Donationen från Stiftelsen Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond, Föreningen för Äldrevård och Gerontologi, Stiftelsen Per Perssons donationsfond och

Transkript

1 Donationen från Stiftelsen Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond, Föreningen för Äldrevård och Gerontologi, Stiftelsen Per Perssons donationsfond och Stiftelsen H och A Christerssons donationsfond Avrapportering

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Inledning 7 Finansiering 7 Forskargruppen 8 Forskningsprojekt 12 Gästforskare/-studerande 20 Forskarutbildning 20 Medverkan i grundutbildning 20 Utveckling av Nordic Master i gerontologi, NordMag 21 Övriga uppdrag 21 Publikationer Övriga publikationer 26 Konferensbidrag 27 Ekonomisk redovisning 29 Inför Bilaga 1: Förteckning över anslag från andra bidragsgivare. 3

4 4

5 FÖRORD Föreliggande årsrapport sammanfattar verksamheten inom professor Susanne Iwarssons forskargrupp under Årsrapportens primära syfte är att redogöra för den forskningsverksamhet som bedrivits med stöd av donationen från Stiftelsen Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond, Föreningen för Äldrevård och Gerontologi, Stiftelsen Per Perssons donationsfond och Stiftelsen H och A Christerssons donationsfond till Lunds universitet. Donationen utgör en stabil, långsiktig och substantiell finansiering för verksamheten och är därmed en mycket väsentlig del av forskargruppens externa finansiering. Forskargruppens samlade verksamhet finansieras dock av många olika bidragsgivare, vilket innebär att medlen från donationen i många fall används för att finansiera insatser inom projekt som i huvudsak finansieras av andra bidragsgivare. Det är därför inte möjligt att tydligt särskilja den verksamhet som finansieras av ovan nämnda donation från övriga, vilket innebär att rapporten omfattar merparten av forskargruppens samlade verksamhet. Årsrapporten har utformats i enlighet med de riktlinjer som finns i avtalet mellan donatorn och universitetet, med ambitionen att tydliggöra hur medlen använts och rapportera verksamhetens inriktning, resultat, omfattning och kvalitet. Lund Susanne Iwarsson, Professor, forskargruppschef Tel. 046/ , 0703/ Inger Hallström Docent, prefekt Institutionen för hälsa, vård & samhälle, Medicinska fakulteten, Lunds universitet 5

6 6

7 INLEDNING Den verksamhet som finansieras av donationen från Stiftelsen Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond, Föreningen för Äldrevård och Gerontologi, Stiftelsen Per Perssons donationsfond och Stiftelsen H och A Christerssons donationsfond ingår i Institutionen för hälsa, vård och samhälle vid Medicinska fakulteten. Docent Inger Hallström är prefekt för institutionen och därmed ansvarig för verksamheten i sin helhet, men har delegerat befogenheter avseende såväl verksamhet som ekonomi, personal och arbetsmiljö till forskargruppschefen. Iwarssons forskargrupp är en av tre grupper inom Avdelningen för arbetsterapi & gerontologi och har lokaler i Vårdvetenskapens hus, Baravägen 3, Lund. Under 2007 omfattade forskargruppen femton personer. För att underlätta ekonomiredovisningen har Iwarsson ansvar för två kostnadsställen, ett för donationen och ett för medel från andra finansiärer. Liksom tidigare är, i enlighet med professurens och donationens benämning, verksamhetens inriktning forskning inom äldrevård och gerontologi (se beskrivning i Årsrapport 2005). Sedan tidigare är en avsevärd del av forskargruppens verksamhet integrerad med professor A. Ståhls forskargrupp vid Institutionen för teknik & samhälle, Lunds Tekniska Högskola (LTH). Baserat på en ansökan om finansiering för att etablera ett nationellt forskningscentrum för forskning om äldre och åldrande beslöt i april 2007 Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) tilldela Lunds universitet, med Iwarsson som huvudansvarig, 5 mkr/år i tio år (se sid 10). FAS-centrat Centre for Ageing and Supportive Environments tilldelades vidare ytterligare 3 mkr för att under perioden etablera en nationell forskarskola, i samverkan med Aging Research Centre (ARC) vid Karolinska Institutet, Stockholm. Besluten innebär att Iwarsson och Ståhls forskargrupper, inom ramen för det nya s k FAS-centrat CASE, nu samverkar med ytterligare forskargrupper inom Medicinska och Samhällsvetenskapliga fakulteterna samt med ARC. Därutöver har forskargruppen och CASE aktivt samarbete med forskare vid ytterligare andra universitet, såväl i Sverige som utomlands. FINANSIERING En betydande del av forskargruppens verksamhet finansieras av donationen från Stiftelsen Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond och Föreningen för Äldrevård och Gerontologi, totalt är de förväntade intäkterna kr för år 2007 (se Ekonomisk redovisning). Utbetalningen som avser år 2007 utbetalas år 2008 enligt avtal. Därutöver är Iwarsson huvud- eller medsökande för en rad anslag från andra externa bidragsgivare som finansierat verksamheten under 2007 (Bilaga 1): Vetenskapsrådet Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggnad (FORMAS) Verket för innovationssystem (VINNOVA) Vägverket Banverket Nordiskt utvecklingscenter för handikapphjälpmedel (NORDEN/NUH) Nordiska Ministerrådet Eftersom Iwarsson under perioden fullgör uppdraget som prodekanus (ställföreträdande dekanus) för Medicinska fakulteten har hon dessutom s k intrångsersättning från fakulteten för att möjliggöra finansiering av de forskningsinsatser hon inte personligen kan fullgöra under mandatperioden. Intrångsersättningen motsvarar 40% av kostnaden för professorslönen samt 20% av kost- 7

8 naden för att finansiera sekreterarstöd, inklusive overhead. Intrångsersättningen bokförs på Iwarssons kostnadsställe för medel från andra finansiärer. Vidare har personal med grundfinansiering från donationen utfört en mindre del grundutbildningsinsatser inom Medicinska fakultetens utbildningsprogram, främst inom Sjuksköterske- och Arbetsterapeutprogrammen och därtill knutna fristående kurser. Ersättningen för dessa insatser bokförs som intäkter på donationens kostnadsställe. Under året har Iwarsson och T. Svensson varit engagerade i utvecklingen av utbildning på grundoch avancerad nivå i gerontologi, i samverkan med universitet i Finland och på Island. Nordiska Ministerrådet har tilldelat det konsortium som bildats 1 miljon danska kronor för att etablera en s k Nordic Master i Gerontologi (NordMaG, se s 19) (se Bilaga 1). Därutöver beviljade Lunds universitet projektet kr i stimulansmedel. T. Svensson är operativt ansvarig för arbetet med utvecklingsprojektet, vilket innebär att betydande del av lönekostnaderna för hans befattning under året inte belastat donationen. Under vårterminen finansierade dessutom Medicinska fakulteten 10% av Svenssons tjänst för att utveckla fakultetens utbildning i gerontologi på avancerad nivå. Förutom anslagen ovan har flera av gruppens lärare/forskare och doktorander självständigt sökt och erhållit mindre anslag för teknisk utrustning, egna lönekostnader och resor. En av forskarna har bidrag från Vårdalinstitutet till en del av sina lönekostnader. Vidare har flera av forskarna beviljats s k post-docmånader och driftanslag ur Medicinska fakultetens statsbudgetanslag för forskning inom vårdområdet. FORSKARGRUPPEN Personal Personal finansierad av donationen från Stiftelsen Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond och Föreningen för äldrevård och gerontologi Professor Susanne Iwarsson 100% Iwarsson är forskargruppschef och har på delegation från prefekt beslutsbefogenheter för den ekonomi, personal och verksamhet som finansieras av donationen och övriga medel. Iwarsson har ägnat sig åt ledning av forskargruppen och det nya FAS-centrat, forskning och forskarutbildning motsvarande 60% av heltid, medan uppdrag som prodekanus motsvarat 40% av heltid. Docent, forskare Torbjörn Svensson 100% Svensson ägnar sig åt forskningsverksamhet och utveckling av utbildning i gerontologi på avancerad nivå, inom ramen för NordMag (se ovan). Han har också haft en del engagemang i Medicinska fakultetens grund- och forskarutbildning. Under året har ca 40% av hans lön bekostats av donationen. Han är t o m 2008 adjungerad professor vid St Thomas University i Fredericton, Kanada. Fil licentiat, statistiker Vibeke Horstmann 100% Horstmann ägnar sig huvudsakligen åt statistisk rådgivning, statistiska bearbetningar och viss undervisning. Insatser som görs åt personer utanför forskargruppen debiteras enligt fastställd prislista. Hon är också vetenskapligt aktiv, vilket innebär att hon under året aktivt medverkat som författare till flera artiklar. Horstmann är dessutom doktorand vid Statistiska institutionen, om än med låg aktivitet (huvudhandledare professor em J. Lanke). 8

9 Fil. kand., forskningsadministratör Karin Reinisch 60% Under året har Reinischs tjänstgöring till största delen finansierats av donationen. Reinisch har arbetat 20% av heltid som sekreterare åt prodekanus, finansierat av Iwarssons intrångsersättning. Hon har varit tjänstledig utan lön 13% av heltid för politiska uppdrag. Den andel av tjänstgöringen som finansierats av donationen har utgjorts av administrativt stöd till forskargruppschefen och anställda i forskargruppen. Personal finansierad av andra externa bidragsgivare samt Medicinska fakulteten Forskare/lärare: Universitetslektor, dr Agneta Fänge 100% Universitetslektor, dr Gunilla Carlsson Föräldraledig del av året/deltid 50% Biträdande forskare, dr Maria Haak Föräldraledig del av året/deltid 20% Universitetsadjunkt, dr Carita Nygren Tjänstl, anställningen upphörde Universitetsadjunkt, dr Monica Werngren-Elgström 50%, pension fr o m Universitetsadjunkt, LicSc Elizabeth Hedberg-K 50% Gästlärare, adj professor Ralf Risser 5% Teknisk/administrativ personal: Forskningsingenjör Björn Slaug 50% + 30% anställning som projektassistent Projektassistent Christina Lind-Welander 50%, anställningen upphörde Projektassistent Mia Svensson Burghard 100%, fr o m Doktorander vid Medicinska fakulteten, med Iwarsson som huvudhandledare: Charlotte Löfqvist Deltid, halvtidskontroll Kerstin Wendel* Heltid, halvtidskontroll Eva Månsson-Lexell Deltid Monika Vestling Deltid, slutade på egen begäran Katarina Lindberg Deltid Utöver de doktorander som ingår i forskargruppen är gruppens forskare delhandledare för forskarstuderande registrerade vid annan fakultet/universitet: Iwarsson: Jenny Rosenkvist* Heltid, LTH Emma Jansson* Heltid, LTH Signe Tomsone Deltid, Riga Stradins University, Lettland Merja Rantakokko Deltid, Jyväskylä University, Finland Johanna Blomstrand Deltid, Göteborgs universitet * finansieras av anslag med Ståhl som huvudansvarig (se Bilaga 1). Svensson: Ingela Steij-Stålbrand Carlsson: Anna Bengtsson Heltid, Samhällsvetenskapliga fakulteten, LU Deltid, föräldraledig del av året, SLU Alnarp 9

10 Arbetsformer Forskargruppens verksamhet är organiserad i en rad projekt, varav flera genomförs i nära samverkan med professor Ståhls forskargrupp, LTH. Flera av projekten är närliggande, vilket ger förutsättningar för synergieffekter, avseende såväl metodutveckling, utnyttjande av data som resultatproduktion. Doktorander och forskare samarbetar inom och mellan projekt, med stor flexibilitet och hög grad av integration. Utöver handledningsmöten som involverar doktorander, handledare och konsulter anordnas efter behov projektspecifika workshops och seminarier. En gång per termin anordnas forskargruppsmöten tillsammans med Ståhls forskargrupp. Forskargruppen har flera gånger per år internationella gästforskarbesök, såväl från Norden och övriga Europa som från USA och Kanada. Forskargruppen deltar därutöver mycket aktivt i kunskapsförmedling och utbyte i samband med vetenskapliga konferenser, varvid tillfället alltid utnyttjas för möten med samarbetspartners från andra länder. Under senare delen av 2007 inriktades arbetet alltmer på uppbyggnaden av det nya FAS-centrat och dess forskarskola, vilket successivt och långsiktigt kommer att påverka arbetsformerna. Anställda i forskargruppen erbjuds årliga löne- och medarbetarsamtal och därutöver genomförs årliga avstämningar med doktorander för uppdatering av deras individuella studieplaner. FAS-CENTRUM: CENTRE FOR AGEING AND SUPPORTIVE ENVIRONMENTS Centre for Ageing and Supportive Environments (CASE) är ett nybildat FAS-Centrum vid Lunds universitet, finansierat av Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) under tio år. CASE består av forskargrupper från Medicinska fakulteten, Lunds Tekniska Högskola och Samhällsvetenskapliga fakulteten. Forskningen är uttalat interdisciplinär till sin natur och bedrivs inom ramen för CASE och den forskarskola som är knuten till centrat. Verksamheten engagerar såväl seniora forskare som post-docs och doktorander från tre fakulteter. Den åldrande människan och befolkningen och stödjande miljöer för mobilitet, aktivitet och hälsa står i fokus för verksamheten. CASE kommer att producera forskningsresultat av hög relevans för samhället i stort, genom att understödja utvecklingen av stödjande miljöer för det hälsosamma åldrandet. Äldre och deras organisationer kommer att engageras i arbetet och målet är att resultaten ska få direkt betydelse för äldres vardagsliv; på individ- grupp- och samhällsnivå. Vidare kommer CASE att utgöra en excellent forskningsmiljö där framtidens äldreforskare kommer att få den träning som krävs för att kunna utveckla och omsätta forskningsbaserade, praktiska strategier till stödjande miljöer inom olika samhällssektorer. Målgrupperna för CASE är äldre och åldrande personer. De miljöer som står i fokus är boendet med dess närmaste omgivningar och trafikmiljöer i lokalsamhället, dvs de arenor där äldre utför sina vardagsaktiviteter, men även sociala och kulturella aspekter av miljön kommer att studeras. Resultaten kommer att få betydelse för många, främst äldre personer men också aktörer med ansvar för att planera ett samhälle som stödjer det hälsosamma åldrandet, t ex kommuner, bostadsföretag och huvudmän för kollektivtrafik. Forskning om och genomförande av tillämpning av forskningsresultat i praktisk verksamhet är en viktig del av arbetet vid centrat som har ett väl utvecklat samarbete med forskargrupper vid andra universitet, såväl i Sverige som utomlands. Det Scientific Advisory Board som utsetts som rådgivande organ för CASE består av följande medlemmar: Prof. Per-Gunnar Edebalk, Lunds univeristet 10

11 Prof. Sandra Rosenbloom, Arizona State University, USA Prof. em., riksdagsledamot, Barbro Westerholm, Stockholm Prof. H-W. Wahl (chair of the SAB), Heidelberg University, Tyskland Prof. Eino Heikkinen, Jyväskylä University, Finland Första mötet hölls oktober 2007 vid Institutionen för Hälsa, Vård och Samhälle. Mötet inleddes med en informell sammankomst för SAB och de disputerade forskarna inom CASE, med vicerektor B.Wittenmark och Medicinska fakultetens dekanus B. Ahrén som särskilt inbjudna gäster. SAB sammanträdde under två dagar, där de dels fick ta del av presentationer av verksamheten inom CASE, dels träffa styrgruppen och forskare, följt av interna diskussioner. SAB sammanfattade sina diskussioner och presenterade värdefulla råd och rekommendationer för introduktion och utveckling av CASE. CASE Forskarskola En forskarskola kan vara en sammanhållen forskarutbildning eller vara upplagd som en forskarutbildningsmiljö med utbildning och handledning för doktorander på olika nivåer och från olika ämnen. Oavsett organisatorisk form är syftet att främja rekryteringen och utveckla det pedagogiska arbetet liksom kursutbudet och handledningen. Karakteristiskt för forskarskolorna är att de har en tydlig organisation, att de satsar på handledning, att kursprogrammet är systematiskt och att det sker en organiserad samverkan mellan flera ämnen, fakulteter, universitet och högskolor. CASE forskarskola bedrivs delvis som en separat forskarskola i Lund, delvis i samarbete med forskarskolan vid Aging Research Center (ARC) i Stockholm. Det gemensamma långsiktiga målet är att etablera en Nationell Forskarskola för forskning om äldre och åldrande. CASE profil har sitt fokus mot främst miljöinriktad gerontologi, samhällsbaserad omsorg och vård av äldre, rehabilitering samt trafikplanering, medan ARC s profil är inriktad mot biologiska och sociodemografiska aspekter på äldre och åldrande. I överensstämmelse med uppdraget för CASE i sin helhet är forskarskolans uppgift att stärka och vidareutveckla en excellent forskarmiljö för skolning av framtida forskare. Det kortsiktiga målet är att tillgodose utbildning av kommande äldreforskare, att erbjuda en plattform för gemensam tvärvetenskaplig forskning om äldre och åldrande samt att utveckla forskarutbildningskurser som tillhandahåller kunskap, teorier och metoder kopplade till forskningen vid CASE. Organisationen är i viss utsträckning en självständig enhet inom CASE med egen budget men under gemensamt ledningsansvar. Aktiviteter planerade i ett kortare perspektiv är seminarier, s k journal clubs, workshops och reguljära såväl som intensiva och specialiserade kurser. Bland de långsiktiga målen finns integrering av kurser mellan CASE och ARC, en nationell kunskapsöversikt över forskning om äldre och åldrande och arbetet mot ett gemensamt nationellt forskarutbildningsprogram inom äldreforskning. Information om utvecklingen av FAS-centrumet CASE och forskarskolan publiceras fortlöpande på 11

12 FORSKNINGSPROJEKT Under denna rubrik sammanfattas de forskningsprojekt som forskargruppen varit/är engagerad i. Inledningsvis presenteras de projekt som avslutats under 2007, följda av pågående och nyligen initierade projekt. För mer detaljerad information om projekten hänvisas till Årsrapport 2005 och 2006 samt till forskargruppens hemsida på webben, Lund 80+ T. Svensson, I. Steij-Stålbrandt, S. Iwarsson & O. Dehlin Projektet omfattar även följande samarbetsprojekt, med Svensson som internationell koordinator: Reykjavik 80+ J. E. Jónsson et al. Fredericton 80+ B. Randall et al. Klaipeda 80+ F. Stepukonis et al. Lund 80+ är en longitudinell studie med sekventiell design av äldre och åldrande från 80- års ålder. Studien omfattar medicinska, sociala och psykologiska variabler och deras samvariation. Projektet inleddes 1988 med undersökningar av personer tillhörande kohorten födda 1908 (se Årsrapporterna 2004 & 2005). Under 2007 genomfördes den tjugonde undersökningsomgången av nu levande personer födda 1908, d v s totalt tre personer vid 99-års ålder. Under 2007 har tidigare färdigställda studier accepterats/publicerats, sammanlagt 2 artiklar. En publiceringsplan för 2008 har upprättats, i samarbete med Iwarsson och forskarna i de övriga länderna. Under året har ett omfattande arbete för kvalitetssäkring av data och datafiler som påbörjades under 2006 slutförts, under ledning av forskningsingenjör Björn Slaug. Totalt har variabelvärden kontrollerats, varvid 72 felaktiga inmatningar noterats och sex fall identifierats där variabelvärde inte kunnat verifieras då källdata saknas. Detta gav en felprocent på 0.08%, vilket får anses vara högst tillfredsställande. Utöver kvalitetskontrollen genomfördes under våren testningar av individer i 1908-kohorten. Dessutom infördes medicinska data ur laboratoriejournaler så att samtliga dessa data är kompletta. Anslaget från Vetenskapsrådet stödde den svenska delen av projektet några månader in på Ansökan om ytterligare medel för perioden avslogs. Ekonomin är säkrad för de kommande året i Reykjavik medan ytterligare medel söks för studien i Klaipeda. Studien i Fredericton har avslutats. Under 2008 kommer endast de personer som är födda 1908 och som fortfarande är i livet att undersökas. 12

13 Teorier om åldrandet T. Svensson, J. Birren, G. Kanyon, W. Mader, & B. Randall Samarbetets huvudsakliga syfte är att utveckla, vidareutveckla och diskutera nya teorier och teoriinriktningar inom gerontologin. Under år 2007 har projektet i princip varit vilande; ett möte i en mindre konstellation har genomförts i Amsterdam, dock utan medverkan från Lund. Utöver teoriutveckling syftar gruppens arbete till att utveckla biografiska metoder för att studera åldrandet. Projektet kommer att återupptas under Den fysiska boendemiljöns betydelse för beroende i dagliga aktiviteter S. Iwarsson, C. Nygren, G. Carlsson, G. Wilson & M. Werngren-Elgström. Ett urval äldre i ordinärt boende i Hässleholms kommun har följts under elva års tid (1994/95, 2004/5, 2006), med det övergripande syftet att undersöka samband mellan olika aspekter av boende och hälsa. Vid baslinjen var de 133 undersökningspersonerna år gamla. De som kunnat nås för uppföljning har intervjuats/bedömts med kvantitativ metodik vid ytterligare två tillfällen, efter sex (n=72) respektive tio år (n=34). Efter elva år deltog 13 av personerna dessutom i en kvalitativ djupintervjustudie. Under 2007 har en delstudie accepterats för publicering. Ytterligare två kommer inom kort att sändas till vetenskapliga tidskriftsredaktioner för granskning. Resultaten visar att tillgänglighet i fysisk miljö har betydelse för aktivitet och hälsa under åldrandeprocessen, men att sambanden ser olika ut över tid. Vidare kan vi beskriva hur äldre själva ser på den process som successivt leder till att man väljer eller tvingas flytta från ordinärt till särskilt boende. Projektet ENABLE-AGE S. Iwarsson, C. Nygren, A. Fänge, M. Haak, S. Dahlin Ivanoff, J. Sixsmith, S. Tomsone, G. Carlsson, P. Hovbrandt, C. Löfqvist, Å. Brandt, O. Schilling, B. Slaug, & V. Horstmann. Dessutom ytterligare medarbetare från professor H-W Wahls forskargrupp, Heidelberg University, Tyskland. Projektets övergripande syfte var att undersöka hur objektiva och subjektiva aspekter av hemmiljön samspelar med de allra äldstas upplevelse av hälsa, uttryckt som autonomi, delaktighet och välbefinnande (se Årsrapport 2005 och 2006). Frågor om äldres boendesituation och hälsa är mycket aktuella i samhällsdebatten och utgör en stor utmaning inte bara för framtidens vård och omsorg utan också för bostadsförsörjning och samhällsplanering i stort. Forskargruppen har hittills färdigställt ett 25-tal delstudier där nya rön om boende, hjälpmedelsanvändning och hälsa bland de allra äldsta presenteras. Vi har under flera års tid samlat in mycket detaljerade data om bostädernas utformning, men har också undersökt i vilken mån de allra äldsta upplever att de har kontroll över sin boendesituation, hur bostaden fungerar i deras vardag, vilken betydelse bostaden har för deras känsla av delaktighet och hur de uppfattar bostadens symboliska och meningsbärande värden. Baserat på det omfattande datamaterialet har en rad nya metoder som kan användas både i fortsatt forskning och i praktisk verksamhet utvecklats. Under 2007 publicerades en unik lista över de 61 hinder som vållar personer med funktionshinder mest tillgänglighetsproblem i bostäder. Av de 61 miljöhindren rör hälften inomhusmiljö och hälften entréer och utomhusmiljö. Många kommuner och fastighetsägare efterlyser sådana här instrument, baserade på vetenskaplig evidens men praktiskt användbara för såväl ombyggnation som planering av bostäder för äldre. I denna lista är dessutom bedömningspunkterna är kopplade till lagstiftningens krav på tillgänglighet. 13

14 Studierna visar entydigt att det inte är bostadens utformning som i sig har betydelse för äldres upplevelse av hälsa och deras förmåga att klara vardagen det är istället den unika kombinationen av miljöhinder i bostad och närmiljö och den äldre personens funktionshinder som leder till problem. Samtidigt har den äldre personens egen uppfattning om bostadens symboliska och meningsbärande värden betydelse för välbefinnande och självständighet i vardagen, liksom i vilken mån man själv uppfattar att man har kontroll över sin boendesituation. Trots stora olikheter i boendestandard och äldreomsorg är resultaten förvånansvärt lika bland äldre i de fem länder som ingick i projektet. Däremot visar en av de svenska delstudierna att det är olika boendefaktorer som har betydelse för upplevelsen av hälsa och välbefinnande, beroende på hur mycket hjälp man behöver i vardagen. Tillgänglighetsproblem visade sig ha störst betydelse för hälsan bland dem som inte hade några omfattande hjälpbehov, medan bostadens symboliska och meningsbärande värden hade störst betydelse för hälsan bland dem som var i stort behov av hjälp. Studierna visar också att hälsa är starkt relaterat till möjligheterna att vara aktiv och delaktig. Hemmet stödjer och underlättar aktivitet, delaktighet och hälsa hos de äldre och utgör därigenom en stor trygghet i deras vardag. Hemmet och hemmets utformning hjälper dem också att finna användbara strategier för att klara vardagen trots funktionsnedsättningar, med ökad självständighet och autonomi som följd. Några av de äldre ville bo kvar i sitt nuvarande hem oavsett hälsotillstånd och behov av hjälp, medan andra hade eller stod i begrepp att flytta för att det nuvarande hemmet inte var optimalt för deras behov. Resultaten visar alltså att de allra äldsta är en heterogen grupp med olika behov och olika problem i boendet och kan användas för att åstadkomma mer individanpassade lösningar. Studierna baserade på ENABLE-AGE innebär att det för första gången finns vetenskapligt underlag för planering av bättre bostäder för äldre, både när det gäller konkreta utformningsdetaljer och bostadens betydelse för hälsan på äldre dagar i ett bredare perspektiv. Förutom den doktorsavhandling som framlades av M. Haak i december 206 är nu ytterligare ett avhandlingsarbete i god progress. Charlotte Löfqvist studerar de allra äldstas behov och användande av tekniska hjälpmedel i de fem aktuella länderna. Resultaten visar att det finns likheter men framförallt skillnader mellan länderna; äldre i de västeuropeiska länderna har betydligt bättre tillgång till t ex förflyttningshjälpmedel än äldre i forna Östeuropa. Resultaten visar också att hjälpmedelsbehovet förändras snabbt på kort tid bland de allra äldsta, vilket leder till att vi kan utforma råd och anvisningar för mer effektiv hjälpmedelsförsörjning. Löfqvist planeras disputera under hösten Forskargruppen har nyligen fått medel från Vetenskapsrådet för en femårsuppföljning av de svenska deltagarna, vilken påbörjades under hösten Inför femårsuppföljningen fanns 221 deltagare att kontakta. Ett intressant material håller på att växa fram där vi nu förutom möjligheten att följa upp tidigare resultat, flyttningar etc. också får möjlighet att genom anhöriga studera den ökande andelen personer som pga t ex ökad kognitiv svikt eller demenssjukdom inte kan delta i uppföljningsstudien. Evidensbaserade bostadsanpassningar och försörjning av tekniska hjälpmedel- Utveckling och prövning av en ny modell för hantering av ärenden S. Iwarsson, A. Fänge, K. Lindberg & R. Risser Projektet syftar till att utveckla och pröva en ny modell för handläggning av bostadsanpassningsärenden och tekniska hjälpmedel i svenska kommuner, samt att studera vilken effekt dessa åtgärder har på aktivitet, delaktighet och hälsa hos vuxna med nedsatta förmåga pga skada, sjukdom, eller ål- 14

15 dersrelaterade förändringar. Tekniska hjälpmedel av olika slag och bostadsanpassningar är vanliga åtgärder inom kommunal rehabilitering och social service för att underlätta ett självständigt liv i det egna boendet. Dessa åtgärder genomförs ofta i kombination med varandra, men effekterna av dessa åtgärder för individ och samhälle är så gott som okända. Forskningen sker i aktiv samverkan med t ex politiker, tjänstemän, brukar- och intresseorganisationer, samt olika aktörer inom social service och bostads- och samhällsplanering, vilket också skapar förutsättningar för att forskningen har hög samhällsrelevans. I projektet kommer en standardiserad, evidensbaserad modell för bostadsanpassnings- och hjälpmedelsprocessen att utvecklas och prövas i en kontrollerad studie i två kommuner. Intervjuer med politiker och tjänstemän involverade i bostadsanpassningar och tekniska hjälpmedel i ett antal kommuner har genomförts, följt av en webbaserad enkät ställd till 2500 arbetsterapeuter, syftande till att skapa kunskap om kvalitetsaspekter och förändringsbehov. Denna enkät genomfördes under 2007 i samverkan med Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, FSA. Resultaten visar att kvaliteten i hanteringen av bostadsanpassningsärenden genomgående uppfattas som relativt god, men att det finns stora kvalitetsbrister i vissa delar i handläggningsprocessen. Variationerna mellan olika delar av landet är stora, och det saknas en struktur för hur ärenden ska bedömas och handläggas samt för hur åtgärden ska utvärderas. Resultaten av enkäten har också presenterats och diskuterats i workshops med arbetsterapeuter verksamma inom området. Ytterligare ett antal workshops, och enskilda intervjuer med politiker, tjänstemän, tillsynsmyndigheter etc., kommer att genomföras under I det fortsatta arbetet kommer dokumentation och handläggning av ett antal slumpmässigt utvalda bostadsanpassningsärenden att analyseras ingående, kombinerat med intervjuer och insamling av kvantitativa data hos ett mindre antal strategiskt utvalda bostadsanpassningsklienter som deltagit i ett tidigare projekt. På så sätt kan också longitudinella analyser göras inom ramen för dessa fallstudier. Utvecklingen av modellen kommer också att göras i samverkan med brukarorganisationer, anhöriga, tillsynsmyndigheter samt arbetsterapeuter som frekvent medverkar i bostadsanpassningsärenden i kommunerna. Med detta som grund utvecklas därefter modellen och prövas i en kontrollerad studie med två kommuner. I försökskommunen utbildas bedömare, handläggare och administratörer, och en strukturerad datainsamling genomförs, medan ordinarie rutin tillämpas i jämförelsekommunen. Dessutom väljs ett antal bostadsanpassningsärenden ut strategisk för kvalitativ analys; all dokumentation analyseras och djupintervjuer genomförs med klienter, anhöriga, personal m fl. Skillnader mellan kommunerna analyseras, liksom förändringar över tid för hela gruppen samt undergrupper. Inom ramen för projektet kommer pågående utveckling och optimering av bedömningsinstrument och IT-baserad metodik för datahantering och analys att utökas. Bland annat kommer handdatorer att förses med speciellt anpassad programvara och användas för att på ett effektivare sätt administrera och analysera data. Övrig metodutveckling innefattar fortsatta analyser och optimering av instrument för bedömning av olika aspekter av bostaden och användning av tekniska hjälpmedel. Projektet omfattar personer som är speciellt sårbara, med problem i att utöva vardagliga aktiviteter och därmed i behov av tekniska hjälpmedel och bostadsanpassningar. Kunskap om dessa personers vardagssituation, behov och problem utgör därför en viktig bas för utvecklingen av evidensbaserade modeller för effektiv hantering av bostadsanpassningar och tekniska hjälpmedel och för att utveckla rekommendationer för planering av bostäder som stödjer hälsan hos hela befolkningen. Projektet är därmed unikt såväl nationellt som internationellt och har stora praktiska implikationer för kommunal verksamhet, social service, hälso- och sjukvård och bostads- och samhällsplanering. 15

16 Nordic Housing Enabler S. Iwarsson, T. Helle, A. Pikkarainen, P. van Hauen, A-G Hansen, B. Slaug, A. Johannisson & C. Nygren. Målet med detta projekt var att översätta instrumentet Housing Enabler till isländska, danska och finska samt anpassa det till respektive lands normer och riktlinjer för utformning av bostäder och närmiljö. Detta arbete slutfördes under 2007 och därefter har en studie av instrumentets mellanbedömarreliabilitet testats. Resultaten visar att tillförlitligheten är acceptabel, men också att det finns betydande utmaningar i bedömningsprocessen som påverkar de statistiska resultaten på olika sätt. I augusti 2007 genomfördes för första gången en internationell workshop i syfte att utbilda instruktörer för Housing Enabler, med deltagare från Sverige, Danmark, Finland och Lettland. Inför 2008 kommer manual och instrument att tryckas i bokform och ges ut på danska respektive finska, följt av bedömarkurser i Jyväskylä, Finland och Aalborg, Danmark. Offentliga miljöer som stödjer aktivitet och hälsa Metodutveckling för bedömning av tillgänglighet i fysisk miljö S. Iwarsson, G. Carlsson, A. Fänge, C. Nygren, O. Schilling, B. Slaug & A. Ståhl Svensk lagstiftning föreskriver sedan länge att den fysiska miljön ska vara tillgänglig och användbar för alla. Det finns fortfarande brister och behovet av tillförlitliga bedömnings- och analysmetoder som underlag för samhällsplaneringen är stort. Projektet syftar till utveckling av metodik för bedömning och analys av tillgänglighetsproblem, för att påskynda utvecklingen av stödjande miljöer för aktivitet och hälsa mot visionen Ett samhälle tillgängligt för alla. Målgruppen är personer med funktionshinder, såväl yngre som äldre, och projektet avgränsas till offentlig utemiljö och offentliga lokaler i närmiljön i lokalsamhället. Projektet omfattar även begrepps- och teoribildning. Projektet omfattar fyra delar med det sk Enablerkonceptet som grund; tre delar för utveckling av bedömningsinstrument och analysmetodik och en del för programvaruutveckling. Delprojekten baseras på analyser av befintliga datamaterial, medan brukare och professionella experter medverkar i ny datainsamling. Det första konkreta resultatet av projektet är den checklista med 61 utformningsdetaljer i bostäder och närmiljö som vållar personer med funktionshinder störst tillgänglighetsproblem och som nämnts ovan under projektet ENABLE- AGE. Artikeln accepterades i dec 2007 för publicering i Journal of Applied Gerontology. Ofta har personer inte bara en funktionell begränsning utan flera begränsningar samtidigt. Vid planering av den fysiska miljön är detta viktigt att ta i beaktande, men ytterst lite forskning har gjorts inom detta område. Därför har olika analysmetoder prövats och värderats. Under 2007 påbörjades ett arbete med att identifiera kombinationer av funktionella begränsningar bland äldre personer i syfte att kunna använda dessa som typ-profiler vid simuleringar av tillgänglighetsproblem. Kom så går vi! Tillgänglighet, säkerhet och trygghet för äldre i den lokala miljön (Finansieras av anslag med Ståhl som huvudansvarig, se Bilaga 1) A. Ståhl, G. Carlsson, P. Hovbrandt, M. Haak, S. Iwarsson, m fl. Tillgänglig och säker utemiljö ökar möjligheterna för äldre personer att leva ett självständigt liv med hög livskvalitet - det handlar om att kunna ta sig själv till affären, ta en promenad eller att ta bussen till en god vän. För att kunna förbättra brister i utemiljön är det viktigt att få en samlad uppfattning om vad äldre personer finner problematiskt och hur det påverkar deras vardag. Projektet bygger på att äldre i ett bostadsområde i centrala Kristianstad engagerats i kartläggningen av 16

17 problem och brister och medverkar i utformningen av sin lokala miljö avseende tillgänglighet, trygghet och säkerhet och genomförs i samarbete mellan Vägverket Region Skåne, Kristianstads kommun och forskare vid LU. Data har samlats in med flera olika metoder och olika aktörer (inklusive äldre boende i området) har varit engagerade i projektet. Resultaten visar att det finns en mängd brister i utemiljön som de äldre själva identifierat, men merparten kan åtgärdas med relativt begränsade insatser. Under genomfördes konkreta åtgärder av Kristianstads kommun, t ex breddning av trottoarer, avfasning av trottoarkanter, utplacering av bänkar och flyttning av parkeringsplatser. Under hösten 2006 genomfördes en uppföljning av effekterna av projektet. Resultaten har nyligen presenteras i en populärvetenskaplig rapport (Vägverket, Publikation 2007: 109). Vi kan av resultaten konstatera att även om de äldre i området inte är mer aktiva efter ombyggnaden i området, genomför de helt klart sina aktiviteter och promenader betydligt lättare, med betydligt mindre problem och med mindre rädsla, vilket får anses som en betydande kvalitetshöjning och ökning av tillgängligheten och användbarheten i området. Det är dock viktigt att notera att de som deltagit i uppföljningen blivit fyra år äldre, vilket innebär att deras förutsättningar för utevistelse förändrats. Projektet visade också att det är möjligt att aktivt engagera äldre personer i processer som syftar till hälsofrämjande insatser i deras egen närmiljö. Synskadeproblematik i byggd utemiljö (Finansieras av anslag med Ståhl som huvudansvarig, se Bilaga 1) A. Ståhl, E. Jansson, S. Dahlin Ivanoff & S. Iwarsson Vår lagstiftning ställer krav på att allmän platsmark och tomtmark skall utformas så att den blir tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Orienterbarhet för synskadade är ett mycket komplext ämne då gruppen synskadade på intet sätt är homogen; olika personer har högst individuella uppfattningar om bl a rumslighet och kontrastverkan. Olikheterna beror inte enbart på olikheter i synförmåga, utan också på rehabilitering och typ av hjälpmedel, mm. Projektets syfte är att ta fram underlag för att användas i Vägverkets och Banverkets kontinuerliga arbete med förbättring av råd för miljöutformning som bidrar till att göra den byggda utemiljön mer tillgänglig. En första delstudie fokuserar detektering av varningsplattor i gångmiljön. Åtta personer som är helt blinda har intervjuats och observerats vid förflyttning utomhus med användning av vit käpp. Resultaten visar att av de studerade faktorerna kant/icke kant, varningsytans djup resp varningsytans struktur, är det strukturen som har mest betydelse för möjligheten att detektera varningsytan. I en andra delstudie studeras hur varningsytor ska utformas och placeras på perrong för att personer som är blinda ska känna sig trygga vid orientering längs dessa ytor. Ytterligare ett tredje delarbete, nu i planeringsstadiet, är en omfattande enkätstudie till personer med synnedsättningar, där en undergrupp utgörs av äldre. Syftet är att kartlägga vilka problem brukarna själva upplever såväl i vardagen i stort som specifikt vid förflyttning utomhus. Uppläggningen av hela doktorandprojektet ger en växelverkan mellan mer omedelbara bidrag till väg- och järnvägsmiljöns utformning och en långsiktig kunskapshöjning. Tillgänglighet i kollektivtrafiken för personer med kognitiva funktionshinder kartläggning, metodutveckling och innovativa IT-lösningar (REKO) (Finansieras av anslag med Ståhl som huvudansvarig, se Bilaga 1) A. Ståhl, J. Rosenkvist, K. Wendel, R. Risser, J. Risberg, G. Johansson, M. Wallergård, H. Pessah- Rasmussen, B. Slaug, J. Lexell, & S. Iwarsson. Projektet fokuserar tillgänglighet i trafikmiljö för personer med kognitiva funktionshinder. Det övergripande syftet är att generera grundläggande kunskap avseende tillgänglighetsproblem i mark- 17

18 bunden kollektivtrafik samt utveckla metodik och presentera förslag till innovativa lösningar (se Årsrapport 2005 och 2006). Den primära undersökningsgruppen utgörs av 84 personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke; merparten är äldre. Resultaten visar att de vanligaste kognitiva nedsättningarna var uppmärksamhet, språk, konstruktionsförmåga och logik. Vidare hade 41% av de undersökta personerna också depressionssymptom i en sådan omfattning att depression kan misstänkas och många hade också fysiska funktionsnedsättningar. En tredjedel av dem som före sin stroke rest med buss eller tåg reste två år senare i mindre omfattning och nästan hälften reste då inte alls med sådana färdmedel. Vidare har personer med stor vana av målgruppen deltagit i fokusgruppintervjuer. Resultaten visar att faktorer i den fysiska miljön liksom personer i omgivningen påverkar förutsättningarna för personer med kognitiva funktionsnedsättningar att resa kollektivt. Vidare påverkar självförtroende, självbild och önskan att vara en normal samhällsmedborgare personernas förutsättningar för att resa med buss och tåg. Det gavs också exempel på strategier för att överkomma hindren, t ex för att hitta rätt och hålla reda på aktuell tid. Fem manus är tillsända vetenskapliga tidskrifter för granskning. Därutöver har en omfattande datainsamling genomförts, där två av projektets doktorander observerat och intervjuat personer med kognitiva funktionella begränsningar under bussresor i Malmö. En stor mängd data finns nu tillgängliga och analyseras för närvarande i flera olika delstudier. Projektet kommer att leda till kunskaps- och metodutveckling som förväntas öka medvetenheten om de svårigheter som personer med kognitiva funktionsnedsättningar möter i kollektivtrafiken. Den del av projektet som genomförts av G. Johansson och M. Wallergård vid Institutionen för ergonomi och aerosolteknik, LTH, är avslutat. Wallergård disputerade på en avhandling där två av fyra delarbeten baserats på detta projekt. Äldres upplevelser av medverkan i förskrivningsprocessen och deras användning av förflyttningshjälpmedel E. Hedberg-Kristensson, S. Dahlin Ivanoff & S. Iwarsson Projektet syftade till att undersöka äldres upplevelser av medverkan i förskrivningsprocessen och användning av förflyttningshjälpmedel. Projektet genomfördes i två skånska kommuner och inkluderade 22 äldre hjälpmedelsbrukare som deltog i fokusgruppintervjuer. Denna del av projektet är avslutad (se Årsrapport 2006). Därutöver har data insamlats genom intervjuer med patienternas förskrivare av tekniska hjälpmedel (kommunalt anställda arbetsterapeuter och sjukgymnaster). Under 2007 har analys av dessa data påbörjats. Nordic Assisted Mobility Evaluation (NAME) Ett instrument för studier av effekten av användningen av förflyttningshjälpmedel Å. Brandt, C. Löfqvist, K. Samuelsson, A-L. Salminen, T. Hurnasti, T. Sund, I. Jonsdottir, & S. Iwarsson. Intervjuinstrumentet NAME (Nordic Assisted Mobility Evaluation) har utvecklats för att möjliggöra studier av effekten av användningen av förflyttningshjälpmedel (se Årsrapport 2005). NAME 1.0 finns tillgängligt på de fem nordiska språken, för användning utan kostnad. Vetenskaplig dokumentation av utvecklingsprocessen samt resultaten från en reliabilitetsstudie i samtliga nordiska länder har färdigställts och skickats till en vetenskaplig tidskrift för granskning. Artikeln kommer att ingå i C. Löfqvists doktorsavhandling (se också ENABLE-AGE). Resultaten ledde till optimering av instrumentet som nu finns tillgängligt på danska och svenska. 18

19 Dagliga livets aktiviteter betydelse och förmåga hos personer med Multipel skleros (MS) E. Månsson-Lexell, M. Larsson-Lund & S. Iwarsson MS är en neuroinflammatorisk, demyeliniserande sjukdom som påverkar personens möjligheter att leva ett välfungerande liv. Trots att MS är en av de vanligaste orsakerna till funktionshinder är kunskapen om sjukdomens konsekvenser för förmågan att utföra och vara engagerad i dagliga aktiviteter (ADL) begränsad. Projektets övergripande syfte är att öka kunskapen om aktivitetsutförande hos personer med måttlig till svår MS (se Årsrapport 2005, 2006). Under 2007 har en kvalitativ delstudie så gott som slutförts och ytterligare en är i progress. Projektet kommer att få betydelse för kvalitetsutveckling av rehabiliteringsinsatser för MS-patienter, vilket i december 2007 uppmärksammades av Neurologiskt Handikappades Riksförbund som tilldelade Månsson-Lexell ett stipendium för finansiering av sina studier för att färdigställa en doktorsavhandling baserad på projektet. Åter i arbete efter stroke M. Vestling, E. Ramel & S. Iwarsson Stroke är en av de vanligast förekommande och mest resurskrävande sjukdomarna i Sverige. Cirka 20% av alla som insjuknar är i yrkesverksam ålder, men ca 25% av dessa är sjukskrivna /sjukpensionerade innan insjuknandet. Återhämtningen efter stroke är en långvarig process och utgången är svår att prognostisera, beroende på den ofta mycket komplexa bilden av funktionshinder. Flertalet studier om konsekvenser efter stroke belyser funktionsnedsättningar och begränsad förmåga till dagliga aktiviteter (ADL) med fokus på personlig hygien, ätsituationer, på/avklädning och förflyttning, medan få studier inriktats på återgång till arbete (se Årsrapport 2005, 2006). Två artiklar baserade på projektet har publicerats och ytterligare en är under revidering efter det att den granskats för publicering i en vetenskaplig tidskrift. 19

20 GÄSTFORSKARE/-STUDERANDE Iwarsson har under året anordnat flera gästforskarveckor, varvid dr O. Schilling, dr. F.Oswald, Heidelberg University i Tyskland och doktorand S. Tomsone, Riga Stradins University i Lettland, vistats i Lund och arbetat tillsammans med forskargruppen. Samarbetet har flera syften: metodutveckling inom ramen för Enablerkonceptet, analys och bearbetning av data från ENABLE-AGE, samt stöd åt och handledning av Tomsone i hennes avhandlingsarbete. Under gästforskarveckorna anordnades doktorandseminarier och dr Oswald höll en öppen föreläsning vid Institutionen för hälsa, vård & samhälle. Föreläsningen blev den första inom ramen för CASE. Vidare har flera nordiska forskarmöten och workshops genomförts inom ramen för projekten NAME och Nordic Housing Enabler, såväl i Lund som vid övriga involverade lärosäten. Svensson har under året haft besök av dr. J. E. Jónsson från Island i samband med 80+ studierna för att arbeta med artiklar och att planera för det fortsatta arbetet. Det ska också noteras att professor Risser under året varit knuten till forskargruppen som gästlärare och handledare för doktorander. Han är också anställd som adjungerad professor vid LTH och kommer fortsatt och långsiktigt att vara engagerad inom CASE. Han är dock i huvudsak verksam i Österrike där han dels driver ett eget företag, dels är knuten till universitetet i Wien. FORSKARUTBILDNING En betydande del av forskargruppens verksamhet utgörs av forskning som också är en del av forskarutbildningen för berörda doktorander och handledare. Iwarsson ägnar mycket tid åt handledning av forskarstuderande, såväl vid Medicinska fakulteten som för doktorander vid andra lärosäten i Sverige och utomlands. Svensson är engagerad som delhandledare för en doktorand vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Iwarsson och Svensson engageras regelbundet i examinationer av forskarstuderande (Iwarsson vid tre, Svensson vid två tillfällen), såväl inom Lunds universitet som vid andra lärosäten. Svensson har även varit opponent vid en s k halvtidskontroll i en annan forskargrupp vid Institutionen för Hälsa, vård och samhälle. Horstmann gör betydande insatser som statistisk konsult till doktorander och handledare, främst inom forskargruppen men också till doktorander verksamma i andra forskargrupper. Hon samarbetar i hög grad med forskningsingenjör Slaug som har ansvar för data management och underhåll av forskargruppens databaser. Horstmann är registrerad som doktorand vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, med låg aktivitet. Forskargruppens doktorander deltar regelbundet i avdelningens seminarieverksamhet. Vidare deltar i viss mån även de doktorander vid LTH för vilka Iwarsson är delhandledare. Doktoranderna deltar aktivt i seminarierna, dels genom presentation av egna arbeten, dels genom opposition på andra doktoranders arbeten. Under 2007 genomfördes en halvtidskontroll inom forskargruppen, se sid. 9. MEDVERKAN I GRUNDUTBILDNING Personalen har på olika sätt varit engagerad i Medicinska fakultetens grundutbildningsverksamhet, även om sådant engagemang utgör en mindre del av forskargruppens verksamhet. Svensson var under året opponent vid examination av tre magisteruppsatser i arbetsterapi och undervisade också i åldrande och åldrandeteorier inom ramen för Arbetsterapeutprogrammet (10% av heltid) samt vid några tillfällen inom sjuksköterskeutbildningen. 20

21 Utveckling av Nordic Master i gerontologi, NordMag Vidare är Iwarsson och Svensson kontaktpersoner för Medicinska fakulteten i det nordiska samarbetsorganet Nordplus-nätverket, med avsikt att utveckla ett Nordiskt Mastersprogram i gerontologi (NordMaG). Medel från Nordiska Ministerrådet samt LU för utvecklandet av NordMag har till betydande del finansierat Svenssons tjänst under året. Totalt erhöll konsortiet (Lund, Jyväskylä och Reykjavik) 1 miljon danska kronor från Nordiska Ministerrådet, vilket bland annat finansierade 50% av Svenssons lön under 6 månader. Utöver detta finansierade Medicinska fakulteten 10% av Svenssons lön under vårterminen och från Universitetet erhölls kronor för att utveckla NordMaG. Nätverket hade under 2007 möten i Jyväskylä, Finland, Reykjavik, Island, St. Petersburg, Ryssland, och i Lund. Svensson har även presenterat programmet vid 4:e Nordiska kongressen i Äldrepedagogik i Lillehammer. Arbetet kommer att fortgå under NordMaG kommer att bedrivas som ett gemensamt program inom ramen för befintliga mastersprogram vid de tre fakulteterna. Vid LU är det mastersprogrammet i Medicinsk vetenskap, och vid både University of Jyväskylä (UJ) och University of Iceland (UI) är det Masters programme in Gerontology. Första antagningen vid samtliga universitet sker inför höstterminen Vid samtliga tre universitet omfattar utbildningsprogrammen 120 ECTS. Vid UJ och UJ bedrivs programmen på heltid medan det vid LU bedrivs på halvfart, dvs över 4 år. Med individuella studieplaner skall det vara möjligt även för studerande vid LU att slutföra sina studier på 2 år. Det gemensamma programmet omfattar: - introduktion till gerontologi, webb-baserad, 5 ECTS. Obligatorisk. - valbara intensivkurser i gerontologi, 10 ECTS. Minst en obligatoriskt. - valbara kurser i gerontologi vid de olika universiteten, 10 ECTS. - studier vid annat universitet inom konsortiet, minimum 30 ECTS. - mastersuppsats, minimum 30ECTS. De studerande kommer att avlägga examen inom det program till vilket de är antagna. Utöver detta kommer de studerande att erhålla ett av de tre universiteten gemensamt utfärdat Diplom för att man deltagit i NordMaG och uppfyllt de stipulerade kriterierna för att godkännas. Här kommer även samtliga kurser som den studerande tagit inom NordMaG att specificeras. ÖVRIGA UPPDRAG Iwarsson har under året fullgjort en lång rad uppdrag, varav många utomlands: fortf, styrelseledamot och firmatecknare i stiftelsen Åke Isacssons Minnesfond , suppleant i Lärarförslagsnämnden, Medicinska fakulteten, LU , prodekanus för Medicinska fakulteten fortf, medlem i WFOTs International Advisory Group for Health Policy Development (ett organ under WHO) fortf, konsult till projektledningsgruppen för ILSE, universitetet i Heidelberg, Tyskland fortf, medlem i Editorial board, European Journal of Ageing fortf, medlem i Editorial board, Occupational Therapy International. 21