Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor

Transkript

1 Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2006

2 Innehåll Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 3 I Uppdraget 3 II Sammanfattning 3 III Beskrivning av undersökningsmetod 3 III.1 Insamling av uppgifter om kommunernas bidrag till studieförbund 3 III.2 Insamling av uppgifter om landstingens bidrag till folkhögskolor 3 III.3 Övrig datainsamling 4 IV Redovisning 4 IV.1 Definition av bidragsbegreppet 4 IV.2 Kommunernas stöd till studieförbunden 4 IV.3 Landstingens bidrag till folkhögskolorbidrag till folkhögskolorna 6 IV.4 Landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och länsbildningsförbund 8 2 Folkbildningsrådet. Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor

3 Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor I Uppdraget Folkbildningsrådet har enligt regeringsbeslut (riktlinjer ) fått i uppdrag att redovisa kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund respektive folkhögskolor. II Sammanfattning Kommunernas stöd till studieförbunden har sedan 1991 minskat från 663 mkr till 405 mkr 2006, d v s med närmare 39 procent. Per invånare har de kommunala bidragen minskat från 77:48 kr till 44:70 kr. Kommunbidragen storlek relaterat till statens bidrag har blivit allt lägre motsvarade kommunbidraget cirka 55 procent av statens bidrag till studieförbunden är motsvarande relation knappt 30 procent. Under senaste femårsperioden har kommunernas andel minskat med drygt 6 procentenheter. När det gäller landstingens/regionernas bidrag till folkhögskolornas verksamhet är bidragsförändringarna marginella. Landstings/regionbidragens storlek motsvarar cirka 36 procent av det totala statsbidraget till folkhögskolorna. Med anledning av redovisningen ovan yrkar Folkbildningsrådets styrelse på att regeringen, i enlighet med den av riksdagen behandlade folkbildningspropositionen, genomför en dialog med Sveriges Kommuner och Landsting om det gemensamma ansvaret för finansiering av folkbildningen. Detta för att säkerställa tillgången och tillgängligheten av folkbildning över hela landet. III Beskrivning av undersökningsmetod III.1 Insamling av uppgifter om kommunernas bidrag till studieförbund Redovisningen av kommunernas bidrag till studieförbunden baseras helt på den information och de data som har tillförts via Folkbildningsförbundets undersökningar. Folkbildningsförbundet, som är studieförbundens intresseorganisation och en av Folkbildningsrådets tre medlemsorganisationer, samlar med hjälp av länsbildningsförbunden årligen in uppgifter om kommunernas bidrag till studieförbundens lokala verksamhet. Den senaste insamlingen genomfördes under första halvåret år 2006 och redovisar kommunernas budgeterade bidrag till studieförbunden för år Tidigare års uppgifter avser bidragsutfallet. III.2 Insamling av uppgifter om landstingens bidrag till folkhögskolor I begreppen landsting och landstingsbidrag avses även regioner och regionbidrag samt de bidrag Gotlands kommun lämnar. Folkbildningsrådet har inhämtat uppgifter om landstingens bidrag till folkhögskolorna. Samtliga landsting och regioner samt Gotlands kommun har under början av år 2007 redovisat sina bidrag till folkhögskolornas verksamhet för år 2006 samt i vissa fall korrigerat tidigare års uppgifter. Uppgifterna har inhämtats via en enkät. Uppgifterna insamlades första gången för verksamhetsåret 1999 på uppdrag av regeringen. Statistiskt material saknas således för perioden Folkbildningsrådet. Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor H

4 III.3 Övrig datainsamling Under 2000 gjorde Folkbildningsrådet en större utredning av kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrådet fick då enligt regeringsbeslut i uppdrag att redovisa utvecklingen och kommentera utvecklingstendenserna samt bedöma orsakerna till förändringarna i bidragsgivningen. Folkbildningsrådet har sedan 2002 som ett särskilt uppdrag från regeringen samlat in uppgifter om kommunernas bidrag och landstingens/regionernas bidrag till studieförbund respektive folkhögskolor. Data från dessa utredningar har också använts i denna redovisning. Därutöver samlar Folkbildningsrådet in ekonomiska uppgifter från folkhögskolorna. Dessa insamlingar har hittills genomförts med tre till fyra års mellanrum. Från och med 2006 sker insamlingen årligen i samverkan med Statistiska centralbyrån. Den senaste undersökningen omfattade verksamhetsåret De uppgifter som folkhögskolorna redovisat avseende interkommunala ersättningar och bidrag från landsting/regioner verifieras i huvudsak av den insamling som Folkbildningsrådet nu genomfört på uppdrag av regeringen. IV Redovisning IV.1 Definition av bidragsbegreppet Med bidrag avses endast kommunernas och landstingens allmänna stöd till studieförbund och folkhögskolor. Projektbidrag, ersättning för uppdragsverksamhet etc ingår ej i redovisningen. Ej heller ingår, om inte annat anges, interkommunala eller andra eleversättningar i bidragsredovisningen. IV.2 Kommunernas stöd till studieförbunden Bidrag till studieförbunden I tabell 1 redovisas Folkbildningsförbundets statistikinsamling avseende det kommunala bidraget till studieförbundens verksamhet under perioden Tabell 1 Totalt kommunbidrag till studieförbundens verksamhet Bidrag Förändring föregående år Per i tkr Tkr Relativ invånare ,48 kr ,0% 75,16 kr ,6% 68,03 kr ,4% 64,57 kr ,0% 61,47 kr ,5% 59,22 kr ,9% 57,50 kr ,3% 56,06 kr ,9% 53,05 kr ,5% 52,20 kr ,7% 51,20 kr ,8% 50,07 kr ,6% 49,11 kr ,0% 46,22 kr ,3% 44,76 kr 2006 (budget) ,45% 44,70 kr Förändring under perioden ,9% -32,78 kr 4 Folkbildningsrådet. Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor

5 Under hela perioden ( ) har kommunernas allmänna bidrag till studieförbundens folkbildningsverksamhet minskat i absoluta tal med 258 mkr (38,9 procent). 50 kommuner (44 kommuner 2005) ökar sitt anslag till studieförebunden jämfört med föregående år. 39 kommuner (80 kommuner 2005) sänker anslag till studieförebunden jämfört med föregående år. En jämförelse för senaste tioårsperiod visar att kommunernas bidrag minskat med 100,4 mkr (19,8 procent) sedan 1997 eller med hänsyn till inflationen 30,3 procent. Elva kommuner, varav sju i Stockholms län bidrar ej men något allmänt stöd till studieförbunden, vilket är oförändrat antal jämfört med föregående år. Relationen mellan statens bidrag och kommunernas bidrag på nationell nivå I tabell 2 redovisas en jämförelse mellan statens och kommunernas bidragsutveckling. Vidare redovisas hur stor andel kommunernas bidrag utgör i relation till statens stöd i form av det allmänna folkbildningsanslaget till studieförbundens verksamhet. Tabell Kommunbidrag i relation till statsbidraget (tkr) Statsbidrag Kommunbidrag 1 Andel ,7% ,6% ,6% ,9% ,0% ,6% ,2% ,7% ,6% ,4% ,8% ,3% ,3% ,1% ,7% Kommunbidrag baserat på Folkbildningsförbundets årliga statistikinsamling avser kommunbidraget budgeterat belopp. Bidragen är helt jämförbara från och med 1997 då verksamhets- och kalenderår sammanfaller. Kommunbidragens andel i relation till statens bidrag har minskat under hela perioden. Minskningen utgör 25 procentenheter sedan1992. Den senaste femårsperioden (sedan 2002) har kommunernas andel minskat med drygt 6 procentenheter. Folkbildningsrådet. Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor H

6 IV.3 Landstingens bidrag till folkhögskolorbidrag till folkhögskolorna I tabell 3 redovisas landstingens stöd till folkhögskolorna exklusive interkommunala ersättningar som redovisas under ett eget avsnitt. Tabell 3 Landstingsbidrag till folkhögskolornas verksamhet (tkr) Landstingsfolkhögskolor Rörelsefolkhögskolor Totalt , , , (budg) , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,5 1 Exakt uppgift från Lt Dalarna saknas avseende de fyra rörelsefolkhögskolorna år 2002 och 2003 (bedömd uppgift införd). Bortsett från 2001 och 2002 har landstingens bidrag till folkhögskolornas verksamhet varit tämligen konstant frånsett justeringar för prisomräkningar. När det gäller landstingens anslag till de egna folkhögskolorna finns stora avvikelser i sätt att redovisa kostnader och intäkter. Exempelvis kan en ökning av anslaget kompensera för en ökad interndebitering av hyror, tjänster etc. I jämförelse med tidigare års rapporter har några landsting ändrat redovisningsprincip. Det innebär att anslagen från och med 2003 inkluderar hyror och andra interna tjänster. Bedömningen är därför att de ökande anslagen till landstingsfolkhögskolorna från 2002 till 2003 främst kan härledas till ändrade redovisningsprinciper. Relationen mellan statens bidrag och landstingens bidrag på nationell nivå. I tabell 4 redovisas en jämförelse mellan statens och landstingens bidragsutveckling. Vidare redovisas hur stor andel landstingens bidrag utgör i relation till statens stöd i form av både allmänt folkbildningsanslag och anslaget för den särskilda utbildningsinsatsen. 6 Folkbildningsrådet. Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor

7 Tabell 4 Landstingsbidrag i relation till statsbidrag (tkr) Statsbidrag Landstingsbidrag Andel ,5% ,6% ,6% ,1% ,5% ,2% ,4% ,3% Landstingsbidraget avser budget år I statsbidraget ingår under 2002 överförda medel för utvecklings- och försöksverksamhet på 4,23 mkr (tidigare anslagspost 3) och för studerandeorganisationer på 0,2 mkr (tidigare anslagspost 5). I statsbidraget ingår under 2005 och 2006 bidrag för särskild utbildningssatsning i Södra Norrland med 1,4 respektive 0,7 mkr. Landstingsbidragen motsvarar cirka 36 procent av det totala statsbidraget till folkhögskolorna. Även här noteras att landstingen redovisar de interna tjänsterna (hyror, administration m m) på olika sätt. Medlen för den särskilda utbildningsinsatsen har reducerats med 30 procent under perioden , vilket påverkar det totala statsbidraget. Interkommunala ersättningar för folkhögskoleelever Med interkommunala eleversättningar avses de bidrag som transfereras mellan landstingen för elever från det egna länet som studerar på landstings- och rörelsefolkhögskolor i andra län (tabell 5). I jämförelse med tidigare års avrapportering är även här uppgifterna för tidigare år delvis korrigerade. Tabell 5 Interkommunala ersättningar (tkr) Belopp Den totala interkommunala ersättningarna har 2006 minskat med drygt 2,2 mkr eller 2,6 procent, vilket möjligen kan förklaras med att under samma period har antalet genomförda deltagarveckor inom folkhögskolan minskat med 3 procent. Landstingsförbundet (Sveriges Kommuner och Landsting) rekommenderar en interkommunal eleversättning med 347 kr/deltagarvecka vid minst 15 veckors kurslängd från och med 2007 (tidigare 340 kr). Flertalet landsting/regioner följer rekommendationen. Före 2003 rekommenderade Landstingsförbundet 325 kr per deltagarvecka, vilket kan förklara ökningen av interkommunala ersättningen med 6,3 mkr mellan 2002 och Norrbottens läns landsting följer ej rekommendationen och utbetalar ej några bidrag för deltagare från länet som studerar på folkhögskolor utanför Norrbotten (undantag för funktionshindrade vid vissa kurser och då under högst 6 månader). Stockholms läns landsting lämnar interkommunal ersättning med 332 kr/deltagarvecka. Folkbildningsrådet. Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor H

8 Flera landsting uttrycker därutöver villkoret Ömsesidighetsprincipen d v s man utbetalar interkommunal ersättning endast till landsting som följer Landstingsförbundets rekommendationer. IV.4 Landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och länsbildningsförbund I tabell 6 redovisas Folkbildningsförbundets statistikinsamling avseende landstings/regionbidragen till studieförbunden och länsbildningsförbundens verksamhet under perioden Tabell 6 Landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och länsbildningsförbund (tkr) Bidrag Förändring föregående år Tkr Relativ ,3% ,2% ,2% ,7% ,7% ,0% ,4% ,3% ,7% ,7% ,0% ,4% ,3% 2006 (budget) ,3% Under hela perioden ( ) har landstings/ regionbidragen till studie- och länsbildningsförbundens verksamhet minskat i absoluta tal med 28,5 mkr (8,8 procent). En jämförelse för senaste tioårsperiod visar att landstingens/regionernas bidrag minskat med 4,2 mkr (1,4 procent) sedan 1997 eller 11,9 procent med hänsyn till inflationen. Landstingens/regionernas bidrag till länsbildningsförbunden utgör år 2006 cirka 10,8 mkr (3,7 procent) av det totala bidraget på 294,6 mkr. Nio landsting/regioner ökar, ett minskar och tio ger oförändrat totalt generellt bidrag till studie- och länsbildningsförbund 2006 jämfört med föregående år. 8 Folkbildningsrådet. Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor

9

10 Folkbildningsrådet. Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor H