Donationen från Stiftelsen Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond och Föreningen för Äldrevård och Gerontologi

Transkript

1 Donationen från Stiftelsen Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond och Föreningen för Äldrevård och Gerontologi Avrapportering 2005

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Inledning 7 Finansiering 8 Forskargruppen 9 Forskningsprojekt 11 Gästforskare/-studerande 21 Forskarutbildning 22 Medverkan i grundutbildning 22 Databehandling och statistik 23 Kunskapsförmedling 23 Övriga uppdrag 24 Inför Publikationer Övriga publikationer 29 Konferensbidrag 30 Ekonomisk redovisning 33 Bilaga 1: Förteckning över anslag från andra bidragsgivare. Bilaga 2: Delegation från prefekt till forskargruppschef. 3

4 4

5 FÖRORD Föreliggande årsrapport sammanfattar verksamheten inom professor Susanne Iwarssons forskargrupp under Årsrapportens primära syfte är att redogöra för den forskningsverksamhet som bedrivits med stöd av donationen från Stiftelsen Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond och Föreningen för Äldrevård och Gerontologi till Lunds universitet. Eftersom forskargruppens samlade verksamhet omfattar projekt som finansieras av många olika bidragsgivare är det mycket svårt att tydligt särskilja den verksamhet som finansieras av ovan nämnda donation från övriga. Årsrapporten har dock utformats i enlighet med de riktlinjer som finns i avtalet mellan donatorn och universitetet, med ambitionen att tydliggöra hur medlen använts och rapportera verksamhetens inriktning, resultat, omfattning och kvalitet. Lund Susanne Iwarsson, Professor, forskargruppschef Charlotte Ekdahl Professor, prefekt Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 5

6 6

7 INLEDNING Året inleddes med en omfattande omorganisation av Medicinska fakulteten, varvid antalet institutioner minskades från drygt tjugo till sex. Den verksamhet som finansieras av donationen från Stiftelsen Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond och Föreningen för Äldrevård och Gerontologi ingår från årsskiftet i Institutionen för hälsa, vård och samhälle. Institutionen leds av prefekt Charlotte Ekdahl och har ca 270 anställda. Institutionen har verksamhet såväl i Lund som i Malmö och är organiserad i sju sektioner. Institutionen har en mycket omfattande grundutbildningsverksamhet, men även forskarutbildning och forskningsverksamhet är betydande. Forskargruppen utgör den bärande enheten i den nya organisationen, men oftast är flera forskargrupper organiserade i en sektion. Vid årsskiftet utgjorde den verksamhet som finansieras med donationen en av totalt två forskargrupper vid Sektionen för gerontologi och vårdvetenskap. En person utsedd till sektionschef har samordnings-, informations- och arbetsmiljöansvar för sektionen, medan forskargruppscheferna på delegation av prefekten har långtgående ekonomiskt och verksamhetsmässigt ansvar, inklusive personalansvar. Vid årsskiftet hade professor S. Iwarsson förordats som innehavare av Maria och Seved Ribbings professur för äldrevård och gerontologi. Av olika skäl dröjde hennes formella tillträde till , men mot bakgrund av omorganisationen valde hon att ingå i Sektionen för gerontologi och vårdvetenskap redan från 1 januari. Vidare hade Iwarsson annan pågående extern finansiering av sin lön, vilket innebär att inga lönemedel för donationsprofessuren utnyttjats under Hon har under året fungerat som forskargruppschef och har successivt integrerat sin pågående forskningsverksamhet med den verksamhet som finansieras av donationen. Iwarssons forskargrupp spänner organisatoriskt över två sektioner, eftersom merparten av forskarna och doktoranderna är anställda som lärare vid Sektionen för arbetsterapi. Vidare överlappar en del av forskargruppens verksamhet med en forskargrupp vid Institutionen för teknik & samhälle, Lunds Tekniska Högskola (LTH), under ledning av professor A. Ståhl. Iwarsson och Ståhls samarbete inleddes för snart tio år sedan och utgör idag en i flera avseenden väl integrerad verksamhet, såväl vad gäller handledning av gemensamma doktorander som delat ansvar för pågående forskningsprojekt. Forskningsinriktning I enlighet med professurens och donationens benämning är verksamhetens inriktning forskning inom äldrevård och gerontologi. Denna beteckning är dock mycket bred, vilket innebär att avgränsning och precisering av forskargruppens inriktning är helt nödvändig. Gerontologin är som disciplin och forskningsfält mycket bred och tvärvetenskaplig till sin natur. De projekt som under senare år bedrivits inom donationens ram har en generell socialgerontologisk inriktning, främst präglade av psykologi, sociologi och medicin. Sådana projekt är viktiga som bas för kunskapsutvecklingen även framöver. Iwarssons specifika forskningsinriktning är istället miljögerontologiskt inriktad. Denna forskningsinriktning benämns internationellt environmental gerontology och tar främst sin utgångspunkt i Lawton & Nahemows ekologiska modell om åldrandet, där relationerna mellan personen och miljön är centrala ( person-environment fit ; P-E fit ). Främst under senare delen av 1980-talet och en bit in på 1990-talet publicerades en del miljöinriktade gerontologiska studier, särskilt i USA. Under senare delen av 1990-talet var det miljögerontologiska intresset svagare, men under senare år märks återigen ökande intresse, sannolikt beroende på att allt fler äldre i högre utsträckning än 7

8 tidigare bor kvar i sina vanliga bostäder och ställer krav på att vara en del av samhällslivet högt upp i åren. Det är dock ett viktigt observandum att mycket av den hittillsvarande miljöinriktade gerontologiska forskningen är teoretisk till sin natur, medan antalet empiriska studier av hög kvalitet är begränsat. En del av de projekt Iwarsson arbetar med är förvisso teoretiskt inriktade, men merparten är metodologiska och/eller empiriska till sin natur, med betydande potential för direkt tillämpning inom vård och samhällsplanering. Under årens lopp har Iwarsson ffa blivit känd för utvecklingen av metodik för bedömning och analys av tillgänglighetsproblem i fysisk miljö, särskilt i boendet. Med utgångspunkt i det sk Enablerkonceptet har hon utvecklat instrumentet Housing Enabler som nu finns översatt till sex olika språk och har använts i en rad forskningsprojekt och i utbildning av arbetsterapeuter i olika länder. Iwarssons forskningsinriktning kännetecknas också av samarbetet med tekniska discipliner, t ex trafikplanering och arkitektur. Forskargruppen har aktivt samarbete med flera internationellt ledande forskargrupper med liknande inriktning, främst i Tyskland och USA. Kunskap om den fysiska miljöns betydelse för äldres hälsa är naturligtvis i hög grad relevant för äldrevården, särskilt mot bakgrund av att allt fler och allt äldre personer bor kvar i sina vanliga bostäder. Inom vårdområdet är det främst inom rehabilitering, ffa arbetsterapi, som forskare engagerat sig i studier med ambitionen att följa upp och utvärdera hur äldres aktivitet och delaktighet påverkas av t ex tekniska hjälpmedel och bostadsanpassningar. Generellt sett är forskning inom kommunal hälso- och sjukvård fortfarande i sin linda och behoven av grundläggande metodutveckling och utveckling av vårdinsatser som vilar på vetenskaplig grund är betydande. Följaktligen är kunskapsbasen inom denna del av äldrevården fortfarande svag, men Iwarsson har under åren initierat och slutfört flera projekt med sådan inriktning. Frågor relaterade till äldres boendesituation och hälsa är mycket aktuella i samhällsdebatten och utgör en stor utmaning för framtidens vård och omsorg, liksom för samhällsplanering och bostadsförsörjning i stort. Det finns följaktligen stort behov av vetenskapliga studier om samspelet mellan människamiljö-aktivitet och olika aspekter av rehabiliteringsprocessen, vilket kommer att ge viktiga implikationer för utvecklingen av framtidens äldrevård. Ytterligare en forskningsinriktning med betydelse för framtidens äldrevård utgör studier som inte har äldre som primär målgrupp utan tar sin utgångspunkt i olika kroniska sjukdomstillstånd. Det finns en rad vanliga sjukdomar som om de drabbar i yngre åldrar sannolikt påverkar åldrandeprocessen, men kunskapen om åldrandets effekter hos personer som drabbats av sjukdom och funktionshinder i yngre åldrar är fortfarande svag. Även ett par sådana projekt finns representerade inom Iwarssons forskargrupp. FINANSIERING En betydande del av forskargruppens verksamhet finansieras av donationen från Stiftelsen Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond och Föreningen för Äldrevård och Gerontologi, totalt kr för 2005 (se Ekonomisk redovisning). Vidare har Iwarsson av Medicinska fakulteten tilldelats tillägg för att täcka del av lönekostnad samt kr i driftmedel. Därutöver är Iwarsson huvud- eller medansvarig för en rad anslag från andra externa bidragsgivare som finansierat verksamheten under 2005 (Bilaga 1): Vetenskapsrådet Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) 8

9 STINT Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggnad (FORMAS) Verket för innovationssystem (VINNOVA) Vägverket (såväl nationellt som Region Skåne) Banverket Nordiskt utvecklingscenter för handikapphjälpmedel (NUH) Conference of the European Ministers of Transport (CEMT). Svensson är huvudansvarig för ett anslag från Vetenskapsrådet, som finansierar projektet Lund 80+ med kr för 2005 och kr för Förutom anslagen ovan har flera av gruppens forskare och doktorander självständigt sökt och erhållit mindre anslag för teknisk utrustning, bokproduktion, egna lönekostnader och resor, totalt cirka kr. Gruppens forskarassistent har bidrag från Vårdalinstitutet till en del av sina lönekostnader. Vidare har flera av forskarna beviljats s k post-docmånader och driftanslag ur Medicinska fakultetens statsbudgetanslag för forskning inom vårdområdet. FORSKARGRUPPEN Personal Personal finansierad av donationen från Stiftelsen Ribbingska Sjukhemmets Minnesfond och Föreningen för äldrevård och gerontologi Docent, forskare Torbjörn Svensson 100% Svensson ägnar sig i huvudsak åt forskningsverksamhet, men har haft visst engagemang i Medicinska fakultetens grund- och forskarutbildning. Han har också haft några övriga uppdrag, främst nationella. Vidare har Svensson under året haft uppdrag som sektionschef vid Sektionen för gerontologi & vårdvetenskap. Svensson har gått en av universitetets kurser i arbetsledning. Han är tom 2008 adj professor vid St Thomas University i Fredericton, Kanada. Docent, forskare Gillis Samuelsson 30% Samuelsson har under året varit återanställd 30% efter sin pensionering och har främst arbetat med vetenskaplig bearbetning av data och publicering. Han har också haft visst engagemang i Medicinska fakultetens grund- och forskarutbildning. Vidare har han arbetat 20% som gästprofessor vid Växjö universitet. Samuelssons anställning vid Lunds universitet (LU) upphörde Licentiat, statistiker Vibeke Horstmann 100% Horstmann ägnar sig huvudsakligen åt statistisk rådgivning, statistiska bearbetningar och viss undervisning. Insatser som görs åt personer utanför forskargruppen debiteras enligt fastställd prislista. Hon är också vetenskapligt aktiv, vilket innebär att hon under året aktivt medverkat som författare till flera artiklar samt medverkat i vetenskapliga konferenser. Horstmann är dessutom doktorand vid Statistiska institutionen, om än med låg aktivitet (huvudhandledare professor em J. Lanke). 9

10 Assistent Karin Reinisch 70% Under året har Reinischs tjänstgöring till 30% (av heltid) finansierats av donationen, medan Vårdalinstitutet finansierat 20% och Medicinska fakultetens grundutbildningsanslag 20% (sekreterare i Nämnden för Arbetsterapeututbildning och magisterutbildning i arbetsterapi). Den andel av tjänstgöringen som finansierats av donationen har i huvudsak utgjorts av administrativt stöd till forskargruppschefen. Personal finansierad av andra externa bidragsgivare Professor Susanne Iwarsson 100% Iwarsson är forskargruppschef och på delegation av prefekt C. Ekdahl ansvarig för den verksamhet som finansieras av donationen (Bilaga 2). Därutöver är Iwarsson huvudman för ytterligare ett antal externa bidrag som finansierar forskare, doktorander och teknisk personal samt drift. Iwarssons befattning har under 2005 helt finansierats av Vetenskapsrådet/medicin, även om hon formellt tillträdde Maria och Seved Ribbings professur i äldrevård och gerontologi. Iwarsson har ägnat sig åt forskning och forskarutbildning, med vissa insatser i Medicinska fakultetens grundutbildning. Hon har vidare varit ordförande i Nämnden för Arbetsterapeututbildning och magisterutbildning i arbetsterapi och har haft en rad andra uppdrag, såväl nationellt som internationellt. Ytterligare fem forskare ingår i forskargruppen, samtliga engagerade i en rad projekt samt som handledare i forskarutbildning: Biträdande forskare, dr Agneta Fänge 80% Forskarassistent, dr Gunilla Carlsson 70% Universitetsadjunkt, dr Carita Nygren 40% Forskare, dr Åse Brandt anställd av Hjälpmedelsinst, Danmark Gästlärare, adj professor Ralf Risser 10% Två personer är engagerade för teknisk support och metodutveckling: Forskningsingenjör Björn Slaug 50% Universitetsadjunkt Arne Johannisson 10% Projektassistenter: Git Wilson Timanställd under första halvåret Christina Lind-Welander 50% 1/1-30/6, 1/10-31/12; 25% 1/9 30/9 Åtta doktorander är registrerade i Medicinska fakultetens forskarutbildning, med Iwarsson som huvudhandledare: Monica Werngren-Elgström Deltid Elizabeth Hedberg-Kristensson Deltid Pia Hovbrandt Deltid Charlotte Löfqvist Deltid Maria Valdemarsson Deltid Kerstin Wendel* Heltid Eva Månsson-Lexell Deltid Monika Vestling Deltid 10

11 Utöver de doktorander som ingår i forskargruppen är Iwarsson delhandledare för fyra forskarstuderande registrerade vid annan fakultet/universitet: Jenny Rosenkvist Emma Jansson Robert Ryning** Signe Tomsone Heltid, LTH Heltid, LTH Heltid, LTH Deltid, Riga Stradins University, Lettland * finansieras av anslag med Ståhl som huvudansvarig. ** finansieras av anslag med Iwarsson som huvudansvarig (se Bilaga 1). Arbetsformer Forskargruppens verksamhet är organiserad i en rad projekt, varav flera genomförs i samverkan med professor Ståhls forskargrupp, LTH. Flera av projekten är närliggande, vilket ger förutsättningar för synergieffekter, både vad gäller metodutveckling, utnyttjande av data och resultatproduktion. Doktorander och forskare samarbetar inom och mellan projekt, med stor flexibilitet. Handledningsmöten som involverar doktorander, handledare och konsulter är en mycket viktig arbetsform, men därutöver anordnas regelbundet projektspecifika workshops och seminarier efter behov. En gång per termin anordnas forskargruppsmöten tillsammans med Ståhls forskargrupp. Flera gånger per termin kallar forskargruppschefen samtliga post-docs till planeringsmöten, där förutom direkt arbetsplaneringsinriktade frågor också karriärplaneringssamtal utgör ett viktigt inslag. Forskargruppen deltar mycket aktivt i kunskapsförmedling och utbyte i samband med vetenskapliga konferenser, varvid tillfället alltid utnyttjas för möten med samarbetspartners från andra länder. FORSKNINGSPROJEKT Under denna rubrik sammanfattas de forskningsprojekt, såväl avslutade som pågående, som forskargruppen är engagerad i. Inledningsvis presenteras de projekt som har en mer generell socialgerontologisk inriktning, följda av ett par miljögerontologiskt inriktade projekt. Därefter följer presentationer av metodologiskt och/eller demonstrationsinriktade projekt, samtliga med fokus på tillgänglighet och säkerhet i fysisk miljö för äldre och personer med funktionshinder, såväl i boendemiljön som i samhället i stort. Merparten av dessa genomförs i nära samverkan med professor A. Ståhls forskargrupp vid LTH som också är huvudman för flera av projekten, med Iwarsson som medansvarig (se Bilaga 1). Vidare presenteras tre projekt av betydelse för kvalitetsutveckling inom äldrevården, särskilt rehabiliteringsverksamhet. Slutligen presenteras två rehabiliteringsinriktade projekt som inte har äldre som primär målgrupp utan tar sin utgångspunkt i olika sjukdomstillstånd, nämligen Multipel Scleros (MS) och stroke. Såväl MS som stroke är vanliga sjukdomar som om de drabbar i yngre åldrar vanligtvis i hög grad påverkar åldrandeprocessen. 11

12 Lund 80+ T. Svensson, G. Samuelsson, O. Dehlin Projektet omfattar även följande samarbetsprojekt, med Svensson som internationell koordinator: Reykjavik 80+ J. E. Jónsson et al.ekonomin säkrad för Fredericton 80+ B. Randall et al. Ekonomin säkrad för Klaipeda 80+ F. Stepukonis et al. Ekonomiska medel för de kommande åren kommer att sökas. Lund 80+ är en longitudinell studie med sekventiell design av äldre och åldrande från 80- års ålder. Studien omfattar medicinska, sociala och psykologiska variabler och deras samvariation. Projektet inleddes 1988 med undersökningar av personer tillhörande kohorten födda 1908 (för närmare beskrivning, se Verksamhetsberättelse år 2004). Arbetet har framskridit enligt planerna i alla fyra nationella delstudier. Under 2005 genomfördes i Sverige den artonde undersökningsomgången av personer födda 1908 vid 97-års ålder (N=3). Dessutom avslutades undersökningarna av den tredje vågen för kohorten födda 1913 (N=21), den andra vågen av kohorten födda 1918 (N=60), och den första vågen av individer födda 1923 (N=170). Dessutom genomfördes under året, i samarbete med professor I. Rahm-Hallberg, en intervjuundersökning av tio personer rörande deras inställning till död och döende. Databearbetning, analys och rapportering i form av artiklar i internationella tidskrifter pågår. Vidare har kvalitetssäkringsinsatser av databasen initierats, varvid Slaug engagerats för att genomföra nödvändiga åtgärder. En delstudie färdigställd under året visar att det inte fanns någon skillnad i överlevnad mellan personer som hade flera sjukdomar med få rapporterade symptom och de som endast hade en sjukdom men rapporterade många symptom, eller de som hade mycket sjukdom respektive mycket symptom. Enda skillnaden noterades mot den grupp som hade få sjukdomar och få symptom. De personer som hade mycket sjukdom men få symptom använde i högre utsträckning än de andra aktiva copingstrategier och rapporterade högre livstillfredsställelse. Det innebär att man genom intervention sannolikt skulle kunna hjälpa personer att tillägna sig mera handlingsinriktade strategier vid kriser, för att hjälpa dem att hantera problem på ett bättre sätt. Detta skulle kunna leda till högre livstillfredsställelse, trots flera sjukdomar, och ytterst kanske påverka överlevnaden positivt. En annan delstudie med syftet att studera vad som predicerar minnesförmåga visar att dålig hälsa och variabler som skolunderbyggnad och alkoholvanor påverkar såväl språkligt minne som episodminne. Fynden understryker vikten av att göra noggranna hälsoundersökningar av personer som börjar uppvisa påtagligt sviktande minne då detta är den faktor som kan påverkas i nutid och snabbast kan leda till effektiva interventioner. Teorier om åldrandet T. Svensson, J. Birren, G. Kanyon, W. Mader, & B. Randall Samarbetet i denna grupp syftar till att utveckla, vidareutveckla och diskutera nya teorier och teoriinriktningar inom gerontologin. Under år 2005 har möten i mindre konstellationer genom- 12

13 förts i Sverige och Kanada. Utöver teoriutveckling arbetar gruppen med att utveckla biografiska metoder för att studera åldrandet. Utöver att ett nytt bokprojekt diskuterats under året har inga konkreta resultat uppnåtts. Dalby 67+ : Personlighetsstruktur, hälsovariabler och sociala faktorer som prediktorer av ålderskarakteristika och mentala sjukdomar G. Samuelsson, B. Hagberg, O. Dehlin, C. McCamish-Svensson, G. Sundström. Projektets syfte är bl a att studera medicinska, psykologiska och sociala faktorer under äldreperioden, deras inbördes samband och predicerande förmåga vad avser ålderskarakteristika, anpassning och överlevnad (för närmare beskrivning, se Verksamhetsberättelse år 2004). Populationen från Dalby föddes och omfattar 192 personer. Under senare delen av 2005 vidtogs åtgärder för att säkra arkivering av råmaterial och databaser för framtiden. Under året analyserades och publicerades resultat om utvecklingen av mentala sjukdomar och dess påverkan på mortalitet. Analyserna visade att 38% utvecklade någon form av mental sjukdom före eller efter 67 års ålder, kvinnor oftare än män. Vanligaste diagnoserna efter 67 år var demens (10%), depression (8%) och neuros (6%). Sociala och psykologiska variabler var de starkaste riskfaktorerna för mental sjukdom. Mental sjukdom ökade markant risken för tidig död. Vidare analyserades betydelsen av änkestånd för överlevnad och utveckling av depression och ångest. Resultaten visade att bli änka eller änkling inte ökade dödsrisken och inte heller risken för att utveckla depression eller ångest. Vidare analyserades primärvårdskonsumtionen mellan 1969 och 1994 i relation till olika faktorer. Äldre personer med depressions- eller ångestdiagnos hade signifikant högre konsumtion av primärvård liksom personer som hade barn. Det fanns ingen signifikant könsskillnad i vårdkonsumtion vad gäller utbildningsnivå, social klass, inkomstnivå, rökningsmönster, body mass index, inte heller för de psykologiska variablerna teoretisk kompetens och självbild. Resultaten kan bidra till att utveckla den generella kunskapsbasen om åldrandeprocessen ur ett tvärvetenskapligt perspektiv, liksom till att studera förändringar av vård- och omsorgsbehov. Sådana kunskaper är av fundamental betydelse i planering och utveckling av äldrevården samt i utbildningssammanhang. Resultaten kan också utnyttjas i förebyggande arbete för äldre. Resultaten visar på betydelsen av tvärvetenskapliga kunskaper för att förstå åldrandet och de äldres livssituation. 100-åringsstudien International Centenarian Consortium (ICC) G. Samuelsson, B. Hagberg Projektet syftar till att identifiera 100-åringens särdrag vad avser medicinska, psykologiska och sociala kvaliteter och att relatera dessa till kända åldrandemodeller för att värdera de olika egenskapernas bidrag till hög levnadsålder. Projektet syftar också till att identifiera nationella och generella åldrandedeterminanter, vilket sker i samarbete mellan 100-årsstudier i åtta länder. Representanter från de åtta studierna anordnar regelbundet vetenskapliga möten för ömsesidigt utbyte av resultat och erfarenheter och för att möjliggöra tvärkulturella analyser års konferens genomfördes i Angra dos Reis, Brasilien, med medverkan av Samuelsson och Hagberg. En artikel om överlevnad efter 100 års ålder i relation till tvärvetenskapliga faktorer insändes under året. Analyserna visade att gott hälsotillstånd i form av ADL, body mass index och god 13

14 kognitiv förmåga vid 100 års ålder var de viktigaste faktorerna för lång överlevnad. Ärftliga faktorer och sociala relationer var av mindre betydelse. Vad gäller resultatens praktiska tillämpbarhet kan hävdas att resultaten från överlevnadsanalysen utgör bidrag till att utveckla den generella kunskapsbasen om åldrandeprocessen och dess orsaker ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Resultaten kan också utnyttjas i förebyggande arbetet för de allra äldsta. Livskvalitet bland äldre döva teckenspråksanvändare M. Werngren-Elgström, S. Iwarsson & O. Dehlin Under de senaste åren har nödvändigheten att ta hänsyn till utsatta grupper i den svenska befolkningen och deras varierande behov lyfts fram i rapporter och utredningar om utformningen av vård och rehabilitering av äldre. Teckenspråkliga döva exkluderas ofta från vetenskapliga undersökningar och kunskapen om deras hälsa, välbefinnande och deras vardagliga liv är därför bristfällig. Projektets övergripande syfte var att fördjupa förståelsen för och öka kunskapen om äldre teckenspråkliga dövas livskvalitet, i termer av olika hälsoaspekter och välbefinnande, deras vardagliga aktiviteter och sociala kontakter. Andra syften var att göra jämförelser med hörande äldre i dessa avseenden, samt att undersöka relationerna mellan livskvalitet, aktivitet och sociala kontakter hos målgruppen. Undersökningsgruppen bestod av 45 personer som intervjuades på teckenspråk. Sammanfattningsvis kan man konstatera att den studerade gruppen teckenspråkliga äldre döva rapporterade många sjukdoms- och depressiva symptom och var mer ADL-beroende, jämfört med äldre hörande, samtidigt som man angav höga värden avseende upplevd hälsa och välbefinnande. Doktorsavhandlingen som presenteras i april 2006 tillför ny kunskap om olika aspekter av äldre teckenspråkliga dövas livskvalitet. Resultaten pekar på betydelsen för äldre teckenspråkliga döva av att vara en del av dövgemenskapen och av att få utföra aktiviteter i en teckenspråklig omgivning även i hög ålder, vilket får konsekvenser för planering av hälso- och sjukvård för målgruppen, t ex rehabilitering och äldreboende på kommunal nivå. Den fysiska boendemiljöns betydelse för beroende i dagliga aktiviteter S. Iwarsson, C. Nygren, G. Wilson, G. Carlsson Ett urval äldre i ordinärt boende i Hässleholms kommun har följts under tio års tid (1994/ /5), med det övergripande syftet att undersöka samband mellan olika aspekter av boende och hälsa. Vid baslinjen var de 133 undersökningspersonerna år gamla. De som kunnat nås för uppföljning har intervjuats/bedömts med kvantitativ metodik vid ytterligare två tillfällen, efter sex (n=72) respektive tio år (n=34). Efter tio år har 14 personer dessutom deltagit i en kvalitativ djupintervjustudie. Därmed är datainsamlingen för projektet avslutad, men data från tioårsuppföljningen har ännu inte analyserats. Resultaten visar att det fanns miljöhinder i alla bostäder. Bland de vanligaste var t ex tvättställ placerade på höjd för stående, med vattenlås, skåp eller andra hinder undertill och avsaknad av plats för sittande köksarbete. Bland de miljöhinder som vållade mest tillgänglighetsproblem återfanns t ex avsaknad av stödhandtag i hygienutrymme, högt placerade väggskåp och djupa bänkskåp i kök, samt trappor och höga trösklar i bostadens entré. Vid sexårsuppföljningen rapporterade nästan samtliga att de var nöjda med sitt boende och få personer hade planer på att flytta. Förekomsten av miljöhinder var tämligen oförändrad över tid, medan ökad förekomst av funktionella begränsningar och användning av förflyttningshjälpmedel innebar att tillgänglighetsproblemen ökat i omfattning. 14

15 Redan vid baslinjen konstaterades statistiskt säkra samband såväl mellan tillgänglighetsproblem i bostaden och beroende av hjälp i dagliga aktiviteter (ADL) som mellan subjektivt välbefinnande och tillgänglighetsproblem. Uppföljningen efter sex år visade att såväl ADL-beroende som tillgänglighetsproblem ökat och samband mellan dessa variabler återfanns i likhet med vid baslinjen i den undergrupp av personer som bodde i bostäder med mest tillgänglighetsproblem. Resultaten är användbara för planering av boende och stödinsatser för äldre, t ex i form av bostadsanpassning, hjälpmedelsförsörjning, hemrehabilitering, hemsjukvård och hemtjänst. ENABLE-AGE S. Iwarsson, C. Nygren, A. Fänge, M. Valdemarsson, S. Dahlin Ivanoff, J. Sixsmith, S. Tomsone, G. Carlsson, P. Hovbrandt, C. Löfqvist, Å. Brandt, O. Schilling, B. Slaug, & V. Horstmann. Dessutom ytterligare medarbetare från professor H-W Wahls forskargrupp, University at Heidelberg, Tyskland, dr A. Sixsmiths forskargrupp, University of Liverpool, Storbritannien, och dr. Z. Széman, Institute of Sociology, Budapest, Ungern. Projektets övergripande syfte var att undersöka hur objektiva och subjektiva aspekter av hemmiljön samspelar med de allra äldstas upplevelse av hälsa, uttryckt som autonomi, delaktighet och välbefinnande. ENABLE-AGE finansierades under huvudsakligen av EU och koordinerades av LU, med Iwarsson som koordinator. Projektet involverade totalt äldre personer i Sverige, Tyskland, Storbritannien, Ungern och Lettland och omfattade en kartläggningsstudie, en kvalitativ intervjustudie samt en översikt över lagstiftning inom service, vård och boende för äldre. Kartläggningsstudien genererade en databas som innehåller variabler avseende objektiva och subjektiva aspekter av boendemiljö och hälsar. Detaljeringsgraden avseende boendevariabler är helt unik. Vid första intervjutillfället i Sverige inkluderades 397 ensamboende personer i Lund, Helsingborg och Halmstad, år gamla. Kartläggningsstudien baserades på ett undersökningsformulär som bestod av såväl välbeprövade som nyare bedömnings- och självskattningsinstrument och projektspecifika frågor, medan djupintervjustudien (N=189, varav 40 i Sverige) var inspirerad av grounded theory. Förutom den djupintervjustudie som planerades för ENABLE-AGE i sin helhet genomförde en doktorand i Iwarssons forskargrupp dessutom djupintervjuer med ytterligare 21 personer. Översikten av lagstiftning inom service, vård och boende för äldre baserades på granskning av litteratur, rapporter och lagar inom respektive land, följt av en strukturerad jämförelse mellan länderna. Vi har hittills publicerat översiktliga beskrivningar av projektet samt en artikel där vi beskriver erfarenheter och utmaningar i forskning om äldres boende och hälsa som involverar flera länder. Vidare har vi skrivit ett par metodologiska artiklar som beskriver grundläggande vetenskapliga kvaliteter men också belyser utmaningar i forskningsprocessen. Resultaten av de första empiriska artiklarna visar på samband mellan omfattningen av tillgänglighetsproblem och aktivitetsrelaterade aspekter av användbarhet. Personer som bodde i mer tillgängliga bostäder skattade hemmet som mer användbart och meningsbärande i förhållande till sina dagliga aktiviteter och de uppgav lägre grad av externa kontrollmekanismer i hur de hanterade sin boendesituation. Nästa steg blev att studera sambanden mellan subjektiva och objektiva boendefaktorer å ena sidan och hälsoaspekter å den andra. Resultaten visar att personer som bodde i mer tillgängliga bostäder och upplevde hemmet som meningsbärande och användbart samt i låg omfattning tillskrev externa kontrollmekanismer betydelse var mer oberoende i ADL och rapporterade högre välbefinnande. Även om det finns skillnader på detaljnivå visar resultaten att mönstren i sam- 15

16 spelet mellan de olika boende- och hälsovariablerna är likartade i de fem länderna. När det gäller boendestandard, förekomst av fysiska miljöhinder och tillgänglighetsproblem i bostaden och dess närmaste omgivning visar resultat baserade på personer och deras bostäder i Sverige, Tyskland och Lettland att olika slag av reglage/handtag som kräver god handfunktion (i kök och hygienutrymmen) var de vanligast förekommande miljöhindren. Omfattningen av tillgänglighetsproblem skiljde sig inte åt mellan de tre länderna och förändrades inte heller under den ettåriga uppföljningsperioden. En betydande andel av de enskilda miljöhinder som vållade mest tillgänglighetsproblem var desamma i de tre länderna. Resultaten av de svenska kvalitativa intervjuerna visar att hemmet är en viktig plats för de allra äldsta och ökar i betydelse i takt med att funktionsförmågan avtar. Hemmet har stor betydelse för upplevelsen av delaktighet, såväl i samhället som i nära sociala relationer och vardagliga aktiviteter. Vi har också publicerat en studie som beskriver rapporterade behov, innehav och användande av tekniska hjälpmedel i de fem länderna. Resultaten visar på skillnader mellan Väst- och Östeuropa, där äldre i ffa Sverige rapporterar högre behovstillfredsställelse och användning av tekniska hjälpmedel än äldre i Lettland och Ungern. Särskilt rollatorn utmärker sig som ett hjälpmedel som är betydligt vanligare i Sverige än i övriga länder. Såväl nationellt som internationellt är projektet ENABLE-AGE ensamt i sitt slag och den kunskap som utvecklas kan utgöra underlag för utveckling av boende som främjar äldres autonomi, delaktighet och välbefinnande. Vidare genererar projektet kunskap om bedömnings- och analysmetoder för direkt tillämpning i vård och omsorg för äldre, särskilt rehabilitering. Planering av bostadsanpassningar - Tillämpning av vetenskaplig metodik i kommunal verksamhet S. Iwarsson, A. Fänge, B. Slaug, R. Risser & A. Johannisson. Projektets mål var att demonstrera och implementera vetenskaplig metodik för bedömning och analys av fysisk miljö i samband med bostadsanpassningar (BA) i kommunal verksamhet. Samtliga arbetsterapeuter i Kristianstads kommun utbildades för att kunna genomföra datainsamling och analys med instrumentet Housing Enabler. BA-ärenden registrerades successivt i en kommungemensam databas, med syftet att successivt ta fram underlag för beslut inom ramen för den kommunala bostadsförsörjningen för personer med funktionshinder. Vidare syftade projektet till att utveckla kvaliteten i arbetsterapeuternas handläggning av BA-ärenden. Informationsspridning inom och utanför kommunen har varit en viktig del, t ex till teknisk förvaltning, byggherrar, fastighetsägare och pensionärsorganisationer. Projektet har genererat viktig kunskap om möjligheter och utmaningar i processer som syftar till att omsätta forskningsmetodik till praktisk verksamhet. Utmaningarna rörde t ex användning av IT, attityder till FoU-arbete samt omsättandet av insamlade data till praktiskt användbara planeringsunderlag. I syfte att penetrera problematiken ytterligare genomfördes också fokusgruppsintervjuer med arbetsterapeuterna. Politiker och tjänstemän i kommunens Omsorgsförvaltning är mycket tillfredsställda med projektet och dess resultat och man har beslutat sig för att fortsätta använda metodiken efter projektets slut. Projektet avslutades vid årsskiftet och resultaten presenterades vid en välbesökt konferens i Kristianstad i januari Databearbetning och vetenskaplig publicering fortsätter under Resultaten förväntas stimulera utvecklingen av samverkan mellan forskare och praktiker, vilket på sikt bör kunna påverka kvaliteten i kommunal hälso- och sjukvård samt t ex bostadsförsörjning för äldre i positiv riktning. 16

17 Offentliga miljöer som stödjer aktivitet och hälsa Metodutveckling för bedömning av tillgänglighet i fysisk miljö S. Iwarsson, G. Carlsson, A. Ståhl, R. Ryning, A. Fänge, C. Nygren, O. Schilling, & B. Slaug. Svensk lagstiftning föreskriver sedan länge att den fysiska miljön ska vara tillgänglig och användbar för alla. Det finns fortfarande brister och behovet av tillförlitliga bedömnings- och analysmetoder som underlag för samhällsplaneringen är stort. Projektet syftar till utveckling av metodik för bedömning och analys av tillgänglighetsproblem, för att påskynda utvecklingen av stödjande miljöer för aktivitet och hälsa mot visionen Ett samhälle tillgängligt för alla. Målgruppen är personer med funktionshinder, såväl yngre som äldre, och projektet avgränsas till offentlig utemiljö och offentliga lokaler i närmiljön i lokalsamhället. Projektet omfattar även begrepps- och teoribildning. Projektet omfattar fyra delar med det sk Enablerkonceptet som grund; tre delar för utveckling av bedömningsinstrument och analysmetodik och en del för programvaruutveckling. Delprojekten baseras på analyser av befintliga datamaterial, medan brukare och professionella experter medverkar i ny datainsamling i form av deltagande observationer och fokusgruppsintervjuer. De första resultaten av projektet kommer att presenteras under Kom så går vi! Ett projekt för tillgänglighet, trygghet och säkerhet i äldres utemiljö (Finansieras av anslag med Ståhl som huvudansvarig, se Bilaga 1) A. Ståhl, S. Iwarsson, G. Carlsson & P. Hovbrandt Tillgänglig och säker utemiljö ökar möjligheterna för äldre personer att leva ett självständigt liv med hög livskvalitet - det handlar om att kunna ta sig själv till affären, ta en promenad eller att ta bussen till en god vän. För att kunna förbättra brister i utemiljön är det viktigt att få en samlad uppfattning om vad äldre personer finner problematiskt och hur det påverkar deras vardag. Projektet bygger på att äldre i ett bostadsområde i centrala Kristianstad engageras i kartläggningen av problem och brister och medverkar i utformningen av sin lokala miljö avseende tillgänglighet, trygghet och säkerhet. Projekt genomförs i samarbete mellan Vägverket Region Skåne, Kristianstads kommun och forskare vid LU. Projektet löper under fem-sex år, med början Data som beskriver problem i äldres utemiljö har samlats in med hjälp av en enkätstudie, deltagande observationer och forskningscirklar. Aktörer i projektet (inklusive äldre boende i området) har tillsammans tagit fram en lista på prioriterade åtgärder. Resultaten visar att det finns en mängd brister i utemiljön som de äldre själva identifierat, men merparten kan åtgärdas med relativt begränsade insatser. Åtgärderna genomförs av Kristianstads kommun under 2005 och omfattar t ex breddning av trottoarer, utplacering av bänkar och flyttning av parkeringsplatser. Åtgärderna och processen kommer att utvärderas av forskarna under Projektet har visat att det är möjligt att aktivt engagera äldre personer i processer som syftar till hälsofrämjande insatser i deras egen närmiljö. Resultaten och beskrivningen av arbetsprocessen röner stor uppmärksamhet, såväl bland forskare som bland politiker och samhällsplanerare. 17

18 Synskadeproblematik i byggd utemiljö (Finansieras av anslag med Ståhl som huvudansvarig, se Bilaga 1) A. Ståhl, E. Jansson, S. Dahlin Ivanoff, J. Ahl & S. Iwarsson Vår lagstiftning ställer krav på att allmän platsmark och tomtmark skall utformas så att den blir tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Orienterbarhet för synskadade är ett mycket komplext ämne då gruppen synskadade på intet sätt är homogen; olika personer har högst individuella uppfattningar om bl a rumslighet och kontrastverkan. Olikheterna beror inte enbart på olikheter i synförmåga, utan också på rehabilitering och typ av hjälpmedel, mm. Ökad kunskap om hur olika detaljer i gångmiljön liksom mötet med andra trafikanter och transportslag (cykel, bil, buss och tåg) skall vara utformade för att på ett tillfredställande sätt möta synskadades behov av orientering och varning är angelägen. Projektets syfte är att genom systematiska studier ta fram underlag för att användas i Vägverkets och Banverkets kontinuerliga arbete med förbättring av råd för miljöutformning som bidrar till att göra den byggda utemiljön mer tillgänglig. Den första delstudien är en omfattande enkätstudie till synskadade personer, där en undergrupp utgörs av äldre. Syftet är att kartlägga vilka problem brukarna själva upplever såväl i vardagen i stort som specifikt vid förflyttning utomhus. Uppläggningen av projektet ger en växelverkan mellan mer omedelbara bidrag till väg- och järnvägsmiljöns utformning och en långsiktig kunskapshöjning. Projektet startades under 2005 men de första resultaten väntas först under kommande år. Erfarenheterna från projektet skall successivt implementeras och utvärderas i pågående samarbetsprojekt med Borlänge kommun och SINTEF i Norge. Tillgänglighet i kollektivtrafiken för personer med kognitiva funktionshinder kartläggning, metodutveckling och innovativa IT-lösningar (REKO) (Finansieras av anslag med Ståhl som huvudansvarig, se Bilaga 1) A. Ståhl, S. Iwarsson, G. Johansson, J. Rosenkvist, K. Wendel, M. Wallergård, B. Slaug, R. Risser, J. Risberg, J. Lexell, & H. Pessah-Rasmussen. Projektet fokuserar tillgänglighet i trafikmiljö för personer med kognitiva funktionshinder. Det övergripande syftet är att generera grundläggande kunskap avseende tillgänglighetsproblem i markbunden kollektivtrafik samt utveckla metodik och presentera förslag till innovativa lösningar. Projektets mål är dels att kartlägga resvanor, behov och tillgänglighetsproblem i markbunden kollektivtrafik bland personer med kognitiva funktionshinder, dels utveckla metodik för sådana studier. Projektet är tvärvetenskapligt med betydande inslag av brukarmedverkan. Tre doktorander arbetar med olika delstudier. Den primära undersökningsgruppen utgörs av 84 personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke; merparten är äldre. Nästan samtliga hade grundläggande förflyttningsförmåga och bodde i vanliga bostäder ute i samhället. Hittills uppnådda resultat visar att de vanligaste kognitiva nedsättningarna var uppmärksamhet, språk, konstruktionsförmåga och logik. Vidare hade 41% av de undersökta personerna också depressionssymptom i en sådan omfattning att depression kan misstänkas och många hade också fysiska funktionsnedsättningar. En tredjedel av dem som före sin stroke rest med buss eller tåg reste två år senare i mindre omfattning och nästan hälften reste då inte alls med sådana färdmedel. Vidare har personer med stor vana av målgruppen deltagit i fokusgruppintervjuer. Resultaten visar att faktorer i den fysiska miljön liksom personer i omgivningen påverkar förutsättningarna för personer med kognitiva funktionsnedsättningar att resa kollektivt. Vidare 18

19 påverkar självförtroende, självbild och önskan att vara en normal samhällsmedborgare personernas förutsättningar för att resa med buss och tåg. Det gavs också exempel på strategier för att överkomma hindren, t ex för att hitta rätt och hålla reda på aktuell tid. De första resultaten kommer att publiceras under Samtidigt kommer ytterligare delstudier att genomföras, t ex för kartläggning av hindrande och underlättande omgivningsfaktorer i ressituationen. Under 2005 har doktoranderna också genomfört en litteraturstudie. På uppdrag av European Conference of Ministers of Transports (ECMT) har Ståhl & Iwarsson sammanfattat delar av litteraturstudien jämte resultaten från ett tidigare genomfört EU-projekt (MAPLE) i en rapport. Resultaten visar att kunskapen om målgruppens förutsättningar att resa med kollektivtrafik är ytterst begränsad och endast få systematiska åtgärder har vidtagits för att förbättra deras situation. Det pågående projektet är unikt i sitt slag, såväl nationellt som internationellt, och kommer att leda till kunskaps- och metodutveckling som förväntas öka medvetenheten om de svårigheter som personer med kognitiva funktionsnedsättningar möter i kollektivtrafiken. Vilken nytta har man av rollator och elrullstol? Å. Brandt, S. Iwarsson & A. Ståhl Rollator och elrullstol är vanliga hjälpmedel för att understödja delaktighet hos personer med nedsatt gångförmåga. Kunskapen om vilken nytta brukarna har av sina hjälpmedel är dock otillräcklig. Projektet syftade till att undersöka nyttan av hjälpmedlen ur brukarperspektiv. Studierna genomfördes i Danmark; flertalet av deltagarna var äldre personer. Resultaten visar att brukarna använde sina hjälpmedel i stor omfattning och var nöjda med dem, vilket innebär att denna slags hjälpmedelsförsörjning är viktig såväl ur brukar- som samhällsperspektiv. Resultaten visar också att en del av dem som använde rollator (särskilt kvinnorna) hade problem att hantera sitt hjälpmedel. De som använde elrullstol rapporterade att hjälpmedlet inte kunde användas för allt det man egentligen ville göra och en del brukare var mindre nöjda med service och uppföljning. Vidare framkom det att hinder i den fysiska miljön ofta begränsade brukarnas delaktighet i samhället, trots hjälpmedlen. Resultaten är av stort värde för kvalitetsutveckling av hjälpmedelsförsörjning och arbetsterapeutisk intervention. Vidare ledde projektet till betydelsefull metodologisk och begreppsmässig utveckling; förflyttningsrelaterad delaktighet utgör grunden för kommande studier inom området (se NAME, s 17). Projektet är avslutat och rapporterades i en doktorsavhandling som försvarades i februari Äldres upplevelser av medverkan i förskrivningsprocessen och användning av förflyttningshjälpmedel E. Hedberg-Kristensson, S. Dahlin Ivanoff & S. Iwarsson Antalet äldre personer ökar successivt och åldersförändringar och sjukdomar leder ofta till nedsatt förflyttningsförmåga. Förflyttningsförmåga är en grundläggande förutsättning för att klara av vardagsaktiviteter både inom- och utomhus och förskrivning av förflyttningshjälpmedel, t ex käpp, rollator eller rullstol, är en vanlig åtgärd inom kommunal hälso- och sjukvård. Projektet syftade till att undersöka äldres upplevelser av medverkan i förskrivningsprocessen och användning av förflyttningshjälpmedel. Projektet genomfördes i två skånska kommuner och inkluderade 22 äldre hjälpmedelsbrukare som deltog i fokusgruppintervjuer. Resultaten visade att merparten av deltagarna endast deltagit passivt i förskrivningsprocessen; de hade t ex lyssnat 19

20 på förskrivaren utan att ställa några frågor och hade inte provat att använda förflyttningshjälpmedlen i aktuell miljö. Resultaten indikerar att inställningen till och användningen av förflyttningshjälpmedel påverkas av äldre personers acceptans, känslor av skepticism och skam och omgivningens attityder. Resultaten visar också att äldre använder sina hjälpmedel på flera olika sätt, separat eller kombinerat; som gångstöd, sittstöd, att bära med och som träningsstöd. De upplever också hinder som motverkar vardagliga aktiviteter men beskriver strategier som de utvecklat i samband med att de börjat använda hjälpmedlen. Projektet lyfter fram kunskap som kan bidra till kvalitetsutvecklingen inom kommunal hälso- och sjukvård, i synnerhet inom äldrerehabilitering. Resultaten kommer inom kort att presenteras i en licentiatavhandling. NAME Ett instrument för studier av effekten av användningen av förflyttningshjälpmedel Å. Brandt, C. Löfqvist, K. Samuelsson, A-L. Salminen, T. Hurnasti, T. Sund, I. Jonsdottir & S. Iwarsson. Intervjuinstrumentet NAME (Nordic Assisted Mobility Evaluation) utvecklades för att möjliggöra studier av effekten av användningen av förflyttningshjälpmedel, dels avseende förflyttning som sådan, dels avseende s k förflyttningsrelaterad delaktighet. NAME har utvecklats inom ramen för ett nordiskt samarbete och ska kunna användas av såväl personal inom kommuner och landsting som av forskare. Instrumentet syftar till att ta fram data och resultat som kan användas för kvalitetsutveckling och prioritering av hjälpmedelsåtgärder. NAME utvecklades under en stegvis process där hjälpmedelsbrukare, forskare och praktiker i de nordiska länderna samverkade och prövade framväxande versioner av frågeformulären. Projektet avslutades under 2005 och resulterade i publicering av instrument och manual på de nordiska hjälpmedelsinstitutens webbsidor. NAME finns nu på fem språk och är tillgängligt för användning utan kostnad. Den svenska copyrighten innehas av LU och Hjälpmedelsinstitutet, med Iwarsson som kontaktperson. Vetenskaplig dokumentation av utvecklingsprocessen kommer att slutföras under NUH har beviljat medel för reliabilitetstestning, vilket innebär att ett nytt delprojekt kommer att startas under våren Dagliga livets aktiviteter betydelse och förmåga hos personer med Multipel skleros (MS) E. Månsson-Lexell, J. Lexell & S. Iwarsson MS är en neuroinflammatorisk, demyeliniserande sjukdom som påverkar personens möjligheter att leva ett välfungerande liv. Trots att MS är en av de vanligaste orsakerna till funktionshinder är kunskapen om sjukdomens konsekvenser för förmågan att utföra och vara engagerad i dagliga aktiviteter (ADL) begränsad. Projektets övergripande syfte är att öka kunskapen om aktivitetsutförande hos personer med måttlig till svår MS. Under 2005 slutfördes en delstudie i syfte att detaljerat beskriva aktivitetsproblem. Fyrtiosju MS-patienter rapporterade problem i en mängd aktiviteter och vanligast var aktiviteter relaterade till hushållsgöromål, personlig vård och förflyttning. Personerna skattade generellt aktiviteternas betydelse högt medan skattningen för utförande och tillfredsställelse var låga. Slutsatsen blev att personer med MS anger en bred variation av aktivitetsproblem men att de värderar möjligheten att utföra dessa aktiviteter högt. Nu pågående delstudierna har en kvalitativ ansats och genomförs med djupintervjuer. En del- 20

21 studie syftar till att beskriva erfarenheter av engagemang i dagliga aktiviteter medan den andra studien kommer att beskriva betydelsen av rehabilitering för förmågan att anpassa aktivitetsförmågan. Projektet kommer att få betydelse för kvalitetsutveckling av rehabiliteringsinsatser för MS-patienter. Åter i arbete efter stroke M. Vestling, E. Ramel & S. Iwarsson Stroke är en av de vanligast förekommande och mest resurskrävande sjukdomarna i Sverige. Cirka 20% av alla som insjuknar är i yrkesverksam ålder, men ca 25% av dessa är sjukskrivna /sjukpensionerade innan insjuknandet. Återhämtningen efter stroke är en långvarig process och utgången är svår att prognostisera, beroende på den ofta mycket komplexa bilden av funktionshinder. Oberoende är huvudmålet för rehabiliteringsinsatser, med återgång till arbete som en viktig del. Hindren kan dock vara många, t ex brist på kunskap om funktionsnedsättningarna och konsekvenser av sådana, såväl hos individen som hos anhöriga och arbetsgivare. Flertalet studier om konsekvenser efter stroke belyser funktionsnedsättningar och begränsad förmåga till dagliga aktiviteter (ADL) med fokus på personlig hygien, ätsituationer, på/ avklädning och förflyttning. En förklaring kan vara att medelåldern vid insjuknande är hög, varför fokusering på produktiva aktiviteter inte anses vara aktuell. Många insjuknar dock i yrkesverksam ålder varför det även behövs forskning med inriktning mot arbete. Projektets övergripande syfte är att fördjupa kunskapen om vilka faktorer som har betydelse för arbetsåtergång efter stroke, vilket förväntas leda till förbättrad individuell rehabilitering med ökad arbetslivsrelevans och återgång i arbete. Projektet inriktas mot livstillfredsställelse och välbefinnande efter stroke, indikatorer för arbetsåtergång, arbetets betydelse samt individens upplevelser under arbetsträning inför återgång i arbete. Projektet omfattar såväl kvantitativa som kvalitativa delstudier. Resultaten visar t ex att gångförmåga, tjänstemannayrke och bibehållen kognitiv förmåga är indikatorer för återgång till arbete. Under 2005 djupintervjuades ett antal personer och insamlade data är nu under bearbetning. GÄSTFORSKARE/-STUDERANDE Iwarsson har under året anordnat två gästforskarveckor, varvid dr O. Schilling, University at Heidelberg i Tyskland och doktorand S. Tomsone, Riga Stradins University i Lettland, vistats i Lund och arbetat tillsammans med forskargruppen. Samarbetet har flera syften: metodutveckling inom ramen för Enablerkonceptet, analys och bearbetning av data från ENABLE-AGE, samt stöd åt och handledning av Tomsone i hennes avhandlingsarbete. Under gästforskarveckorna anordnades doktorandseminarier tillsammans med Sektionen för arbetsterapi och dr Schilling genomförde ett seminarium på LTH, gemensamt för Iwarssons och Ståhls forskargrupper. I mars vistades Iwarsson tre dagar i Heidelberg, Tyskland, för samarbete med professor H-W Wahls forskargrupp i enlighet med beskrivningen ovan. Vidare har flera nordiska forskarmöten genomförts inom ramen för projektet NAME. Det ska också noteras att professor Risser under året varit knuten till forskargruppen. Han är också anställd som adj professor vid LTH, men är i huvudsak verksam i Österrike där han dels driver ett eget företag, dels är knuten till universitetet i Wien. Svensson hade under tre månader en magisterstudent från Universitetet i Zürich som gäststuderande (F. Luschinger), varvid han fungerat som handledare i hennes arbete baserat på projektet Lund