Lokalförsörjning Lunds kommun Investeringsprocessen SKL

Transkript

1 Lokalförsörjning Lunds kommun Investeringsprocessen SKL

2 Problembeskrivning Lokalförsörjningen i Lunds kommun grundar sig på en köp och säljmodell införd 1993 Kommunstyrelsen (KS) involverades för sent Servicenämndens (Lokalförsörjarens) roll otydlig Lokalerna blev en fri nyttighet utan central styrning Roligare att bygga nytt än att effektivisera

3 Lunds kommuns investeringsprocess

4 Ledstjärnor Kommunnytta och helhetssyn Mer standardiserade lösningar Effektiv process, men kontroll måste fungera bättre Kommunstyrelsen ska få helhetssyn och känna trygghet Få ihop arbetet mellan finansiär, beställare och utförare

5 EVP - processen 8. Nyvalda KF fastställer EVP den 29 november Nämnd beslutar om verksamhetsplan och budget 2019 Senast 31 dec Strategidag 13 december KS beredning inför fastställande av EVP den 7 november Uppstart strategiprocess 6 september 2017 EVP EVP-dialog nämndspresidier feb-mars Budgetdag samtliga nämnder den 21 mars KF beslut om EVP den juni KS beslut om förslag till EVP den 22 maj 2018

6 Lokalinvesteringsprocessen Kommunkontorets förslag till investeringsplan (Nov, år X) Nämndens EVP-skrivelser inkl. investeringsbehov (beslutade) (Jan, år X+1) EVP-dialoger (Feb-Mar, år X+1) Anvisningar från KS/KF Befolkningsprognos (April, år X) KS-beslut (Maj, år X+1) Uppstart EVPprocess) (Sep, år X) Arbete med investeringsplan Arbeta med lokalfrågor/ utredningar/ avrop KF-beslut (Juni, år X+1) Påbörja arbetet med investeringsplan Aug, år X) Identifiera långsiktiga behov

7 Förvaltningsspecifik lokalplaneringsgrupp

8 Lokalplaneringsgruppen

9 Investeringsgruppen

10 Lund har investeringsramar! Kommunfullmäktige beslutar om investeringsramar årligen i EVP. Investeringsplanen beslutas inte politiskt. Nämndens ram innehåller tilltänkta investeringsobjekt som beskrivs i investeringsplanen. Kommunstyrelsens politiska prövningen av investeringsobjekt sker först vid beställning Nämnd prövar behovet i samband med EVP

11 Investeringsram. 20XX 20XX 20XX 20XX 20XX

12 Kommunstyrelsen (KS) Investeringsram KS Investeringsram innehåller alla lokalinvesteringar > kr. (500 tkr i årshyra) Extern inhyrning och egen investering likställs i processen KS har reserverade medel för tillkommande lokalhyror KS kan ta tillbaka hyresmedel när lokaler lämnas. Kommunstyrelsens arbetsutskott kan besluta om avvikelser i investeringsprojekt

13 En nämnd har endast budget för kommande år, därför kan endast Fullmäktige (KS) ta strategiska beslut av betydande ekonomisk karaktär som löper över flera år.

14 Beställningsprocessen (prel.) Investeringsutgift > 5 mkr Nämnd beställer av KS 5-50 mkr KS ger SN i uppdrag att verkställa beställning > 50 mkr KF ger SN i uppdrag att verkställa beställning Nämnd finansierar med egna medel Förvaltning beställer av SF Investeringsutgift < 5 mkr Driftmedel sökes hos KS Förvaltning beställer av KK KK ger SF i uppdrag att verkställa beställning

15 Dimensionerings principer för lokaler

16

17

18

19

20

21 Lokalrevision

22 Lokalrevision

23

24 Lokalrevisionen Syftet är att få reda på den teoretiska lokalkapaciteten i Lunds kommuns skollokaler genom att genomföra en lokarevision av kommunens befintliga grundskoleskollokaler gällande elevkapacitet utifrån skolornas salssammansättning. Med teoretisk lokalkapacitet menas att det är utifrån kommunens nya lokalprogram som revisionen ska genomföras och lokalkapaciteten bedömas

25 Ny internhyresmodell

26 Syfte Internhyran speglar faktisk lokalkostnad Tydliga och kända principer, internt och externt Underlätta jämförelser Effektivt lokalutnyttjande

27 Hyran ska visa på faktisk lokalkostnad, incitamentet ligger i resurstilldelningen

28 Självkostnad per fastighet och verksamhet Lokaltyper Kvm Kostnader Övrig drift (Repabs schablon kr/kvm) Total tkr Total kr Kapital Försäk Fast.skatt Värme El VA Sophämtn Adm Skötsel Underhåll (ej kompone Totalt Kostnad kostn/kvm Grundskola Apelskolan Bersåskolan Centralskolan

29 Framgångsfaktorerna för lokaleffektivitet Koncernperspektiv Central styrning och lokalplanering Nyckeltal Benchmarking Samarbete och förtroende