Regional trafiksäkerhetsplan för Norrbottens län och Västerbottens län

Transkript

1 Regional trafiksäkerhetsplan för Norrbottens län och Västerbottens län Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Övertorneå Överkalix Arjeplog Sorsele Arvidsjaur Boden Älvsbyn Kalix Luleå Haparanda Piteå Storuman Malå Norsjö Skellefteå Vilhelmina Lycksele Vindeln Dorotea Åsele Bjurholm Vännäs Umeå Robertsfors Nordmaling Ett gemensamt program för ökad trafiksäkerhet i Region Norr. Vägverket Region Norr Box Luleå

2 INNEHÅLL 1 Trafiksäkerhetsplanens mål, roll och struktur Utgångspunkter Transportpolitiska mål och beslut Trafiksäkerhetsläget i Norrbottens län och Västerbottens län Externa aktörers förväntningar på samarbetet inom trafiksäkerhetsområdet Mål och verksamhetsstrategi för ökad trafiksäkerhet Mål Verksamhetsstrategi Åtgärdsprogram Övergripande åtgärder Prioriterade användningstillstånd Åtgärder på det statliga vägnätet Fysiska åtgärder på breda högtrafikerade vägar Fysiska åtgärder på övrigt vägnät Åtgärder för att sänka reshastigheten Åtgärder på det kommunala vägnätet Trafiknykterhet Bilbältesanvändning Cykelhjälm Fordon Övriga åtgärder Räddning, vård och rehabilitering Säker mopedtrafik Bedömda användningstillstånd och trafiksäkerhetseffekter år Förkortningar definition VN Vägverket Region Norr P Polismyndigheterna K Kommunerna Lst Länsstyrelserna L Landstingen AH Automatisk hastighetsövervakning med kamera ISA Intelligent Speed Adaptment system (stödsystem för hastighetsanpassning) Crash recorders Datalogg om kollisionshastighet

3 1 Trafiksäkerhetsplanens mål, roll och struktur Den regionala trafiksäkerhetsplanen för Norrbottens län och Västerbottens län är en del av den nationella väghållningsplanen för åren , vilken regeringen i mars 2002 gav direktiv till Vägverket att upprätta. Trafiksäkerhetsplanen omfattar perioden och beskriver det trafiksäkerhetsarbete som erfordras för att uppnå målet om högst 19 dödade i trafiken sammantaget i Norrbottens län och Västerbottens län, vilket är regionens andel av det nationella målet om högst 270 dödade i trafiken i Sverige år Vägverket är sektorsansvarig för trafiksäkerheten i vägtransportsystemet. Sektorsansvaret innebär att Vägverket förutom att genomföra trafiksäkerhetshöjande insatser i egen regi även ska driva på övriga aktörer inom sektorn mot uppfyllandet av trafiksäkerhetsmålen. Trafiksäkerhetsplanen omfattar därför det samlade trafiksäkerhetsarbetet i sektorn i Norrbottens län och Västerbottens län, men även kommentarer om vad som erfordras på nationell nivå för att trafiksäkerhetsmålet för år 2007 ska uppnås. Syftet med trafiksäkerhetsåtgärder är primärt att rädda liv men också att skapa säker framkomlighet som möjliggör upprätthållandet av en god framkomlighet i ett långsiktigt hållbart vägtransportsystem. Trafiksäkerhetsplanen utgår från de användningstillstånd som är nödvändiga för att trafiksäkerhetsmålen ska nås. Med användningstillstånd menas exempelvis hastighetsnivåer, cykelhjälmsanvändning m.m. De åtgärder som erfordras för att uppnå användningstillstånden kan antingen vara indirekta, d.v.s. syfta till att påverka andra att vidta åtgärder, eller direkta som utbyggnad av mitträcken. Trafiksäkerhetsplanen utgör underlag för berörda aktörers årliga verksamhetsplanering vid vilken åtgärder prioriteras och resurssätts. 2 Utgångspunkter 2.1 Transportpolitiska mål och beslut Riksdagen beslutade i oktober 1997 att nollvisionen ska utgöra det långsiktiga målet för trafiksäkerheten inom vägtransportsystemet. Målet är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Som etappmål angavs att antalet dödade i vägtrafiken ska halveras fram till utgången av år 2007 räknat från 1996 års nivå och uppgå till högst 270 personer. I och med riksdagens beslut om nollvisionen förändrades synen på ansvar i vägtransportsystemet. Den enskilde trafikanten är ansvarig för att följa lagar och bestämmelser och systemutformaren är ansvarig för den inbyggda säkerheten i systemet, dvs. att utforma systemet så att det blir säkert. Om den enskilde trafikanten av olika skäl inte följer spelreglerna faller ansvaret för att skydda människor tillbaka på den som utformar systemet. Nollvisionen innebär att medan det är lika viktigt som alltid att förebygga olyckor, så ska systemet utformas med utgångspunkt från att de ändå kommer att inträffa. Systemet ska därför vara utformat så, att det är tolerant mot människan även då en olycka inträffar. Av det skälet ska människans biologiska tolerans användas för att dimensionera och utforma systemet i sin helhet. Detta är en icke tidigare använd princip inom trafiksäkerhetsområdet, men den liknar vad som gjorts på miljöområdet i form av kritiska belastningsgränser. Det finns klara samband mellan systemets utformning, användningen av systemet och dess säkerhetsnivå. Trafiksäkerheten påverkas av den hastighet (påverkas av t.ex. gällande hastighetsgränser) och storleken på den massa (påverkas av t.ex. fordonens storlek) som rör

4 sig i systemet. Hastigheten och massan skapar den energi (krockvåld) som riktas mot människokroppen vid en eventuell olycka. För att skapa en säker trafik bör man utforma: fordonen (massa och förmåga att absorbera energi) vägarna (förmåga att begränsa inbromsningen och absorbera energi) och användningen (t.ex. hastighetsval som kan påverkas via regler och övervakning samt användning av utrustning med förmåga att absorbera energi) av systemet på sådant sätt att säkerhet uppnås med en god framkomlighet. Ett annat sätt att åstadkomma säker trafik är att ensidigt sänka den högsta tillåtna hastigheten i systemet. Detta skulle dock medföra längre restider i vägtransportsystemet. 2.2 Trafiksäkerhetsläget i Norrbottens län och Västerbottens län År 2002 omkom 30 personer i 23 dödsolyckor i Norrbottens län och 20 personer i 13 dödsolyckor i Västerbottens län. Trenden över en 10-årsperiod för antalet dödade i vägtrafiken i Norrbottens län och i Västerbottens län sammantaget är svagt neråtgående. Antalet dödsolyckor ligger på ungefär samma nivå 2002 som tidigare år medan det är betydligt fler inblandade personer i varje olycka Trendlinje Mål år Mål år Figur 1. Antal dödade personer i vägtrafiken Norrbottens län och Västerbottens län (rullande 12-månaders värde). I de djupstudier Vägverket genomfört av inträffade dödolyckor kan man utläsa att närmare hälften av de som dödades i trafiken åren var obältade och i nära var fjärde dödsolycka var föraren alkohol- eller drogpåverkad med en promillehalt som klart indikerar betydande alkoholproblem. När det gäller olyckor med dödade och svårt skadade i trafiken är singelolyckor, mötesolyckor, korsande olyckor och olyckor med oskyddade trafikanter de vanligaste olyckstyperna. Som oskyddade trafikanter är barn och äldre överrepresenterade i statistiken. Omkring 20 % av dödsolyckorna i regionen sker på det kommunala vägnät. Dödsolyckorna följer tydligt flödet på vägarna. Ju mer trafik ju fler dödade. Tydligast är det för mötesolyckor, där ett mycket begränsat vägnät står för de flesta dödsolyckorna. Att åtgärda det vägnätet med mittseparation är ett mycket effektivt sätt att snabbt rädda många liv.

5 Dödade Andel dödade i Mötes/omkörningsolyckor, % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 80%, ÅDT> %, ÅDT> %, ÅDT> %, ÅDT>8000 0% 20% 40% 60% 80% 100% Vägnät Figur 2. Källa OLY/VITS Dödade (Hela Sveriges statliga vägnät exklusive motorväg) (ÅDT=antal fordon per årsmedeldygn) Om inga åtgärder vidtas förväntas 42 personer omkomma i vägtrafiken i Norrbottens län och Västerbottens län sammantaget år (Vägverkets prognos enligt beräkningsmodell där hänsyn tagits till en årlig trafikökning av 1 % för personbilstrafiken och 2 % för den tunga trafiken). 2.3 Externa aktörers förväntningar på samarbetet inom trafiksäkerhetsområdet Vägverket Region Norr genomförde under år 2001 en undersökning av vilka förväntningar externa aktörer har på samarbetet inom trafiksäkerhetsområdet. De aktörer som ingick i undersökningen var kommunerna, polisen och landstingen. Resultatet av undersökningen visar att samarbetet i stort fungerar bra men att det finns förbättringsområden. Här nedan följer en redovisning av resultatet uppdelat per aktör. Kommunerna Vägverket Region Norr betraktas som initiativtagare till de Överenskommelser i sektorsfrågor som finns mellan Vägverket Region Norr och varje enskild kommun, och detta har skapat förväntningar hos kommunerna om samarbete. De flesta kommunerna har Vägverket som den dominerande samarbetsparten men man önskar ytterligare samarbete med Vägverket. I överenskommelsen ingående områden kan samarbetet utvecklas genom en utökad/breddad dialog; ett utökat samråd anpassat efter lokala förutsättningar och varje enskild kommuns behov. Kommunerna efterfrågar bland annat att Vägverket i någon form ingår i de lokala grupper som finns etablerade där kommun, polis och andra är representerade. Den bild som framträder är att inom områden som kommunerna har låg kännedom om efterfrågas inledningsvis råd och information, och i ett senare skede expertstöd. De kommuner som befinner sig i genomförandefasen efterfrågar ekonomiskt stöd. De större kommunerna önskar experthjälp främst avseende säkrare trafik för gående och avseende ny svensk teknik. De mellanstora kommunerna önskar utbildningsstöd för att få trafikanterna att ta ansvar och respektera gällande trafikregler. Utbildning önskas också om kvalitetssäkring av transporter och ny svensk teknik. De små kommunerna efterfrågar råd inom alla områden men främst inom kollektivtrafik, kvalitetssäkring av transporter samt avseende att få trafikanterna att ta sitt ansvar. För åtgärder inom det sistnämnda området vill de små kommunerna även ha ekonomiska bidrag.

6 Kommunerna vill även ha tillgång till verktyg som STRADA 1 i sitt arbete med att följa upp och analysera inträffade personskadeolyckor på det kommunala vägnätet. Polisen Undersökningen visar att polisen önskar en bättre dialog och samarbete med Vägverket på lokal nivå avseende väghållning och trafiksäkerhetsfrågor. Det samarbete som idag finns upparbetat mellan polisen och Vägverket existerar oftast på regional nivå samt med trafikpolisen i båda länen. Samarbetet formuleras årligen i skriftliga överenskommelser med respektive länspolismyndighet och upplevs utgöra en bra grund för det operativa samarbetet. Det finns ett uttalat behov från närpolisen om utbildning i trafiksäkerhetsfrågor. Utbildningstillfällen har genom åren anordnats av Vägverket men man kan av närpolisens svar dra slutsatsen att målgruppen inte alltid varit den rätta, och att tillvägagångssättet för att möta behovet av utbildning behöver utvecklas. Undersökningen har visat att polisen, vid bedömningar om var trafiksäkerhetsproblemen i polisdistriktet finns, ofta förlitar sig på egna erfarenheter och bedömningar, och mer sällan använder sig av statistik eller analyser av trafikolyckorna i området. I arbetet att effektivt följa upp och analysera inträffade personskadeolyckor är det viktigt att informera om och skapa tillgång till STRADA för de enskilda polisdistriktena. Landstingen De Överenskommelser i sektorsfrågor som finns mellan Vägverket Region Norr och både Västerbotten läns och Norrbotten läns landsting utgör en bra grund för att kunna utveckla samarbetet i bl a trafiksäkerhetsfrågor. Landstingen har som samhällsaktör stora möjligheter att aktivt bidra till konkreta trafiksäkerhetsåtgärder och det finns därför en stor potential för Vägverket Region Norr att utveckla samarbetet. Dessutom besitter landstingen stora informationsmängder om effekter av dålig trafiksäkerhet som bättre borde kunna nyttjas i trafiksäkerhetsarbetet. 3 Mål och verksamhetsstrategi för ökad trafiksäkerhet 3.1 Mål Riksdagens trafiksäkerhetsmål är att högst 270 personer får omkomma i trafiken i Sverige år För Norrbottens län och Västerbottens län innebär detta sammantaget att målet är högst 19 dödade i vägtrafiken år Detta kräver en årlig minskning av antalet dödade i trafiken med 23 personer jämfört med dagens nivå. 3.2 Verksamhetsstrategi Vägledande för trafiksäkerhetsarbetet i Norrbottens län och Västerbottens län är att vi ska vara bäst i världen på trafiksäkerhet. För att vara det måste vi vara bäst på varje byggsten såsom information, övervakning, sanktioner, fordon, teknik, infrastruktur inkl skyltade hastigheter, som sammantaget ger fundamentet Säker trafik. Vi kan inte ensidigt bygga på en del utan måste inse att framgången är beroende av helhetssynen; bäst på varje byggsten = bäst på helheten. Det ger det stabila och säkra transportsystem vi eftersträvar. Vi uppnår detta genom att ständigt jämföra oss (benchmarking) med de bästa inom landet/eu/världen. Vi ska satsa på åtgärder som bedöms ha stora och säkra effekter på antalet dödade och svårt skadade i trafiken. De åtgärder som vi vidtar ska vara kostnadseffektiva, vilket exempelvis 1 Nationellt informationssystem om skador och olyckor inom vägtransportsystemet, polisrapporterade och från sjukvården

7 innebär att vi så långt som möjligt kommer att bibehålla befintlig vägbredd vid uppsättning av mitträcke. Vi ska vara bäst på att bygga säkerhet billigast. Vi ska inrikta våra fysiska insatser på det statliga vägnätet på Regionens del av de 100 farligaste sträckorna, väg E4 och andra viktiga pendlingsvägar. Vi kommer även fortsättningsvis prioritera säkerheten för grupper med särskilda behov såsom barn, äldre och funktionshindrade. Trafiksäkerhetsarbetet ska bygga på dokumenterad kunskap. Vi ska tillförsäkra oss god kunskap om tillståndet i trafiken och goda lösningsförslag och sprida kunskap bland alla berörda aktörer. Vi ska bedriva trafiksäkerhetsarbetet i nära samarbete med berörda aktörer och i öppen dialog med medborgarna. Samarbetet med andra aktörer bör utvecklas genom en utökad/breddad dialog och ett utökat samråd och stöd anpassat efter lokala förutsättningar. Information är en förutsättning för att stödja genomförandet av andra åtgärder, exempelvis informationsinsatser vid lagändringar, utbyggnation av 9-metersvägar till mötesfria vägar etc. Information ska även bedrivas för att bibehålla och öka den höga acceptansen bland medborgare/allmänhet för trafiksäkerhetsåtgärder. 4 Åtgärdsprogram Övergripande åtgärder I den nationella trafiksäkerhetsplanen för måluppfyllelse år 2007 har en bedömning genomförts av vilken mix av förändrade användningstillstånd i vägtrafiken som är den mest optimala för att nå måluppfyllelse på nationell nivå år med god framkomlighet. Vi kan konstatera att problembilden i vägtrafiken i Norrbottens län och i Västerbottens län inte nämnvärt skiljer sig från riket i övrigt. Vi har därför valt att utgå från samma mix av eftersträvade användningstillstånd som underlag för regionens åtgärdsplan. De problemområden, tillika användningstillstånd, som bedöms ha störst potential för ökad trafiksäkerhet och för möjligheten att uppnå målet om högst 19 dödade år 2007 har sammanfattats under följande rubriker: Åtgärder på det statliga vägnätet inkl hastighetsförändringar Åtgärder på det kommunala vägnätet inkl hastighetsförändringar Trafiknykterhet Bilbältesanvändning Cykelhjälm Fordon I kap 4.2 presenteras för var och en av ovan nämnda områden nuläge, målsättning för att nå trafiksäkerhetsmålet år 2007, handlingsplan utifrån planeringsramar för , bedömd måluppfyllelse år 2007 samt eventuellt behov av ytterligare åtgärder för att nå målsättningen för trafiksäkerhetsmålet år I kap 4.3 presenteras exempel på områden inom vilka utvecklingen bör följas särskilt. 2 Nationell Trafiksäkerhetsplan för måluppfyllelse år 2007

8 4.2 Prioriterade användningstillstånd Åtgärder på det statliga vägnätet Fysiska åtgärder på breda högtrafikerade vägar 3 Nuläge år 2002 Med breda högtrafikerade vägar avses följande vägnät: Vägar med hastighetsgränserna 90 km/h och 110 km/h med en vägbredd över 7,9 m och en trafikmängd överskridande 2000 fordon per årsmedeldygn. Vägar med hastighetsgräns 70 km /h och vägbredd 11,5 m 15,9 m och en trafikmängd överskridande 8000 fordon per årsmedeldygn. Det finns totalt 650 km breda högtrafikerade vägar i Norrbottens län och Västerbottens län sammantaget varav ca 11% eller 69 km hade mitträcke vid utgången av år Ytterligare ca 62 km beräknas bli klart under Målsättning för att nå trafiksäkerhetsmålet år % av det breda högtrafikerade vägnätet har säkrats från svåra mötes- och singelolyckor år 2007, vilket förväntas rädda nio liv årligen. Totalt omkom i genomsnitt nio personer per år under perioden på detta vägnät exklusive döda i korsning, varav fyra personer vid möte/omkörning, två i singelolyckor och tre i övriga olyckor. Mitträcken och sidoräcken på detta vägnät skulle med dagens kunskap om åtgärdseffekter rädda totalt sju-åtta av de nio dödade. År 2002 omkom 22 personer på detta vägnät och mitträcke hade räddat 20 av dessa liv. Handlingsplan Förslag till åtgärder på breda högtrafikerade vägar Följande investeringsobjekt ska utföras med mitträcken: - E4 förbi Nordmaling - E4 Skellefteå Kåge - E4 Boviken Rosvik - E12 Kulla Norrfors - E 12 Umeåprojektet Norra och östra länken - Rv97 Etapp 1 Gammelstad S Sunderbyn Mötesfria vägar som kan göras till låg kostnad, s.k. Livlineprojekt. (prioriteras årligen) Mindre åtgärder som prioriteras, exempelvis GC-vägar där behov finns. Ansvarig VN VV/VN VN för nationella vägar Lst för övr. statliga vägar Bedömd måluppfyllelse år km mitträcke beräknas tillkomma i ovan namngivna objekt. Därmed skulle cirka 28% eller 182 km av det högtrafikerade vägnätet ha mitträcke år För full måluppfyllelse 2007 erfordras även följande åtgärder på nationell nivå För att göra återstående 72 % eller 468 km till mötesfria vägar erfordras ytterligare ca 900 mkr. I den nationella transportplanen finns totalt 3,5 miljarder kr avsatt för livlineprojekt i hela landet. Dessa projekt prioriteras årligen av Vägverkets huvudkontor. 3 Se karta Bilaga 1

9 Fysiska åtgärder på övrigt vägnät Nuläge år 2002 På det övriga vägnätet är i princip inga sidoområden åtgärdade vid utgången av år Syftet med sidoområdesåtgärderna är att minska risken för svåra skador vid singelolyckor. Målsättning för att nå trafiksäkerhetsmålet år km 4 av det övriga vägnätet, på de vägar som har mest trafik, har åtgärdade sidoområden år 2007, vilket förväntas rädda 3 liv årligen. Handlingsplan Förslag till åtgärder på övrigt vägnät Sidoområdesåtgärder prioriteras årligen tillsammans med andra mindre trafiksäkerhetsåtgärder. Sidoområdesåtgärder genomförs på särskilt riskfyllda sträckor, där de vägar med mest trafik prioriteras. Mindre åtgärder som prioriteras, exempelvis GC-vägar där behov finns. Ansvarig VN för nationella vägar Lst för övriga statliga vägar VN för nationella vägar Lst för övr. statliga vägar Bedömd måluppfyllelse år % eller 300 km av det övriga vägnätet har åtgärdat sidoområde år Måluppfyllelsen är utifrån en bedömd fördelning av medel mellan olika åtgärdskategorier och planer. För full måluppfyllelse 2007 erfordras även följande åtgärder på nationell nivå För att säkra återstående 92 % eller 3300 km vägars sidoområde erfordras ytterligare ca 330 mkr Åtgärder för att sänka reshastigheten 5 Nuläge år 2002 Det genomsnittliga hastighetsöverskridandet på det statliga vägnätet är 4,8 km/h. Målsättning för att nå trafiksäkerhetsmålet år km/h sänkt reshastighet förutom på mötesfria vägar, vilket förväntas rädda fyra liv årligen Handlingsplan Förslag till åtgärder för att sänka reshastigheten Successiv anpassning av högsta tillåtna hastighet till vägens säkerhetsnivå med början på höghastighetsvägnätet. Grundprincipen bör vara att hastighetsgränser över 90 km/h endast ska förekomma på mötesfria vägar. Utbyggnad av automatisk hastighetsövervakning i avvaktan på mitträcke Vinterhastighet införs i större utsträckning än idag. Övervakning - Uppemot 50% av trafiken övervakas med AH - Upplevd övervakning minst i nivå med toppen i Europa Miljöer och vägar där barn vistas skall speciellt beaktas vid såväl anpassning av högsta tillåtna hastighet som vid övervakning. Kvalitetssäkring av transporter från hastighetssynpunkt Ansvarig VN (* Beslut tas av Vägverkets huvudkontor) VN/Polisen VN* Polisen VN/Lst/K/polis VN/K/L mfl 4 100% av andelen trafikarbete som går på vägnät smalare än 7,9 m och med ÅDT över 2000 och vägnät över 7,9 m med ÅDT över 2000 och hastighetsgräns 50km/h och 70 km/h exklusive vid ÅDT över 8000 samt andelen trafikarbete som går på vägnät med ÅDT mellan 500 och 1999 som säkrats från svåra singelolyckor. 5 Alla vägar som inte är mötesfria

10 Bedömd måluppfyllelse år 2007 Vi bedömer det möjligt att nå 2 km/tim lägre reshastighet år För full måluppfyllelse år 2007 erfordras även följande åtgärder på nationell nivå För att nå ytterligare 4 km/tim lägre reshastighet år 2007 krävs att: ett nytt hastighetsgränssystem införs med möjlighet till 10-stegsgränser för att lättare kunna anpassa hastighetsgränserna till rådande förhållanden och vägens säkerhetsnivå samt få ökad acceptans för åtgärderna. bötesnivåerna för hastighetsöverträdelser ses över och anpassas till ledande eller i nivå Europa. toleransgränserna vid övervakning anpassas till enbart metodfel. fordonsägaransvar införs vid hastighetsöverträdelse, högre böter vid försvåring av identifiering vid AH samt betydande förenkling av administration. nytt system för körkortsindragning införs med t.ex indraget körkort redan vid 20 km/h hastighetsöverskridande. brottsbalken revideras så att rabatten vid flera förseelser försvinner dvs maxtaket på 2000:- tas bort. intäkter från hastighetsövervakning ska öronmärkas för utbyggnad av AH. Arbetsmiljöverket, Vägverket och Polisen samarbetar om bl a säkerheten vid vägarbeten m m. ISA och Crash recorders får med hjälp av lagstiftning och premierabatt av försäkringsbolagen kraftigt ökat genomslag på marknaden. yrkestrafiktillstånd kopplas till hastighetsregulator och sanktioner, förutom böter, införs i form av nya avgifter med hänsyn till miljöns och sjukvårdens kostnader. krav på elektronisk färdskrivare i lastbilar och bussar oavsett totalvikt och transportuppdrag Åtgärder på det kommunala vägnätet Nuläge år 2002 På kommunalt väg- och gatunät omkommer nio personer årligen i Norrbottens län och Västerbottens län sammantaget varav över 50 % i de fyra största kommunerna; Luleå, Piteå, Umeå och Skellefteå. Uppskattningsvis har 20 % av vägnätet i dessa kommuner en för oskyddade trafikanter säker utformning. Det genomsnittliga hastighetsöverskridandet på det kommunala väg- och gatunätet i Norrbottens län och Västerbottens län är 2,2 km/h. Målsättning för att nå trafiksäkerhetsmålet år 2007 Förbättrad kommunal infrastruktur för oskyddade trafikanter. 4 km/h sänkt reshastighet på det kommunala väg- och gatunätet. En sänkning av reshastigheten på det kommunala väg- och gatunätet med 4 km/h förväntas ge tre räddade liv per år och en förbättring i kommunal infrastruktur för uppskattningsvis Mkr ger ytterligare tre räddade liv per år.

11 Handlingsplan Förslag till åtgärder på kommunalt vägnät Utbyggnad av automatisk hastighetsövervakning och andra hastighetsreducerande åtgärder på alla huvudgator. Anpassning av högsta tillåtna hastighet till vägens säkerhetsnivå främst med inriktning på säkerheten för oskyddade trafikanter. Övervakning - Uppemot 50% av trafiken övervakas med AH - Upplevd övervakning minst i nivå med toppen i Europa Kvalitetssäkring av transporter ur hastighetssynpunkt Statsbidragen för trafiksäkerhet fokuseras på de mest trafiksäkerhetseffektiva objekten. Förbättring av kommunala vägar och gator utifrån analyser grundande på Lugna gatan konceptet. Beslut om att som systemutformare säkra sin kommun till år Ansvarig K K/Lst Polisen VN/K/L m fl Lst/VN/K/ K K Bedömd måluppfyllelse år 2007 Bedömning av möjlig måluppfyllelse sker av kommunerna. För full måluppfyllelse 2007 erfordras även följande åtgärder på nationell nivå Att ett nytt hastighetsgränssystem införs med möjlighet till 10-stegsgränser i tätorter för att lättare kunna anpassa hastighetsgränserna till rådande förhållanden och vägens säkerhetsnivå och därmed få ökad acceptans för åtgärderna. I övrigt se Trafiknykterhet Nuläge år 2002 I Norrbottens län och Västerbottens län var 20 % bilförarna som var inblandade i dödsolyckor onyktra 6. Målsättning för att nå trafiksäkerhetsmålet år % minskning av andelen alkoholpåverkade förare i dödsolyckor. Om ingen alkohol förekommer i vägtrafiken skulle fem liv sparas varje år i Norrbottens län och Västerbottens län sammantaget. Om alkoholförekomsten i dödsolyckor minskar med 30% sparas årligen två liv. Handlingsplan Förslag till åtgärder trafiknykterhet Skellefteåmodellen (behandlingsmodell för rattfyllerister) tillämpas fullt ut i alla kommuner Övervakning - Alla förare utan bälte får blåsa - Upplevd övervakning ska vara ledande eller nivå med toppen i Europa, mätt i antal blås och ögonundersökning/annan drog Samhällsbetalda resor kvalitetssäkras avseende alkohol och Annan drog => alkolås och drogtestprogram 100%. Ansvarig P/K/L Polisen VN/K/L m fl 6 Vägverket Region Norrs sammanställning av djupstudier

12 Bedömd måluppfyllelse år 2007 Vi bedömer det möjligt att nå en minskning med 5% av alkoholpåverkade förare i dödsolyckor. För full måluppfyllelse år 2007 erfordras även följande åtgärder på nationell nivå För att nå ytterligare 25% minskning av alkoholpåverkade förare år 2007 krävs att: att alla positiva blås leder till medicinsk prövning alla rattfyllerier >0.10 mg/l (0,2 promille) leder till körkortsingripande med spärrtid lägst 12 månader kombinerat med villkorat körkort med krav på alkolås. påföljder och rättspraxis skärps vid påföljd. Förverkande regler av fordon,hjulboja. Konfrontation (Victim Impact Panel, VIP) etc yrkestrafiktillstånd kopplas till alkolås alkolås får med stöd av lagstiftning och försäkringsbolagens premie/sanktionssystem stort genomslag tekniskt säkerhetsavdrag vid luftanalys harmoniseras med säkerhetsavdrag vid bevissäkring via blod Bilbältesanvändning Nuläge år 2002: I Norrbottens län och Västerbottens län var 41 % av de personer som omkom i dödsolyckor under åren obältade 5. Bilbältesanvändningen är totalt sett ca %, på landsbygdsvägnätet och mycket lägre i tätort. Målsättning för att nå trafiksäkerhetsmålet år % av alla förare använder bilbälte i personbil, vilket sparar tre liv årligen. Handlingsplan Förslag till åtgärder bilbältesanvändning Övervakning - Alla utan bälte får blåsa. - Upplevd övervakning ledande eller i nivå med toppen i Europa. Kvalitetssäkring av transporter avseende bilbälte = bältespåminnare. Stöd för rätt användning av bilbarnstolar. Lokala kommunmätningar utvecklas för bättre uppföljning. Ansvarig P VN/K/L mfl Landstinget VN Bedömd måluppfyllelse år 2007 Vi bedömer det möjligt att nå 92%-ig bältesanvändning För måluppfyllelse år 2007 erfordras även följande åtgärder på nationell nivå För att nå ytterligare 4% ökad bältesanvändning år 2007 krävs: nationella basramsmätningar återinförs för bättre uppföljning. automatisk bälteskontroll utvecklas. böter i nivå med toppen inom EU införs. Med hänsyn till barns utsatthet bör samhället tydligt markera vuxenansvaret genom att ha minst dubbelt bötesbelopp för obältade barn. ett nytt system för körkortsindragning införs där även ej bältesanvändning kan utgöra en grund för körkortsindragning. 5 Vägverket Region Norrs sammanställning av djupstudier

13 brottsbalken revideras så att rabatten vid flera förseelser försvinner dvs maxtaket på 2000:- tas bort. yrkestrafiktillstånd kopplas till bältespåminnare. bältespåminnare får stor genomslagskraft med hjälp av lagstiftning och försäkringsbolag. Arbetsmiljöverket samarbetar med Vägverket och Polisen om säkerhet i bilen som arbetsplats. lagkrav införs om bälte på alla bussar i landsvägstrafik Cykelhjälm Nuläge år 2002: Cykelhjälmsanvändningen i Norrbottens län och Västerbottens län är ca 10 %. Målsättning för att nå trafiksäkerhetsmålet år % av cyklisterna använder cykelhjälm, vilket förväntas rädda ett liv årligen. Handlingsplan Förslag till åtgärder cykelhjälm Förberedande information inför eventuell lagstiftning Kvalitetssäkring av transporter avseende cykelhjälm Ansvar VN VN/K/L mfl Bedömd måluppfyllelse år 2007 Vi bedömer det möjligt att nå endast marginell ökning av cykelhjälmsanvändning om inte cykelhjälmslag införs före år För full måluppfyllelse år 2007 erfordras även följande åtgärder på nationell nivå För att nå 80 % användning av cykelhjälm år 2007 krävs att: cykelhjälmslag införs. (För mer information om cykelhjälmslag se den nationella planen för vägtransportsystemet och underlagsrapporten Trafiksäkerhetsplan för måluppfyllelse år 2007.) Fordon Nuläge år 2002: I dag består fordonsflottan i Norrbottens län och i Västerbottens län till ca 17 % av fyrstjärniga EuroNCAP bilar. Målsättning för att nå trafiksäkerhetsmålet år % av all trafik genomförs med krocksäkra fordon (minst 4 stjärnor i EuroNCAP). Om vi uppnår en förbättring av fordonsparkens krocksäkerhet, så att ca 50 % av alla bilar är fyrstjärniga EuroNCAP, sparas årligen två liv. Handlingsplan Förslag till åtgärder fordon Kvalitetssäkring av transporter avseende säkrast möjliga fordon Ansvarig VN/K/L mfl

14 Bedömd måluppfyllelse år 2007 Vi bedömer det möjligt att nå 40% av all trafik sker med krocksäkra fordon år För full måluppfyllelse år 2007 erfordras även följande åtgärder på nationell nivå För att nå ytterligare 10% av all trafik med krocksäkra fordon år 2007 krävs att : Att ekonomiska styrmedel gynnar inköp av säkra fordon. Att Arbetsmiljölagen tillämpas för fordonens säkerhetsnivå, dvs. man måste ha bästa möjliga fordon i arbetslivet. Att lagstiftningen ska möjliggöra deformerbara fordons fronter hos tunga fordon och premiera fotgängarvänliga fordon. Att A-traktorer inte nyregistreras. 4.3 Övriga åtgärder Räddning, vård och rehabilitering Det finns inga bra mätningar som kan ge underlag till en nulägesbestämning vad avser räddning, vård och rehabilitering vid vägtrafikolyckor Den statistik som finns visar att 2/3 av de personer som avlider till följd av trafikskador dör på olycksplatsen och 1/3 på sjukhuset. Endast en mindre del dör under ambulanstransporten. Vi bedömer att det finns potential till förbättringar inom området räddning/vård och rehabilitering och föreslår att följande åtgärder genomförs: höja kunskaperna hos alla trafikanter om vilka åtgärder som ska vidtas på en olycksplats öka kunskaperna om behovet av och möjligheterna till att minska tiden från olyckan till larmet förbättra själva larmet bl.a. genom olika insatser för att lokalisera olycksplatsen skapa möjligheter att snabbt ge de skadade adekvat sjukvård genom bl.a. ett väl fungerande transportsystem för sjukvårdspersonal och skadade t.ex. ambulanshelikopter skapa fungerande nätverk bland berörda ansvariga myndigheter och organisationer för att på så vis uppnå en gemensam syn på effektiva åtgärder Säker mopedtrafik Vi ser en växande mopedtrafik i Norrbottens län och Västerbottens län. Detta tillsammans med nyttjandet av EU-mopeden är en potentiell riskfaktor för ett ökat antal dödade och svårt skadade i vägtrafiken. Krafttag bör därför tas inom området för att motverka en negativ trafiksäkerhetsutveckling. Vi föreslår därför att kommunerna inför mopedsäkerhet i skolan och att nationella åtgärder vidtas enligt följande: registreringsplikt för alla mopeder inför förarbevis med återkallningsmöjlighet

15 böter i nivå med toppen inom EU (gällande hjälm, trimning, skjutsning) branschen certifieras passagerarförbud om föraren är under 18 år 5 Bedömda användningstillstånd och trafiksäkerhetseffekter år 2007 Med de resurser som bedöms tillgängliga enligt planeringsramarna för perioden och nu gällande lagstiftning inom trafikområdet förväntas 35 personer att dö i vägtrafiken i Norrbottens och Västerbottens län sammantaget år Detta innebär att 16 personer fler än målnivån högst 19 omkomna i vägtrafiken år För att nå full måluppfyllelse år 2007 erfordras även att ett antal åtgärder genomförs på nationell nivå. Dessa redovisas under respektive område i kapitel 4.2. I tabellen nedan redovisas dels de målnivåer i användningstillstånd som erfordras för att nå trafiksäkerhetsmålet för år 2007 om högst 19 dödade i vägtrafiken i Norrbottens län och Västerbottens län sammantaget. Bedömda resultat som kan uppnås med de samlade resurser som finns tillgängliga fram till år 2007 redovisas också. Användningstillstånd Effekt Räddade liv/år Full Bedömd vid full Andel av det högtrafikerade vägnätet har mitträcke Km av det övriga vägnätet som säkrats från svåra singelolyckor Sänkt reshastighet statligt vägnät (exklusive vägar med mitträcke) Kommunalt vägnät -Reshastighet -Infrastruktur Räddade liv/år vid bedömd måluppfyllelse måluppfyllelse måluppfyllelse måluppfyllelse 11% 100% 27% km 3600 km 280 km 3 <1 + 4,8-6 km/h - 2 km/h 4 >1 km/h ,2 km/h 15 -? - 4 km/h -?? 3 <1? Trafiknykterhet 20% - 30% - 5% 2 <1 Bilbältesanvändning 85-96% 92% % Cykelhjälm 10% 80% 10% 1 0 Fordon 17% 50% 40% 2 <2 Räddning, vård och rehabilitering Summering (0,75 x 1=23)? 3 <1? 9 8 (0,75 x 9=7) 14 Genomsnittligt hastighetsöverskridande på statligt vägnät exkl. motorväg Genomsnittligt hastighetsöverskridande i tätort Hänsyn tagen till den dubbelräkning som uppstår till följd av att flera åtgärder påverkar samma olyckspopulation.

16 Bilaga 1 Vägnät som ska säkras från svåra mötes- och singelolyckor Teckenförklaring: Blått = 70 km/h Grönt= 90 km/h Rött = 110 km/h

17