som finns nära barn behöver känna till socialtjänstens stödmöjligheter. Det gäller de som möter barn i sin yrkesroll men också vuxna inom föreningslivet och som privatpersoner. En stark socialtjänst Alla framtida socionomer ska under sin högskole- eller universitetsutbildning få kunskap om alkohol och andra droger, samt hur barn påverkas av vuxnas risk- och missbruk. Insatser för barn som lever i missbruksmiljö ska erbjudas tidigt och skyndsamt efter en första kontakt med socialtjänsten. Inget barn ska behöva fastna i utdragna byråkratiska processer. När vuxna med alkohol- eller narkotikaberoende är i kontakt med socialtjänsten ska det alltid undersökas om det finns barn i familjen. Alla barn ska erbjudas information och stöd. Samordningen mellan olika enheter inom socialtjänsten är en framgångsfaktor för tidig upptäckt. Därför behövs det på många håll bättre samordning mellan beroendeenheter och familje- och barnenheter.
25 F Föredragningslistan punkt 23 Beroende hos unga Upptäckt av alkohol- och drogberoende hos ungdomar, särskilt under 18 år, ska prioriteras och alltid följas av snabb reaktion och insatser.
Junis ledarplattform
Junis ledarplattform Junis ledarplattform Junis barnplattform är en av tre plattformar som redogör för de värderingar och ambitioner som styr Junis arbete. Utöver Junis ledarplattform finns också Junis
Läs merArbetsplan Alla barn får växa och ha kul i en demokratisk drogfri värld
Arbetsplan 2020-2021 Alla barn får växa och ha kul i en demokratisk drogfri värld Junis strävan är att alla barn får växa och ha kul i en demokratisk drogfri värld. Vårt mål är att göra positiv skillnad
Läs merArbetsplan för IOGT-NTOs Juniorförbund
Arbetsplan för IOGT-NTOs Juniorförbund 2018 2019 d a n l l i k a s g r n å ö m G bbelt så u d r fö Alla barn får växa och ha kul i en demokratisk drogfri värld Junis finns till för alla barn! Grunden är
Läs merIOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning
:s Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 Ideologisk ram :s arbete utgår alltid från -rörelsens grundsatser. Grundsatserna slår fast att -rörelsen är en del av en världsomspännande folk- och bildningsrörelse
Läs merFörbundsstyrelsens förslag nr
Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr :s Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 Förslag på Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 avser mellanperioden i strategi 2016 2021. Förslaget innehåller färre
Läs merUNF:s arbetsplan 2014 2015
UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att
Läs merUtkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015
Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF
Läs merPlattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Antagen av kongressen 2015
Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Antagen av kongressen 2015 Plattform för IOGT-NTO:s sociala verksamhet Bakgrund IOGT-NTO:s vision är ett samhälle, en värld, där alkohol och andra droger inte
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs mer2.1 Normer och värden
2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merArbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015
ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merLikabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb
Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb 1 Förklaringar I följande likabehandlingsplan kommer vi utgå ifrån fyra aktörer på föreningen enligt följande; Organisationsledare, Tränare och funktionär, Aktiv
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merGemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad
Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett
Läs merArbetsplanen är reviderad i oktober 2009
er Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009 Vår värdegrund på Kirsebergstornets förskola Vi pedagoger som arbetar på Kirsebergstornets förskola vill att barnen ska mötas i en öppen, varm och demokratisk
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/18 Nattis Förskolan Lyckan 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och
Läs merLikabehandlingsplan Åsebro förskola 2017
Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision Åsebro förskola skall vara
Läs merÖvergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Läs merVärdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden
Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra
Läs merHandlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för
Läs merVerksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Läs merMål och verksamhetsinriktning Antagen av kongressen 2015
Mål och verksamhetsinriktning 2016 2017 Antagen av kongressen 2015 1 IOGT-NTO:s mål och verksamhetsinriktning 2016 2017 Ideologisk ram IOGT-NTO:s arbete utgår alltid från IOGT-NTO-rörelsens grundsatser.
Läs merTORPASKOLANS FRITIDSHEM
TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten
Läs merHandlingar till möte med styrelsen för Ungdomens Nykterhetsförbund den 3 april 2019
Handlingar till möte med styrelsen för Ungdomens Nykterhetsförbund den 3 april 2019 Föredragningslista (punkt 2, bilaga 19:1)...14 1 (7) Föredragningslista (punkt 2, bilaga 18:1) Ärende Vem Tidsåtgång
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla ska få möjlighet att stimulera sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka
Läs merLokal arbetsplan 2010/2011
Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Fritidshemmen F-2, 3-6 Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.
Läs merVITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibackens förskola Ekorren Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merUtkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.
Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela
Läs merVERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merBarsebäck Golf & Country Club
Barsebäck Golf & Country Club Policy för verksamheten Antagen av Styrelsen 2013-12-22 Innehåll Inledning...3 Värdegrund...3 Visioner och mål...3 Medlemskap...3 Träning och tävling...4 Riktlinjer för ledare
Läs merVerksamhetsidé för Solkattens förskola
Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 FörskolanVillekulla Avdelning Masken Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen
Läs merSenast uppdaterad: april Kristina Westlund
Senast uppdaterad: april 2016 Kristina Westlund kristina.westlund@malmo.se 0708-133376 Innehåll ANALYSSTÖD FÖRSKOLA... 3 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 4 2.3 Barns inflytande...
Läs merLikabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.
Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är
Läs merUNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST
UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST BARN- KONVEN- TIONEN Unga Örnars verksamhet vilar på alla barns lika rättigheter som FNs konvention om barns rättigheter beskriver. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989.
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.
Läs merPolicy för värdegrundsarbete i NSF
Policy för värdegrundsarbete i NSF NSF:s vision är ett solidariskt och drogfritt samhälle med kreativa och modiga världsmedborgare. Grunden till detta är NSF:s värdegrund som omfattar scoutlag och -löfte
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merArbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015
november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merVi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.
Arbetsplan för fritidshemmen på Backaskolan och Lovisaskolan Mål enligt Lgr 11 Normer och värden Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter
Läs merARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN
ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad
Läs merArbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2017
Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs merTALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Läs merENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION
ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten
BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merTeamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Läs merLikabehandlingsplan för Furuhällsfamiljedaghem
Likabehandlingsplan för Furuhällsfamiljedaghem LÄSÅRET 2014/2015 Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal ska känna sig trygga och respekterade
Läs merLokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret
Lokal arbetsplan Prästbols fritidshem Läsåret 2017 2018 Kvalitet i fritidshem, Skolinspektionen 2010 Mål Fritidshemmet ska - utveckla goda kamratrelationer i barngruppen och ge eleverna en god omsorg som
Läs merLikabehandlingsplan Högåsens förskola
2015-11-29 Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2015-2016 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merLäroplan för förskolan
UTKAST 1: 2017-09-11 Läroplan för förskolan 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Förskolan ingår i skolväsendet. Enligt skollagen (2010:800)
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Alla ska få möjlighet att utveckla sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka Utforska Utmana
Läs merDetta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.
Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merMÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp
MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN 2017-2018 Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp 2017-06-02 VISION Vi har Värmlands bästa skola i Hagfors kommun, när vi tidigt ser, hör och
Läs merVerksamhetsplan 2017
Verksamhetsplan. 2017 Drakens vision Draken är en plats för gemenskap, lärande, möten och vänskap. En plats där olikheter samspelar och värden skapas. Förskolans uppdrag och verksamhet Förskolans ska lägga
Läs merInnehå llsfö rteckning
1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål
Läs merLikabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019
Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019 Övergripande styrdokument Diskrimineringslagen 2008:567 Lagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön,
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merOm fritidshemmet och vår verksamhet
Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt
Läs mer2.1 Normer och värden
Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare
Läs merSystematiska kvalitetsarbetet
LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2018
Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Vår vision VV Alla barn som lämnar Fjällmons förskolor har med sig känslan av att - Jag duger - Jag kan - Jag vill fortsätta VÅR
Läs merChefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009
Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta
Läs merLokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010
Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100
Läs merPlan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna
Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merVÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN
Program Policy Handlingsplan Riktlinje Antagen av 2014-11-20 VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN 2014-2019 Innehållsförteckning Handlingsplan fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019... 3 Vision och
Läs merStockholms stads Personalpolicy
Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så
Läs merFRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM
FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM Meningsfull fritid Social träning Skapande Projekt Tema FRIPP FRITIDS PEDAGOGISK PLANERING Demokrati Värdegrunds arbete Natur & Miljö Rörelse,
Läs merÄventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten
Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten
Läs merLokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
Läs merFörskolan TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR
TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR 2019 Innehåll Till dig som barn -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 3 Till dig som vårdnadshavare
Läs merArbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Läs merFörskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017
Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merTrygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Förskolan Knagglabacke. Planen gäller från
Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling 2015-2016 Förskolan Knagglabacke Planen gäller från 2015-07-01-2016-08 Örebro kommun trygghetsvision I Örebro kommuns förskolor
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merVerksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola
Verksamhetsplan för förskolan Strömstierna förskola 2016-2017 2017 Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé
Läs merLÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN
LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering
Läs merMålbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017
Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017 Ansvarig: Ann Hammarström, rektor Hökåsenskolan Uppdaterad 2016-06-28 Må l fö r fritidshemsverksåmheten på Hö kå senskölån 2016/2017 Vad är entreprenöriellt
Läs merLika behandlingsplan. Hanna Förskola
Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!
Läs merAnsvar Självkänsla. Empati Samspel
Ansvar Självkänsla Empati Samspel Reviderad version 2018-07-02 Gäller läsåret 2018-2019 Våra förutsättningar: Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan och förskoleklassen,
Läs mer