Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen. Beskrivning av processen

Transkript

1 Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen Beskrivning av processen

2 2 Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen: beskrivning av processen

3 Innehåll Sammanfattning 2 Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen: beskrivning av processen Målsättning för folkbildningens kvalitetsarbete 5 Definition av systematiskt kvalitetsarbete 5 Bakgrund 5 Utveckling av kvalitetsarbetet under Allmän kurs vid folkhögskolor 6 Processer i den nationella kvalitetsredovisningen 7 Effekter på kort och lång sikt 9 Bilaga 1 Uppbyggnad av processen med den nationella kvalitetsredovisningen 10 Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen: beskrivning av processen 3

4 Sammanfattning FBR har av regeringen fått i uppdrag att göra en särskild uppföljning av kvalitet på de långa allmänna kurserna vid folkhögskolor. En nulägesbeskrivning av allmän kurs vid samtliga 148 folkhögskolor gjordes år Folkhögskolorna kommer själva att redovisa kvalitetsarbetet i de allmänna kurserna vid nästa kvalitetsredovisning (1/7-09). En sammanfattning och analys kommer att ingå i rapporten Nationell Kvalitetsredovisning för folkbildningen I rapporten presenteras processen med den nationella kvalitetsredovisningen. Folkbildningsrådet (FBR) påbörjade år 2007 en treårig utvecklingsprocess tillsammans med studieförbund och folkhögskolor. Det övergripande målet är att utveckla en kultur där systematiskt kvalitetsarbete ses som en viktig och naturlig del i det vardagliga arbetet. FBR ska i årsredovisningen och i återrapporteringen till regeringen rapportera om folkbildningens kvalitetsarbete till riksdag och regering. Förankring och delaktighet är en viktig komponent i utvecklingen av den nationella kvalitetsredovisningen. FBR har haft kontinuerliga avstämningar med folkbildningens intresseorganisationer och med studieförbunden och folkhögskolorna vid större konferenser. Sedan augusti 2008 finns en referensgrupp med företrädare för studieförbunden och folkhögskolorna som stöd till FBR i detta arbete. Synpunkter och dialog har år 2008 lett till följande beslut: Att tillföra två kvalitetskriterium till kvalitetsredovisningarna Cirkelledarnas folkbildningskompetens - Deltagareffekter Att de kvalitativa kriterierna som används i kvalitetsredovisningen inte kommer att användas som kriterier i det statsbidragsgrundade systemet. Att ändra inlämningsdatumet av kvalitetsredovisningen till den 1 juli med start I rapporten lyfts de viktigaste processerna fram samt de förväntade effekterna på kort och lång sikt. Förutom förankring och delaktighet beskrivs även det stöd som ges till studieförbund och folkhögskolor, utvecklingen av kvalitetskriterium, FBRs uppföljningsarbete samt FBRs interna kvalitetsarbete. 4 Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen: beskrivning av processen

5 Processen Målsättning för folkbildningens kvalitetsarbete Målet med folkbildningens kvalitetsarbete är att utveckla en kultur där systematiskt kvalitetsarbete ses som en viktig och naturlig del i det vardagliga arbetet. Syftet med den nationella kvalitetsredovisningen för folkbildningen 2009 är att: Beskriva utvecklingen av studieförbunds och folkhögskolors kvalitetsarbete inom den egna verksamheten Beskriva hur studieförbund och folkhögskolor inom ramen för sitt kvalitetsarbete förhåller sig till de fyra syftena och de sju verksamhetsområdena som i särskilt hög grad utgör statens motiv för stöd till folkbildningen Ge en samlad och analyserad bild av ovanstående Folkbildningsrådets (FBR) roll i uppbyggandet av ett systematiskt kvalitetsarbete inom folkbildningen ska även beskrivas. Definition av systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete betyder att man inom en verksamhet regelbundet och noggrant. dokumenterar och analyserar hur det står till med de önskvärda egenskaperna, för att sedan vidta åtgärder som förbättrar verksamheten. Att kvalitetsarbetet är systematiskt innebär att det är en ständigt pågående aktivitet samt att den information som används samlas in, bearbetas och analyseras på ett tillförlitligt och noggrant sätt. Ett sätt att bedöma systematiken är att undersöka processerna, det vill säga om det finns en röd tråd mellan planering, genomförande, uppföljning och utvärdering. Bakgrund I regeringens folkbildningsproposition Lära, växa, förändra (2005/06:192) uppmanas folkbildningen att utveckla sitt kvalitetsarbete. Det är studieförbunden och folkhögskolorna som utför kvalitetsarbetet. FBR utformar gemensamma utgångspunkter och stödjer studieförbund och folkhögskolor i denna process. År 2007 var ett startår i uppbyggnaden av det systematiska kvalitetsarbetet. Studieförbunden och folkhögskolorna har lämnat in sin första kvalitetsredovisning och FBR har sammanställt rapporten Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen juli 2009 lämnar folkhögskolor och studieförbund in sina kvalitetsredovisningar för andra gången. Anvisningarna för den nationella kvalitetsredovisningen finns i bilaga 2 och 3. FBR sammanställer sedan rapporten Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen. Rapporten skickas till riksdag och regering i februari Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen: beskrivning av processen 5

6 FBRs ambition är att det år 2010 ska finnas ett systematiskt kvalitetsarbete som är väl förankrat i folkhögskolor och studieförbund. Denna rapport beskriver vägen dit och lyfter fram erfarenheter och de förändringar som vidtagits. Utveckling av kvalitetsarbetet under 2008 Processen med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom folkbildningen har tillsammans med studieförbund och folkhögskolor utvärderats vid tre återföringskonferenser. Synpunkter från återföringskonferenserna, RIO och Folkbildningsförbundet har lett till följande beslut: - Att tillföra två kvalitetskriterium till kvalitetsredovisningarna Att de kvalitativa kriterierna endast ska användas i kvalitetsredovisningen. - Att ändra inlämningsdatumet av kvalitetsredovisningen till den 1 juli med start FBRs sammantagna bedömning är att folkhögskolor och studieförbund är allmänt positiva till att utveckla sitt kvalitetsarbete och redovisa detta. Några av de synpunkter som har kommit fram vid återföringskonferenserna är: - Tydlig kommunikation i god tid från FBR. - Tydligt syfte med anvisningarna för kvalitetsredovisningen och rapporten Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen. - Vidareutveckling av gemensam terminologi och definitioner. - Kontinuitet över tid i anvisningar för kvalitetsredovisningen och rapporten Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen. - Rapporten Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen bör göra en större åtskillnad mellan studieförbund och folkhögskolor; där vissa delar redovisas separat. - Återkoppling till folkhögskolor på deras kvalitetsredovisningar. Allmän kurs vid folkhögskolor FBR har av regeringen fått i uppdrag att göra en särskild uppföljning av kvalitet på de långa allmänna kurserna vid folkhögskolor (Riktlinjer för budgetåret 2008). (obs! kansliet kommer att komplettera detta avsnitt efter referensgruppens möte). FBR har år 2008 gjort en nulägesbeskrivning av allmän kurs på samtliga 148 folkhögskolor. I undersökningen har FBR följt upp hur folkhögskolorna arbetar för att säkra kvaliteten på allmän kurs, hur målbeskrivningarna för allmän kurs ser ut, hur folkhögskolorna följer upp allmän kurs, hur de individuella planerna ser ut och vilken studie- och yrkesvägledning som finns. Följande slutsatser och åtgärder gäller: I statsbidragsvillkoren år 2010 tillförs krav på särskild målbeskrivning för den allmänna kursen. Kriterierna för allmän kurs kommer att förtydligas år FBR påbörjar (2009) och genomför (2010) en nationell deltagarundersökning av folkhögskolornas deltagare. Förslag om undersökning av folkhögskolans deltagare som söker till högskola (utreds av FBR år 2009). Insamling av uppgifter om lärarnas pedagogiska kompetens vid folkhögskolor kommer att återinföras. Ambitionen är att ett register byggs upp år Folkhögskolorna kommer själva att redovisa kvalitetsarbetet i de allmänna kurserna vid nästa kvalitetsredovisning (1/7-09). En sammanfattning och analys kommer att ingå i rapporten Nationell Kvalitetsredovisning för folkbildningen Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen: beskrivning av processen

7 Processer i den nationella kvalitetsredovisningen I detta avsnitt förtydligas vissa av processerna med den nationella kvalitetsredovisningen. För en översikt av de processer och effekter som eftersträvas se bilaga 1. Förankring och delaktighet Förankring och delaktighet hos studieförbund och folkhögskolor är en nödvändighet för att utveckla processen med den nationella kvalitetsredovisningen. Det är en förutsättning för att kvalitetsarbetet ska uppfattas som en möjlighet att utveckla den egna verksamheten. FBR lägger stor vikt vid att ha kontinuerliga möten med representanter från studieförbund, folkhögskolor och med folkbildningens intresseorganisationer. Våren 2008 genomfördes tre återföringskonferenser med folkhögskolor och studieförbund. Totalt deltog ca 350 personer (ordföranden, rektorer och kvalitetsansvariga). Fokus för konferenserna var processen med det systematiska kvalitetsarbetet. Synpunkter från konferensen, från RIO och FBF ledde till nya beslut, vilka presenterats inledningsvis i denna rapport. Referensgruppen för den nationella kvalitetsredovisningen 1 bildades med uppdraget att bistå FBR i processen med kvalitetsredovisningen under perioden Stöd till studieförbundens och folkhögskolornas kvalitetsarbete Flertalet folkhögskolor och samtliga studieförbund har numera kvalitetsansvariga i sin verksamhet. Ett nätverk av kvalitetsansvariga för folkhögskolor har satts igång år Syftet är att underlätta erfarenhets- och informationsutbytet mellan folkhögskolor och mellan FBR och folkhögskolor. Nätverket ska också underlätta kvalitetsarbetet för de kvalitetsansvariga och stimulera till nya samarbeten. Våren 2009 planeras seminarium för folkhögskolornas kvalitetsansvariga samt ett tillfälle för förtroendevalda. Ett viktigt inslag i dessa träffar är att säkra att de kvalitetsansvariga och förtroendevalda aktivt deltar i kvalitetsarbetet. 1 Referensgruppen består av 3 representanter från FBF, 2 representanter från RIO och 1 representant från SKL. Studieförbundens kvalitets- och etikarbete samordnas genom Folkbildningsförbundet i två forum; Kvalitetsgruppen och Etikdelegationen. Syftet är att genom dialog och erfarenhetsutbyte vidareutveckla det studieförbundsgemensamma arbetet och forma hållbara strategier och förhållningssätt internt och gentemot omvärlden. Arbetet mellan forumen kommer framöver att till stor del samordnas. Regionala konferenser i samverkan med länsbildningsförbunden har genomförts. FBR har kontinuerliga träffar med representanter för Kvalitetsgruppen. Etikdelegationen har även haft som uppgift att initiera genomlysningar av verksamheten. Pilotprojektet i Mittnorrland 2 är ett sådant projekt genomfört i samverkan mellan studieförbunden lokalt och länsbildningsförbundet Mittnorrland. Projektets syfte är att utveckla gemensamma hållbara etiska förhållningssätt och kvalitetskriterier, att skapa samsyn och förståelse mellan studieförbunden samt att stimulera till kvalitetsutveckling av verksamheten. Pilotprojektet är uppdelat på tre orter (Sundsvall, Örnsköldsvik och Östersund). I de tre delprojekten har de lokala studieförbunden definierat vad de vill genomlysa i sin verksamhet. Valda områden är anordnarskapet vid kulturarrangemang samt i studiecirkeln. Projekten lyfter fram flera styrkor och förbättringsområden vad avser anordnarskapet. Samtliga beskriver nyttan av att studieförbunden lokalt samverkar i kvalitetsarbetet. Folkbildningsförbundet kommer att sprida pilotprojektets erfarenheter vidare. Utveckling av kvalitativa kriterier Processen med att utveckla kvalitativa kriterier påbörjades år Dels genom ett metodutvecklingsprojekt, Evidens och effekter i folkbildningen. Forskare analyserade studieförbunds och folkhögskolors kvalitetsredovisningar och utvärderingsrapporter för att lyfta fram möjliga kvalitativa kriterier. FBR har tillsammans med en referensgrupp (med representanter från studieförbund och folkhögskolor) kompletterat arbetet för att ta fram gemensamma indikatorer. Förslaget diskuterades på återföringskonferenser med studieförbund och folkhögskolor våren Pilotprojektet har bedrivits från september 2007 till december Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen: beskrivning av processen 7

8 Kvalitetsredovisningarna för studieförbunden kommer att innehålla ett kvalitativt kriterium; cirkelledarnas folkbildningskompetens. Studieförbunden har gemensamt arbetat fram krav för vad en cirkelledarutbildning ska innehålla. I kvalitetsredovisningen för 2009 redovisas följande: andel utbildade cirkelledare i en ny cirkelledarutbildning i förhållande till totala antalet cirkelledare hur godkännande av cirkelledare sker hur studieförbundens modell/plan för ledarutveckling ser ut FBR kommer att genomföra en deltagarundersökning för studieförbundens studiecirkeldeltagare under Deltagareffekter kommer att tillföras rapporten Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen. En liknande undersökning för folkhögskolorna planeras år 2009 och genomförs år Folkhögskolorna har i detta skede en pågående process där utveckling av kvalitativa kriterier till den nationella kvalitetsredovisningen pågår. Företrädarna för folkhögskolorna har också initierat att Fbr inbjuder en grupp som möts för att utveckla området. Diskussionerna om att hitta kvalitativa kriterier fortsätter också inom Referensgruppen för den nationella kvalitetsredovisningen. De kvalitativa kriterierna och indikatorerna kommer enbart att tillämpas i kvalitetsredovisningen. FBRs uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet Insamling av kvalitetsredovisningar är FBRs huvudsakliga verktyg för att följa upp studieförbunds och folkhögskolors kvalitetsarbete. Efter den första kvalitetsredovisningen år 2007 genomfördes särskilda möten med de folkhögskolor (9%) och det studieförbund som bedömdes sakna ett systematiskt kvalitetsarbete. FBRs ambition är att ha återkoppling med samtliga folkhögskolor om deras kvalitetsredovisningar. Uppföljningen kompletteras årligen med besök vid nio folkhögskolor, nio lokala studieförbundsavdelningar och samtliga studieförbund på central nivå. En central fråga vid dessa besök är kvalitetsarbetets utveckling och hur man i sitt kvalitetsarbete förhåller sig till statens syften och prioriterade områden. Besöken vid studieförbunden behandlar särskilt hur kvalitetsarbetet förankras inom studieförbundets alla nivåer års uppföljningsbesök visar att kvalitetsarbetet fortsätter att vara den viktigaste utvecklingsfrågan. Det råder en positiv anda kring kvalitetsarbetet. Flera gemensamma satsningar görs mellan studieförbund respektive folkhögskolor. FBR kan också se att kvalitetsarbetet nu involverar fler inom verksamheterna. Inom studieförbunden har ett gemensamt förhållningssätt för cirkelledarutbildningarna tagit fart. Systematik i kvalitetsarbetet är fortfarande en utmaning för folkhögskolor och studieförbund men flera insatser görs för att förbättra kvalitetsarbetet. FBR kommer att redovisa uppföljningsbesöken i en särskild rapport våren Folkbildningsrådets interna kvalitetsarbete FBRs interna kvalitetsarbete utgår från metoden verksamhetslogik. Varje enhet väljer ut ett område som särkilt ska kvalitetsgranskas under året. Dessa områden är år 2009: Folkbildningsnätet, FBRs webbplats, den nationella kvalitetsredovisningen, hantering av styrelsehandlingar, FBRs konferensverksamhet, information om statsbidragskriterier, processen kring återkrav samt FBRs kansliorganisation. För varje område är det särskilt viktigt att belysa legitimitet, administration och kommunikation. Ett sätt att stärka legitimiteten i processen med den nationella kvalitetsredovisningen är att ha goda informationskanaler till andra sektorer och deras kvalitetsarbete. Ett viktigt samarbete sker genom Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL), där FBR deltar i ett Kvalitetsnätverk. År 2008 arbetades rapporten Systematiskt kvalitetsarbete i vuxnas lärande 3 fram och det hölls en nordisk konferens på temat. 3 Rapporten finns på 8 Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen: beskrivning av processen

9 Effekter på kort och lång sikt Det övergripande målet för processen med den nationella kvalitetsredovisningen är att folkhögskolor och studieförbund prioriterar kvalitetsarbetet och att det är en naturlig del av verksamheten. På lång sikt ska deras arbete bli ännu effektivare och förhålla sig till statens syften och prioriterade verksamhetsområden. De resurser, processer och prestationer som har beskrivits bidrar gemensamt till att uppnå målet. Att återrapportera folkbildningens kvalitetsarbete till regering och riksdag är en effekt på kort sikt. FBR vill hitta jämförelsegrunder över tid. Därför kommer den nästkommande rapporten fortsätta på samma linje som den första, kvalitetsarbetets utveckling är huvudpunkten. Genom att tillföra två kvalitativa kriterier för studieförbunden (cirkelledarnas folkbildningskompetens och deltagareffekter) kan utvecklingen över tid även följas inom dessa områden. Det är ett viktigt steg att studieförbunden i samråd med FBR har enats om att i kvalitetsredovisningen följa upp cirkelledarnas folkbildningskompetens. Cirkelledarna är de som representerar studieförbundens kvalitet i mötet med deltagarna. Cirkelledarna är oftast anställd på timbasis eller ideellt engagerade. Det ställer stora krav på studieförbundens kapacitet att tillgodose cirkelledarnas behov av utbildning, information och utbyte med andra cirkelledare. Forskaren Eva Andersson 4 lyfter fram betydelsen av cirkelledarutbildning; de ledarutbildade ledarna var mer nöjda med hur studieförbunden värderade dem som cirkelledarna och de kände sig också mer bekanta med målen för folkbildningen,..., de ledare som hade genomgått cirkelledarutbildning poängterade oftare cirklarnas sociala värde, både för deltagarna och för dem själva, liksom cirklarnas värde för samhället. FBR genomför deltagarundersökningar var fjärde år av studieförbundens studiecirkeldeltagare. Resultat av deltagarundersökningen 2009 kommer att tillföras rapporten Nationell Kvalitetsredovisning för folkbildningen. Studieförbunden ska därefter själva genomföra interna deltagarundersökningar som tillförs kvalitetsredovisningarna. En ny ansats är att göra liknande deltagarundersökningar för folkhögskolornas deltagare. Den första kommer att genomföras år Genom deltagarundersökningarna kan nyttan av folkbildningen tydligare redovisas och jämförelse av nyttan över tid göras. Kvalitativa kriterier gör det möjligt att konstatera huruvida verksamheten utvecklas och i vilken riktning. Det ger FBRs rapporteringen till riksdag och regering ett högre värde. Samtidigt får studieförbund och folkhögskolor instrument att arbeta med för att utveckla sitt kvalitetsarbete. 4 Cirkelledarskapet nr 2, Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen: beskrivning av processen 9

10 Bilaga 1 Uppbyggnad av processen med den nationella kvalitetsredovisningen Uppbyggnaden av processen med den nationella kvalitetsredovisningen åskådliggörs med hjälp av metoden verksamhetslogik 5. Den treåriga utvecklingsprocessen förutsätter både resurser och centrala aktiviteter för att säkra att alla folkhögskolor och studieförbund på sikt har ett systematiskt kvalitetsarbete. Bilden nedan beskriver både pågående och avslutade processer. Förutsättningar: Det som går in i verksamheten Ekonomiska resurser som tilldelas folkhögskolor och studieförbund. Medel avsätts till kvalitetsarbetet. Personalresurser på folkhögskolor, studieförbund och Folkbildningsrådet Introduktionsdagar i kvalitetsarbete (121 av de 148 folkhögskolorna deltog) Processer: De aktiviteter som görs för att åstadkomma önskat resultat Utveckling av gemensamma utgångspunkter för folkbildningens kvalitetsarbete. Exempelvis kvalitativa kriterier, anvisningar för den nationella kvalitetsredovisningen och kvalitetsuppföljning av allmän kurs. Stöd till studieförbundens och folkhögskolornas kvalitetsarbete i form av erfarenhetsutbyten, kvalitetsprojekt, nätverk för kvalitetsansvariga, material om kvalitetsarbetet, utvärderingsmetoder. Skapa förankring och delaktighet i processen med den nationella kvalitetsredovisningen (Återföringskonferenser med studieförbund och folkhögskolor, Referensgrupp med representanter från studieförbund och folkhögskolor, förbättring av kommunikationskanaler) Uppföljning av kvalitetsarbetet genom besök hos folkhögskolor och studieförbund på lokal och central nivå, genom insamling av statistiska uppgifter, deltagarundersökningar, ekonomiska analyser. Prestationer: De direkta och mätbara produkterna av processerna Genomförda utbildningar, seminarier och konferenser Genomförda kvalitetsutvecklingsprojekt Kvalitetsredovisningar som lämnas in till FBR Rapport Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen 2007 och 2009 Effekter på kort sikt Att gemensamma utgångspunkter för folkhögskolors och studieförbunds kvalitetsarbete finns och är väl förankrade och accepterade Att folkbildningens kvalitetsarbete återrapporteras till regering och riksdag Att studieförbund och folkhögskolor ständigt utvecklar det egna kvalitetsarbetet Effekter på lång sikt (år 2010 och framåt) Att det systematiska kvalitetsarbetet prioriteras och är en naturlig del i det vardagliga arbetet inom folkbildningen. 5 Metoden används för att skapa överblick och förståelse för en verksamhet. Olika moment i en verksamhet beskrivs; först de resurser som används (se förutsättningar). Därefter beskrivs de processer som behövs för att uppnå vissa direkta produkter, eller prestationer. På sikt förväntas dessa leda till effekter på kort och lång sikt. På så vis synliggörs det logiska samband mellan det man för in i verksamheten och det som förväntas komma ut. 10 Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen: beskrivning av processen

11

12 Folkbildningsrådet Box , Stockholm Tel: , fax Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen: beskrivning av processen 11