Folkbildningsförbundets. verksamhetsberättelse med årsredovisning 2013

Transkript

1 Folkbildningsförbundets verksamhetsberättelse med årsredovisning 2013

2 Verksamhetsberättelse Folkbildningsförbundets material 2014:7

3 innehåll Förord Förbundsmöte Förbundets ledning Etik och kvalitet Folkbildningspolitisk kommunikation och omvärldsbevakning Förhandlingar och avtal Internationellt Adminstrativ datasamverkan Samverkan inom Folkbildningsförbundet Ekonomi och årsredovisning

4 4

5 förord Folkbildningen och studieförbunden har en stark ställning i det svenska samhället både hos ansvariga politiker och hos allmänheten, det visade den opinionsundersökning som Folkbildningsförbundet genomförde under våren. Folkbildningsförbundet arbetar kontinuerligt med att synliggöra studieförbundens betydelse och relevans i samhället och har under 2013 särskilt lyft fram studieförbundens arbete med unga arbetslösa, psykiskt funktionshindrade och mot främlingsfi entlighet och rasism. Folkbildningsförbundet har också fortsatt arbetet med att stimulera och inspirera studieförbunden lokalt att utveckla sina kontakter med kommunala beslutsfattare för att bryta trenden med vikande kommunala anslag till studieförbunden och utvecklat kontakten med SKL på nationell nivå. Som en av tre medlemsorganisationer i Folkbildningsrådet har Folkbildningsförbundet tillsammans med RIO och SKL, arbetat med det folkbildningspolitiska dokumentet Folkbildningens Vägval och Vilja som antogs på Folkbildningsrådets representantskap i april. De tre medlemsorganisationerna i Folkbildningsrådet har också fört intensiva diskussioner om styrning och organisation av folkbildningen, vilket resulterade i att nya stadgar antogs och att en ny styrelse för Folkbildningsrådet valdes på representantskapet i september. En gemensam uppförandekod; Studieförbundens etiska förhållningssätt har utformats och processats med medlemsorganisationerna under året och kommer att tas i bruk, efter ratifi cering i studieförbundens styrelser. Kampanjen Digidel 2013 avslutades i december Kampanjen hade då nått sitt mål, fl er människor är nu digitalt delaktiga jämfört med vid kampanjstarten, studieförbundens betydelse för den framgången kan inte underskattas.. Annelie Roswall Ljunggren Generalsekreterare Folkbildningsförbundet 5

6 Förbundsmöte Ordinarie förbundsmöte hölls den 23 april i Unionens hörsal i Stockholm. Förbundsmötet godkände styrelsens årsredovisning för 2011 och 2012, samt fastställde balansräkningen för dessa år och beslutade att lägga revisorernas berättelse till handlingarna, därmed beviljades också styrelsen ansvarfrihet för de två gågna åren. Förbundsmötet fastställde verksamhetsidé och övergripande verksamhetsmål samt rambudget för Folkbildningsförbundet för de kommande två åren. Till förbundsordförande valdes Annika Nilsson, ABF och till vice förbundsordförande, Carl-Johan Östh, Medborgarskolan. Vid valen tillämpades samma princip som vid förbundsmötet 2011; att ordförande och vice ordförande väljs inom den krets av ordinarie styrelseledamöter som enligt stadgarna utses av respektive medlem, och att därmed två formella styrelseplatser ställs vakanta. Efter ordinarie förbundsmötesförhandlingar presenterade en representant från Sifo en attitydundersökning genomförd bland allmänheten och bland de politiker som ansvarar för folkbildning i kommunerna. Därefter presenterade tre forskare med olika utgångspunkter sina perspektiv på folkbildning och studieförbund och ett panelsamtal genomfördes. 6

7 Förbundets ledning Styrelsen har under året utgjorts av studieförbundens förbundschefer eller motsvarande: Styrelse Annika Nilsson, ABF, förbundsordförande Carl-Johan Östh, Medborgarskolan, vice förbundsordförande Michel Wlodarczyk, Folkuniversitet Åsa Brattlund/Omar Mustafa Ibn Rushd Kenneth Lundmark, Kulturens Bildningsverksamhet Åke Marcusson, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet Ann-Katrin Persson, Sensus studieförbund Tjia Torpe/Johnny Nilsson, Studiefrämjandet Kerstin Enlund, Studieförbundet Bilda Niklas Lundgren, Studieförbundet Vuxenskolan Adjungerade Personalrepresentant, roterande Göran Lundström, länsbildningsförbunden Kjell Wåglin/Maria Forss, länsbildningsförbunden Föredragande Annelie Roswall Ljunggren, Folkbildningsförbundet, generalsekreterare Karl-Arne Eriksson, Folkbildningsförbundet, biträdande generalsekreterare Sekreterare Ewa Jenninger, Folkbildningsförbundet Förbundsstyrelsen höll under året åtta sammanträden, varav ett konstituerande efter förbundsmötet och ett per capsulam. Den årliga samverkanskonferensen med länsbildningsförbunden genomfördes den 1-2 oktober och handlade om relationerna mellan folkbildning och kommuner på regional nivå. 7

8 Etik och kvalitet Arbetet med etik- och kvalitetsfrågor ska bidra till att studieförbunden genomför sitt samhällsuppdrag, som anordnare av folkbildningsverksamhet, med hög trovärdighet och kvalitet. För dialog och erfarenhetsutbyte i dessa frågor har Folkbildningsförbundet två konstellationer. Etikdelegationen Etikdelegationen är studieförbundens forum för att diskutera statsbidragskriterier och andra etikfrågor av gemensamt intresse. Ledamöter från etikdelegationen har deltagit i regionala etikkonferenser i Uppsala, Emmaboda och Stockholm. Under året har en gemensam uppförandekod för studieförbunden diskuterats och beslutats i styrelsen efter remiss till studieförbund och länsbildningsförbund. Uppförandekoden Studieförbundens etiska förhållningssätt ersätter den tidigare etiska plattformen, efter ratifi cering i studieförbundens styrelser. I samband med att Folkbildningsrådets börjar arbeta utifrån nya stadgar och riktlinjer fr.o.m. den 1 januari 2014 övergår ansvaret för tolkning av statsbidragsreglerna för studieförbund, från Folkbildningsförbundet till rådet. Folkbildningsförbundet har sammanställt de riktlinjer och tolkningar som är aktuella och överlämnat dem till Folkbildningsrådet. Kvalitetsgruppen Kvalitetsgruppen är ett forum för studieförbundens gemensamma kvalitetsutveckling. Folkbildningsförbundets kvalitetsgrupp stärker utbytet mellan studieförbunden beträffande det systematiska kvalitetsarbetet. Under året har kvalitetsgruppen tagit fram en gemensam modell för självvärdering, som ska kunna användas av studieförbunden som en del av kvalitetsarbetet. Till modellen har en handledning utarbetats för att säkerställa att självvärderingsfrågorna hanteras med samma utgångspunkt på alla nivåer i studieförbunden. Målsättningen är att modellen för självvärdering ska användas av de studieförbund som så önskar med början Kvalitetsgruppen följer även kontinuerligt hur de olika studieförbunden arbetar med implementeringen av risk- och väsentlighetsanalys. Kvalitetsgruppen har inbjudit Folkbildningsrådet, som ansvarar för den nationella kvalitetskontrollen, till en dialog kring hur kontrollen kan utvecklas för att bli ett bättre stöd för kvalitetsredovisning på lokal och regional nivå. Som ett led i detta har Folkbildningsrådet under 2013 varit gäster på kvalitetsgruppens möten vi tre tillfällen. 8

9 Folkbildningsförbundet genomför under hösten 2013 och våren 2014 ett pilotprojekt med syfte att utarbeta en modell för att mäta och redovisa folkbildningens kvalitativa samhällseffekter. Pilotprojektet görs i samverkan mellan Stockholms stad, studieförbunden i Stockholm, samt konsultfi rman PWC. Arbetsgrupp om validering Under hösten 2012 tillsatte Folkbildningsförbundets styrelse en arbetsgrupp som arbetar med gemensamma modeller och förhållningssätt kring validering och NQF i studieförbunden. Under 2013 har arbetsgruppen genomfört ett pilotprojekt där en modell för validering av generella kompetenser utarbetats. För att pröva modellen i praktiken genomfördes en utbildning där 10 personer i studieförbunden lärde sig att utföra validering i sina studieförbund. Efter utbildningen genomfördes validering av generella kompetenser hos 36 ledare/chefer inom studieförbunden. Pilotprojektet visade att den modell för validering och den utbildning som tagits fram gett bättre resultat än förväntat. Verksamheten kommer därför att utvecklas under Valideringsgruppen lämnade i mars in ett förslag som antogs av Folkbildningsförbundets styrelse. Förslaget innebar att varje studieförbund skulle göra en kartläggning av vilka yrkesinriktade utbildningar med tydliga lärandemål som bedrevs inom respektive studieförbund. Kartläggningens syfte var att utifrån kartläggningen kunna göra en studieförbundsövergripande sammanställning av vilka utbildningar inom studieförbunden som skulle kunna kopplas till ett nationellt kvalifi kationsramverk (NQF) när ett dylikt införs. 9

10 Folkbildningspolitisk kommunikation och omvärldsbevakning Omvärldsbevakning Under våren genomförde Folkbildningsförbundet, i samarbete med Sifo, en undersökning av allmänhetens och ansvariga politikers inställning till folkbildning. Resultaten var mycket positiva; nio av tio av svenskarna anser att studieförbunden är viktiga i samhället. En majoritet, sex av tio, har också deltagit i studieförbundens verksamhet någon gång. Undersökningen kompletterades under hösten då kommunstyrelsens ordförande och tjänstemän med ansvar för folkbildningen tillfrågades om sin inställning till folkbildning, Undersökningen visade att även dessa grupper är positiva till folkbildning och anser att studieförbundens verksamhet är viktig. Omvärldsnytt, Folkbildningsförbundets nyhetsbrev med aktuella frågor från regering, riksdag, myndigheter m.fl. har utkommit sex gånger under året. Aktualiteter, med nyheter från studieförbunden har utkommit 31 gånger, det är också en kanal för vissa inbjudningar och information från de samarbeten inom civilsamhället där Folkbildningsförbundet medverkar. Folkbildningsförbundet har lämnat remissvar på fl era statliga utredningar i frågor som berör studieförbundens verksamhet och träffat representanter för bl.a. Utbildnings-, Arbetsmarknads- och Justitiedepartementen. Förbundet håller kontakt med ett fl ertal politiker och opinionsbildare med betydelse för folkbildningen och deltar i konferenser, seminarier och mer informella sammanhang för att lyfta fram folkbildningens och studieförbundens betydelse för samhälle och enskilda människor. Kommunikation I syfte att stödja och utveckla studieförbundens kommunikation med kommunerna har två konferenser på temat Läge för dialog genomförts med deltagare från sammanlagt sju län. Tre regionala rapporter som kan fungera som underlag för samtal mellan studieförbund och kommuner har producerats. Infonet har gemensamt utarbetat en kommunikationsplan för kommunkontakter som syftar till att öka kännedomen om studieförbundens betydelse för lokalsamhället hos målgruppen kommunpolitiker och kommuntjänstemän. Vägar till framgång, Studieförbunden och kommunerna - tillsammans för bildning ett material som ska inspirera studieförbund och kommuner till dialog och samarbete har tagits fram under året och publiceras i början av Två nya exempelsamlingar Kraft, mod och nya mål, om studieförbundens arbete med psyksikt funktionshindrade och Folkbildning mot rasism om studieförbundens arbete mot främlingsfi entlighet och rasism har publicerats under årets och spridits till relevanta beslutsfattare som en 10

11 illustration av hur studieförbunden arbetar med att uppfylla statens syften för folkbildningen. I Almedalen medverkade Folkbildningsförbundet på seminarier arrangerade av Folkbildningsrådet och UR, samt arrangerade ett eget seminarium under rubriken Bildningsdueller; parvisa debatter om bildning, utbildning och folkbildning. Debattörerna var politiker, opinionsbildare, folkbildare och forskare. På samma tema att etablera studieförbunden och folkbildningen som en aktör i bildningsdebatten sjösattes 2013 en Bildningsenkät som är tänkt att återkomma årsvis, en trendspaning från studieförbunden som sprids i början av ett nytt år. Arbetet med att utveckla hemsidan och öka närvaron i sociala medier märktes bland annat med #fbpod. Folkbildningspodden var ett samarbete med fem studieförbund och som utkom med sju avsnitt under året. Även en temasida om unga utan arbete, och studieförbundens insatser på området, ökade trafi ken till Folkbildningsförbundets kanaler i sociala medier. Vad gäller traditionella medier, har vi gjort några pressmeddelanden och fått några debattartiklar i aktuella ämnen publicerade. 11

12 Förhandlingar och avtal Förhandlingsdelegationen med en ledamot från varje studieförbund tecknar, på mandat från styrelsen, studieförbundsgemensamma avtal. Avtal för cirkelledare m.fl. ledare/lärare Kollektivavtal för perioden till tecknades 9:e januari efter utdragna förhandlingar. I en partssammansatt arbetsgrupp behandlas inför nästkommande avtal frågor om arbetstid och löneläge för tillsvidareanställda ledare. Licensavtal för dataprogram Sedan tidigare tecknat avtal om rabatterade inköp av licenser för dataprogram har gällt under året. Övriga avtal Löpande avtal har gällt under året med; Stim, för rätten att offentligt framföra upphovsrättsskyddad musik, Sami, för rätten att använda inspelad musik i verksamheten, Bonus, för rätten att kopiera material till studiecirklar. 12

13 Internationellt För att påverka på europeisk nivå, är Folkbildningsförbundet medlem i EAEA och har under året haft ett samarbete med folkhögskolorna via FOLAC. Arbetet har koncentrerats på att påverka kommissionens förslag till nytt, stort utbildningsprogram vars slutliga namn blev Erasmus+. Inom nätverket Folkbildning Norden samverkar förbundet med systerorganisationerna i Norden och Baltikum. Det årliga mötet hölls 2013 i Stockholm och ägnades åt erfarenhetsutbyte samt att enas kring kandidater till EAEA:s styrelse. Mötet resulterade i två nya gemensamma projekt. En arbetsgrupp för valideringsfrågor inom Nordiskt Nätverk för Vuxnas Lärande (NVL) och ett projekt om digital inkludering som fi ck fi nansiering via Nordplus. 13

14 Administrativ datasamverkan Under 2013 har det skett fl era leveranser av Gustav och arbetet har påbörjats med omskrivning av hela systemet. Det är tredje gången som Gustav skrivs om från början för att kunna hänga med i den tekniska utvecklingen. Arbetet började med att skapa nya datamodeller utifrån existerande databaser. Tekniken som används är Entity Framework CodeFirst. Det handlar om fem stora, komplicerade relationsdatabaser så arbetet pågick under fl era månader. Därefter har arbetet med omkopplingen av applikationerna påbörjats. Alla befi ntliga applikationer kommer att gå mot dessa nya modeller och måste därför skrivas om. Även användargränssnittet skrivs om på nytt. Arbetet kommer att pågå även under större delen av nästa år. Studieförbundens Gustavansvariga har tagit en tydligare roll och större ansvar vad gäller kravställande och engagemang i utvecklingen och förvaltningen av Gustav. De har också genomgått en utbildning i effektivt kravställande. Gustavansvariga har haft fl era möten enligt den nya, gemensamt beslutade mötesordningen. Under året hölls fem endags- och fyra tvådagars utbildningar för Gustavanvändare. I september genomfördes ett gemensamt heldagsmöte med Gustavansvariga och med Datadelegationen. 14

15 Samverkan inom Folkbildningsförbundet Folkbildningsförbundet söker bredda samarbetet med länsbildningsförbunden. Utöver den traditionella samverkanskonferensen som genomfördes den 1-2 oktober, medverkade generalsekreteraren i länsbildningsförbundens gemensamma konferens i februari. Under våren försökte Folkbildningsförbundet tillsammans med länsbildningsförbunden i elva län/regioner i lokalpress uppmärksamma resultaten från Sifo-undersökningen och nivån på bidragen till kommunerna i de aktuella länen. Länsbildningsförbunden medverkade också i en enkät om aktiviteter inom Digidelkampanjen som Folkbildningsförbundet genomförde tillsammans med länsbiblioteken. Digidelkampanjen, där förbundet ingått i kampanjledningen, avslutades med klang och jubel, eftersom det står klart att kampanjen kommer att nå sitt mål; att göra svenskar digitalt delaktiga. Den slutliga mätningen som visar detta publiceras dock först Kampanjens framgång och det goda samarbetsklimatet gör att de samverkande organisationerna kommer att fortsätta samarbetet i nätverksform. Folkbildningsförbundet har deltagit i Civos arbete under året, bl.a. genom att vara delaktig i planering och genomförande av en seminarieserie med fokus på olika aspekter av politiken för civilsamhället. De parter - Staten, SKL och Ideburna organisationer som undertecknat överenskommelsen på det sociala området genomförde under året en uppföljning av Överenskommelsens fyra första år. Folkbildningsförbundet har varit delaktigt i arbete med uppföljningen genom att delta i seminarier samt lämna synpunkter på den enkät som skickades ut till de idéburna organisationer som undertecknat överenskommelsen. Folkbildningsförbundet är medlem i Va; Vetenskap och allmänhet samt i Föreningen för Folkbildningsforskning för att intressera forskningen för folkbildning och vice versa. Förbundet deltog i Mimers årliga forskarkonferens där kontakter knöts med forskare som studerar för studieförbunden intressanta och relevanta frågor. Folkbildningsförbundet har tillsammans med de studieförbund som också är medlemmar i Ideell kulturallians (IKA) medverkat i IKA:s arbete och gett folkbildningens perspektiv på arbetet med de regionala kulturplanerna samt andra frågor som rör villkoren för amatörkultur. 15

16 16

17

18

19

20

21

22

23

24

25 50

26 Folkbildningsförbundet är studieförbundens intresseorganisation och ska stärka folkbildningens idé och studieförbundens ställning i samhället. Våra medlemsorganisationer 2013: ABF Arbetarnas Bildningsförbund Folkuniversitetet Ibn Rushd Kulturens Bildningsverksamhet Medborgarskolan NBV Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet Sensus studieförbund Studiefrämjandet Studieförbundet Bilda SV Studieförbundet Vuxenskolan