Folkbildningsförbundets. verksamhetsberättelse med årsredovisning 2011

Transkript

1 Folkbildningsförbundets verksamhetsberättelse med årsredovisning 2011

2 Verksamhetsberättelse 2011

3 innehåll Förord Intern demokrati och samordning Förbundsmöte Förbundets ledning Dialog med länsbildningsförbunden Folkbildningspolitisk kommunikation Folkbildingens vägval och vilja Folkbildningens idé och framtid Typiskt svenskt - fl er talespersoner för mångfald Attityder till studieförbunden 2011 Digidel 2013 Dialoger och överenskommelser Fortsatta samarbeten för breddkultur Nya myndigheter för kulturanalys och musik Nyhetsbrev till folkbildningsfamiljen Uppvaktade aktörer och samverkan Remisser och uttalanden Folkbildningens vägval och vilja Internationell samverkan A World Worth Living In Kom loss och tyck till Kontakt med EU-kommissionen Folkbildning i Norden Nordinfo Medierapport Sociala medier och webb Etik och kvalitet Förhandlingar och avtal Datasamverkan Gustav Förbundets organisation Ekonomi och årsredovisning

4 4

5 förord Studieförbunden med sina olikheter äger en verklig attraktionskraft för många i Sverige. Under förra året deltog över personer i studiecirklar över hela landet och långt fl er kom till de många och olika kulturprogrammen. Människor söker sig till kunskap och får samtidigt möjlighet både till ny kunskap och bildning, dessutom gemenskap och personlig utveckling - i ett enda sammanhang. Folkbildningsförbundet samlar alla studieförbund för att arbeta tillsammans kring frågor där det gemensamma blir större och starkare än om delarna verkar var för sig. Detta gäller framför allt information och omvärldsbevakning, arbete kring etik och kvalitet samt gemensamma avtal och förhandlingar. Det gäller också samverkan kring en effektiv och funktionell administration av folkbildningen, dess regelverk och ekonomi. Under 2011 fi ck de internationella bildningsfrågorna ökat fokus genom konferensen A World Worth Living In, som genomfördes i Malmö i juni. Över 700 deltagare från hela världen deltog i möten, seminarier, workshops, utställningar, kulturprogram och utfl ykter. Konferensen var en betydande manifestation av och för svensk och internationell folkbildning. Under året har vi kunnat konstatera att det inte blir någon ny folkbildningsproposition under 2012, men att regeringen lämnat utrymme för diskussioner kring de syften och verksamhetsområden som ligger till grund för statsbidraget till folkbildningen. Genom samarbetet kring dokumentet Vägval och vilja har Folkbildningsförbundet fastlagt att de fyra syften och de sju verksamhetsområden borde minskas till att endast omfatta de fyra syftena. De är tillräckligt tydliga och omfattande som styrning. Varje studieförbund ges därigenom ökat utrymme att forma sin egen verksamhet för att samtidigt kunna leva upp till statens krav på verksamheten. En ny styrelse och verkställande ledning för Folkbildningsförbundet har tillträtt under året. Den nya styrelsen vill i större omfattning prioritera etik- och kvalitetsfrågorna samt omvärldsbevakning. Arbetet med kommunikation och insatser för gemensamma avtal och förhandlingar fortsätter. Stefan Degerlund, tf generalsekreterare FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - STUDIEFÖRBUNDENS INTRESSEORGANISATION 5

6 Intern demokrati och samordning Förbundsmöte Folkbildningsförbundets förbundsmöte genomfördes den 14 april 2011 på Restaurang Da Capo i Stockholm. Folkbildningsminister Nyamko Sabuni gästade mötet. Ordförande Åkes Gustavsson höll tal om sin tid i Folkbildningsförbundet. Generalsekreterare Maicen Ekman presenterade de två senaste åren och redovisade resultaten från den färska attitydundersökningen. Enligt förbundets stadgar väljs ordförande och vice ordförande av förbundsmötet. ABF och Studieförbundet Vuxenskolan valde, med mötets samtycke, att inte utse ytterligare ledamöter eftersom deras nominerade valdes till ordförande och vice ordförande. Därutöver består styrelsen av en ledamot från varje medlem, vilken utses direkt av respektive studieförbund. Den nya styrelsen består av studieförbundens rektorer (eller motsvarande med annan titel) från och med förbundsmötet 2011, vilket innebär tio röstberättigade ledamöter. Avgående ordförande Åke Gustavsson och generalsekreterare Maicen Ekman, liksom övriga avgående ledamöter Leif R Carlsson, Anders Castberger, Michael Ekdahl, Leif Kindblom, Monica Stolpe-Nordin avtackades för mångåriga viktiga insatser för folkbildningen, av nyvalda ordföranden Annika Nilsson. På eftermiddagen leddes ett samtal om folkbildningens idé och framtid av Helle Klein. Samtalet inleddes med en fi lmad intervju med Gösta Vestlund från Folkbildningsförbundets fi lm med Folkbildare 90+. Medverkande i samtalet gjorde, förutom Gösta Vestlund, även Marlene Karlsson och Eric Hale. Förbundets ledning Den nya styrelsen utvärderade organisationens verksamhet och prioriteringar, ett längre styrelsemöte ägnades åt detta i september. En rekryteringsprocess för att fi nna en ny generalsekreterare inleddes. Under den sjumånadersperioden var Stefan Degerlund tillförordnad generalsekreterare. I november tillträdde Annelie Roswall Ljunggren som ny generalsekreterare för Folkbildningsförbundet. Förbundsstyrelsen höll under året sju sammanträden, inklusive det konstituerande mötet. Styrelsens arbetsutskott hade sju protokollförda sammanträden under året och därutöver ett antal telefonmöten. 6

7 Dialog med länsbildningsförbunden Folkbildningsförbundet genomförde den årliga samverkanskonferensen med länsbildningsförbunden oktober Konferensen fokuserade på förändringar på Folkbildningsförbundet, diskussionsunderlaget Vägval och vilja och projektet Folkbildningens idé, som Thor Rutgersson och Anna-Pia Högberg ledde grupparbeten kring. Carl-Johan Östh presenterade etikdelegationens tankar kring etik och kvalitet, Leif Kindblom berättade om STUKOM och dess resultat och Eva Önnesjö berättade om RIO:s arbete. Amelie von Zweigbergk, Utbildningsdepartementet, medverkade och kommenterade bland annat Riksrevisionens granskning av fördelningen av statsbidraget. Folkbildningsförbundet föredrog regionaliseringen inom kulturområdet. Kjell Wåglin ledde passet om länsbildningsförbundens arbete och Folkbildningsförbundet avslutade med ett informationspass, om det nya folkbildningsnätet, Digidel 2013, nya webben samt aktuella projekt. 7

8 Folkbildningspolitisk kommunikation Folkbildningens vägval och vilja Folkbildningens vägval & vilja publicerades av Folkbildningsrådet som ett samtalsunderlag om folkbildningens framtida roll och uppgifter. Samtalsunderlaget togs fram inom Folkbildningsrådets beredningsgrupp för uppföljning av Folkbildningens Framsyn. Under 2011 har Vägval och vilja diskuterats i studieförbunden och på folkhögskolor. Under arbetet framkom önskemål om en förlängd och fördjupad process. Folkbildningsförbundet sammanställde ett svar av studieförbundens synpunkter på kapitel 13 i materialet och lämnade som remissvar till Folkbildningsrådet i september. I november skickade förbundet vidare studieförbundens egna svar, kapitel 1-12, i en handling till Folkbildningsrådet. Arbetet fortsätter under Folkbildningens idé och framtid Skriften Unga folkbildare om framtiden samt fi lmade intervjuer med Folkbildare 90+ var två konkreta resultat av Folkbildningsförbundets satsning Folkbildningens idé och framtid under Unga och äldre folkbildare som deltagit i materialen möttes också och diskuterade på ett lunchseminarium i februari och på förbundsmötet i april. Under ett pass på konferensen A World Worth Living In inledde de fi lmade intervjuerna en diskussion om folkbildningens idé och framtid. Materialet spreds och diskuterades även på Samverkanskonferensen med länsbildningsförbunden och studieförbunden. Projektet löpte över hela året och innehöll följande delar: Lunchseminarier om folkbildningens idé Seminarierna genomfördes mellan november 2010 och februari En dokumentation av varje seminarium skrevs och fi nns att ladda ner på Folkbildningsförbundets hemsida. Unga folkbildare om framtiden En skrift med intervjuer släpptes i februari På webben fi nns kapitel ur boken att ladda ner. Folkbildare 90+ En DVD med fi lmade intervjuer med tre personer över 90 (Gösta Vestlund, Ulla Poppius och Ralph Uddman) släpptes i april Folkbildningskrönikor Olika skribenter har fått ge sin syn på folkbildningens idé och framtid. Webbplats En del av Folkbildningsförbundets egen webb dedikerades till projektet, 8

9 där krönikorna fi nns att läsa och materialet att beställa. Fokusgrupp och målgruppsarbete med Västra Götalands Bildningsförbund Västra Götalands Bildningsförbund och Folkbildningsförbundet satte samman en framtidsgrupp bestående av unga anställda på studieförbund och folkhögskolor, för att delta i projektet. Målet var att lyfta fram ungdomar både som deltagare i folkbildningen och som medarbetare och ledare. I början av sommaren hade Framtidsgruppen en heldagsdiskussion kring innehållet i Vägval och vilja. Kommentarer och förslag sammanställdes i en rapport. Framtidsgruppen bestod av Moa Jonsson-Länne, ABF, Peter Ljungqvist, Bilda, Suad Darir, Ibn Rushd, Disa Abdurahmanovic, NBV, Emmily Bönfors, SV/Vi Unga, Fame Devici, Ljungskile folkhögskola, Daniel Andersson, Göteborgs folkhögskola, Thor Rutgersson, Folkbildningsförbundet och Anna-Pia Högberg, Västra Götalands Bildningsförbund. Typiskt svenskt fler talespersoner för mångfald Typiskt svenskt syftar till att engagera fl er och synliggöra folkbildningens värdegrund om alla människors lika värde. I början av 2011 ställde sig EUkommissionär Cecilia Malmström bakom uppropet som privatperson, och uppmanade fl er politiker att göra detsamma. I februari anslöt artister från Melodifestivalen, genom att underteckna ett öppet brev i Aftonbladet. Ett par av artisterna samt Folkbildningsförbundet intervjuades i medföljande artikel. Inför valet 2010 genomförde Folkbildningsförbundet annonskampanjen Så typiskt svenskt i Dagens samhälle. Kampanjen fi ck den högsta observationsnivån för annonser under de tre år Dagens samhälle genomfört mätningar (75 procent). Annonserna nominerades till reklamtävlingen Columbi ägg Under våren skickades ett brev till samtliga kommuner med uppmaningen att ta ställning för mångfald via Typiskt svenskt. Vid årets slut hade 17 kommuner och 167 organisationer och företag undertecknat uppropet. Typiskt svenskt hade också drygt gillare på Facebook. Folkbildningsförbundet beslöt i samråd med studieförbunden att satsa på ett utbildningsprojekt där samtliga studieförbund på fem orter skulle få mötas för att lyssna till inspirationsföreläsningar och diskutera hur de bäst på lokal nivå kan möta främlingsfi entliga krafter och åsikter. Utbildningarna inleddes i Södertälje 2011 för att fortsätta våren 2012 i Borlänge, Landskrona, Mölndal och Karlskrona. Utbildningen genomförs i samarbete med tankesmedjan Fores och EXPO Utbildning. Projektet fi nansieras med projektbidrag från Ungdomsstyrelsen. 9

10 Attityder till studieförbunden 2011 Ytterligare ett sätt att väcka diskussion om folkbildningen var rapporten Attityder till studieförbunden Den redogjorde för politikers och allmänhetens syn på studieförbunden och folkbildningen. I analysen fi nns paralleller till utvecklingen av det offentliga stödet till folkbildningen. Innehåll i rapporten: Tre undersökningar om inställningen till studieförbunden - frågorna har gått till allmänheten, kommunpolitiker och riksdagspartierna Listor över kommuner i områden där nedskärningarna har varit särskilt drastiska Analys av nuläget Tre diskussionsfrågor till de politiska partierna och studieförbunden När det gäller resultatet var det tydligt att studieförbund och folkbildning uppskattas av allmänhet, politiker och partier. Rapporten visade också på ett glapp mellan ord och handling lokalt. Trots politikernas positiva inställning till studieförbunden och dess verksamhet, har kommunanslagen till studieförbunden halverats under en tjugoårsperiod. Partierna på nationell nivå hanterar anslagsfrågan på olika sätt. Socialdemokraterna ansåg att kommunanslagen generellt borde höjas. Centerpartiet hade beslutat om en vägledning för sina förtroendevalda om fortsatt starkt stöd. Moderaterna framhöll att studieförbundens framtida fi nansiering också bör handla om ökad uppdragsverksamhet inom utbildning, kultur och arbetsmarknad. Mätningarna i rapporten genomfördes inför förbundsstämman 2011 som ett sätt att stämma av målen i Folkbildningsförbundets kommunikationsplattform. Det här var tredje tillfället som mätningarna genomfördes, första gången var inför förbundsstämman Digidel 2013 Folkbildningsförbundet, Sveriges länsbibliotekarier, Talboks-& Punktskriftsbiblioteket, Handisam, Nitus, Svensk biblioteksförening, Hjälpmedelsinstitutet, Kungliga Biblioteket,.SE. samt studieförbunden ABF, Bilda, Folkuniversitetet, Medborgarskolan, Sensus och Studieförbundet Vuxenskolan initierade Uppropet för digital delaktighet i december Målet är att ytterligare minst svenskar ska ha börjat använda internet i slutet av Bakgrunden är att minst 1,5 miljoner vuxna fortfarande inte använder internet i Sverige, ett land där fl er och fl er tjänster blir digitala. 10

11 I mars 2011 lanserades kampanjen Digidel 2013, som pågår t.o.m och har ett eget kansli i.se:s regi. Folkbildningsförbundet ingår i kampanjledningen och arbetar med att inspirera studieförbund och länsbildningsförbund att starta och delta i de lokala kampanjerna, samt att synliggöra studieförbundens verksamhet inom kampanjen. Det fi nns en samordningsgrupp mellan länsbiblioteken, Folkbildningsrådet och Folkbildningsförbundet, som samordnar folkbildningsinsatserna för bibliotek, studieförbund och folkhögskolor. Dialoger och överenskommelser Två av dialogerna mellan regeringen, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och idéburna organisationer har tidigare lett till överenskommelser som Folkbildningsförbundet undertecknat. Överenskommelse på det sociala området. Claes Becklin är Folkbildningsförbundets representant i samordningsgruppen för Överenskommelsen. Ett möte hölls med Överenskommelsekansliet och studieförbunden för att diskutera de lokala förhållandena. Studieförbundet Bilda tog fram ett dialogmaterial för kansliet. Folkbildningsförbundet bidrog, liksom övriga undertecknare, med medel för en undersökning inför en uppföljningskonferens i november. Civilsamhällets organisationer diskuterade nya egna åtaganden inom ramen för Överenskommelsen. Överenskommelse på integrationsområdet. Maicen Ekman deltog i processen för Folkbildningsförbundets räkning. Överenskommelsen ledde bland annat till åtgärder, som berör studieförbunden, som fi nns samlade i en skrift som togs fram av Folkbildningsförbundet. Dialog om de mänskliga rättigheterna. Under året hade integrationsminister Erik Ullenhag en inledande hearing inför dialogen. I november skedde det första dialogmötet på arbetsmarknadsdepartementets initiativ. Folkbildningsförbundet representerades av Christine Cars-Ingels på hearingen och Marie Fredriksson på dialogmötet. Kulturdialog. Ett antal lokala dialoger på Kulturdepartementets initiativ hölls Inom ramen för Ideell kulturallians deltog Anna Morin Folkbildningsförbundet på ett nationellt dialogmöte med kulturministern och diskuterade bl.a. principerna för en fortsatt dialog. Den idéburna sektorn var överens om att dialogen hittills skett på Kulturdepartementets villkor, och att andra former önskas för fortsatt dialog. Det är inte heller självklart att en framtida dialog ska ha i uppgift att leda till en överenskommelse på kulturens område. Fortsatta samarbeten för breddkulturen I mars hade Ideell kulturallians sitt första årsmöte. Folkbildningsförbun- 11

12 det och sju av studieförbunden är medlemmar och vill tillsammans med övriga medlemmar påverka den nationella kulturpolitiken. Folkbildningsförbundet med Anna Morin som representant blev invald i Ideell kulturallians styrelse. Under året har Ideell kulturallians varit under uppbyggnad, arrangerat regionala träffar och tyckt till om de regionala kulturplanerna som är en del av den statliga samverkansmodellen. Tillsammans med Bygdegårdarnas riksförbund organiserade Folkbildningsförbundet ett möte om Ideell kulturallians i Visby. Andra sätt att lyfta fram folkbildningens roll för kulturen har varit deltagande på Trigger i samband Peace & Love-festivalen, frågor och kommentarer på seminarier i Almedalen samt möten med Kulturrådet. Nya myndigheter för kulturanalys och musik I november höll Ideell kulturallians ett frukostseminarium på Sensus för alla medlemmar med Myndigheten för kulturanalys. Folkbildningsförbundet var medarrangör. Civilsamhället kontakter med myndigheten är viktig, då en av dess huvuduppgifter är att utvärdera samverkansmodellen. Folkbildningsförbundet lämnade synpunkter till kulturdepartementet om musikplattformen och Statens musikverk redan november Under 2011 diskuterades frågan i Musiknet och styrelsen beslöt att rekommendera representanter till den nya myndighetens råd. Se under Remisser och uttalanden. Nyhetsbrev till folkbildningsfamiljen: Folkbildningsförbundet publicerar två interna nyhetsbrev: FBF-nytt kom ut fyra gånger under året och gick till den s.k. folkbildningsfamiljen: studieförbunden, länsbildningsförbunden, Folkbildningsrådet och prenumeranter. Aktualiteter skickades ut varje eller varannan vecka. I nyhetsbrevet fi nns nyheter om och från studieförbunden. Det skickades till studieförbunden och länsbildningsförbunden. 12

13 Uppvaktade aktörer och samverkan Aktörer som Folkbildningsförbundet uppvaktade med fakta och argument och/eller samarbetade med, för att lyfta folkbildningens idé och studieförbundens verksamhet: Politiker och tjänstemän Ledamöterna i Riksdagens kulturutskott Utbildningsdepartementet Kulturdepartementet Svenska parlamentariker i EU-parlamentet Sveriges EU-kommissionärer Integrationsdepartementet Statsrådsberedningen, Socialdepartementet och Finansdepartementet Myndigheter och organisationer Folkbildningsrådet Kulturrådet Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE) Ungdomsstyrelsen Hjälpmedelsinstitutet Allmänna arvsfonden Handisam Musiksverige Länsbildningsförbunden SKL Stiftelsen Expo Fores Vetenskap och Allmänhet Nya underskrifter för Typiskt svenskt 2011 Boxholms kommun Centerkvinnorna Civilförsvarsförbundet Daggmaskens förskola Dals-Ed kommun Fotboll mot rasism/ungdom mot rasism Färnebo folkhögskola Gagnefs kommun Gnesta kommun Göteborgs stad Hagfors kommun Heby kommun Hultsfreds kommun Hällefors kommun Ideellt Utvecklingscentrum Kontaktnätet Kvinnor i Svenska kyrkan Köpings kommun Livek Lots i Väst Lycksele kommun Malungs folkhögskola Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation Munkedals kommun Norbergs kommun Orsa kommun Rays Offi ce Stiftelsen Centrum för Samhällsarbete och Mobilisering Svalövs kommun Svenska kyrkan - Skolkyrkan i Göteborg Söderhöjdens för- och grundskola Tema Likabehandling Tidaholms kommun Torsås kommun 13

14 Remisser och uttalanden Folkbildningens vägval och vilja Folkbildningens vägval och vilja kapitel 13 Folkbildningsförbundet lämnade ett remissvar på Folkbildningens vägval och vilja till Folkbildningsrådet. Det tog upp kapitel 13, vilket var den del som behandlar statens syfte med stödet till folkbildningen. Folkbildningsförbundet fokuserade på vad som ska utgöra folkbildningens gemensamma uppdrag. Utifrån dessa ska folkbildningens organisationer, utifrån sina olika profi ler, formulera hur man vill ta sig an uppgifterna. Folkbildningsförbundet föreslog att folkbildningens värdegrund om allas lika värde lyfts fram när en gemensam utgångspunkt för folkbildningens roll i samhället formuleras. Man ansåg att principen om fritt och frivilligt ska stärkas i den kommande folkbildningspolitiken och att de sju verksamhetsområdena bör tas bort ur förordningen. Folkbildningsförbundet föreslog att lägga till en inledning till syftena för att tydliggöra folkbildningens samhällsroll och aktualitet. Förslag på skrivning för en ny inledning: Folkbildningen har en unik förmåga att i varje tid möta de utmaningar som både samhälle och individ ställs inför. Man föreslog också en ny skrivning av det andra syftet: Bidra till att göra det möjligt för varje människa att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Folkbildningsförbundet ansåg vidare att kvalitetsmätningarna ska ta sin utgångspunkt i deltagarens uppfattning om verksamheten. Skydd av mänskliga rättigheter Folkbildningsförbundet lämnade ett remissyttrande på betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70). Folkbildningsförbundet skrev i sin remiss att man ställer sig bakom Folkbildningsrådets yttrande, men ville därutöver lämna ett antal kommentarer. I betänkandet konstateras att behovet av kunskap om mänskliga rättigheter har ökat ytterligare sedan EU:s stadga om grundläggande rättigheter blivit bindande i Sverige. Folkbildningsförbundet menade att studieförbundens fl erdimensionella roll är viktig i det sammanhanget. Att studieförbunden redan gör mycket på detta område, samt att man erbjuder en unik infrastruktur för människor som söker kunskap om rättigheterna eller vill föra fram erfarenheter av vilka problem, brister och möjligheter som fi nns i skyddet av rättigheterna. Folkbildningsförbundet tog i yttrandet upp erfarenheter från tidigare dialoger mellan regering och civilsamhälle. Folkbildningsförbundet skrev att det inte räcker att ha rätten till att medverka i den demokratiska processen, utan att folkbildningen kan spela en central roll till att skapa lika möjligheter och förutsättningar för att man ska kunna ta vara på sina rättigheter. Ett folkligt engagemang och ett levande civilsamhälle bör vara förutsättningarna för att de mänskliga rättighetsfrågorna ska vara prioriterade och aktuella. 14

15 Synpunkter om Statens musikverk Den nya myndigheten Statens musikverk och dess Musikplattform öppnade sina dörrar den första maj. I kontakter med Kulturdepartementet innan maj framkom att Folkbildningsförbundet gärna kommer med förslag på personer från studieförbunden till Musikverkets konstnärliga råd och insynsråd. Folkbildningsförbundet lämnade in tre namnförslag på personer med bred kompetens inom rock och pop, men ingen blev föreslagen av regeringen att ingå i råden. 15

16 Internationell samverkan A World Worth Living In I juni 2011 arrangerade den globala vuxenutbildnings- och folkbildningsorganisationen International Council for Adult Education (ICAE) sin världskonferens i Sverige. Huvudarrangörer tillsammans med ICAE var European Association for the Education of Adults (EAEA), Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas Intresseorganisaiton (RIO) och SKL med Folkbildningsrådet som värd. Namnet på konferensen var A World Worth Living In: Adult Learning and Education a Key to Transformation. Syftet var att samla folkbildningsorganisationer och folkbildare från hela världen för att hävda rätten till utbildning för alla och visa på nödvändigheten av folkbildning för att ge människor möjlighet att skapa en bättre värld. Konferensen samlade 900 deltagare från hela världen och inramades av generalförsamlingarna EAEA och ICAE. Som en del i världskonferensen arrangerade Folkbildningsrådet sin nationella folkbildningskonferens med inriktning på sjunde verksamhetsområdet folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. Folkbildningsminister Nyamko Sabuni medverkade, andra paneldeltagare som fungerade som affi schnamn för konferensen och folkbildningen var riksdagsledamot Gustav Fridolin, språkrör Miljöparitet och Hans Abrahamsson, docent i freds- och utvecklingsforskning. Världskonferensen hade fyra huvudteman som belystes genom inledande föreläsningar och sedan fördjupades i parallella seminarier och workshops. Konferensens fyra teman var: Adult Education as a right and a profession Follow-up to MDGs, the EFA goals, and the CONFINTEA agenda. Internationella åtaganden gällande vuxnas lärande uppföljning av den internationella FN-konferensen om vuxenutbildning, FN:s utbildnings- och millenniemål m.m. Hur lyfter vi fram vuxenutbildningens betydelse? Lifelong Learning for sustainability in a climate changing world. Hållbar utveckling och klimatförändringar vilken roll har vuxnas lärande? No right to decent work without decent learning. Ingen rätt till anständigt arbete utan rätten att lära. Vilken betydelse har informellt, icke-formellt och formellt lärande för arbetslivets utveckling? Nordic folkeoplysning/folkbildning and worldwide challenges. Vad kan den nordiska folkbildningstraditionen bidra med i mötet med de globala utmaningarna? Inför konferensen arbetade Folkbildningsförbundets kansli i grupper för planering, samordning och pressarbete. En exempelsamling på sjunde verksamhetsområdet togs fram och Folkbildningsförbundet projektan- 16

17 ställde en person som samordnade de lokala studieförbundens arrangemang i Folkets Park under konferensen. Studieförbunden deltog också i allt från paneler till avslutande konferensspaningar och bidrog med volontärer under konferensen. Folkbildningsförbundet arrangerade två seminarier: Folkbildningens idé och framtid samt Why do the Nordic countries invest in folkbildning? Tillsammans med övriga medlemmar i Folkbildningen Norden presenterades ett material och ett scenframträdande runt vad som är typiskt för nordisk folkbildning. Konferensen uppmärksammades främst av lokal press och etermedia, samt på twitter och bloggar. Folkbildningsförbundet ingick i en pressgrupp och skickade två pressmeddelanden inför respektive evenemang under konferensen. Världen möts i Malmö Debatt om bildning och public service Konferensen antog ett gemensamt ställningstagande för ett solidariskt samhälle. Folkbildningsrådet gjorde en utvärdering som visade att 92 procent av konferensdeltagarna tyckte att helhetsintrycket var mycket bra eller bra. På frågan om konferensen givit nya kontakter och nya perspektiv på det internationella arbetet svarade 66,5 procent ja, 17 procent nej och 16,5 procent vet ej. Drygt 95 procent tyckte att de praktiska arrangemangen under konferensen fungerade mycket bra eller bra. De svenska folkbildningsorganisationerna som arrangerade A World Worth Living In kommer att fortsätta dialogen om former för internationellt arbete och samverkan. Kom loss och tyck till Med projektbidrag från Folkbildningsrådet tog projektet Kom Loss och Tyck Till ett steg till. Grundsyftet var att öka föreningslivet engagemang för påverkansarbete på lokal, regional och europeisk nivå. EU-handboken av Raymond Svensson och Jan Olsson reviderades, uppdaterades och kompletterades med särskilt fokus på medborgarinitiativet. Studiematerialet kan laddas ner på projektets hemsida se. Där fi nns också goda exempel från föreningar och studieförbund, som bedriver påverkansarbete, aktuella länkar till EU-information och kontaktuppgifter till alla studieförbund. På sidan fi nns även informationsbroschyrer som studieförbunden kan dela ut till föreningar som vill engagera sig. Ett femtontal föreningar från Haninge, inom ABF:s och Studieförbundet Vuxenskolans verksamhet, besökte under hösten 2011 Bryssel, inbjudna av EU-kommissionen. Med på resan var också en representant vardera från NBV och Folkuniversitetet. En mycket lyckad resa med ett program speciellt anpassat för gruppen och dess behov. 17

18 Kontakt med EU-kommissionen De senaste fyra åren har Folkbildningsförbundet träffat EU-kommissionen i Sveriges informationschef Pernilla Barralt cirka två gånger per år för att utbyta information och planera samarbeten. Bland annat har kommissionen varit till stort stöd när det gäller projektet Kom Loss och Tyck Till. Folkbildningsförbundet ingår även i kommissionens infonätverk, tillsammans med bl.a. Europadirekt-kontoren. Efter ett möte i december med det studieförbundsgemensamma Internationella nätverket och Cecilia Malmströms assistent Erik Windmar i Bryssel fortsatte kontakten och ledde bl.a. till att Malmström skrev under uppropet Typiskt svenskt. Folkbildning Norden Mötet våren 2011 i Finland handlade bland annat om att planera inför den internationella konferensen i Malmö i juni. Folkbildningsförbundet inspirerade de övriga med att använda sig av konceptet Typiskt svenskt och skriva en text på temat Typisk Nordiskt. Texten togs fram, tillsammans med en fl yer med typiskt nordiska påståenden, som växellästes vid introduktionen av nordisk folkbildning på ICAE-konferensen. Nordinfo Nordinfogruppen har genomfört två möten under året. Med i nätverket är representanter från Folkbildningsförbundet, Vofo - Voksenopplaeringsforbundet, Dfs - Dansk Folkeoplysnings samråd, Folkehøgskolene (Norge), VSY Samverkande bildningsorganisationer (Finland) och Finlands Folkhögskolförening. Gruppen har under året bl.a. arbetat med och hållit webinarer. Första temat var: How to make social media social? Planering av 2012 års webinarer pågår. 18

19 Medierapport Med en minskad personalstyrka och ambitionsnivå var Folkbildningsförbundet inte lika synligt i media under året som föregående år. En debattartikel med Digidel 2013 publicerades, samt annonser om Typiskt svenskt nischade mot kommuner i Dagens Samhälle. Under året bytte Folkbildningsförbundet verktyg för nyhetsbevakning från FindAgent till Meltwater. Folkbildningsförbundet har ett avtal med My Newsdesk, som möjliggjort för studieförbunden att få egna avtal till rabatterat pris. I slutet av året ingicks ett liknande avtal med Meltwater, så att studieförbunden får sociala medier-rapporter direkt från Meltwater, om intresse fi nns. Sjutton pressmeddelanden skickades och lades ut på Folkbildningsförbundets pressidor under året. Sociala medier och webb I slutet av 2010 beslutades att Folkbildningsförbundets webb ska läggas över i ett publiceringssystem så att fl er redaktörer kan arbeta med webben utan att ha specifi ka webbkunskaper. Syftet är också att skapa en interaktiv och serviceinriktad hemsida, som blir en angelägenhet för alla studieförbund. Under våren 2011 analyserades olika publiceringssystem och en kravspecifi kation formulerades. Flera webbyråer kontaktades och valet föll på byrån Syre i Östersund, som under hösten 2011 byggt webbplatsen. I anslutning till byggnadsfasen har företaget Funka, som arbetar med tillgänglighetsaspekter, varit inkopplat och lämnat synpunkter på form och innehåll. Den nya webbplatsen har byggts i Wordpress och planeras vara färdig mars/april Parallellt har en ny Typiskt svenskt-webbplats byggts, även den i Wordpress. Wordpress är ett interaktivt program, med möjligheten att kommentera inlägg och artiklar. I slutet av 2011 utvecklade Folkbildningsförbundet sitt arbete med sociala medier. Folkbildningsförbundet har dels öppnat en Facebooksida, ett Twitterkonto och en Youtubekanal, dels utvecklat mediebevakningen till att även omfatta sociala medier. Facebooksidan hade ca 100 personer som gillare i slutet av året och Twitterprofi len ca 20 följare. När den nya webbsidan kommer på plats kommer den att vara kopplad till övriga sociala medier, så att det syns vad som händer på alla ställen samtidigt. Vårt mediebevakningsverktyg, Meltwater, kommer att kopplas till webben för att synliggöra och framhäva vad som händer i studieförbunden runtom i landet. 19