Folkhögskolornas ekonomi

Transkript

1 Folkhögskolornas ekonomi

2 2 Folkhögskolornas ekonomi

3 Innehåll Inledning 4 Sammanfattning 5 Undersökningens uppläggning 7 Bakgrund och syfte 7 Undersökningens uppbyggnad 7 Undersökningens resultat 11 Folkhögskolornas totala verksamhet 11 Folkhögskoleverksamhet 11 Folkhögskoleverksamheten efter skolstorlek 12 Arbetsmarknadsinsatser 12 Uppdrags- och projektverksamhet 12 Konferensverksamhet och övrig verksamhet 13 Kostnader och intäkter efter verksamhetsindelning 13 Summering efter intäkts- och kostnadsslag 13 Kostnader per redovisad deltagarvecka 13 Intäkter per redovisad deltagarvecka 14 Kostnad för undervisningspersonal per redovisad deltagarvecka 14 Inför framtida undersökningar 14 Tabellförteckning 15 Tabeller 16 Folkhögskolornas ekonomi

4 Inledning Folkhögskolornas ekonomi har undersökts sedan mitten av 1970-talet. Undersökningarnas uppläggning har som en följd av förändrade verksamhetsformer successivt utvecklats. Inför verksamhetsåret 2005 genomfördes i samarbete mellan Folkbildningsrådet (FBR) och Statistiska Centralbyrån (SCB) en genomgripande förändring av undersökningens uppbyggnad. Denna uppbyggnad har använts även 2006 och Undersökningen utgör en del av Folkbildningsrådets uppföljning av att folkhögskolorna genomför verksamhet enligt gällande statsbidragsvillkor. Den svarar också mot rådets behov att följa den ekonomiska utvecklingen inom folkhögskolorna. Dessutom används uppgifterna för att kunna fullgöra återrapporteringen till regering och riksdag och ge utbildningsdepartementet underlag för budgetarbetet. SCB använder uppgifterna för att i sin statistik rapportera offentliga kostnader för utbildningsväsendet i Sverige. Folkhögskolorna kan även använda materialet för ekonomiska jämförelser. I tabeller med kommentarer redovisas folkhögskolornas resultat samt överskottens/underskottens omfattning. Dessutom redovisas kostnader och intäkter uppdelat på både kostnads/intäktsslag och på de fyra verksamhetsområdena folkhögskoleverksamhet, arbetsmarknadsinsatser, uppdrags- och projektverksamhet samt konferens- och övrig verksamhet. För folkhögskoleverksamheten redovisas också kostnader och intäkter grupperat efter skolornas storlek med avseende på allmänt statsbidrag. För att underlätta jämförbarheten har några nyckeltal i form av medelvärden tagits fram. Det gäller kostnader per deltagarvecka för undervisningspersonal och total kostnad i folkhögskoleverksamhet, intäkter per deltagarvecka avseende huvudmannabidrag, interkommunala ersättningar och deltagaravgifter samt kostnader för undervisningspersonal per genomförd deltagarvecka. 4 Folkhögskolornas ekonomi

5 Sammanfattning Totala verksamheten Folkhögskolornas totala omsättning uppgick till 2007 till 3,6 miljarder kronor vilket för en enskild folkhögskola ger ett medelvärde på cirka 24 miljoner kronor. Medelvärdet av resultatet för folkhögskolorna visade 2005 ett överskott på 450 tkr och 2007 ett överskott på 750 tkr. Medelvärdet är högre för rörelsefolkhögskolorna än för landstingsfolkhögskolorna (926 tkr respektive 252 tkr år 2007) och resultatförbättringen mellan åren är också större bland rörelsefolkhögskolorna än landstingsfolkhögskolorna. Totalt 22 folkhögskolor visar 2007 ett underskott i verksamheten vilket är 12 färre än Minskningen har nästan enbart skett bland rörelsefolkhögskolorna. Folkhögskoleverksamhet Med folkhögskoleverksamhet avses främst de statsbidragsberättigade långa och korta kurserna. Verksamheten omsätter cirka 2,7 miljarder kronor eller 76 procent av folkhögskolornas totala omsättning. Andelen är högre för landstings- än för rörelsefolkhögskolorna (85 procent respektive 73 procent). Andelen visar små avvikelser mellan åren. Bidragsdelen för folkhögskoleverksamheten utgör 2,3 miljarder kronor eller 83 procent av omsättningen varav statsbidraget utgör 1,7 miljarder kronor. Deltagarintäkternas del av omsättning är 14 procent. I genomsnitt var underskottet 2005 i folkhögskoleverksamheten 675 tkr var det ett överskott i verksamheten med 42 tkr igenomsnitt. Det är en stor skillnad mellan landstingsfolkhögskolor som 2007 hade ett underskott på 217 tkr och rörelsefolkhögskolor som hade ett överskott på 148 tkr. Totalt 65 folkhögskolor visar 2007 ett underskott i folkhögskoleverksamheten vilket är 23 färre än Minskningen har helt skett bland rörelsefolkhögskolorna. För landstingsskolorna har en ökning av antalet skett. Arbetsmarknadsinsatser Arbetsmarknadsinsatser med särskilda medel och som administreras genom Folkbildningsrådet svarar i genomsnitt för 6 procent av folkhögskolornas totala omsättning. Andelen är konstant mellan åren och något högre för rörelsefolkhögskolorna än för landstingsfolkhögskolorna gav verksamheten ett genomsnittligt överskott med 160 tkr och 2007 var överskottet 265 tkr. Överskottet är störst för rörelsefolkhögskolorna genomförde 102 skolor denna verksamhet, vilket är 9 färre än genomfördes verksamheten vid 122 folkhögskolor. Minskningen har varit jämt fördelad mellan landstings- och rörelsefolkhögskolor. Folkhögskolornas ekonomi

6 Uppdrags- och projektverksamhet Uppdrags- och projektverksamheten svarar för 9 procent av folkhögskolornas totala omsättning. Andelen är konstant mellan åren och något högre för rörelsefolkhögskolorna än för landstingsfolkhögskolorna. I genomsnitt gav verksamheten 2007 ett överskott med 128 tkr. Överskottet är störst för rörelsefolkhögskolorna genomförde 119 skolor denna verksamhet, en minskning med 16 från Minskningen har varit jämt fördelad mellan landstings- och rörelsefolkhögskolor. Konferens- och övrig verksamhet Konferens- och övrig verksamhet svarar för 9 procent av folkhögskolornas totala omsättning. Andelen är betydligt högre för rörelse- än för landstingsfolkhögskolor (11 respektive 4 procent). Verksamheten redovisar 2005 ett överskott med i genomsnitt 493 tkr, vilket ökat till 541 tkr Överskottet är större i rörelsefolkhögskolorna genomförde 110 skolor konferens- och övrig verksamhet. Det är 10 färre än 2005 och det är rörelsefolkhögskolorna som svarar för minskningen. Några nyckeltal För att få fler möjligheter till jämförelser mellan folkhögskolor redovisas även nyckeltal i form av uppgifter om medelvärden per deltagarvecka. Uppgifterna avser folkhögskoleverksamheten och redovisas både totalt och efter skolstorlek med landstings- och rörelsefolkhögskolor åtskilda. Den totala kostnaden för folkhögskoleverksamheten per deltagarvecka är högre för landstings- än för rörelsefolkhögskolor, kr respektive kr per deltagarvecka Även kostnaden för undervisningspersonal var 2007 i genomsnitt högre för landstings- än för rörelsefolkhögskolor, kr respektive kr per deltagarvecka. Deltagaravgifterna var 2007 i genomsnitt 464 kr för landstingsfolkhögskolorna och 378 kr per deltagarvecka för rörelsefolkhögskolorna. En skillnad som kan bero på fler internat bland landstingsfolkhögskolor. 6 Folkhögskolornas ekonomi

7 Undersökningens uppläggning Bakgrund och syfte Sedan mitten av 1970-talet har folkhögskolornas ekonomi undersökts vid ett tiotal tillfällen. Först genom den dåvarande Skolöverstyrelsen därefter av Folkbildningsrådet. Också Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Landstingsförbundet (nuvarande SKL, Sveriges Kommuner och Landsting) har svarat för undersökningar i samarbete med statliga utredningar av folkbildningen. I syfte att begränsa antalet insamlingstillfällen samordnade SCB och FBR från 2005 insamlingar av ekonomiska uppgifter. Samtidigt genomförde FBR och SCB i samarbete med företrädare för folkhögskolorna en genomgripande bearbetning av enkätformulären. Undersökningarnas primära syften för FBR är att: - följa upp att folkhögskolorna genomför verksamhet enligt gällande statsbidragsvillkor - följa den ekonomiska utvecklingen vid folkhögskolorna - ge underlag för återrapportering till regering och riksdag - ge uppgifter för budgetunderlaget till regeringen - ge folkhögskolorna underlag för ekonomiska jämförelser - bidra till en ökad kvalitet i ekonomisk rapportering av folkhögskolornas verksamhet Rapporten visar folkhögskolornas ekonomi verksamhetsåren Underlag för sammanställningen är de ekonomiska uppgifter som folkhögskolorna lämnar till SCB via ett webbformulär. De insamlade uppgifterna har bearbetats av FBR och redovisas i rapporten i form av tabeller med kommentarer. För 2005 och 2006 presenteras uppgifterna i löpande priser och omräknade till 2007 års priser. I tabellmaterialet har skolorna indelats i landstings- och rörelsefolkhögskolor. För att möjliggöra jämförelser mellan skolor redovisas även uppgifterna om folkhögskoleverksamheten grupperad efter skolstorlek. Det allmänna statsbidragets omfattning har utgjort grund för den indelningen. Inga detaljuppgifterna om enskilda folkhögskolor redovisas och kan heller ej utläsas i tabellerna. Folkhögskolornas ekonomi för verksamhetsåret 2005 har tidigare redovisats i rapporten Folkhögskolornas ekonomi Antalet folkhögskolor har alla tre åren ( ) varit 148 fördelade på 43 landstings- och 105 rörelsefolkhögskolor. Undersökningens uppbyggnad Uppgiftsskyldighet Undersökningen är en totalundersökning, d v s samtliga folkhögskolor besvarar enkäten. Folkhögskolorna är enligt statsbidragsvillkoren skyldiga att lämna de uppgifter som FBR begär för att kunna fullgöra sina myndighetsuppgifter. Verksamhetsområden Förutom en redovisning av resultatet för folkhögskolornas totala verksamhet ger uppföljningen möjlighet till en redovisning av intäkter, kostnader och resultat uppdelat på följande verksamhetsområden: - Folkhögskoleverksamheten, d v s det egentliga folkbildningsarbetet med statligt stöd (främst långa och korta folkhögskolekurser). Folkhögskolornas ekonomi

8 - Arbetsmarknadsinsatser med medel från AMS som administreras av FBR. (Särskild utbildningssatsning inom Aktivitetsgarantin - SAGA, Ungdomsplatser-AMS samt Jobb- och Utvecklingsgarantin). - Uppdrags- och projektverksamhet. - Konferensverksamhet och övrig verksamhet. Uppdelningen i dessa områden har flera syften. De två första verksamheterna är en uppföljning av hur det statliga stöden används. Det statliga stödet får inte användas för andra ändamål än folkhögskoleverksamhet enligt de riktlinjer som FBR angivit med stöd av förordning och regleringsbrev. Uppdrags-, konferensverksamhet etc är områden som måste bära sina egna kostnader. Det är angeläget att också påvisa i vilken utsträckning folkhögskolor är beroende av intäkter från dessa verksamhetsområden för att kunna bedriva kärnverksamheten folkhögskolekurser med fortsatt god kvalitet. Intäktsslag Vid folkhögskolor förekommer olika intäktsslag som kan omfatta ett eller flera verksamhetsområden. För sammanställningens kvalitet är det viktigt att intäkter som avser flera verksamhetsområden fördelats med rätt andel till respektive område. Skolor som inte i sin bokföring fördelar intäkterna på verksamhetsområden gör vid redovisningen till SCB en schablonmässig fördelning. Förutom att ge underlag till folkhögskolornas resultatutveckling inom olika verksamhetsområden ger redovisningen av intäkterna möjligheter till en analys av de olika intäktsslagens utveckling. 1. Statsbidrag Avser statsbidrag för folkbildningsverksamheten som är relaterat till folkhögskolans verksamhet inom det allmänna folkbildningsanslaget, d v s bas-, volym-, kvalitets- utvecklings- och profileringsbidrag, projektmedel för gemensamt utvecklingsarbete samt förstärkningsbidrag (extra förstärkningsbidrag och bidrag för grundschablon). Utbetalning av dessa bidrag sker från FBR. Folkhögskoleverksamheten kan även finansieras genom bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), tidigare Socialstyrelsens Institut för särskilt Utbildningsstöd (Sisus) samt Tolk- och Översättarinstitutet (TÖI). Även bidrag som kommer från andra statliga myndigheter (SIDA, Svenska Institutet m.fl.) och EU inkluderas i statsbidraget. Dessutom avses bidrag för anställda i form av lönebidrag men även andra typer av statliga bidrag i samband med anställning av personal såsom särskilt anställningsstöd. 2. Övriga bidrag Avser huvudmannabidrag, interkommunala ersättningar, rörelsefolkhögskolornas bidrag från eget landsting och kommunbidrag. Landstingsfolkhögskolorna redovisar under huvudmannabidrag både beloppet för landstingets budgetram och det faktiska utfallet för verksamhetsåret, vilket kan var större än budgetbeloppet om ytterligare medel tillförts för att täcka underskott. 3. Deltagarintäkter Avser avgifter deltagarna i folkhögskoleverksamheten erlägger till skolan för litteratur, material, kopiering, internatboende och måltider. För deltagare i arbetsmarknadsinsatser avses främst avgifter för måltider. 4. Intäkter från uppdragsutbildning Avser ersättning från uppdragsgivare för genomförande av uppdragsutbildning. 5. Intäkter från konferensverksamhet, uthyrning, försäljning Här avses ersättning för konferensverksamhet (verksamhet som kännetecknas av att folkhögskolan i huvudsak ej genomför utbildning med egen undervisande personal). Här ingår även uthyrning av lokaler och utrustning samt serverings- och kioskverksamhet liksom försäljning av t.ex. måltider och tjänster. 6. Övriga intäkter Här avses finansiella intäkter i form av intäktsräntor, utdelningar och realisationsvinster. Även realisationsvinster vid försäljning av fastigheter och inventarier kan ingå här. 8 Folkhögskolornas ekonomi

9 7. Gemensam intäkt Intäkter som ej är fördelade på intäktsslagen ovan och är av mindre omfattning samt andra rörelsefrämmande intäkter. Kostnadsslag Vid en folkhögskola förekommer olika kostnadsslag som kan omfatta ett eller flera verksamhetsområden. För sammanställningens kvalitet är det viktigt att kostnader som avser flera verksamhetsområden fördelats med rätt andel till respektive område. Skolor som inte i sin bokföring fördelar kostnaderna på verksamhetsområden gör vid redovisningen till SCB en schablonmässig fördelning. Förutom att ge underlag till folkhögskolornas resultatutveckling inom olika verksamhetsområden ger redovisningen av kostnaderna möjligheter till en analys av de olika kostnadsslagens utveckling. 1. Undervisning Personal Samtliga personalkostnader för all pedagogisk personal. Med pedagogiska personal avses lärare, skolledare, assistent, vård/kurator samt personal som underhåller och installerar IT-system och telefoni. Övrigt Kostnader för undervisningsmaterial, läromedel, litteratur, kopiering, licensavgifter, datorprogram, abonnemangs- och trafikavgifter (telefon, internet och motsvarande), utrustning inklusive avskrivningskostnader. Hit hör även kostnader för studieresor samt studerandeförsäkringar. 2. Administration och marknadsföring Personal Samtliga personalkostnader för all administrativ personal och personal för marknadsföring. Övrigt Kostnader för förbrukningsmaterial och utrustning inklusive avskrivningskostnader. Kostnader för annonser, produktion av hemsida och trycksaker, deltagande i mässor samt andra marknadsföringsinsatser. 3. Kök och hushåll Personal Samtliga personalkostnader för all personal inom köks-, hushålls- och internatverksamhet. Övrigt Kostnader för förbrukningsmaterial, livsmedel och utrustning inklusive avskrivningskostnader. 4. Fastigheter och lokaler Personal Samtliga personalkostnader för all personal inom vaktmästeri, fastighetsunderhåll och städning. Övrigt Kostnader för drift och underhåll samt avskrivningar avseende lokaler och fastigheter. För landstingsfolkhögskolor anges landstingets internhyra för alla lokaler och fastigheter som används för den verksamheten. 5. Gemensamma kostnader Alla finansiella kostnader i form av räntor m m. Kostnader som ej är fördelade på kostnadsslagen och är av mindre omfattning. Avskrivningskostnader förekommer i viss omfattning. Med personalkostnader avses all lön (ordinarie, övertid, sjuk, semester), arbetsgivaravgift, löneskatt, pensionspremie, personförsäkringspremie och avgift till arbetsgivarorganisation. Vidare ingår kostnader för personalens fortbildning och kompetensutveckling samt förmåner och gåvor. Även kostnader för inhyrd personal (främmande tjänster) och kostnader för konsulttjänster inkluderas i personalkostnader. Folkhögskolornas ekonomi

10 Bearbetning Undersökningen innehåller en stor mängd information. Med hänsyn till undersökningens syfte görs en bearbetning som ska ge en - helhetsbild av folkhögskolornas ekonomi uppdelad på landstings- och rörelsefolkhögskolor samt - en bild av kostnader och intäkter inom olika verksamhetsområden. I syfte att en enskild skola ska kunna jämföra sig med en relevant grupp av skolor, har materialet avseende folkhögskoleverksamheten brutits ned på skolstorlek med avseende på statsbidragets omfattning uttryckt i summa allmänt statsbidrag (för 2005 även särskild utbildningsinsats). För vissa intäkter i folkhögskoleverksamheten huvudmannabidrag, interkommunala ersättningar samt deltagaravgifter anges medelvärdet per deltagarvecka uppdelat efter skolstorlek. Också för kostnaden personal för undervisning samt total kostnad har medelvärdet per deltagarvecka för folkhögskoleverksamheten angivits efter skolstorlek. Uppgifterna ska överensstämma med den av skolans revisorer granskade årsredovisningen. I det fall folkhögskolan utgör en resultatenhet i en juridisk persons årsredovisning är det resultatenhetens uppgifter som redovisas. Har verksamheten bedrivits under ett brutet räkenskapsår ligger senaste årsredovisning till grund för lämnade uppgifter. Fastprisberäkning sker med hjälp av Konsumentprisindex (KPI). I rapporten har 2007 använts som basår vilket innebär att omräkningskoefficienterna är - 1,036 (290,5/280,4) för ,022 (290,5/284,2) för externat internat, omkring en fjärdedel av skolorna drivs som renodlade externat - många skolor bedriver i varierande omfattning uppdrags- och konferensverksamhet - 30 procent av skolorna drivs av landsting och 70 procent av olika rörelser - huvudmännens kraftigt varierande ekonomiska förmåga att driva sina skolor - skillnader i kursinriktning och arbetsformer - olika målgrupper av deltagare Kvalitetssäkring Uppgifter har lämnats från samtliga folkhögskolor, d v s inget bortfall. När SCB avslutat insamlingen gör Folkbildningsrådet en rimlighetsbedömning av de uppgifter folkhögskolorna redovisat. En avstämning sker mot inlämnade årsredovisningar. Vidare kontrolleras att en rimlig fördelning av gemensamma intäkter och kostnader gjorts på de fyra verksamhetsområdena. Varje folkhögskola får därför granska FBR:s bearbetning. Skolan ska därvid särskilt kontrollera att fördelning av intäkter och kostnader på verksamhetsområden är rimlig. Därefter gör Folkbildningsrådet en slutlig sammanställning och resultatanalys. I undersökningarna 2006 och 2007 har fler skolor fördelat gemensamma intäkter och kostnader än I de fall folkhögskolorna ej gjort en sådan fördelning har den gjorts av Folkbildningsrådet. Det gäller 3-4 skolor. Folkbildningsrådets och folkhögskolornas kontroll bedöms säkra en hög kvalitet i redovisade uppgifter och sammanställningar. Strukturella skillnader mellan folkhögskolor Folkhögskolorna är med hänsyn till en rad olika faktorer en heterogen skolform, vilket i hög grad påverkar deras ekonomi och därmed också möjligheterna till jämförelser dem emellan. Några faktorer som belyser detta : - olika storlek, från knappt femtio helårsstuderanden upp till flera hundra 10 Folkhögskolornas ekonomi

11 Undersökningens resultat Folkhögskolornas totala verksamhet, tabell 1 och 2 Av tabell 1 framgår antalet folkhögskolor med underrespektive överskott. Antalet folkhögskolor med underskott i den totala verksamheten har minskat med 12 skolor. Från 34 skolor 2005 (23 procent) till 22 skolor 2007 (15 procent). Minskningen har nästan enbart skett bland rörelsefolkhögskolorna (11 skolor). Medelvärdet av rörelsefolkhögskolors överskott var tkr 2007 (890 tkr för 2005) och landstingsfolkhögskolor 380 tkr (390 tkr för 2005). Medelvärdet av rörelsefolkhögskolors underskott var 660 tkr 2007 (690 tkr för 2005) och för landstingsfolkhögskolor 320 tkr (350 tkr för 2005). Skolornas förbättrade ekonomi har flera förklaringar. Bland annat ett höjt statsbidrag från 2007 och att medel för arbetsmarknadsinsatser givit skolorna möjligheter till ett bättre resursnyttjande. I tabell 2 redovisas under- respektive överskottens spridning inom storleksintervall på den totala verksamheten och för folkhögskoleverksamheten. 88 folkhögskolor (59 procent) redovisar både 2005 och 2006 underskott i folkhögskoleverksamheten sjunker antalet skolor till 65 (44 procent). Rörelsefolkhögskolorna svarar för det minskade antalet medan antalet landstingfolkhögskolor med underskott ökar från 23 till 25. Sammanfattningsvis innebär det att många folkhögskolor är beroende av intäkter från andra områden för att kunna genomföra folkhögskoleverksamheten med hög kvalitet. Folkhögskoleverksamhet, tabell 3 I tabellerna redovisas intäkts- och kostnadsstrukturen i folkhögskoleverksamheten både totalt och separat för landstings- respektive rörelsefolkhögskolor. Intäkterna är uppdelade på statsbidrag, övriga bidrag, deltagaravgifter och övriga intäkter. Kostnaderna är uppdelade på undervisning, administration/marknadsföring, kök/hushåll och fastigheter/lokaler. På intäktssidan är skillnaden störst mellan rörelse- och landstingsfolkhögskolor vad avser statsbidragens och huvudmännens andel. För 2007 utgörs 50 procent av omsättningen för landstingsfolkhögskolorna av statsbidrag (46 procent 2005). Motsvarande andel för rörelsefolkhögskolorna är 69 procent (65 procent 2005). Omvänt gäller att landstingsfolkhögskolornas huvudmannainsats är betydligt mer omfattande. För 2007 svarade landstingen för 35 % av intäkterna, medan rörelsefolkhögskolornas huvudmän endast bidrar med någon procent av omsättningen. Före 2006 utgick ett profileringsbidrag enbart till rörelsefolkhögskolor och statsbidraget är 2005 därför något högre per deltagarvecka jämfört med landstingsfolkhögskolorna. På kostnadssidan uppvisar landstings- och rörelsefolkhögskolorna större likheter än på intäktssidan. Största skillnaden finns inom undervisningen där 2007 rörelsefolkhögskolornas kostnaderna utgör 58 procent och landstingsfolkhögskolorna 50 procent av totalkostnaderna. För fastigheter och lokaler är förhållandet det omvända, d v s 26 procent för landstingsfolkhögskolorna och 18 procent för rörelsefolkhögskolorna av totalkostnaden. Även kostnaderna för kök och hushåll är något högre för landstingsfolkhögskolorna. Det kan dels bero på att nästan samtliga landstingsfolkhögskolor bedrivs som internatform, dels på att landstingen intern- Folkhögskolornas ekonomi

12 debitering av hyror ligger på en högre nivå en motsvarande kostnader för rörelsefolkhögskolorna. Landstingens interndebiteringen av lokaler men också av andra tjänster kan förklara landstingens stora huvudmannainsatser. För samtliga kostnadsslag är de relativa andelarna för både landstings- och rörelsefolkhögskolor närmast konstant mellan 2005 och Undantaget utgörs av rörelsefolkhögskolornas ökande andel för undervisningskostnader och landstingsfolkhögskolornas ökande andel för fastigheter och lokaler. Resultatet av folkhögskoleverksamheten 2005 var ett underskott med i genomsnitt 140 tkr för landstingsoch 894 tkr för rörelsefolkhögskolorna. För 2007 var genomsnittligt underskott på landstingsfolkhögskolor 217 tkr medan rörelsefolkhögskolorna redovisar ett överskott med 148 tkr. I not under tabellerna redovisas FBR-bidragets del av statsbidraget för denna verksamhet. Folkhögskoleverksamheten efter skolstorlek, tabell 4-8 Av tabellerna utläses landstings- och rörelsefolkhögskolornas medelvärden för intäkter, kostnader och resultat uppdelat på skolstorlek. Skolstorleken mäts i summa allmänt och särskilt statsbidrag i intervallerna: < 5 miljoner kronor 5 7 miljoner kronor 7 9 miljoner kronor 9 11 miljoner kronor > 11 miljoner kronor Tabellmaterialet gör det möjligt för en enskild folkhögskola att jämföra egna intäkts- och kostnadsstrukturer med en relevant storleksgrupp. Den egna skolans avvikelser i förhållande till tabellinformationen kan dock ha naturliga förklaringar beroende på att skolan är ett renodlat externat, har många deltagare med funktionsnedsättning etc. Inom några storleksintervall är antalet skolor för litet för att resultaten ska vara normgivande. Detta framgår i så fall av tabellen. Även antalet skolor inom intervallen har förändrats under perioden. Det gäller främst rörelsefolkhögskolorna, som i det lägsta intervallet minskat från 18 till 2 skolor samt i högsta intervallet där antalet ökat från 10 till 29 skolor. En analys av avvikelser kan vara utgångspunkten för ett utvecklingsarbete kring förändringar av den egna skolans intäkts- och kostnadsstruktur. I noter till tabellerna redovisas också FBR-bidragets del av statsbidraget. Arbetsmarknadsinsatser, tabell 9 I tabellerna redovisas arbetsmarknadsinsatser med särskilda medel som administreras av Folkbildningsrådet. Redovisningen omfattar intäkts- och kostnadsstrukturen för alla folkhögskolor samt särredovisat på landstings- och rörelsefolkhögskolor. Antalet folkhögskolor som genomfört verksamheten var 111 skolor 2005, 122 skolor 2006 och 102 skolor Relativt sett har fler rörelse- än landstingsfolkhögskolorna medverkat i arbetsmarknadsinsatserna. Rörelsefolkhögskolorna bedriver denna verksamhet med större omsättning per skola än landstingsfolkhögskolorna. Medelvärde av intäkter 2007 var 2,3 mkr för rörelsefolkhögskolorna och 1,5 mkr för landstingsfolkhögskolorna. Verksamheten gick samtliga tre år med överskott. Överskottet i fasta priser ökade mellan 2005 och 2007 från 57 tkr till 188 tkr för landstings- och från 202 tkr till 293 tkr för rörelsefolkhögskolorna. Resultatskillnaderna beror sannolikt på att ett par rörelsefolkhögskolor hade mycket omfattande verksamhet. Vissa år svarade dessa skolor för mer än 25 procent av hela verksamheten inom området. Uppdrags- och projektverksamhet, tabell 10 Antalet folkhögskolor som genomfört uppdrags- och projektverksamhet har mellan 2005 och 2007 minskat från 135 till 119 skolor. Minskningen gäller både landstings- och folkhögskolor. Rörelsefolkhögskolorna bedriver den här verksamheten med något större omsättning än landstingsfolkhögskolorna. Medelvärdet av intäkter 2007 var 2,8 mkr för rörelse- och 2,4 mkr för landstingsfolkhögskolorna. 12 Folkhögskolornas ekonomi

13 Verksamheten redovisar överskott de tre åren. I genomsnitt 74 tkr för landstings- och 148 tkr för rörelsefolkhögskolorna under Förändringarna jämfört med 2006 är marginella. Konferensverksamhet och övrig verksamhet, tabell 11 Antalet folkhögskolor som genomfört konferens- och övrig verksamhet har minskat från 120 till 110 skolor mellan 2005 och 2007; en minskning som nästan helt kan härledas till rörelsefolkhögskolorna. Rörelsefolkhögskolorna bedriver denna verksamhet med betydligt större omsättning per skola än landstingsfolkhögskolorna var genomsnittsintäkten 3,5 mkr för rörelsefolkhögskolorna och 1,4 mkr för landstingsfolkhögskolorna. Verksamheten redovisar överskott de tre åren. För 2007 i genomsnitt 371 tkr för landstings- och 617 tkr för rörelsefolkhögskolorna. Kostnader och intäkter efter verksamhetsindelning, tabell 12 Folkhögskolornas totala omsättning uppgick till 3,6 miljarder kronor 2007, vilket innebär i genomsnitt 24 mkr per folkhögskola. Folkhögskoleverksamheten utgör med 77 procent den största delen av omsättningen. Andelen är högre för landstings- (85 procent) än för rörelsefolkhögskolorna (73 procent). Avvikelserna mellan åren är marginell. Omsättningen för arbetsmarknadsinsatser, uppdragsoch projektverksamhet utgör för landstingsfolkhögskolorna en något lägre andel än för rörelsefolkhögskolorna. För konferens- och övrig verksamhet är skillnaden däremot betydligt större. 11 procent för rörelse- och 4 procent för landstingsfolkhögskolor. I genomsnitt redovisade folkhögskolorna 2007 ett överskott med 730 tkr. För landstingsfolkhögskolorna har överskottet ökat från 244 tkr till 252 tkr mellan 2005 och Rörelsefolkhögskolornas överskott har ökat från 534 tkr till 926 tkr under samma period. Summering efter intäkts- och kostnadsslag, tabell 13 Tabellerna visar skolornas intäkter och kostnader fördelat på intäkts- och kostnadsslag. På intäktssidan utgör statsbidraget en större andel för rörelse- än för landstingsfolkhögskolorna 59 procent respektive 46 procent av totalintäkterna. Huvudmannens insats utgör 33 procent av intäkterna för landstingsfolkhögskolorna. För rörelsefolkhögskolorna motsvarar bidraget från huvudmannen 1 procent av intäkterna. Försäljnings- och uppdragsintäkternas andel av totalintäkterna är 31 procent för rörelse- och 20 procent för landstingsfolkhögskolorna. På kostnadssidan är skillnader mellan landstings- och rörelsefolkhögskolor marginella med undantag för fastighets- och lokalkostnader där landstingsfolkhögskolorna fastighetskostnader utgör en högre andel. Över tid är skillnaderna små. Kostnader per redovisad deltagarvecka, tabell 14 För att ge fler jämförelsemöjligheter har nyckeltal i form av medelvärden per deltagarvecka tagits fram för folkhögskoleverksamheten. Kostnaderna i tabellen avser per redovisad deltagarvecka för undervisningspersonal och för den totala folkhögskoleverksamheten. Landstingsfolkhögskolornas kostnader för undervisningspersonal under de tre åren är högre än rörelsefolkhögskolornas. I gruppen mindre än 5 mkr i statsbidrag ingår några rörelsefolkhögskolor med förhållandevis höga bidrag för pedagogiska merkostnader för de deltagare som har funktionsnedsättningar. Den totala kostnaden 2007 för folkhögskoleverksamheten per deltagarvecka är kr för landstings- och kr för rörelsefolkhögskolor. Kostnaden per deltagarvecka för undervisningspersonal 2007 var i genomsnitt kr för landstings- och kr för rörelsefolkhögskolor. Folkhögskolornas ekonomi

14 Intäkter per redovisad deltagarvecka, tabell 15 I tabell 15 redovisas intäkter per deltagarvecka för folkhögskoleverksamheten avseende huvudmannabidrag, interkommunala ersättningar och deltagaravgifter. Huvudmannainsatser är som tidigare redovisats en av de stora intäktsslagen för landstingsfolkhögskolorna är det kr per deltagarvecka. Rörelsefolkhögskolorna får i genomsnitt 29 kr per deltagarvecka i bidrag från huvudmannen. Variationerna inom respektive kategori är förhållandevis små. För de interkommunala ersättningarna gäller ett nästan omvänt förhållande. 45 kr för landstingsfolkhögskolor och 300 kr per deltagarvecka för rörelsefolkhögskolor. Skillnaderna beror på att många landsting ej redovisar de interkommunala ersättningar på sina egna folkhögskolor. Om så gjordes skulle ersättningen per deltagarvecka vara högre och lanstingets insats lägre. Deltagaravgifterna var 2007 på landstingsfolkhögskolorna i genomsnitt 464 kr och på rörelsefolkhögskolorna 378 kr per deltagarvecka. Det innebär en ökning från 2005 med 28 respektive 12 procent. Skillnaderna i deltagaravgifter beror främst på att internatverksamheten relativt sett är större inom kategorin landstingsfolkhögskolor. Inför framtida undersökningar Den uppdelning i verksamhetsområden som sker sedan 2005 ställer krav på att intäkter och kostnader fördelas på ett korrekt sätt. I 2006 och 2007 års uppföljningar har folkhögskolorna i allt större omfattning fördelat de gemensamma kostnaderna på verksamhetsområden. Då strukturen på kommande uppföljningar kommer att vara densamma som senast genomförda har skolorna både en bättre beredskap och större rutin att redovisa intäkter och kostnader korrekt. Folkhögskolor, som inte i sin redovisning fördelar intäkter och kostnader till verksamhetsområden, kan genom en anpassning underlätta rapporteringen till SCB och FBR. Folkbildningsrådet planerar att ta fram ytterligare nyckeltal i kommande uppföljning. Det kan ev innebära att några kompletterande uppgifter kommer att insamlas via SCB:s årliga webbformulär. Kostnad för undervisningspersonal per redovisad deltagarvecka, tabell 16 Tabellen redovisar kostnaderna för undervisningspersonal per genomförd deltagarvecka 2007 i fast pris. Kostnaderna för undervisningspersonal är varierande. I 54 skolor är kostnaderna för undervisningspersonal lägre än kr per deltagarvecka. 57 skolor ligger mellan kr och kr och för 37 skolor är kostnaden högre än kr. Medelvärdet är kr per deltagarvecka. Det högsta värdet är kr och det minsta 500 kr per deltagarvecka. Detta gäller dock några folkhögskolor med speciella verksamheter. I ena fallet är målgruppen deltagare med stora funktionsnedsättningar och i andra fallet bedrivs verksamheten helt på distans. Tas folkhögskolor med speciella värden bort blir variationsbredden kr per deltagarvecka (min 700 kr och max kr). 14 Folkhögskolornas ekonomi

15 Tabellförteckning 1 Antal folkhögskolor med över- respektive underskott Resultatspridning Folkhögskoleverksamhet i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Samtliga folkhögskolor 3.1. Folkhögskoleverksamhet i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Landstingsfolkhögskolor 3.2. Folkhögskoleverksamhet i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Rörelsefolkhögskolor 4.1. Folkhögskoleverksamhet medelvärden i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Landstingfolkhögskolor med allmänt och särskilt statsbidrag upp till 5 mkr 4.2. Folkhögskoleverksamhet medelvärden i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Rörelsefolkhögskolor med allmänt och särskilt statsbidrag upp till 5 mkr 5.1. Folkhögskoleverksamhet medelvärden i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Landstingfolkhögskolor med allmänt och särskilt statsbidrag 5 7 mkr 5.2. Folkhögskoleverksamhet medelvärden i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Rörelsefolkhögskolor med allmänt och särskilt statsbidrag 5 7 mkr 6.1. Folkhögskoleverksamhet medelvärden i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Landstingfolkhögskolor med allmänt och särskilt statsbidrag 7 9 mkr 6.2. Folkhögskoleverksamhet medelvärden i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Rörelsefolkhögskolor med allmänt och särskilt statsbidrag 7 9 mkr 7.1. Folkhögskoleverksamhet medelvärden i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Landstingfolkhögskolor med allmänt och särskilt statsbidrag 9 11 mkr 7.2. Folkhögskoleverksamhet medelvärden i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Rörelsefolkhögskolor med allmänt och särskilt statsbidrag 9 11 mkr 8.1. Folkhögskoleverksamhet medelvärden i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Landstingfolkhögskolor med allmänt och särskilt statsbidrag över 11 mkr 8.2. Folkhögskoleverksamhet medelvärden i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Rörelsefolkhögskolor med allmänt och särskilt statsbidrag över 11 mkr 9 SAGA, Ungdomsplatser-AMS samt Jobb- och Utvecklingsgarantin i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Samtliga folkhögskolor 9.1. SAGA, Ungdomsplatser-AMS samt Jobb- och Utvecklingsgarantin i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Landstingsfolkhögskolor 9.2. SAGA, Ungdomsplatser-AMS samt Jobb- och Utvecklingsgarantin i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Rörelsefolkhögskolor 10 Uppdrags- och projektverksamhet i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Samtliga folkhögskolor Uppdrags- och projektverksamhet i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Landstingsfolkhögskolor Uppdrags- och projektverksamhet i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Rörelsefolkhögskolor 11 Konferens- och övrig verksamhet i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Samtliga folkhögskolor Konferens- och övrig verksamhet i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Landstingsfolkhögskolor Konferens- och övrig verksamhet i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Rörelsefolkhögskolor 12 Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Samtliga folkhögskolor Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Landstingsfolkhögskolor Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Rörelsefolkhögskolor 13 Summering intäkts/kostnadsslagsfördelning i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Samtliga folkhögskolor Summering intäkts/kostnadsslagsfördelning i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Landstingsfolkhögskolor Summering intäkts/kostnadsslagsfördelning i löpande priser och i 2007 års priser (KPI), Rörelsefolkhögskolor 14 Kostnad per redovisad deltagarvecka (kr) för undervisningspersonal och totalt i folkhögskoleverksamheten i 2007 års priser (KPI) 15 Intäkt per redovisad deltagarvecka (kr) avseende huvudmannabidrag, interkommunala ersättningar och deltagaravgifter i folkhögskoleverksamheten i 2007 års priser (KPI) 16 Kostnad för undervisningspersonal - spridningsmått Folkhögskolornas ekonomi

16 FhskEko05-07 VÄRDE/1 Resultat 1. Antal folkhögskolor med över- respektive underskott Landsting Rörelse Samtliga Underskotskotskotskotskotskott Över- Under- Över- Under- Över- Summa Antal fhsk Medelvärde tkr Antal fhsk Medelvärde tkr Antal fhsk Medelvärde tkr Kommentar: Skolor med nollresultat förs till gruppen överskott.

17 FhskEko05-07 VÄRDE/2 ReSprid 2. Resultatspridning Landstingsfolkhögskolor Folkhögskoleverksamhet (antal) verksamhet (antal) All Under/överskottsintervall (tkr) Underskott < > 100 < > 200 < > 500 < > < > Överskott < > 100 < > 200 < > 500 < > < > Summa Rörelsefolkhögskolor Underskott < > 100 < > 200 < > 500 < > < > Överskott < > 100 < > 200 < > 500 < > < > Summa

18 FhskEko05-07 VÄRDE/3 Fhsk Alla 3. Folkhögskoleverksamhet i löpande priser och i 2007 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor 148 fhsk 148 fhsk 148 fhsk 148 fhsk 148 fhsk 148 fhsk Intäkter % % % Medelvärde Statsbidrag (1) % % % FBR, allmänt FBR, särskilt FBR, förstärkning FBR, övriga SISUS, assistans SISUS, tillägg TÖI EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Interkommunala % % % Kommun % % Deltagaravgifter % % % Övriga intäkter % % % Gemensam intäkt % % % Kostnader % % % Medelvärde Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Gemensam kostnad % % % Resultat Medelvärde Deltagarveckor, redovisade (dv) % % % Helårsdeltagare (dv/34=helår) Kostnad per dv kr kr kr kr kr kr dv, netto (2) kr kr kr kr kr kr helår kr kr kr kr kr kr helår, netto (2) kr kr kr kr kr kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt % % % (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider.

19 FhskEko05-07 VÄRDE/3 Fhsk Alla 3.1. Folkhögskoleverksamhet i löpande priser och i 2007 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor 43 fhsk 43 fhsk 43 fhsk 43 fhsk 43 fhsk 43 fhsk Intäkter % % % Medelvärde Statsbidrag (1) % % % FBR, allmänt FBR, särskilt FBR, förstärkning FBR, övriga SISUS, assistans SISUS, tillägg TÖI EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Interkommunala % % % Kommun % 415 0% Deltagaravgifter % % % Övriga intäkter % % % Gemensam intäkt % 534 0% % Kostnader % % % Medelvärde Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Gemensam kostnad % 136 0% % Resultat Medelvärde Deltagarveckor, redovisade (dv) % % % Helårsdeltagare (dv/34=helår) Kostnad per dv kr kr kr kr kr kr dv, netto (2) kr kr kr kr kr kr helår kr kr kr kr kr kr helår, netto (2) kr kr kr kr kr kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt % % % (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider.

20 FhskEko05-07 VÄRDE/3 Fhsk Alla 3.2. Folkhögskoleverksamhet i löpande priser och i 2007 års priser (KPI) Rörelsefolkhögskolor 105 fhsk 105 fhsk 105 fhsk 105 fhsk 105 fhsk 105 fhsk Intäkter % % % Medelvärde Statsbidrag (1) % % % FBR, allmänt FBR, särskilt FBR, förstärkning FBR, övriga SISUS, assistans SISUS, tillägg TÖI EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Interkommunala % % % Kommun % % Deltagaravgifter % % % Övriga intäkter % % % Gemensam intäkt % % % Kostnader % % % Medelvärde Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Gemensam kostnad % % % Resultat Medelvärde Deltagarveckor, redovisade (dv) % % % Helårsdeltagare (dv/34=helår) Kostnad per dv kr kr kr kr kr kr dv, netto (2) kr kr kr kr kr kr helår kr kr kr kr kr kr helår, netto (2) kr kr kr kr kr kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt % % % (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider.

21 FhskEko05-07 VÄRDE/4 Fhsk 5mkr 4.1. Folkhögskoleverksamhet medelvärden i löpande priser och i 2007 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor med allmänt och särskilt statsbidrag upp till 5 mkr 2 fhsk 2 fhsk 1 fhsk 2 fhsk 2 fhsk 1 fhsk Intäkter (2) % % (2) Statsbidrag (1) % % FBR, allmänt FBR, särskilt FBR, förstärkning FBR, övriga SISUS, assistans SISUS, tillägg TÖI EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % Huvudman % % Interkommunala % Kommun Deltagaravgifter % % Övriga intäkter % 517 4% Gemensam intäkt % 0 0% Kostnader % % Undervisning % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % Personal Övrigt Gemensam kostnad % 0 0% Resultat (1) FBR-bidrag och % av total intäkt % % (2) År 2007 innehåller gruppen bara en folkhögskola och redovisas därför inte. Kommentarer: Landstingsfolkhögskolorna är internatskolor med en förhållandevis stor huvudmannainsats.

22 FhskEko05-07 VÄRDE/4 Fhsk 5mkr 4.2. Folkhögskoleverksamhet medelvärden i löpande priser och i 2007 års priser (KPI) Rörelsefolkhögskolor med allmänt och särskilt statsbidrag upp till 5 mkr 18 fhsk 16 fhsk 2 fhsk 18 fhsk 16 fhsk 2 fhsk Intäkter % % % Statsbidrag (1) % % % FBR, allmänt FBR, särskilt FBR, förstärkning FBR, övriga SISUS, assistans SISUS, tillägg TÖI EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % % Huvudman % 209 2% Interkommunala % 984 8% % Kommun % 40 0% Deltagaravgifter % % % Övriga intäkter % % 0 0% Gemensam intäkt % 179 1% 930 8% Kostnader % % % Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % 652 5% Personal Övrigt Kök o Hushåll % 860 7% % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Gemensam kostnad % 38 0% 261 2% Resultat (1) FBR-bidrag och % av total intäkt % % % Kommentarer: Statsbidraget utgör en förhållandevis stor andel av skolornas omslutning, vilket beror på att t o m 2006 ingår i de tabellen ett antal folkhögskolor som särskilt vänder sig till deltagare med funktionsnedsättning. Det är orsaken till de relativt höga förstärknings- och SPSM (Sisus)-bidragen.