Donationen från Stiftelsen Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond, Föreningen för Äldrevård och Gerontologi, Stiftelsen Per Perssons donationsfond och

Transkript

1 Donationen från Stiftelsen Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond, Föreningen för Äldrevård och Gerontologi, Stiftelsen Per Perssons donationsfond och Stiftelsen H och A Christerssons donationsfond Avrapportering

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Inledning 7 Finansiering 7 Forskargruppen 8 FAS-Centrum: Centre for Ageing and Supportive Environments, CASE 10 Forskningsverksamhet 10 Gästforskare/-studerande 19 Forskarutbildning 20 Medverkan i grundutbildning 20 Utveckling av Nordic Master i gerontologi, NordMag 20 Övriga uppdrag 21 Publikationer Övriga publikationer 25 Konferensbidrag 26 Ekonomisk redovisning 28 Inför Bilaga 1: Förteckning över anslag från andra bidragsgivare. 31 3

4 4

5

6 6

7 INLEDNING Den verksamhet som finansieras av donationen från Stiftelsen Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond, Föreningen för Äldrevård och Gerontologi, Stiftelsen Per Perssons donationsfond och Stiftelsen H och A Christerssons donationsfond ingår i Institutionen för hälsa, vård och samhälle vid Medicinska fakulteten. Professor Inger Hallström är prefekt för institutionen och därmed ansvarig för verksamheten i sin helhet. Befogenheter avseende såväl verksamhet som ekonomi, personal och arbetsmiljö är dock delegerade till forskargruppschefen. Iwarssons forskargrupp är en av två grupper inom Avdelningen för arbetsterapi & gerontologi och har lokaler i Health Sciences Centre (HSC), Baravägen 3, Lund. Sedan ingår forskargruppen dessutom i det s k FAS-centrumet Centre for Ageing and Supportive Environments (CASE) som finansieras av Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS), med Iwarsson som koordinator. Donationen utgör en väsentlig del av universitetets medfinansiering till CASE. Under 2008 omfattade Iwarssons forskargrupp 15 personer. För att underlätta ekonomiredovisningen har Iwarsson ansvar för två kostnadsställen, ett för donationen och ett för medel från andra finansiärer. Liksom tidigare är, i enlighet med professurens och donationens benämning, verksamhetens inriktning forskning inom äldrevård och gerontologi (se beskrivning i Årsrapport 2005). En del av forskargruppens verksamhet är fortsatt integrerad med professor A. Ståhls forskargrupp vid Institutionen för teknik & samhälle, Lunds Tekniska Högskola (LTH), men efter inrättandet av CASE utvecklas nu dessutom samverkan med ytterligare forskargrupper inom Medicinska och Samhällsvetenskapliga fakulteterna. Den forskarskola som inrättats inom CASE (även den finansierad av CASE, med Iwarsson som huvudansvarig) samarbetar dessutom med Aging Research Center (ARC) vid Karolinska Institutet i Stockholm. Därutöver samverkar forskargruppen och CASE med forskare vid ytterligare andra universitet, såväl i Sverige som utomlands. FINANSIERING En betydande del av forskargruppens verksamhet finansieras av donationen från Stiftelsen Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond och Föreningen för Äldrevård och Gerontologi, totalt är de förväntade intäkterna kr för år 2008 (se Ekonomisk redovisning). Utbetalningen som avser år 2008 utbetalas år 2009 enligt avtal. Därutöver är Iwarsson huvud- eller medsökande för en rad anslag från andra externa bidragsgivare som finansierat verksamheten under 2008 (Bilaga 1): Vetenskapsrådet Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggnad (FORMAS) Verket för innovationssystem (VINNOVA) Vägverket Banverket Nordiskt utvecklingscenter för handikapphjälpmedel (NORDEN/NUH) Nordiska Ministerrådet Hjälpmedelsinstitutet Letterstedtska föreningen TEKES Eftersom Iwarsson fullgör uppdraget som prodekanus (ställföreträdande dekanus) för Medicinska 7

8 fakulteten har hon dessutom s k intrångsersättning från fakulteten för att möjliggöra finansiering av de forskningsinsatser hon inte personligen kan fullgöra under mandatperioden. Intrångsersättningen motsvarar 40% av kostnaden för professorslönen samt 20% av kostnaden för att finansiera administrativt stöd, inklusive overhead. Vidare har personal med grundfinansiering från donationen utfört en del utbildningsinsatser inom Medicinska fakultetens utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå. T. Svensson har fortsatt varit engagerad i utvecklingen av utbildning i gerontologi på avancerad nivå inom NordMag, finansierad av universitetets stimulansmedel för sådana insatser. Merparten av ersättningen för utbildningsinsatser bokförs numera direkt på respektive utbildningsprograms kostnadsställe, vilket innebär att endast den del som rör enstaka insatser bokförs som intäkter på donationens kostnadsställe. Förutom anslagen ovan har flera av gruppens lärare/forskare och doktorander självständigt sökt och erhållit mindre anslag, främst för konferensresor. En av forskarna har haft bidrag från Vårdalinstitutet till en del av sina lönekostnader. Vidare har Medicinska fakulteten beviljat flera av forskarna doktorandmånader eller s k post-docmånader. Slutligen har forskargruppen fått s k hyresbidrag från Medicinska fakulteten, vilket innebär att hyreskostnaderna kunnat hållas nere (se Ekonomisk redovisning, s. 28) FORSKARGRUPPEN Personal Personal finansierad av donationen från Stiftelsen Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond och Föreningen för äldrevård och gerontologi Professor Susanne Iwarsson 100% Iwarsson är forskargruppschef och har på delegation från prefekt beslutsbefogenheter för den ekonomi, personal och verksamhet som finansieras av donationen och övriga medel. Iwarsson har ägnat sig åt ledning av forskargruppen och CASE, forskning och forskarutbildning motsvarande 60% av heltid, medan uppdraget som prodekanus motsvarat 40% av heltid. Docent, forskare Torbjörn Svensson 100% Svensson ägnar sig främst åt utveckling av utbildning i gerontologi på avancerad nivå, inom ramen för NordMag (se ovan) samt stöd till koordinatorsfunktionen inom CASE. Han har också haft en del engagemang i Medicinska fakultetens grund- och forskarutbildning samt i forskning. Under året har 80% av hans lön bekostats av donationen. Han var t o m 2008 adjungerad professor vid St Thomas University i Fredericton, Kanada. Fil licentiat, statistiker Vibeke Horstmann 100% Horstmann arbetar med statistisk rådgivning, statistiska bearbetningar och viss undervisning. Insatser som görs åt personer utanför forskargruppen debiteras enligt fastställd prislista. Hon är också vetenskapligt aktiv, vilket innebär att hon under året aktivt medverkat som författare till flera artiklar. Horstmann är doktorand vid Statistiska institutionen, om än med låg aktivitet (huvudhandledare professor em J. Lanke). 8

9 Fil. kand., forskningsadministratör Karin Reinisch 60% Under året har 40% av Reinischs tjänstgöring finansierats av donationen. Reinisch har arbetat 20% av heltid som sekreterare åt prodekanus, finansierat av Iwarssons intrångsersättning. Hon har under året varit tjänstledig utan lön 8% av heltid för politiska uppdrag. Den andel av tjänstgöringen som finansierats av donationen har utgjorts av administrativt stöd till forskargruppschefen och anställda i forskargruppen. Personal finansierad av andra externa bidragsgivare samt Medicinska fakulteten Forskare/lärare: Universitetslektor, dr Agneta Fänge 100% Universitetslektor, dr Gunilla Carlsson 100%. Föräldraledig del av året. Biträdande forskare, dr Maria Haak 20% jan t o m mars, därefter 100% Föräldraledig del av året. Universitetsadjunkt, LicSc Elizabeth H-Kristensson 50% Universitetsadjunkt, dr Charlotte Löfqvist 100% (disputerade ) Teknisk/administrativ personal: Forskningsingenjör, doktorand Björn Slaug 70% + 30% (doktorand fr o m ) Projektassistent Mia Svensson Burghard 100% t o m Forskningsadministratör Anne Karczewski 75%, , därefter 50% Doktorander vid Medicinska fakulteten, med Iwarsson som huvudhandledare: Charlotte Löfqvist Deltid, disputerade Kerstin Wendel* Heltid, licentiatexamen , därefter studieuppehåll Eva Månsson-Lexell Deltid Katarina Lindberg Deltid, studieuppehåll fr o m ht-08 * finansierad av anslag med Ståhl som huvudansvarig (se Bilaga 1). Utöver de doktorander som ingår i forskargruppen är gruppens forskare delhandledare för forskarstuderande registrerade vid annan fakultet/universitet: Iwarsson: Jenny Rosenkvist Emma Jansson Signe Tomsone Merja Rantakokko Johanna Blomstrand Svensson: Ingela Steij-Stålbrand Carlsson: Anna Bengtsson Heltid, LTH, avslutade med licentiatexamen Heltid, LTH Deltid, Riga Stradins University, Lettland Deltid, Jyväskylä University, Finland Deltid, Göteborgs universitet, studieuppehåll hela 2008 Heltid, Samhällsvetenskapliga fakulteten, LU Föräldraledig hela året, SLU Alnarp 9

10 Arbetsformer Forskargruppens verksamhet är organiserad i en rad projekt, varav flera genomförs i nära samverkan med Ståhls forskargrupp, LTH samt med Wahls forskargrupp vid University of Heidelberg, Tyskland. Doktorander och forskare samarbetar inom och mellan projekt, med stor flexibilitet och hög grad av integration, vilket ger förutsättningar för synergieffekter avseende såväl metodutveckling, utnyttjande av data som resultatproduktion. Den viktigaste arbetsformen för doktorandprojekten är handledningsmöten som involverar doktorander, handledare och eventuella ytterligare medförfattare/konsulter. Vidare deltar doktoranderna i kurs- och seminarieverksamhet (se nedan). Anställda i forskargruppen erbjuds årliga löne- och medarbetarsamtal och därutöver genomförs årliga avstämningar med doktorander för uppdatering av deras individuella studieplaner. Arbetet med uppbyggnaden av CASE och dess forskarskola har intensifierats under året, vilket successivt och långsiktigt påverkar forskargruppens arbetsformer (se nedan). Forskargruppen och CASE har flera gånger per år internationella gästforskarbesök, såväl från Norden och övriga Europa som från USA och Kanada. Forskargruppen deltar därutöver mycket aktivt i kunskapsförmedling och -utbyte i samband med vetenskapliga konferenser, varvid tillfället alltid utnyttjas för möten med samarbetspartners från andra länder. FAS-CENTRUM: CENTRE FOR AGEING AND SUPPORTIVE ENVIRONMENTS, CASE Centre for Ageing and Supportive Environments (CASE) inrättades således fr o m (se beskrivning i Årsrapport 2007). Det vetenskapliga råd som inrättats för CASE (Scientific Advisory Board, SAB) höll sitt första möte i oktober Värdefulla råd och rekommendationer presenterades, vilka har utgjort en viktig grund för den fortsatta utvecklingen av centrumet. Nästa möte med SAB äger rum i januari Inom ramen för CASE anordnas projektspecifika workshops och seminarier; flertalet är öppna för samtliga medarbetare inom CASE. Vidare anordnas s k metod- och teknikseminarier. Informationen inom CASE sprids dels via och centrats hemsida ( dels vid månatliga informationsmöten. CASE Forskarskola Forskarskolan inom CASE inrättades fr o m (se beskrivning i Årsrapport 2007). Forskarskolan har under 2008 genomfört femton seminarier, två tvådagars internationella workshops och fyra Journal Clubs. En forskarutbildningskurs om 7,5 hp med titeln Old People and their Environments Interdisciplinary Perspectives gavs under tiden 18 september till 4 december. FORSKNINGSVERKSAMHET Under 2008 genomförde Lunds universitet en stor extern utvärdering som omfattade all forskning inom lärosätet, RQ-08. Utvärderingen visade att forskningen vid Institutionen vid hälsa, vård och samhälle håller mycket god till excellent kvalitet. Iwarssons forskargrupp erhöll värderingen excellent/mycket god kvalitet, baserat på följande sammanfattande utlåtande: 10

11 This group studies environmental gerontology focusing on housing, assisting technology, outdoor environments, public facilities, public transport. From 2007 the research has been conducted by an innovative interdisciplinary group (CASE). Quality and productivity: The group is prolific in its output of papers in scientific journals and the PI has listed 15 papers published in English in 2007 in major journals of gerontology and occupational therapy. The professor heading up the CASE group is the first occupational therapist internationally to be granted a Chair in Gerontology. Many papers have also been published in the Scandinavian journals. The external funding is outstanding, 35.6 MSEK during the assessment period. Relevance: Given the burgeoning number of old and very old adults there is the need to enable them to live safely and comfortably at home as long as possible. The societal impact of the work of this research group is thus very high, with international cross cultural studies being conducted into the components of homes and neighbourhoods for elderly persons (including the very old) which support and sustain their everyday living activities. This can extend into town planning, transport and local government policies. This criterion is rated as excellent. Vitality and organizational capacity: This interdisciplinary group, in which gerontologists, occupational therapists and engineers are working together with experts, for example, from Geriatric and Rehabilitation Medicine, is a very unique and promising initiative. Without any doubt this research area has the potential to develop as an excellent centre. Overall grading: Excellent/Very good Hela utvärderingsrapporten finns tillgänglig på följande länk: Forskningsprojekt Nedan sammanfattas de forskningsprojekt som forskargruppen varit engagerad i under Ett projekt kan vara avslutat och avrapporterat i formell mening, dvs genom slutrapport till finansiär. Det är dock vanligt att vi fortsätter att bearbeta data och publicera resultat; donationen är en ovärderlig resurs för att möjliggöra effektiv utnyttjande av insamlade data efter det att den ursprungliga finansieringen utnyttjats. För mer detaljerad information om projekten hänvisas till Årsrapport samt till forskargruppens hemsida, Lund 80+ T. Svensson, I. Steij-Stålbrandt, S. Iwarsson Projektet omfattar även följande samarbetsprojekt, med Svensson som internationell koordinator: Reykjavik 80+ J. E. Jónsson et al. Fredericton 80+ B. Randall et al. Klaipeda 80+ F. Stepukonis et al. 11

12 Lund 80+ är en longitudinell studie med sekventiell design av äldre och åldrande från 80- års ålder. Studien omfattar medicinska, sociala och psykologiska variabler och deras samvariation. Projektet inleddes 1988 med undersökningar av personer tillhörande kohorten födda Projektet avslutades under Under året har ett artikelmanus återsänts till en vetenskaplig tidskriftsredaktion efter revidering och ett artikelmanus är under språkgranskning. Arbetet med ytterligare ett artikelmanus är i progress och kommer att färdigställas under Under 2008 har data samlats in i Reykjavik och Klaipeda. Ekonomin är säkrad för ytterligare två år i Reykjavik och i Klaipeda för Studien i Fredericton har avslutats. Teorier om åldrandet T. Svensson, J. Birren, G. Kanyon, W. Mader, & B. Randall Projektet är vilande. Ett möte är planerat till våren 2010, i Lund. Den fysiska boendemiljöns betydelse för beroende i dagliga aktiviteter S. Iwarsson, C. Nygren, G. Carlsson, G. Wilson & M. Werngren-Elgström. I detta projekt har ett urval äldre i Hässleholms kommun följts under elva års tid (1994/95, 2004/5, 2006), med det övergripande syftet att undersöka samband mellan olika aspekter av boende och hälsa. Under 2008 har ytterligare en delstudie accepterats för publicering och ännu en har återsänts till en vetenskaplig tidskriftsredaktion efter revidering. Ytterligare två kommer inom kort att sändas till vetenskapliga tidskriftsredaktioner för granskning. Resultaten visar att tillgänglighet i fysisk miljö har betydelse för aktivitet, hälsa och välbefinnande under åldrandeprocessen, men att sambanden är komplexa och ändras över tid. Vidare kan vi beskriva hur äldre själva ser på den process som successivt leder till att man väljer eller tvingas till att flytta från ordinärt till särskilt boende. Den senare delstudien har också fått uppmärksamhet i media. För närvarande planeras inte ytterligare datainsamling inom detta projekt, men det finns en del kvalitativa data som ännu ej bearbetats. För närvarande är dock arbetet inom projektet vilande. Projektet ENABLE-AGE S. Iwarsson, A. Fänge, M. Haak, S. Dahlin Ivanoff, S. Tomsone, G. Carlsson, P. Löfqvist, Å. Brandt, O. Schilling, B. Slaug, V. Horstmann, F. Oswald, & H-W. Wahl. Projektets övergripande syfte var att undersöka hur objektiva och subjektiva aspekter av hemmiljön samspelar med de allra äldstas upplevelse av hälsa, uttryckt som autonomi, delaktighet och välbefinnande. Under 2008 slutfördes datainsamlingen för den femårsuppföljning av de svenska deltagarna som finansierats av Vetenskapsrådet, N=155. Eftersom M. Haak som främst arbetar med denna nya uppföljningsstudie varit föräldraledig under större delen av 2008 har databearbetningen inte kunna påbörjas. Under 2008 har dock ytterligare ett antal publikationer färdigställts, såväl av metodologisk karaktär som avseende subjektiva boendeaspekter samt förändring av tillgänglighet och livskvalitet under en ettårsperiod. I en viktig metodologisk studie publicerad under året presenterar vi en forskningsba- 12

13 serad lista över vilka miljöhinder i äldres boende som vållar mest tillgänglighetsproblem. Studien har fått betydande uppmärksamhet, inte minst av aktörer inom bygg- och fastighetssektorn (se projektet Evidensbaserad bostadsplanering). Vidare baserades tre av delstudierna i Löfqvists doktorsavhandling på data från ENABLE-AGE. Evidensbaserade bostadsanpassningar och försörjning av tekniska hjälpmedel- Utveckling och prövning av en ny modell för hantering av ärenden A. Fänge, S. Iwarsson & R. Risser Projektet syftar till att utveckla och pröva en ny modell för handläggning av bostadsanpassningsärenden och tekniska hjälpmedel i svenska kommuner, samt att studera vilken effekt dessa åtgärder har på aktivitet, delaktighet och hälsa hos vuxna med nedsatta förmåga pga skada, sjukdom eller åldersrelaterade förändringar. Tekniska hjälpmedel av olika slag och bostadsanpassningar är vanliga åtgärder inom kommunal rehabilitering och social service för att underlätta ett självständigt liv i det egna boendet. Dessa åtgärder genomförs ofta i kombination med varandra, men effekterna av dessa åtgärder för individ och samhälle är så gott som okända. Forskningen sker i aktiv samverkan med t ex politiker, tjänstemän, brukar- och intresseorganisationer, samt olika aktörer inom social service och bostads- och samhällsplanering, vilket också skapar förutsättningar för att forskningen har hög samhällsrelevans. I projektet kommer en standardiserad, evidensbaserad modell för bostadsanpassnings- och hjälpmedelsprocessen att utvecklas och prövas i en kontrollerad studie i två kommuner. Intervjuer med politiker och tjänstemän involverade i bostadsanpassningar och tekniska hjälpmedel i ett antal kommuner har genomförts, följt av en webbaserad enkät ställd till 2500 arbetsterapeuter, syftande till att skapa kunskap om kvalitetsaspekter och förändringsbehov. Enkätstudien, som genomfördes under 2007 i samverkan med Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, FSA, visar att kvaliteten i hanteringen av bostadsanpassningsärenden genomgående uppfattas som relativt god, men att det finns stora kvalitetsbrister i vissa delar av handläggningsprocessen. Det saknas en struktur för hur ärenden ska bedömas och handläggas samt för hur, när och av vem åtgärden ska utvärderas. Variationerna mellan olika delar av landet är också stora. Resultaten av enkäten har presenterats och diskuterats i workshops med arbetsterapeuter verksamma inom området, varav en i FSA:s regi i februari Resultaten har bearbetats och en vetenskaplig artikel är i manuskript. Under 2009 kommer en longitudinell fallstudie att genomföras. Ett mindre antal strategiskt utvalda bostadsanpassningsklienter som deltagit i ett tidigare projekt kommer att tillfrågas om deltagande. Tidigare data kommer att kombineras med intervjuer och insamling av nya kvantitativa data samtidigt som dokumentation och handläggning av deras bostadsanpassningsärenden kommer att analyseras ingående. På så sätt kan också longitudinella analyser göras inom ramen för dessa fallstudier. Utvecklingen av modellen kommer också att göras i samverkan med brukarorganisationer, anhöriga, tillsynsmyndigheter samt arbetsterapeuter som frekvent medverkar i bostadsanpassningsärenden i kommunerna. Med detta som grund utvecklas därefter modellen och prövas i en kontrollerad studie med två kommuner, sannolikt under I försökskommunen utbildas bedömare, handläggare och administratörer, och en strukturerad datainsamling genomförs, medan ordinarie rutin tillämpas i jämförelsekommunen. Dessutom väljs ett antal bostadsanpassningsärenden ut strategisk för kvalitativ analys; all dokumentation analyseras och djupintervjuer genomförs med klienter, anhöriga, personal m fl. Skillnader mellan kommunerna analyseras, liksom förändringar över tid för hela gruppen samt undergrupper. Inom ramen för 13

14 projektet kommer pågående utveckling och optimering av bedömningsinstrument och IT-baserad metodik för datahantering och analys att utökas. Bland annat kommer handdatorer att förses med speciellt anpassad programvara och användas för att på ett effektivare sätt administrera och analysera data. Övrig metodutveckling innefattar fortsatta analyser och optimering av instrument för bedömning av olika aspekter av bostaden och användning av tekniska hjälpmedel. Projektet omfattar personer med problem i att utöva vardagliga aktiviteter och därmed i behov av tekniska hjälpmedel och bostadsanpassningar. Kunskap om dessa personers vardagssituation, behov och problem utgör därför en viktig bas för utvecklingen av evidensbaserade modeller för effektiv hantering av bostadsanpassningar och tekniska hjälpmedel och för att utveckla rekommendationer för planering av bostäder som stödjer hälsan hos hela befolkningen. Projektet är därmed unikt såväl nationellt som internationellt och har stora praktiska implikationer för kommunal verksamhet, social service, hälso- och sjukvård och bostads- och samhällsplanering. Evidensbaserad bostadsplanering A. Fänge & S. Iwarsson En viktig del av dagens offentliga debatt i Sverige rör äldres situation, där framförallt frågor om äldrevård, social omsorg och boende kommit att stå i fokus. Med stigande ålder blir hemmet den plats där äldre personer spenderar det mesta av sin tid och därmed får boendemiljön successivt allt större betydelse för äldres hälsa. För att klara av bostadsförsörjningen inför den förestående demografiska utvecklingen, bl.a. en kraftig ökning av personer i åldrarna 85 år och äldre, måste det skapas fler bostäder av olika slag för äldre, både genom nybyggnation och genom att befintliga bostadshus byggs om. I det arbetet blir tillgängligheten och användbarheten i boendemiljön en central fråga som kräver systematiska, giltiga och tillförlitliga metoder. Projektets målsättning var att utveckla ett screeningverktyg för evidensbaserad bostadsplanering för äldre personer, och att pröva dess tillförlitlighet och användbarhet i det praktiska tillgänglighetsarbetet. En ytterligare målsättning var att ta fram kunskap om hur äldre personer själva uppfattar användbarheten av sin bostad. Projektets målsättning var också att i dialog med olika aktörer inom bostadssektorn utbyta kunskap och erfarenheter om tillgänglighetsskapande åtgärder i bostäder samt att generera kunskap om hur sådant arbete kan systematiseras och intensifieras. I samarbete med Lunds Kommuns Fastighetsbolag AB (LKF), genomfördes efter utbildning parallella bedömningar av tillgängligheten i 35 bostäder med hjälp av screeningversion av instrumentet Housing Enabler. Därefter analyserades tillförlitligheten i bedömningarna. En workshop med olika aktörer inom bostadssektorn genomfördes, liksom en kartläggning av äldre personers uppfattning om användbarheten i sin boendemiljö. Resultaten visade en förhållandevis god tillförlitlighet mellan bedömare, vilket indikerar att screeeningverktyget Housing Enabler efter kortare utbildning kan användas för tillgänglighetsinventeringar i bostadsbeståndet. Den genomförda workshopen visade på ett stort engagemang och en stor kunskap hos samtliga inbjudna. I diskussionerna framfördes ett behov av ändrad lagstiftning inom plan- och byggområdet och specifikt när det gäller lagstiftningen om bostadsanpassningsbidrag. Det framfördes också behov av systematiska metoder för tillgänglighetsbedömningar liksom t ex behov av mer 14

15 informationsspridning och opinionsbildning. I övrigt visade resultaten av projektet att de äldre som tillfrågats om användbarheten i sin boendemiljö tyckte att den var mycket bra och tillgodosåg deras behov. Det innebär att de uppfattade att de kunde utföra de aktiviteter de önskade och behövde utföra samt att de upplevde stora delar av boendemiljön som trygg och säker. Utifrån resultaten av det genomförda projektet kan man dra slutsatsen att screeningverktyget Housing Enabler är användbart för praktiskt tillgänglighetsarbete inom t ex bostadsföretag och kommuner. Verktyget kan därmed också vara användbart för att genomföra tillgänglighetsinventeringar. Ytterligare en slutsats av projektet är att de äldre, trots att de ofta bor i bostäder med tillgänglighetsproblem och trots att de ofta ha funktionella begränsningar av olika slag, uppfattar sin boendemiljö som användbar för sina behov. Systematiskt använt kan data kring bostäders tillgänglighet och användbarhet vara till stor hjälp vid planering och genomförande av nybyggnationer och renoveringar och för planering av social service i kommunerna. Nordic Housing Enabler S. Iwarsson, T. Helle, A. Pikkarainen, P. van Hauen, A-G Hansen, B. Slaug, A. Johannisson & C. Nygren. Målet med detta projekt var att översätta instrumentet Housing Enabler till isländska, danska och finska samt anpassa det till respektive lands normer och riktlinjer för utformning av bostäder och närmiljö. Under 2008 har manual och instrument tryckts i bokform på danska. Bedömarkurser har genomförts såväl i Jyväskylä, Finland som i Aalborg, Danmark. Manualen och instrumentet utkommer på finska i januari Projektet är därmed avslutat, men har lett till att ytterligare ett nytt projekt startats i Finland, se ESKO-projektet. ESKO-projektet: Det tillgängliga hemmet Boende för äldre och personer med funktionsnedsättningar K. Norvapalo, A. Tanttu, A. Pikkarainen, B. Slaug, A. Fänge, F. Oswald & S. Iwarsson Jyväskylä University of Applied Sciences Ltd, Jyväskylä, Finland ansvarar för detta storskaliga projekt inom innovation och applikation. Forskare från Iwarssons forskargrupp och forskare från Heidelberg University, Tyskland, fungerar som partners och/eller vetenskapliga konsulter. Första fasen är ett pilotprojekt finansierat av TEKES, med titeln Developing a product and service concept of holistic housing - Implementation stage Accessible Home, the Sammonkoti Sheltered Home Pilot Project. Det övergripande målet för projektet är att främja boende och ett oberoende liv hos äldre personer och hos speciella grupper, genom att tillämpa forskningsbaserad metodologi i praktiken. Detta sker genom att instrument för bedömning och analyser av objektiva och upplevda aspekter på boende används på nya sätt genom att nytta dras av informationsteknologiska lösningar (IT). Instrumenten som omfattas är Housing Enabler, Usability in My Home (UIMH), Meaning of Home och Housing Control Beleifs. Totalt är tolv kommuner i centrala Finland involverade i projektet, liksom IT- och byggnadsföretag. 15

16 Offentliga miljöer som stödjer aktivitet och hälsa Metodutveckling för bedömning av tillgänglighet i fysisk miljö S. Iwarsson, G. Carlsson, A. Fänge, C. Nygren, O. Schilling, B. Slaug & A. Ståhl Projektet syftar till utveckling av metodik för bedömning och analys av tillgänglighetsproblem, för att påskynda utvecklingen av stödjande miljöer för aktivitet och hälsa mot visionen Ett samhälle tillgängligt för alla. Den metodologiska studie där vi presenterat en forskningsbaserad lista över vilka miljöhinder i äldres boende som vållar mest tillgänglighetsproblem som nämnts också under projektet ENABLE-AGE har delvis finansierats inom ramen av detta projekt. Det arbete som påbörjades under 2007, med målet att identifiera kombinationer av funktionella begränsningar bland äldre personer i syfte att kunna använda dessa som typ-profiler vid simuleringar av tillgänglighetsproblem pågick under hela 2008 och kommer att färdigställas för publicering under vårterminen Projektet har avrapporterats till finansiären (FORMAS) och är därmed formellt avslutat. Kom så går vi! Tillgänglighet, säkerhet och trygghet för äldre i den lokala miljön (Finansieras av anslag med Ståhl som huvudansvarig, se Bilaga 1) A. Ståhl, G. Carlsson, P. Hovbrandt, M. Haak, & S. Iwarsson. Projektet bygger på att äldre i ett bostadsområde i centrala Kristianstad engagerats i kartläggningen av problem och brister och medverkar i utformningen av sin lokala miljö avseende tillgänglighet, trygghet och säkerhet. Data har samlats in med flera olika metoder och olika aktörer (inklusive äldre boende i området) har varit engagerade i projektet. Resultaten visar att det finns en mängd brister i utemiljön som de äldre själva identifierat, men merparten kan åtgärdas med relativt begränsade insatser. Under genomfördes konkreta åtgärder av Kristianstads kommun, t ex breddning av trottoarer, avfasning av trottoarkanter, utplacering av bänkar och flyttning av parkeringsplatser. Efter detta genomfördes en uppföljning av effekterna av projektet. Resultaten har presenteras i en populärvetenskaplig rapport (Vägverket, Publikation 2007: 109). Vi kan av resultaten konstatera att även om de äldre i området inte är mer aktiva efter ombyggnaden i området, genomför de sina aktiviteter och promenader lättare, med mindre problem och med mindre rädsla, vilket får anses som en betydande kvalitetshöjning och ökning av tillgängligheten och användbarheten i området. Det är dock viktigt att notera att de som deltagit i uppföljningen blivit fyra år äldre, vilket innebär att deras förutsättningar för utevistelse förändrats. Projektet visade också att det är möjligt att aktivt engagera äldre personer i processer som syftar till hälsofrämjande insatser i deras egen närmiljö vilket beskrivits i en vetenskaplig artikel. Detta att äldre personer deltagit aktivt i projektet har fått oväntade och positiva spin-off effekter. De äldre invånarna lärde känna varandra på ett annat sätt än tidigare med resultat att många fått nya vänner. Projektet har också bidragit till att starta annan verksamhet i området med en känsla av solidaritet som följd. Utformningen av projektet har också gett de äldre nya kontaktvägar till kommunen såväl som till organisationer och föreningar. Massmedia har visat stort intresse för projektet. Den nya kunskap som genererats inom ramen för projektet har varit av stor betydelse för kommunen, Vägverket och andra aktörer. Denna kunskap kunde inte ha vunnits utan medverkan av äldre personer i hela processen. Vid prioritering av åtgärder blev det uppenbart att det faktiskt är de små detaljerna i miljön som är av avgörande betydelse för äldre människors tillgänglighet och 16

17 säkerhet, något som företrädare för kommunen och inte heller Vägverket i första hand tänkt på. För närvarande pågår vetenskaplig bearbetning för att kunna publicera resultaten av den uppföljning av projektets effekter som genomfördes Synskadeproblematik i byggd utemiljö (Finansieras av anslag med Ståhl som huvudansvarig, se Bilaga 1) A. Ståhl, E. Newman, S. Dahlin Ivanoff & S. Iwarsson Projektets syfte är att ta fram underlag för att användas i Vägverkets och Banverkets kontinuerliga arbete med förbättring av råd för miljöutformning som bidrar till att göra den byggda utemiljön mer tillgänglig. En första delstudie fokuserar detektering av varningsplattor i gångmiljön och ett vetenskapligt manus är för närvarande under granskning för publicering. Resultaten visar att av de studerade faktorerna är det varningsytans struktur som har mest betydelse för möjligheten att detektera varningsytan. I en andra delstudie studeras hur varningsytor ska utformas och placeras på järnvägsperrong för att personer som är blinda ska känna sig trygga vid orientering längs dessa ytor. Resultaten av denna delstudie håller på att sammanställas. Ytterligare ett tredje delarbete, nu i planeringsstadiet, är en omfattande enkätstudie till personer med synnedsättningar, där en undergrupp utgörs av äldre. Syftet är att kartlägga vilka problem brukarna själva upplever vid förflyttning utomhus. Uppläggningen av hela doktorandprojektet ger en växelverkan mellan mer omedelbara bidrag till vägoch järnvägsmiljöns utformning och en långsiktig kunskapshöjning. Tillgänglighet i kollektivtrafiken för personer med kognitiva funktionshinder kartläggning, metodutveckling och innovativa IT-lösningar (REKO) (Finansieras av anslag med Ståhl som huvudansvarig, se Bilaga 1) A. Ståhl, J. Rosenkvist, K. Wendel, R. Risser, J. Risberg, G. Johansson, M. Wallergård, H. Pessah- Rasmussen, B. Slaug, J. Lexell, & S. Iwarsson. Projektet fokuserar tillgänglighet i trafikmiljö för personer med kognitiva funktionshinder med det övergripande syftet att generera grundläggande kunskap avseende tillgänglighetsproblem i markbunden kollektivtrafik samt utveckla metodik och presentera förslag till innovativa lösningar. Den primära undersökningsgruppen utgörs av 84 personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke; merparten är äldre. De vanligaste kognitiva nedsättningarna var uppmärksamhet, språk, konstruktionsförmåga och logik. Vidare hade 41% av de undersökta personerna också depressionssymptom och många hade också fysiska funktionsnedsättningar. En tredjedel av dem som före sin stroke rest med buss eller tåg reste två år senare i mindre omfattning och nästan hälften reste då inte alls med sådana färdmedel. Vidare har personer med stor vana av målgruppen deltagit i fokusgruppintervjuer. Resultaten visar att faktorer i den fysiska miljön liksom personer i omgivningen påverkar förutsättningarna för personer med kognitiva funktionsnedsättningar att resa kollektivt. Vidare påverkar självförtroende, självbild och önskan att vara en normal samhällsmedborgare personernas förutsättningar för att 17

18 resa med buss och tåg. Det gavs också exempel på strategier för att överkomma hindren, t ex för att hitta rätt och hålla reda på aktuell tid. Fyra manus är nu accepterade för publicering eller tryckta, medan ett fortfarande är under granskning. Därutöver har en omfattande datainsamling genomförts, där två av projektets doktorander observerat och intervjuat personer med kognitiva funktionella begränsningar under bussresor i Malmö. Den stora mängden data som nu finns tillgänglig analyseras för närvarande. Projektet leder till kunskaps- och metodutveckling som förväntas öka medvetenheten om de svårigheter som personer med kognitiva funktionsnedsättningar möter i kollektivtrafiken. De två doktorander som arbetat i projektet (K. Wendel och J. Rosenkvist) avlade båda licentiatexamen i juni Förskrivares syn på äldres medverkan i förskrivningsprocessen för hjälpmedel E. Hedberg-Kristensson & S. Iwarsson Data har insamlats genom intervjuer med personal som förskriver förflyttningshjälpmedel till äldre personer (arbetsterapeuter och sjukgymnaster anställda inom två skånska kommuner, N=12). Arbete med dataanalys och rapportskrivning pågår. Anhörigas situation när äldre närstående använder förflyttningshjälpmedel E. Hedberg-Kristensson & S. Iwarsson Projekt utgjordes av en litteraturöversikt som fokuserade äldre anhörigas situation när deras äldre närstående använde förflyttningshjälpmedel. Vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur söktes i internationella och nationella databaser. Resultaten visar att forskningen inom detta område är nästan obefintlig. Resultaten kommer att publiceras i en populärvetenskaplig rapport som ges ut av Hjälpmedelsinstitutet. Projektet är därmed avslutat, men de forskningsbehov vi identifierat kan utgöra grunden för utvecklingen av nya projekt. The Nordic Mobility-Related Participation Outcome Evaluation of Assistive Device Interventions (NOMO 1.0) - Ett instrument för studier av effekten av användningen av förflyttningshjälpmedel Å. Brandt, C. Löfqvist, K. Samuelsson, A-L. Salminen, T. Hurnasti, T. Sund, I. Jonsdottir, & S. Iwarsson. Intervjuinstrumentet NOMO 1.0 är resultatet av ett nordiskt samarbete. Den första versionen av instrumentet, benämnd NAME 1.0, utkom Sedan dess har instrumentet ytterligare utvecklats, vilket har resulterat i den nuvarande versionen, NOMO 1.0. Instrumentet finns tillgängligt på de fem nordiska språken, för användning utan kostnad. NOMO används för att utvärdera förflyttningshjälpmedels effekt med avseende på vardagsaktiviteter och deltagande i samhället som innebär förflyttning. Målgruppen för NOMO är vuxna i alla åldrar. Resultaten från en reliabilitetsstudie i samtliga nordiska länder har publicerats under året. Artikeln ingick i Löfqvists doktorsavhandling. Resultaten ledde till optimering av instrumentet med tillhörande manual. Manualen finns tillgänglig på danska och svenska. 18

19 Dagliga livets aktiviteter betydelse och förmåga hos personer med multipel skleros (MS) E. M. Lexell, M. Larsson-Lund & S. Iwarsson MS är en neuroinflammatorisk, demyeliniserande sjukdom som påverkar personens möjligheter att leva ett välfungerande liv. Trots att MS är en av de vanligaste orsakerna till funktionshinder är kunskapen om sjukdomens konsekvenser för förmågan att utföra och vara engagerad i dagliga aktiviteter (ADL) begränsad. Projektets övergripande syfte är att öka kunskapen om aktivitetsutförande hos personer med måttlig till svår MS. Under 2008 har en kvalitativ delstudie blivit accepterad för publicering och ytterligare en är nyligen inskickad till en vetenskaplig tidskrift för granskning. Andra halvåret har E. M. Lexell färdigställt sin doktorsavhandling som kommer att försvaras Ytterligare projekt delstudier är under planering, med att kartlägga rehabiliteringens betydelse för anpassningsprocessen hos personer med MS. Åter i arbete efter stroke M. Vestling, E. Ramel & S. Iwarsson Stroke är en av de vanligast förekommande och mest resurskrävande sjukdomarna i Sverige och cirka 20 % av alla som insjuknar är i yrkesverksam ålder. Det finns således ett stort behov av att studera förutsättningarna för återgång till arbete efter stroke (se Årsrapporter ). Aktiviteten inom detta projekt är f n låg, vilket innebär att den sista artikeln inom projektet fortfarande är under revidering. Changing Place of Living in Old Age M. Söderberg, A. Ståhl, & U. Melin Emilsson Detta projekt involverar inte aktivt någon av medarbetarna i Iwarssons forskargrupp, men redovisas ändå eftersom det utgör en delstudie inom ramen för det projekt som i den ursprungliga ansökan om finansieringen för att etablera CASE benämndes the Ribbing Study. Projektet är inriktat på att studera äldres flyttprocesser. Delstudien har arbetsnamnet Changing Place of Living in Old Age och bedrivs med tillstånd från och i samarbete med äldreomsorgsförvaltningen i Lunds kommun. Det övergripande syftet är att undersöka, beskriva och söka kunskap om viktiga punkter av förändring för äldre människor där byte av bostad utgör den centrala utgångspunkten. Flyttprocessen från eget till särskilt boende studeras ur ett tvärvetenskapligt perspektiv med fokus på den gamla människan i den omkringliggande miljön utifrån bland annat sociala och psykologiska aspekter liksom frågor kring den fysiska miljöns utformning såväl i inomhus- som i utomhusmiljön. Det nybyggda Ribbingska Äldreboendet ingår som ett av tre särskilda boenden som hittills inkluderats i studien. På sikt kommer projektet att utvidgas till såväl flera boenden som ytterligare forskningsperspektiv. GÄSTFORSKARE/-STUDERANDE Under året har ett nordiskt forskarmöte och workshop genomförts inom ramen för projektet Nordic Housing Enabler. Professor Risser har under året varit knuten till forskargruppen som handledare 19

20 för en doktorand. Han är anställd som adjungerad professor vid LTH och kommer fortsatt och långsiktigt att vara engagerad inom CASE. Han är dock i huvudsak verksam i Österrike där han dels driver ett eget företag, dels är knuten till universitetet i Wien. FORSKARUTBILDNING En betydande del av forskargruppens verksamhet utgörs av forskning som också är en del av forskarutbildningen för berörda doktorander och handledare. Iwarsson ägnar mycket tid åt handledning av forskarstuderande, såväl vid Medicinska fakulteten som för doktorander vid andra lärosäten i Sverige och utomlands. Svensson är engagerad som delhandledare för en doktorand vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Iwarsson och Svensson engageras regelbundet i examinationer av forskarstuderande (Iwarsson vid tre, Svensson vid tre tillfällen), såväl inom Lunds universitet som vid andra lärosäten. Horstmann gör betydande insatser som statistisk konsult till doktorander och handledare, främst inom forskargruppen men också till doktorander/forskare verksamma i andra forskargrupper. Hon samarbetar i hög grad med forskningsingenjör Slaug som har ansvar för data management och underhåll av forskargruppens databaser. Forskargruppens doktorander deltar regelbundet i de aktiviteter som anordnas inom ramen för CASE forskarskola. Under 2008 genomfördes en disputation för doktorsexamen (C. Löfqvist) och en licentiatexamen (K. Wendel) inom forskargruppen. Vidare avlade en doktorand där Iwarsson fungerat som delhandledare licentiatexamen vid LTH (J. Rosenkvist) (se sid. 9). MEDVERKAN I UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ Personalen har på olika sätt varit engagerad i Medicinska fakultetens utbildningsverksamhet på grund- och avancerad nivå, även om sådant engagemang utgör en mindre del av forskargruppens verksamhet. Svensson var under året opponent vid examination av tre magisteruppsatser i arbetsterapi och undervisade också i åldrande och åldrandeteorier inom ramen för Arbetsterapeutprogrammet (10% av heltid) samt vid några tillfällen inom sjuksköterskeutbildningen. UTVECKLING AV NORDIC MASTER I GERONTOLOGI, NORDMAG Iwarsson och Svensson är kontaktpersoner för Medicinska fakulteten i det nordiska samarbetsorganet Nordplus-nätverket, med avsikt att utveckla ett Nordiskt Mastersprogram i gerontologi (NordMaG). Under 2008 slöts ett avtal mellan de tre universitetens rektorer avseende NordMaGs drift under perioden Svensson har under året varit LUs representant i ledningsgruppen för NordMaG som under 2008 haft möten i Helsingfors, Reykjavik, Köpenhamn och i Oslo. Svensson presenterade tillsammans med övriga ledamöter i ledningsgruppen en poster rörande programmet vid 19th Nordic Congress of Gerontology i Oslo (maj 2008). Den första intensivkursen vid LU inom NordMaG ges vårterminen 2010, integrerad med kursverksamheten vid CASE forskarskola. NordMaG bedrivs som ett gemensamt program inom ramen för befintliga mastersprogram vid de tre lärosätena. Vid LU ges denna möjlighet inom programmet Master of Medical Science, medan det både vid University of Jyväskylä (UJ) och University of Iceland (UI) ingår i Masters Programme in Gerontology. 20

21 Vid samtliga lärosäten omfattar utbildningsprogrammen 120 ECTS (European Credit Transfer System ett poängsystem enhetligt inom Europa). Vid UJ och UJ bedrivs programmen på heltid (två år) medan det vid LU bedrivs på halvfart, dvs över fyra år. Med individuella studieplaner skall det vara möjligt även för studerande vid LU att slutföra sina studier på två år. Det gemensamma programmet omfattar: - introduktion till gerontologi, webb-baserad, 5 ECTS. Obligatorisk. - valbara intensivkurser i gerontologi, 10 ECTS. Minst en obligatoriskt. - valbara kurser i gerontologi vid de olika universiteten, 10 ECTS. - studier vid annat universitet inom konsortiet, minimum 30 ECTS. - mastersuppsats, minimum 30ECTS. De studerande kommer att avlägga examen inom det program till vilket de är antagna. Utöver detta kommer de studerande att erhålla ett av de tre universiteten gemensamt utfärdat Diplom för att man deltagit i NordMaG och uppfyllt de stipulerade kriterierna för att godkännas. Här kommer även samtliga kurser som den studerande tagit inom NordMaG att specificeras. De första studerande vid NordMaG antogs under 2008 och programmet startade under höstterminen. Den första kursen Introduction to gerontology, som är nätbaserad, gavs under november-december. Svensson och Iwarsson medverkade som föreläsare i kursen, vilket innebar att föreläsningarna spelades in och därefter fanns tillgängliga för de studerande via en särskild webbbaserad applikation. Under 2009 kommer en andra intagning till programmet att ske. ÖVRIGA UPPDRAG Iwarsson har under året fullgjort en rad uppdrag, varav flera utomlands: fortf, styrelseledamot och firmatecknare i stiftelsen Åke Isacssons Minnesfond , suppleant i Lärarförslagsnämnden, Medicinska fakulteten, LU , prodekanus, ställföreträdande dekanus, vice ordförande i fakultetsstyrelsen för Medicinska fakulteten fortf, medlem i WFOTs International Advisory Group for Health Policy Development (ett organ under WHO) fortf, konsult till projektledningsgruppen för ILSE, universitetet i Heidelberg, Tyskland fortf, medlem i Editorial board, European Journal of Ageing fortf, medlem i Editorial board, Occupational Therapy International. granskningsuppdrag för European Journal of Ageing, Scandinavian Journal of Occupational Therapy, Age and Ageing, Journal of Rehabiliation Medicine, BMC Geriatrics, Occupational Therapy International (flera uppdrag/tidskrift) , suppleant i styrelsen för Segerfalkstiftelsen fortf, extern expert för ett forskningsprojekt finansierat av Australian Research Council (AUS grant). PI: Dr. Irene van Kamp, Nederländerna fortf, medlem i Editorial board, Journal of Applied Gerontology , organisatör av workshop, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Stockholm , uppdrag för Regeringen, Socialdepartementets Äldreboendedelegation , inledningstalare, WHO-konferens Healthy Cities, Jurmala, Lettland , inbjuden talare, konferens, Dalarnas Forskningsråd, Falun fortf, chefredaktör för Open Rehabilitation Journal , inbjuden talare, Towards Excellence in Life Quality Research, Bryssel, Belgien 21

22 , kursledare, Jyväskylä University of Applied Sciences, Finland , inbjuden talare, Örebro kommun , inbjuden talare, Bok & Bibliotek, Göteborg , inbjuden talare, symposium vid 2nd European Conference on Injury Prevention and Safety Promotion, Paris, Frankrike , inbjuden talare, Seminarieserie vid Aging Research Center, Karolinska Instiutet, Stockholm , externt gransningsuppdrag av etikärende, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Därutöver har Iwarsson vid flera tillfällen av tidsskäl tvingats tack nej till uppdrag, men i flera fall har andra forskare från gruppen engagerats istället. Svensson har under året fullgjort följande uppdrag: Styrelseledamot i Sveriges Gerontologiska Sällskap, SGS. Ledamot av styrelsen för Nordiskt Nätverk för Äldrepedagogik. Expert och granskare av longitudinell forskning vid Canadian Institute of Health Research, Ottawa, Canada. Expert och granskare av longitudinell forskning och äldreforskning vid Canadian Foundation of Innovation, Ottawa, Canada. Föreläsare vid Klaipeda University, november Ledamot i Lunds universitets utvecklingsgrupp för profilmastersprogram Ledamot i Medicinska fakultetens grupp för samordning av avancerad nivå och forskarutbildning Inviterad plenarföreläsare vid 1st Binational Congress in Gerontology (Mexico USA), Guadalajara, augusti Flera projekt har under året uppmärksammats i fackpress och dagspress. Under 2008 har forskargruppen medverkat med en mängd presentationer vid nationella och internationella vetenskapliga konferenser (se förteckning). Forskargruppens och CASEs webbplatser har kontinuerligt uppdaterats. Inom uppdraget som prodekanus för Medicinska fakulteten har Iwarsson fullgjort en rad uppdrag, t ex som ansvarig för flera fakultetsövergripande utredningar av strategisk betydelse, inledningstalare vid lokala konferenser, fakultetsledningens representant i samverkansorgan, utredare av etiska konflikter, mm. Vidare har Iwarsson, finansierad av Rektorsämbetet, deltagit i Högskoleverkets Akademiska Ledarskapsprogram (ALP), vilket avslutades i december Vidare har Iwarsson under året, som en del av egen näringsverksamhet godkänd som bisyssla av Rektorsämbetet (Veten & Skapen HB), genomfört flera metodkurser för bedömning av tillgänglighetsproblem i boendet med instrumentet Housing Enabler (Sverige, Danmark, Finland, Tyskland) samt flera andra uppdrag. 22

23 PUBLIKATIONER 2008 ORIGINALARTIKLAR I INTERNATIONELLA TIDSKRIFTER Brandt, Å., Löfvist, C., Jónsdottir, I., Sund, T., Salminen, A-L., Werngren-Elgström, M., & Iwarsson, S. (2008). Towards an instrument targeting mobility-related participation: Nordic crossnational reliability. Journal of Rehabilitation Medicine, 40, Carlsson, G., Schilling, O., Slaug, B., Fänge, A., Ståhl, A., Nygren, C., & Iwarsson, S. (2008). Towards a Screening Tool for Housing Accessibility Problems: A Reduced Version of the Housing Enabler. Journal of Applied Gerontology, Prepublished September 9, 2008; DOI: / Fänge, A. & Dahlin Ivanoff, S. (2008). Integrating research into practice: A challenge for local authority occupational therapy. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 26, 1-9. Fänge, A. & Dahlin Ivanoff, S. (2008). The home is the hub of health in very old age: Findings from the ENABLE-AGE- project. Archives of Gerontology and Geriatrics, in press. Haak, M., Fänge, A., Horstmann, V., & Iwarsson, S. (2008). Two dimensions of participation in very old age and their relations to home and neighbourhood environments. American journal of Occupational Therapy, 62, Iwarsson, S., Horstmann, V., & Sonn, U. (2008). Assessment of dependence in daily activities combined with a self-rating of difficulty. Journal of Rehabilitation Medicin, in press. Iwarsson, S., Horstmann, V., Oswald, F., Carlsson, G., & Wahl, H-W. (2008). Person-environment fit predicts falls in older adults better than the consideration of environmental hazards only. Clinical Rehabilitation, in press. Lexell, E..M., Larsson-Lund, M.L., & Iwarsson, S. (2008). A constantly changing life: Experiences of persons with Multiple Sclerosis. American Journal of Occupational Therapy, in press. Löfqvist, C., Nygren, C., Brandt, Å., & Iwarsson, S. (2008). Very old Swedish women s experiences of mobility devices in everyday occupation A longitudinal case study. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, in press. Rantakokko, M., Mänty, M., Iwarsson, S., Törmäkangas, T., Leinonen, R., Heikkinen, E. & Rantanen, T. (2008). Fear of moving outdoors and development of outdoor walking difficulty among older people. Journal of the American Geriatric Society (JAGS), in press. Rosenkvist, J., Risser, R., Iwarsson, S., Wendel, K., & Ståhl, A. (2008). The challenging of using public transport: Descriptions by people with cognitive functional limitations. Journal of Transport and Land Use, in press. Ståhl, A., Carlsson, G., Hovbrandt, P., & Iwarsson, S. (2008). Let s Go for a Walk! Identification and prioritisation of accessibility and safety measures involving elderly people in a redidential area. European Journal of Ageing, 5,