Donationen från Stiftelsen Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond, Föreningen för Äldrevård och Gerontologi, Stiftelsen Per Perssons donationsfond och

Transkript

1 Donationen från Stiftelsen Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond, Föreningen för Äldrevård och Gerontologi, Stiftelsen Per Perssons donationsfond och Stiftelsen H och A Christerssons donationsfond Avrapportering

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Inledning 7 Finansiering 7 Forskargruppen 8 Forskningsprojekt 10 Gästforskare/-studerande 18 Forskarutbildning 18 Medverkan i grundutbildning 19 Kunskapsförmedling 19 Övriga uppdrag 20 Publikationer Övriga publikationer 25 Konferensbidrag 25 Ekonomisk redovisning 28 Inför Bilaga 1: Förteckning över anslag från andra bidragsgivare. 3

4 4

5 FÖRORD Föreliggande årsrapport sammanfattar verksamheten inom professor Susanne Iwarssons forskargrupp under Årsrapportens primära syfte är att redogöra för den forskningsverksamhet som bedrivits med stöd av donationen från Stiftelsen Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond, Föreningen för Äldrevård och Gerontologi, Stiftelsen Per Perssons donationsfond och Stiftelsen H och A Christerssons donationsfond till Lunds universitet. Eftersom forskargruppens samlade verksamhet omfattar projekt som finansieras av många olika bidragsgivare är det emellertid inte möjligt att tydligt särskilja den verksamhet som finansieras av ovan nämnda donation från övriga. Årsrapporten har utformats i enlighet med de riktlinjer som finns i avtalet mellan donatorn och universitetet, med ambitionen att tydliggöra hur medlen använts och rapportera verksamhetens inriktning, resultat, omfattning och kvalitet. Lund Susanne Iwarsson, Professor, forskargruppschef Tel. 046/ , 0703/ Inger Hallström Docent, prefekt Institutionen för hälsa, vård & samhälle, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 5

6 6

7 INLEDNING Den verksamhet som finansieras av donationen från Stiftelsen Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond, Föreningen för Äldrevård och Gerontologi, Stiftelsen Per Perssons donationsfond och Stiftelsen H och A Christerssons donationsfond ingår sedan i Institutionen för hälsa, vård och samhälle vid Medicinska fakulteten. Institutionen leddes under 2006 av professor Charlotte Ekdahl, medan docent Inger Hallström tillträdde som prefekt och därför undertecknat denna rapport. Institutionen har verksamhet såväl i Lund som i Malmö och är organiserad i avdelningar. Varje avdelning består av en eller flera forskar- och utbildningsgrupper med närliggande forsknings- /undervisningsintressen, var och en med eget kostnadsställe. Chef för forskar- eller utbildningsgrupp har på delegation av prefekten långtgående ekonomiska, personalrelaterade och verksamhetsmässiga befogenheter. Vid varje avdelning är en av gruppcheferna tillika utsedd till Avdelningsföreträdare och har främst ansvar för information och kommunikation inom avdelningen och institutionen, men företräder också verksamheten utåt. Iwarssons forskargrupp ingår sedan i Avdelningen för arbetsterapi & gerontologi. Iwarssons forskargrupp har lokaler i Vårdvetenskapens hus, Baravägen 3, Lund och omfattade under 2006 fjorton personer. För att underlätta ekonomiredovisningen har Iwarsson ansvar för två kostnadsställen, ett för donationen från Stiftelsen Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond, Föreningen för Äldrevård och Gerontologi, Stiftelsen Per Perssons donationsfond och Stiftelsen H och A Christerssons donationsfond och ett för medel från andra finansiärer. En avsevärd del av forskargruppens verksamhet är väl integrerad med professor A. Ståhls forskargrupp vid Institutionen för teknik & samhälle, Lunds Tekniska Högskola (LTH). Under 2006 har forskargruppen också initierat samarbete med ytterligare forskargrupper, dels inom Medicinska fakulteten, dels vid Socialhögskolan, Samhällsvetenskapliga fakulteten. Därutöver har forskargruppen aktivt samarbete med forskare vid andra universitet, såväl i Sverige som utomlands. Liksom tidigare är, i enlighet med professurens och donationens benämning, verksamhetens inriktning forskning inom äldrevård och gerontologi. För närmare beskrivning av forskningsinriktningen hänvisas till Årsrapport FINANSIERING En betydande del av forskargruppens verksamhet finansieras av donationen från Stiftelsen Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond och Föreningen för Äldrevård och Gerontologi, totalt var intäkterna kr för 2006 (se Ekonomisk redovisning). Därutöver är Iwarsson huvud- eller medsökande för en rad anslag från andra externa bidragsgivare som finansierat verksamheten under 2006 (Bilaga 1): Vetenskapsrådet Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggnad (FORMAS) Verket för innovationssystem (VINNOVA) Vägverket (såväl nationellt som Region Skåne) Banverket Nordiskt utvecklingscenter för handikapphjälpmedel (NORDEN/NUH) 7

8 Eftersom Iwarsson under perioden fullgör uppdraget som prodekanus (ställföreträdande dekanus) för Medicinska fakulteten har hon dessutom s k intrångsersättning från fakulteten för att möjliggöra finansiering av de forskningsinsatser hon inte personligen kan fullgöra under mandatperioden. Intrångsersättningen motsvarar 40% av kostnaden för professorslönen samt 20% av kostnaden för att finansiera sekreterarstöd. Intrångsersättningen bokförs på Iwarssons kostnadsställe för medel från andra finansiärer. Torbjörn Svensson är huvudansvarig för ett anslag från Vetenskapsrådet, som finansierat projektet Lund 80+ med kr för Även detta anslag bokförs på Iwarssons kostnadsställe för medel från andra finansiärer. Förutom anslagen ovan har flera av gruppens lärare/forskare och doktorander självständigt sökt och erhållit mindre anslag för teknisk utrustning, bokproduktion, egna lönekostnader och resor. Gruppens forskarassistent har bidrag från Vårdalinstitutet till en del av sina lönekostnader. Vidare har flera av forskarna beviljats s k post-docmånader och driftanslag ur Medicinska fakultetens statsbudgetanslag för forskning inom vårdområdet. Iwarsson har också etablerat kontakt med universitetets s k fundraising-enhet och därvid medverkat med ett föredrag om pågående forskning och finansieringsbehov för bankjurister m fl i Lund med omnejd. Under året har personal med grundfinansiering från donationen utfört en mindre del grundutbildningsinsatser inom Medicinska fakultetens utbildningsprogram, främst inom Sjuksköterske- och Arbetsterapeutprogrammen och därtill knutna fristående kurser. Ersättningen för dessa insatser bokförs som intäkter på donationens kostnadsställe. FORSKARGRUPPEN Personal Personal finansierad av donationen från Stiftelsen Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond och Föreningen för äldrevård och gerontologi Professor Susanne Iwarsson 100% Iwarsson är forskargruppschef och har på delegation från prefekt beslutsbefogenheter för den ekonomi, personal och verksamhet som finansieras av donationen (Bilaga 2) och övriga medel (Bilaga 1). Iwarsson har ägnat sig åt ledning av forskargruppen, forskning och forskarutbildning motsvarande 60% av heltid, medan uppdrag som prodekanus motsvarat 40% av heltid. Docent, forskare Torbjörn Svensson 100% Svensson ägnar sig i huvudsak åt forskningsverksamhet, men har haft en del engagemang i Medicinska fakultetens grund- och forskarutbildning. Han är t o m 2008 adjungerad professor vid St Thomas University i Fredericton, Kanada. Fil licentiat, statistiker Vibeke Horstmann 100% Horstmann ägnar sig huvudsakligen åt statistisk rådgivning, statistiska bearbetningar och viss undervisning. Insatser som görs åt personer utanför forskargruppen debiteras enligt fastställd prislista. Hon är också vetenskapligt aktiv, vilket innebär att hon under året aktivt medverkat som för- 8

9 fattare till flera artiklar. Horstmann är dessutom doktorand vid Statistiska institutionen, om än med låg aktivitet (huvudhandledare professor em J. Lanke). Forskningsadministratör Karin Reinisch 80% Under året har Reinischs tjänstgöring till största delen finansierats av donationen, medan Vårdalinstitutet t o m finansierade 20%. Från och med finansierades 5% av tjänstgöringen istället av driftanslag ur Medicinska fakultetens statsbudgetanslag för administrativt stöd relaterat till forskarutbildning i arbetsterapi. Reinisch har också arbetat 20% av heltid som sekreterare åt prodekanus, finansierat av Iwarssons intrångsersättning. Den andel av tjänstgöringen som finansierats av donationen har utgjorts av administrativt stöd till forskargruppschefen och anställda i forskarguppen. Personal finansierad av andra externa bidragsgivare samt Medicinska fakulteten Forskare/lärare: Universitetslektor, dr Agneta Fänge 100% Forskarassistent, dr Gunilla Carlsson 100% Universitetsadjunkt, dr Carita Nygren 100%, tjänstledig fr o m Universitetsadjunkt, dr Monica Werngren-Elgström 50% Universitetsadjunkt, LicSc Elizabeth Hedberg-K 50% Gästlärare, adj professor Ralf Risser 5% Teknisk/administrativ personal: Forskningsingenjör Björn Slaug 50% Projektassistent Christina Lind-Welander 50% Projektassistent Katarina Lindberg 100%, fr o m Doktorander vid Medicinska fakulteten, med Iwarsson som huvudhandledare: Monica Werngren-Elgström Deltid, disputerade Elizabeth Hedberg-Kristensson Deltid, lic-examen Pia Hovbrandt Deltid, lic-examen Charlotte Löfqvist Deltid, halvtidskontroll Maria Haak Deltid, disputerade Kerstin Wendel* Heltid Eva Månsson-Lexell Deltid Monika Vestling Deltid Utöver de doktorander som ingår i forskargruppen är gruppens forskare delhandledare för forskarstuderande registrerade vid annan fakultet/universitet: Iwarsson: Jenny Rosenkvist* Heltid, LTH Emma Jansson* Heltid, LTH Robert Ryning** Heltid, LTH, studierna avbrutna Signe Tomsone Deltid, Riga Stradins University, Lettland Merja Rantakokko Deltid, Jyväskylä University, Finland Johanna Blomstrand Deltid, Göteborgs universitet * finansieras av anslag med Ståhl som huvudansvarig. ** finansieras av anslag med Iwarsson som huvudansvarig (se Bilaga 1). Svensson: Ingela Steij-Stålbrand 9 Heltid, Samhällsvetenskapliga fakulteten, LU Halvtidskontroll

10 Carlsson: Anna Bengtsson Heltid, SLU Alnarp Arbetsformer Forskargruppens verksamhet är organiserad i en rad projekt, varav flera genomförs i samverkan med professor Ståhls forskargrupp, LTH. Flera av projekten är närliggande, vilket ger förutsättningar för synergieffekter, avseende såväl metodutveckling, utnyttjande av data som resultatproduktion. Doktorander och forskare samarbetar inom och mellan projekt, med stor flexibilitet och hög grad av integration. Utöver handledningsmöten som involverar doktorander, handledare och konsulter anordnas efter behov projektspecifika workshops och seminarier. En gång per termin anordnas forskargruppsmöten tillsammans med Ståhls forskargrupp. Forskargruppen har flera gånger per år internationella gästforskarbesök, såväl från Norden och övriga Europa som från USA och Kanada. Forskargruppen deltar därutöver mycket aktivt i kunskapsförmedling och utbyte i samband med vetenskapliga konferenser, varvid tillfället alltid utnyttjas för möten med samarbetspartners från andra länder. Anställda i forskargruppen erbjuds årliga löne- och medarbetarsamtal och därutöver genomförs årliga avstämningar med doktorander för uppdatering av deras individuella studieplaner. FORSKNINGSPROJEKT Under denna rubrik sammanfattas de forskningsprojekt som forskargruppen varit/är engagerad i. Inledningsvis presenteras de projekt som avslutats under 2006, följda av pågående och nyligen initierade projekt. För mer detaljerad information om projekten hänvisas till Årsrapport 2005 samt till forskargruppens hemsida på webben, Eftersom docent, forskare Gillis Samuelsson gick i pension har de projekt han ansvarade för avslutats. Rådata och databaser har gallrats och arkiverats enligt gängse regler. Under 2006 har Samuelsson tjänstgjort en del timmar som arvoderats med donationsmedlen. Även andra kostnader som uppkommit i samband med hans arbete har bekostats på detta sätt. Livskvalitet bland äldre döva teckenspråksanvändare M. Werngren-Elgström, S. Iwarsson & O. Dehlin Projektet avrapporterades i form av en doktorsavhandling, försvarad med godkänt resultat i april Projektet tillför ny kunskap om olika aspekter av äldre teckenspråkliga dövas livskvalitet. Resultaten pekar på betydelsen för äldre teckenspråkliga döva av att vara en del av dövgemenskapen och av att få utföra aktiviteter i en teckenspråklig omgivning även i hög ålder, vilket får konsekvenser för planering av hälso- och sjukvård för målgruppen, t ex rehabilitering och äldreboende på kommunal nivå. En mer detaljerad beskrivning av det nu avslutade projektet återfinns i Årsrapport Planering av bostadsanpassningar - Tillämpning av vetenskaplig metodik i kommunal verksamhet S. Iwarsson, A. Fänge, B. Slaug, R. Risser, S. Dahlin Ivanoff & A. Johannisson. 10

11 Projektets mål var att demonstrera och implementera vetenskaplig metodik för bedömning och analys av fysisk miljö i samband med bostadsanpassningar (BA) i kommunal verksamhet (se Årsrapport 2005). Projektet avslutades och resultaten presenterades vid en välbesökt konferens i Kristianstad i januari Under året har en vetenskaplig artikel accepterats för publicering. För närvarande bearbetas data från fokusgruppsintervjuer med arbetsterapeuter som deltagit i projektet; resultaten kommer att publiceras under Forskargruppen har kontinuerlig kontakt med Omsorgsförvaltningen i Kristianstads kommun och följer med intresse utvecklingen av metodanvändningen i den praktiska verksamheten. Resultat och erfarenheter av samarbetet med praktisk äldrerehabilitering och bostadsförsörjning kommer att presenteras under ett miniseminarium vid den Nordiska Ergoterapikonferensen i Stockholm, april Lund 80+ T. Svensson, I. Steij-Stålbrandt, S. Iwarsson, G. Samuelsson, & O. Dehlin Projektet omfattar även följande samarbetsprojekt, med Svensson som internationell koordinator: Reykjavik 80+ J. E. Jónsson et al. Fredericton 80+ B. Randall et al. Klaipeda 80+ F. Stepukonis et al. Lund 80+ är en longitudinell studie med sekventiell design av äldre och åldrande från 80- års ålder. Studien omfattar medicinska, sociala och psykologiska variabler och deras samvariation. Projektet inleddes 1988 med undersökningar av personer tillhörande kohorten födda 1908 (se Årsrapporterna 2004 & 2005). Under 2006 genomfördes den nittonde undersökningsomgången av nu levande personer födda 1908, d v s totalt tre personer vid 98-års ålder. Under 2006 har tidigare färdigställda studier accepterats/publicerats, sammanlagt tre artiklar. En publiceringsplan för 2007 har upprättats, i samarbete med Iwarsson och forskarna i de övriga länderna. Under året har ett omfattande arbete inletts för kvalitetssäkring av data och datafiler, under ledning av forskningsingenjör Björn Slaug vars insats finansierats av donationen. Totalt har variabelvärden kontrollerats, varvid 72 felaktiga inmatningar noterats och sex fall identifierats där variabelvärde inte kunnat verifieras då källdata saknas. Detta ger en felprocent på 0.08%, vilket får anses vara högst tillfredsställande. Arbetet fortgår tills samtliga data i samtliga kohorter är kontrollerade. Anslaget från Vetenskapsrådet stödjer den svenska delen av projektet några månader in på Ansökan om ytterligare medel för perioden är f n under beredning hos samma anslagsgivare; beslut väntas i april Ekonomin är säkrad för de kommande två åren i Reykjavik medan ytterligare medel söks för studierna i Klaipeda och Fredericton. Under 2007 kommer projektets framtid och avslutning att diskuteras, men först efter det att utfallet av de ansökningar om ytterligare extern finansiering som f n är under granskning blir känt kommer planeringen att kunna fastställas. Teorier om åldrandet T. Svensson, J. Birren, G. Kanyon, W. Mader, & B. Randall 11

12 Samarbetet syftar till att utveckla, vidareutveckla och diskutera nya teorier och teoriinriktningar inom gerontologin. Under år 2006 har möten i mindre konstellationer genomförts i Sverige, Tyskland och Kanada. Utöver teoriutveckling arbetar gruppen med att utveckla biografiska metoder för att studera åldrandet. Den fysiska boendemiljöns betydelse för beroende i dagliga aktiviteter S. Iwarsson, C. Nygren, G. Carlsson, G. Wilson & M. Werngren-Elgström. Ett urval äldre i ordinärt boende i Hässleholms kommun har följts under tio års tid (1994/ /5), med det övergripande syftet att undersöka samband mellan olika aspekter av boende och hälsa. Vid baslinjen var de 133 undersökningspersonerna år gamla. De som kunnat nås för uppföljning har intervjuats/bedömts med kvantitativ metodik vid ytterligare två tillfällen, efter sex (n=72) respektive tio år (n=34). Efter tio år deltog 12 av personerna dessutom i en kvalitativ djupintervjustudie, genomförd under Dataanalysen har påbörjats och en studie är nyligen publicerad. Preliminära resultat visar att äldre personer funderar mycket på frågor som rör boende och hälsa över tid. De är mycket beroende av sina anhörigas engagemang för sin situation; kampen för en god boendesituation på äldre dar uppfattas som krävande. Eftersom funktionsnedsättningarna tilltar med högre ålder ökar också graden av tillgänglighetsproblem i boendet, och de har i sin tur samband med allt mer beroende av hjälp i dagliga livets aktiviteter. Ytterligare två-tre publikationer är under bearbetning och kommer att publiceras under Projektet ENABLE-AGE S. Iwarsson, C. Nygren, A. Fänge, M. Haak, S. Dahlin Ivanoff, J. Sixsmith, S. Tomsone, G. Carlsson, P. Hovbrandt, C. Löfqvist, Å. Brandt, O. Schilling, B. Slaug, & V. Horstmann. Dessutom medarbetare från professor H-W Wahls forskargrupp, Heidelberg University, Tyskland, dr A. Sixsmiths forskargrupp, University of Liverpool, Storbritannien, och dr. Z. Széman, Institute of Sociology, Budapest, Ungern. Projektets övergripande syfte var att undersöka hur objektiva och subjektiva aspekter av hemmiljön samspelar med de allra äldstas upplevelse av hälsa, uttryckt som autonomi, delaktighet och välbefinnande (se Årsrapport 2005). Frågor om äldres boendesituation och hälsa är mycket aktuella i samhällsdebatten och utgör en stor utmaning inte bara för framtidens vård och omsorg utan också för bostadsförsörjning och samhällsplanering i stort. Forskargruppen har under 2006 färdigställt ett tiotal delstudier där nya rön om boende, hjälpmedelsanvändning och hälsa bland de allra äldsta presenteras. Vi har under flera års tid samlat in mycket detaljerade data om bostädernas utformning, men har också undersökt i vilken mån de allra äldsta upplever att de har kontroll över sin boendesituation, hur bostaden fungerar i deras vardag, vilken betydelse bostaden har för deras känsla av delaktighet och hur de uppfattar bostadens symboliska och meningsbärande värden. Baserat på det omfattande datamaterialet har en rad nya metoder som kan användas både i fortsatt forskning och i praktisk verksamhet utvecklats. Vi har bland annat tagit fram en checklista som innehåller de utformningsdetaljer i bostäder och närmiljö som vållar personer med funktionshinder störst tillgänglighetsproblem. Många kommuner och fastighetsägare efterlyser sådana instrument, baserade på vetenskaplig evidens men praktiskt användbara för såväl ombyggnation som planering av bostäder för äldre. 12

13 Studierna visar entydigt att det inte är bostadens utformning som i sig har betydelse för äldres upplevelse av hälsa och deras förmåga att klara vardagen det är istället den unika kombinationen av miljöhinder i bostad och närmiljö och den äldre personens funktionshinder som leder till problem. Samtidigt har den äldre personens egen uppfattning om bostadens symboliska och meningsbärande värden betydelse för välbefinnande och självständighet i vardagen, liksom i vilken mån man själv uppfattar att man har kontroll över sin boendesituation. Trots stora olikheter i boendestandard och äldreomsorg är resultaten förvånansvärt lika bland äldre i de fem länder som ingick i projektet. Däremot visar en av de svenska delstudierna att det är olika boendefaktorer som har betydelse för upplevelsen av hälsa och välbefinnande, beroende på hur mycket hjälp man behöver i vardagen. Tillgänglighetsproblem visade sig ha störst betydelse för hälsan bland dem som inte hade några omfattande hjälpbehov, medan bostadens symboliska och meningsbärande värden hade störst betydelse för hälsan bland dem som var i stort behov av hjälp. Resultaten visar alltså att de allra äldsta är en heterogen grupp med olika behov och olika problem i boendet och kan användas för att åstadkomma mer individanpassade lösningar. Studierna baserade på ENABLE-AGE innebär att det för första gången finns vetenskapligt underlag för planering av bättre bostäder för äldre, både när det gäller konkreta utformningsdetaljer och bostadens betydelse för hälsan på äldre dagar i ett bredare perspektiv. Maria Haak försvarade i december 2006 sin doktorsavhandling, i huvudsak baserad på data från ENABLE-AGE. Ytterligare ett avhandlingsarbete är i god progress, där Charlotte Löfqvist studerar de allra äldstas behov och användande av tekniska hjälpmedel i de fem aktuella länderna. Resultaten visar att det finns likheter men framförallt skillnader mellan länderna; äldre i de västeuropeiska länderna har betydligt bättre tillgång till t ex förflyttningshjälpmedel än äldre i forna Östeuropa. En nyligen accepterad studie visar att hjälpmedelsbehovet förändras snabbt på kort tid bland de allra äldsta, vilket leder till att vi kan utforma råd och anvisningar för mer effektiv hjälpmedelsförsörjning. Löfqvist genomförde i juni 2006 s k halvtidskontroll i forskarutbildningen. Forskargruppen har nyligen fått medel från Vetenskapsrådet för en femårsuppföljning av de svenska deltagarna, vilken kommer att påbörjas under hösten Evidensbaserad bostadsanpassningar - Utveckling och prövning av en ny modell för hantering av ärenden A. Fänge, K. Lindberg, R. Risser, B. Slaug, & S. Iwarsson I Sverige genomförs bostadsanpassningar/år, i syfte att underlätta ett självständigt liv i eget boende för personer med funktionsbegränsningar, till en total kostnad av 823 milj kr. De flesta klienterna är över 65 år, men gruppen är mycket heterogen. Trots att bostadsanpassning (BA) är en vanlig åtgärd saknas evidensbaserade modeller för BA-processen, med stora skillnader mellan kommuner. Projektets syfte är att utveckla en standardiserad, evidensbaserad modell för BAprocessen och att pröva den i en kontrollerad studie. Projektet bygger vidare på resultat och erfarenheter från tidigare projekt. En enkätstudie till arbetsterapeuter genomförs under våren 2007, liksom expertpaneler med brukarorganisationer, handläggare och tillsynsmyndigheter. Dokumentation och handläggning av ett antal slumpmässigt utvalda BA-ärenden analysers ingående, och intervjuer med klienter, anhöriga, m fl genomförs. Kommunerna väljs utifrån likheter i demografiska förhållanden, organisation av BA-verksamheten, mm. Exempel på effektmått på klientnivå är bostadens användbarhet och klientens beroende i dagliga aktiviteter, på kommunnivå nivå 13

14 kostnader för BA, handläggningstider och antal ärenden. I försökskommunen utbildas bedömare, handläggare och administratörer och instrumentet Housing Enabler används för att strukturera datainsamlingen. I jämförelsekommunen tillämpas ordinarie rutin. Användbarheten i min bostad (AIMB) och ADL-trappan används som effektmått på klientnivå i båda kommunerna. Cirka 200 klienter inkluderas i varje kommun. Dessutom väljs ett antal ärenden ut för kvalitativ analys, dvs all dokumentation analyseras och djupintervjuer genomförs med klienter, anhöriga, handläggare, m fl. Skillnader i effekter på klientnivå och på kommunnivå mellan kommunerna analyseras, liksom förändringar över tid. Projektet är unikt såväl nationellt som internationellt och har stora praktiska implikationer. Det kommer att resultera i evidensbaserade rekommendationer för handläggare och utvärdering av BA och i kunskap om effekterna av BA; för klienter, anhöriga och kommuner. Kunskap och erfarenheter kan också användas för att utveckla modeller för att standardisera bedömningar, åtgärder och utvärdering av andra åtgärder i boendemiljön men också generellt för att utveckla metodik för att införa och tillämpa forskningsbaserade metoder i kommunal verksamhet. Nordic Housing Enabler S. Iwarsson, T. Helle, A. Pikkarainen, P. Haugen, A-G Hansen, B. Slaug, A. Johannisson & C. Nygren Målet med detta projekt är att översätta instrumentet Housing Enabler till isländska, danska och finska samt anpassa det till respektive lands normer och riktlinjer för utformning av bostäder och närmiljö. Den version som blir resultatet av projektet kommer dock att möjliggöra jämförelser mellan länderna. Under 2006 påbörjades översättning och strukturerad jämförelse av normer och riktlinjer mellan de deltagande länderna och under 2007 kommer instrumentet att reliabilitetstestas. Offentliga miljöer som stödjer aktivitet och hälsa Metodutveckling för bedömning av tillgänglighet i fysisk miljö S. Iwarsson, G. Carlsson, Robert Ryning, A. Fänge, C. Nygren, O. Schilling, B. Slaug & A. Ståhl Svensk lagstiftning föreskriver sedan länge att den fysiska miljön ska vara tillgänglig och användbar för alla. Det finns fortfarande brister och behovet av tillförlitliga bedömnings- och analysmetoder som underlag för samhällsplaneringen är stort. Projektet syftar till utveckling av metodik för bedömning och analys av tillgänglighetsproblem, för att påskynda utvecklingen av stödjande miljöer för aktivitet och hälsa mot visionen Ett samhälle tillgängligt för alla. Målgruppen är personer med funktionshinder, såväl yngre som äldre, och projektet avgränsas till offentlig utemiljö och offentliga lokaler i närmiljön i lokalsamhället. Projektet omfattar även begrepps- och teoribildning. Projektet omfattar fyra delar med det sk Enablerkonceptet som grund; tre delar för utveckling av bedömningsinstrument och analysmetodik och en del för programvaruutveckling. Delprojekten baseras på analyser av befintliga datamaterial, medan brukare och professionella experter medverkar i ny datainsamling i form av deltagande observationer och fokusgruppsintervjuer. Det första konkreta resultatet av projektet är den checklista med utformningsdetaljer i bostäder och närmiljö som vållar personer med funktionshinder störst tillgänglighetsproblem som nämnst ovan under projektet ENABLE-AGE. Artikeln är f n insänd till tidskrift för granskning. Kom så går vi! Ett projekt för tillgänglighet, trygghet och säkerhet i äldres utemiljö 14

15 (Finansieras av anslag med Ståhl som huvudansvarig, se Bilaga 1) A. Ståhl, G. Carlsson, P. Hovbrandt, M. Haak, S. Iwarsson, m fl. Tillgänglig och säker utemiljö ökar möjligheterna för äldre personer att leva ett självständigt liv med hög livskvalitet - det handlar om att kunna ta sig själv till affären, ta en promenad eller att ta bussen till en god vän. För att kunna förbättra brister i utemiljön är det viktigt att få en samlad uppfattning om vad äldre personer finner problematiskt och hur det påverkar deras vardag. Projektet bygger på att äldre i ett bostadsområde i centrala Kristianstad engageras i kartläggningen av problem och brister och medverkar i utformningen av sin lokala miljö avseende tillgänglighet, trygghet och säkerhet och genomförs i samarbete mellan Vägverket Region Skåne, Kristianstads kommun och forskare vid LU. Projektet löper under fem år, med början Data som beskriver problem i äldres utemiljö har samlats in med hjälp av en enkätstudie, deltagande observationer och forskningscirklar. Aktörer i projektet (inklusive äldre boende i området) har tillsammans tagit fram en lista på prioriterade åtgärder. Resultaten visar att det finns en mängd brister i utemiljön som de äldre själva identifierat, men merparten kan åtgärdas med relativt begränsade insatser. De konkreta åtgärderna genomfördes av Kristianstads kommun under och omfattar t ex breddning av trottoarer, utplacering av bänkar och flyttning av parkeringsplatser. Projektet har visat att det är möjligt att aktivt engagera äldre personer i processer som syftar till hälsofrämjande insatser i deras egen närmiljö. Resultaten och beskrivningen av arbetsprocessen röner stor uppmärksamhet, såväl bland forskare som bland politiker och samhällsplanerare. I oktober 2006 presenterade Pia Hovbrandt två delstudier baserade på data från projektet i en licentiatavhandling. Under hösten 2006 genomfördes en uppföljning av effekterna av projektet. En postenkät skickades ånyo ut till alla äldre i det berörda bostadsområdet, en ny omgång deltagande observationer genomfördes och i syfte att fånga de boendes uppfattningar och synpunkter på projektet genomfördes dessutom en fokusgruppintervju med några äldre deltagare. Resultaten kommer att presenteras under Synskadeproblematik i byggd utemiljö (Finansieras av anslag med Ståhl som huvudansvarig, se Bilaga 1) A. Ståhl, E. Jansson, S. Dahlin Ivanoff & S. Iwarsson Vår lagstiftning ställer krav på att allmän platsmark och tomtmark skall utformas så att den blir tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Orienterbarhet för synskadade är ett mycket komplext ämne då gruppen synskadade på intet sätt är homogen; olika personer har högst individuella uppfattningar om bl a rumslighet och kontrastverkan. Olikheterna beror inte enbart på olikheter i synförmåga, utan också på rehabilitering och typ av hjälpmedel, mm. Projektets syfte är att ta fram underlag för att användas i Vägverkets och Banverkets kontinuerliga arbete med förbättring av råd för miljöutformning som bidrar till att göra den byggda utemiljön mer tillgänglig. I en första delstudie har åtta helt blinda personer intervjuats och observerats vid gående förflyttning och orientering med vit käpp utomhus. Databearbetningen har just påbörjats och resultaten kommer att presenteras under En annan delstudie, nu i planeringsstadiet, är en omfattande enkätstudie till synskadade personer, där en undergrupp utgörs av äldre. Syftet är att kartlägga vilka problem brukarna själva upplever såväl i vardagen i stort som specifikt vid förflyttning utomhus. Uppläggningen av projektet ger en växelverkan mellan mer omedelbara bidrag till väg- och järnvägsmiljöns utformning och en långsiktig kunskapshöjning. 15

16 Tillgänglighet i kollektivtrafiken för personer med kognitiva funktionshinder kartläggning, metodutveckling och innovativa IT-lösningar (REKO) (Finansieras av anslag med Ståhl som huvudansvarig, se Bilaga 1) A. Ståhl, J. Rosenkvist, K. Wendel, R. Risser, J. Risberg, G. Johansson, M. Wallergård, H. Pessah- Rasmussen, B. Slaug, J. Lexell, & S. Iwarsson. Projektet fokuserar tillgänglighet i trafikmiljö för personer med kognitiva funktionshinder. Det övergripande syftet är att generera grundläggande kunskap avseende tillgänglighetsproblem i markbunden kollektivtrafik samt utveckla metodik och presentera förslag till innovativa lösningar (se Årsrapport 2005). Den primära undersökningsgruppen utgörs av 84 personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke; merparten är äldre. Hittills uppnådda resultat visar att de vanligaste kognitiva nedsättningarna var uppmärksamhet, språk, konstruktionsförmåga och logik. Vidare hade 41% av de undersökta personerna också depressionssymptom i en sådan omfattning att depression kan misstänkas och många hade också fysiska funktionsnedsättningar. En tredjedel av dem som före sin stroke rest med buss eller tåg reste två år senare i mindre omfattning och nästan hälften reste då inte alls med sådana färdmedel. Vidare har personer med stor vana av målgruppen deltagit i fokusgruppintervjuer. Resultaten visar att faktorer i den fysiska miljön liksom personer i omgivningen påverkar förutsättningarna för personer med kognitiva funktionsnedsättningar att resa kollektivt. Vidare påverkar självförtroende, självbild och önskan att vara en normal samhällsmedborgare personernas förutsättningar för att resa med buss och tåg. Det gavs också exempel på strategier för att överkomma hindren, t ex för att hitta rätt och hålla reda på aktuell tid. Två manus är tillsända vetenskapliga tidskrifter för granskning. Därutöver har en omfattande datainsamling genomförts, där två av projektets doktorander observerat och intervjuat personer med kognitiva funktionella begränsningar under bussresor i Malmö. En stor mängd data finns nu tillgängliga och kommer att analyseras för flera olika delstudier. Projektet kommer att leda till kunskaps- och metodutveckling som förväntas öka medvetenheten om de svårigheter som personer med kognitiva funktionsnedsättningar möter i kollektivtrafiken. Äldres upplevelser av medverkan i förskrivningsprocessen och användning av förflyttningshjälpmedel E. Hedberg-Kristensson, S. Dahlin Ivanoff & S. Iwarsson Projektet syftade till att undersöka äldres upplevelser av medverkan i förskrivningsprocessen och användning av förflyttningshjälpmedel. Projektet genomfördes i två skånska kommuner och inkluderade 22 äldre hjälpmedelsbrukare som deltog i fokusgruppintervjuer. Resultaten visade att merparten av deltagarna endast deltagit passivt i förskrivningsprocessen; de hade t ex lyssnat på förskrivaren utan att ställa några frågor och hade inte provat att använda sina hjälpmedel i aktuell miljö. Resultaten indikerar att inställningen till och användningen av förflyttningshjälpmedel påverkas av äldre personers acceptans, känslor av skepticism och skam och omgivningens attityder. Resultaten visar också att äldre använder sina hjälpmedel på flera olika sätt, separat eller kombinerat; som gångstöd, sittstöd, att bära med och som träningsstöd. De upplever också hinder som motverkar vardagliga aktiviteter men beskriver strategier som de utvecklat i samband med att de börjat använda hjälpmedlen. Projektet lyfter fram kunskap som kan bidra till kvalitetsutvecklingen inom kommunal hälso- och sjukvård, i synnerhet inom äldrerehabilitering. Resultaten presenterades i en licentiatavhandling i april 2006 och därmed avslutades denna del av projektet. 16

17 Därutöver finns data från intervjuer med patienternas förskrivare av tekniska hjälpmedel (kommunalt anställda arbetsterapeuter och sjukgymnaster). Under 2006 påbörjades analyserna av insamlade data, för publicering under Nordic Assisted Mobility Evaluation (NAME) Ett instrument för studier av effekten av användningen av förflyttningshjälpmedel Å. Brandt, C. Löfqvist, K. Samuelsson, A-L. Salminen, T. Hurnasti, T. Sund, I. Jonsdottir, & S. Iwarsson. Intervjuinstrumentet NAME (Nordic Assisted Mobility Evaluation) har utvecklats för att möjliggöra studier av effekten av användningen av förflyttningshjälpmedel (se Årsrapport 2005). NAME finns nu på de fem nordiska språken och är tillgängligt för användning utan kostnad. Den svenska copyrighten innehas av LU och Hjälpmedelsinstitutet, med Iwarsson som kontaktperson. Vetenskaplig dokumentation av utvecklingsprocessen har påbörjats och en artikel föreligger som manus. Under 2006 har arbetet fortskridit och under hösten påbörjades datainsamlingen för en reliabilitetsstudie i samtliga nordiska länder. Resultaten av denna instrumentprövning kommer att tillföras ovan nämnda artikel, som under 2007 kommer att skickas till en vetenskaplig tidskrift för granskning. Artikeln avses ingå i Charlotte Löfqvists doktorsavhandling (se också ENABLE- AGE). Dagliga livets aktiviteter betydelse och förmåga hos personer med Multipel skleros (MS) E. Månsson-Lexell, M. Larsson-Lund, J. Lexell & S. Iwarsson MS är en neuroinflammatorisk, demyeliniserande sjukdom som påverkar personens möjligheter att leva ett välfungerande liv. Trots att MS är en av de vanligaste orsakerna till funktionshinder är kunskapen om sjukdomens konsekvenser för förmågan att utföra och vara engagerad i dagliga aktiviteter (ADL) begränsad. Projektets övergripande syfte är att öka kunskapen om aktivitetsutförande hos personer med måttlig till svår MS (se Årsrapport 2005). Under 2006 har arbetet med ytterligare delstudier påbörjats, i form av kvalitativ datainsamling (djupintervjuer). En delstudie syftar till att beskriva erfarenheter av engagemang i dagliga aktiviteter medan den andra studien kommer att beskriva betydelsen av rehabilitering för förmågan att anpassa aktivitetsförmågan. Projektet kommer att få betydelse för kvalitetsutveckling av rehabiliteringsinsatser för MS-patienter. 17

18 Åter i arbete efter stroke M. Vestling, E. Ramel & S. Iwarsson Stroke är en av de vanligast förekommande och mest resurskrävande sjukdomarna i Sverige. Cirka 20% av alla som insjuknar är i yrkesverksam ålder, men ca 25% av dessa är sjukskrivna /sjukpensionerade innan insjuknandet. Återhämtningen efter stroke är en långvarig process och utgången är svår att prognostisera, beroende på den ofta mycket komplexa bilden av funktionshinder. Flertalet studier om konsekvenser efter stroke belyser funktionsnedsättningar och begränsad förmåga till dagliga aktiviteter (ADL) med fokus på personlig hygien, ätsituationer, på/avklädning och förflyttning, medan få studier inriktats på återgång till arbete (se Årsrapport 2005). Under 2006 genomfördes dataanalys för en kvalitativ delstudie som tillsänts vetenskaplig tidskrift för granskning. GÄSTFORSKARE/-STUDERANDE Iwarsson har under året anordnat två gästforskarveckor, varvid dr O. Schilling, dr. F.Oswald, Heidelberg University i Tyskland och doktorand S. Tomsone, Riga Stradins University i Lettland, vistats i Lund och arbetat tillsammans med forskargruppen. I september besökte Iwarsson Heidelberg för fortsatt arbete. Samarbetet har flera syften: metodutveckling inom ramen för Enablerkonceptet, analys och bearbetning av data från ENABLE-AGE, samt stöd åt och handledning av Tomsone i hennes avhandlingsarbete. Under gästforskarveckorna anordnades doktorandseminarier och dr Schilling höll en öppen föreläsning vid Institutionen för hälsa, vård & samhälle. Vidare har flera nordiska forskarmöten genomförts inom ramen för projekten NAME, Nordic Housing Enabler och Synskadeproblematik i byggd utemiljö. Professor B. Randall, St. Thomas University, Fredricton, Kanada, var på besök i Lund i augusti. I september vistades professor E. Steinfeld, SUNY University at Buffalo, NY, USA vid institutionen, i syfte att samla in data för en bok om olika boendeformer för äldre. Under samma månad gästade W. Schaie och S. Willis, Penn State University, USA, institutionen för diskussioner om framtida samarbete. I samband med Haaks disputation i december vistades hennes fakultetsopponent, professor E. Townsend vid institutionen under en vecka, varvid hon genomförde en öppen föreläsning och en workshop för forskarstuderande och handledare. Det ska också noteras att professor Risser under året varit knuten till forskargruppen som gästlärare och handledare för doktorander. Han är också anställd som adjungerad professor vid LTH, men är i huvudsak verksam i Österrike där han dels driver ett eget företag, dels är knuten till universitetet i Wien. FORSKARUTBILDNING En betydande del av forskargruppens verksamhet utgörs av forskning som också är en del av forskarutbildningen för berörda doktorander och handledare. Professor Iwarsson ägnar mycket tid åt handledning av forskarstuderande, såväl vid Medicinska fakulteten som för doktorander vid andra lärosäten i Sverige och utomlands. Svensson är engagerad som delhandledare för en doktorand vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Både Iwarsson och Svensson engageras regelbundet i examinationer av forskarstuderande (sammanlagt vid fem tillfällen under 2006), såväl inom Lunds univer- 18

19 sitet som vid andra lärosäten. Horstmann gör betydande insatser som statistisk konsult till doktorander och handledare, främst inom forskargruppen men också till doktorander verksamma i andra forskargrupper. Hon samarbetar i hög grad med forskningsingenjör Slaug som har ansvar för data management och underhåll av forskargruppens databaser. Under året har hon också haft regelbundna möten med sin huvudhandledare för att fortsatt diskutera förutsättningarna för att slutföra sin egen doktorsavhandling. Forskargruppens doktorander deltar regelbundet i avdelningens seminarieverksamhet. Vidare deltar de doktorander vid LTH för vilka Iwarsson är delhandledare. Doktoranderna deltar aktivt i seminarierna, dels genom presentation av egna arbeten, dels genom opposition på andra doktoranders arbeten. Under 2006 genomfördes flera examinationer inom forskargruppen, se sid. 9. MEDVERKAN I GRUNDUTBILDNING Personalen har på olika sätt varit engagerad i Medicinska fakultetens grundutbildningsverksamhet, även om sådant engagemang utgör en mindre del av forskargruppens verksamhet. Svensson var under året opponent vid examination av en magisteruppsats i arbetsterapi och undervisade också i åldrande och åldrandeteorier inom ramen för Arbetsterapeutprogrammet. Vidare är Iwarsson och Svensson kontaktpersoner för Medicinska fakulteten i det Nordiska samarbetsorganet Nordplus-nätverket, med avsikt att utveckla ett Nordiskt Mastersprogram i gerontologi. Nätverket hade under våren 2006 ett möte i Jyväskylä, Finland, där Iwarsson deltog och under hösten ett möte förlagt till Lunds universitet med Svensson som huvudansvarig. Arbetet kommer att fortgå och intensifieras under KUNSKAPSFÖRMEDLING Under året har Iwarsson varit inbjuden som talare under konferensen ID-dagarna och i ett seminarium arrangerat av Handisam, Stockholm, varit plenartalare vid konferensen Funktionshinder, vardagsliv, habilitering, Örebro, inbjuden talare för politisk nämnd, Lunds kommun och vid nationell nätverksträff för Fammi, Stockholm. Hon har också medverkat i internationella sammanhang; som inledningstalare vid the International Conference on Aging, Disability and Independence, Florida, USA, inbjuden kommentator, SIZE Workshop, Bryssel, Belgien och som inbjuden talare vid en praktiskt inriktad konferens vid Sundhets CVU, Aalborg, Danmark. Dessvärre har hon därutöver vid flera tillfällen av tidsskäl tvingats tack nej till uppdrag, men i flera fall har andra forskare från gruppen engagerats istället. Forskargruppen har vid flera tillfällen medverkat i forskningsinformationsinsatser vid institutionen. Under året har Iwarsson, Ståhl och medarbetare från deras forskargrupper varit inbjudna till informationsmöten anordnade av externa finansiärer för avrapportering av aktuella resultat. Flera projekt har också uppmärksammats i tidskriften Arbetsterapeuten. Svensson har undervisat ledningspersonal och politiker inom äldreomsorgen i Staffanstorps kommun, samt representanter från Salinas, Ecuador, i det normala åldrandet. På samma tema har han undervisat undersköterskor och blivande sjuksköterskor vid KY (Kvalificerad Yrkesutbildning) i Eslöv. Vidare var han i mars månad inviterad att ge en föreläsning vid universitetet i Reykjavik, 19

20 Island, på temat The 80+ Studies. Under 2006 har forskargruppen medverkat med en mängd presentationer vid nationella och internationella vetenskapliga konferenser (se förteckning). Slutligen har forskargruppens webbplats (se portal.arb.lu.se/portal/forskning/siw_forskgr ) helt omstrukturerats och innehåller nu omfattande information om verksamheten. All personal har aktivt involverats i detta arbete och har också producerat personliga hemsidor, under ledning av forskningsingenjör Slaug. Informationen har samordnats med motsvarande information om professor Ståhls verksamhet på LTH, med hjälp av länkning mellan webbplatserna. ÖVRIGA UPPDRAG Iwarsson har under året fullgjort följande uppdrag: fortf, styrelseledamot och firmatecknare i stiftelsen Åke Isacssons Minnesfond , suppleant i Lärarförslagsnämnden, Medicinska fakulteten, LU , prodekanus för Medicinska fakulteten , uppdrag för Transport Policy Division, ECMT/CEMT fortf, medlem i WFOTs International Advisory Group for Health Policy Development (ett organ under WHO). Apr 05-fortf, konsult till projektledningsgruppen för ILSE, universitetet i Heidelberg, Tyskland fortf, medlem i Editorial board, European Journal of Ageing fortf, medlem i Editorial board, Occupational Therapy International. granskningsuppdrag för European Journal of Ageing, Scandinavian Journal of Occupational Therapy, Age and Ageing, Journal of Rehabiliation Medicine, BMC Geriatrics, Occupational Therapy International (flera uppdrag/tidskrift) , gästredaktör för ett temanummer av Scandinavian Journal of Occupational Therapy fortf, mentor inom Medicinska fakultetens mentorsprogram, LU. Adept: Docent Ewa Roos , suppleant i styrelsen för Segerfalkstiftelsen , medlem i ledningsgruppen för forskarutbildningskursen Theory and methods in home and community care research, Stockholm, sept Finansierad av NorFa , granskning av projektansökan för United Kingdom Economic and Social Research Council , inbjuden organisatör för symposium vid 18th Nordic Congress on Gerontology, Jyväskylä, Finland , extern expert för ett forskningsprojekt finansierat av Australian Research Council (AUS grant). PI: Dr. Irene van Kamp, Nederländerna. Inom uppdraget som prodekanus för Medicinska fakulteten har Iwarsson fullgjort en rad uppdrag, t ex som inledningstalare vid lokala konferenser, fakultetsledningens representant i samverkansorgan, utredare av etiska konflikter, mm. Även om sådana uppdrag inte är relaterade till den egna forskningsverksamheten bidrar de i hög grad till breddning av kontaktnätet och personlig kompetensutveckling. Vidare har Iwarsson under året, som en del av egen näringsverksamhet godkänd som bisyssla av 20

21 Rektorsämbetet (Veten & Skapen HB), genomfört tre metodkurser för bedömning av tillgänglighetsproblem i boendet med instrumentet Housing Enabler (Jyväskylä, Finland, apr-juni 2006, Lund okt 2006, Aalborg, Danmark, nov 2006-jan 2007).. Svensson har under året fullgjort följande uppdrag: sektionschef vid Sektionen för Gerontologi och Vårdvetenskap, och sektionens representant i ledningsgruppen för Institutionen för hälsa, vård och samhälle (t o m då sektionen upphörde, p g a omorganisation). styrelseledamot i Sveriges Gerontologiska Sällskap, SGS. ledamot av styrelsen för Nordiskt Nätverk för Äldrepedagogik. expert och granskare av longitudinell forskning vid Canadian Institute of Health Research (motsv. Medicinska forskningsrådet), Ottawa, Canada. expert och granskare av longitudinell forskning och äldreforskning vid Canadian Foundation of Innovation, Ottawa, Canada. 21

22 PUBLIKATIONER 2006 ORIGINALARTIKLAR I INTERNATIONELLA TIDSKRIFTER Dahlin-Ivanoff, S., Iwarsson, S., & Sonn, U. (2006). Occupational therapy research on assistive technology and physical environmental issues A literature review. Canadian Journal of Occupational Therapy, 73, (2), Hedberg-Kristensson, E., Dahlin Ivanoff, S., & Iwarsson, S. (2006). Participation in the Prescription Process of Mobility Devices: Experiences among Older Patient. British Journal of Occupational Therapy, 69, (4), Hovbrandt, P., Fridlund, B., & Carlsson, G. (2006). Very old people s experience of occupational performance outside the home: Possibilities and limitations. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 00: (1-9). Stepukonis, F., & Svensson, T. (2006). Senatvès ir sergamumo nutolinimas ilgèjant gyvenimo trukme: teorijos ir tyrimu ap valga (Postponement of senescence and morbidity: a review of theory and research). Gerontologija, Lithuania, 7 (1): Iwarsson, S., & Wilson, G. (2006). Environmental barriers, functional limitations, and housing satisfaction among older people in Sweden: A longitudinal perspective on housing accessibility. Technology & Disability, 18, (2), Månsson-Lexell, E., Iwarsson, S., & Lexell, J. (2006). The complexity of daily occupations in multiple sclerosis. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 13, (4), Jakobsson, U., & Horstmann, V. (2006). Psychometric evaluation of multidimensional pain inventory (Swedish version) in a sample of elderly people. European Journal of Pain. 10, ( ). Werngren-Elgstrom, M., Brandt, Å., & Iwarsson, S. (2006). Everyday activities and social contacts of elderly deaf sign language users: Relations to health and well-being. Occupational Therapy International, 13 (4), Iwarsson, S., Nygren, C., Oswald, F.,Wahl, H-W., & Tomsone, S. (2006). Environmental barriers and housing accessibility problems over a One-year period in later life in three European countries. Journal of Housing for the Elderly, 20, (3), (23-43). Oswald, F., Schilling, O., Wahl, H.-W., Fänge, A., Sixsmith, J., & Iwarsson, S. (2006). Homeward bound: Introducing a four domain model of perceived housing in very old age. Journal of Environmental Psychology, 26, Iwarsson, S., Wahl, H-W., Nygren, C., Oswald, F., Sixsmith, A., Sixsmith, J., Széman, Z., & Tomsone, S. (2006). Importance of the home environment for healthy aging: Conceptual and methodological background of the European ENABLE-AGE Project. Gerontologist, in press. 22

23 Nygren, C., Oswald, F., Iwarsson, S., Fänge, A., Sixsmith, J., Schilling, O., Sixsmith, A., Széman, Z., Tomsone, S., & Wahl, H-W. (2006). Relationships between objective and perceived housing in very old age: Results from the ENABLE-AGE Project, Gerontologist, in press. Oswald, F., Wahl, H-W., Schillling, O., Nygren, C., Fänge, A., Sixsmith, A., Sixsmith, J., Széman, Z., Tomsone, S., & Iwarsson, S. (2006). Relationships between housing and healthy ageing aspects in very old age: Results from the European ENABLE-AGE Project, Gerontologist, in press. Iwarsson, S., Horstmann, V., & Slaug, B. (2006). Housing matters in very old age Yet disparately due to ADL dependence level differences. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, in press. Hedberg-Kristensson, E., Dahlin-Ivanoff, S., & Iwarsson, S. (2006). Experiences among older persons using mobility devices. Disability & Rehabilitation, in press. Haak, M., Fänge, A., Iwarsson, S., & Dahlin Ivanoff, S. (2006). Home as a signification of independence and autonomy - Experiences among very old Swedish people. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, in press. Haak, M., Dahlin Ivanoff, S., Fänge, A., Sixsmith, J., & Iwarsson, S. (2006). Home as the base and starting point for participation Experiences among very old Swedish people. Occupational Therapy Journal of Research, in press. Fänge, A., & Iwarsson, S. (2006). Challenges in the development of strategies for housing adaptation evaluations. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, in press. Fänge, A., Risser, R., & Iwarsson, S. (2006). Home modifications and housing provision in municipalities based on the Housing Enabler A Swedish demonstration project. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, in press. Oswald, F., Wahl, H-W., Schilling, O., & Iwarsson, S. (2006). Housing-related control beliefs and independence in activities of daily living in very old age. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, in press. Steij Stålbrand, I., Svensson, T., Elmståhl, S., Horstmann, V., Hagberg, B., Dehlin, O., & Samuelsson, G. (2006). Subjective health and illness, coping and life satisfaction in an 80-year-old Swedish population, implications for mortality. International Journal of Behavioral Medicine, in press. Samuelsson, G., Svensson, T., & Jónsson, J. (2006). The social life and attitudes of 80-year olds in Iceland and Sweden: A comparison of two populations. Hallym International Journal of Aging, in press. Löfqvist, C., Nygren, C., Brandt, Å., Oswald, F., & Iwarsson, S. (2006). Use of mobility devices and changes over 12 months among very old people in five European countries. Aging Clinical and Experimental Research, in press. Tomsone, S., Zalkalns, J., Nygren, C., & Iwarsson, S. (2006). The meaning of everyday performance at home among old people in Latvia. RSU Zinātnisko rakstu krājums, in press. Haak, M., Fänge, A., Horstmann, V., & Iwarsson, S. (2006). Two dimensions of participation in 23