Delrapport om folkhögskolornas särskilda utbildningsinsatser för arbetslösa budgetåret 1999

Transkript

1 u 99, 11, Lm Regeringskansliet Utbildningsdepartementet Stockholm Delrapport om folkhögskolornas särskilda utbildningsinsatser för arbetslösa budgetåret 1999 Medelsdisposition Under anslaget L 1 Bidrag till folkbildningen har Folkbildningsrådet, enligt regleringsbrev , fått medel till särskild utbildningsinsats inom folkhögskolan. Enligt de av regeringen utfärdade riktlinjerna för Folkbildningsrådet avseende användningen av anslaget L 1 skall rådet lämna en delrapport senast den 1 september betr. den genomförda verksamheten. L 1 Anslagspost 2 Bidrag till särskild utbildningsinsats inom folkhögskolan kr Statsbidragsvillkor Som rådets generella krav för att folkhögskolorna skall erhålla medel från det särskilda anslaget har gällt att dessa skulle användas till att genomföra verksamhet för arbetslösa utöver vad som planeras/genomförs med stöd av det allmänna bidraget samt att de allmänna statsbidragskraven i förordningen om statsbidrag till folkbildningen (SFS 1991:977 kompl. med ändring senast 1998:973) uppfylls. Allmänna villkor Verksamheten skall ha den inriktning som anges i förordningen om statsbidrag till folkbildningen 2 och 5-7 (SFS 1991:977 kompl. med SFS 1998:973) samt förordningen om statsbidrag för särskild utbildningsinsats inom folkhögskolan (SFS 1996:1397). Barnhusgatan 20, 4 tr Stockholm Stockholm fbr@folkbildning.se

2 Folkbildningsrådet, , sid 2 Som grundläggande kvalitetskrav för att erhålla statsbidrag gäller att folkhögskolorna skall ha fastställt måldokument, utarbetat en plan för uppföljning och utvärdering samt årligen upprättar verksamhetsberättelse. Minst 5% av 1999 års statsbidrag (exkl. förstärkningsbidraget) skall avsättas för utvecklings-insatser (ex. pedagogiskt utvecklingsarbete, personalfortbildning, utveckling av ny verksamhet, utvärderingsprojekt och insatser för rekrytering av prioriterade grupper). Vidare gäller att minst 90% av det ingångsvärde man erhållit i form av deltagarveckor inom det allmänna statsbidraget skall fullgöras. Dessutom skall minst 95% av den del av ingångsvärdet som avser deltagarveckor för den särskilda utbildningsinsatsen inom folkhögskolan genomföras. Uppfylls inte detta krav reduceras, i motsvarande omfattning statsbidraget vad gäller de deltagarveckor/ statsbidrag skolan erhåller för särskilda utbildningsinsatser. Särskilda statsbidragsvillkor För den verksamhet som anordnas med stöd av bidraget för särskild utbildningsinsats gäller, förutom de allmänna statsbidragsvillkoren, också följande särskilda villkor: Kurserna skall anordnas på grundskole- och gymnasienivå och omfatta minst 15 veckor. Kurserna skall ha sådan inriktning och omfattning att de för den studerande kan vara en del av en utbildningsgång som leder fram till kunskaper motsvarande en grundskoleutbildning eller en treårig gymnasieskolutbildning. Kurser kan omfatta mindre tid än 15 veckor, om de har till syfte att rekrytera studieovana personer till fortsatta studier på grundskole- eller gymnasienivå. Utbildningen skall planeras och anordnas så att utbildningens inriktning och omfattning kan bestämmas med utgångspunkt i den studerandes önskemål, behov och förutsättningar. Den skall medverka till att stärka hans eller hennes ställning på arbetsmarknaden. En studerande får påbörja utbildningen tidigast under det andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år. Vid antagning till utbildningen skall i den ordning som anges i punkterna nedan 1-3 företräde ges åt sökande som saknar eller har brister i sådana kunskaper och färdigheter som krävs för slutbetyg från en treårig utbildning i gymnasieskolan eller motsvarande utbildning och som 1. är anmäld som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som Arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver och inte har kunnat få ett lämpligt arbete, 2. är arbetstagare, om arbetsgivaren genom en överenskommelse med den berörda lokala arbetstagarorganisationen har åtagit sig att för arbete i minst samma omfattning som studierna anställa någon som är långtidsarbetslös och som anvisas av den offentliga arbetsförmedlingen, 3. är uppsagd från sitt arbete eller annars hotas av arbetslöshet.

3 Folkbildningsrådet, , sid 3 Fördelningsprinciper De folkhögskolor som för budgetåret 1998 redovisade en genomförd verksamhet motsvarande de tilldelade särskilda medlen erhöll först motsvarande medel för också budgetåret Sedan genomfördes viss omfördelning av resterande medel. I samband med fördelningarna av statsbidragen har sammanlagt 39,5 mkr avsatts i särskild ordning som förstärkningsbidrag till särskilt kostnadskrävande insatser för deltagare med funktionshinder och språkliga handikapp. Genomförd verksamhet Folkbildningsrådet kan, utifrån de uppgifter som inkommit från folkhögskolorna via SCB:s verksamhetsredovisning till rådet, redovisa följande uppgifter beträffande den verksamhet som genomförts under vårterminen För jämförelsens skull redovisas också motsvarande uppgifter för vårterminen Verksamhetsomfattning Vt 1999 Vt 1998 Antal kurser Antal deltagarveckor Antal deltagare Varav kvinnor Varav invandrare Andelen kvinnor bland deltagarna utgjorde 64,8% och andelen invandrare utgjorde 21,9%. Ämnesinriktning Vt 1999 Vt 1998 Allmän kurs, bred ämnesinriktning 69,3 67,4 Allmän kurs, dominerad av basämnen 16,1 18,7 Ämnesprofilerade kurser 14,6 13,9 Summa 100,0 100,0 Den övervägande delen av kurserna, ca 85 %, har utgjorts av allmänna kompetenshöjande utbildningar på grundskole- och gymnasienivå med tyngdpunkt på basämnen, språk samt datakunskap. Inom kategorin ämnesprofilerade finns kurser som, förutom basämnen, har en profil med datakunskap, kurser med internationell inriktning samt språk och inom dessa dominerar kurser i svenska för invandrare.

4 Folkbildningsrådet, , sid 4 Utbildningsbakgrund Vt 1999 Vt 1998 Ej fullständig grundskola 11,8 10,8 Grundskola 26,2 25,9 Ej avslutad gymnasieutbildning 18,0 19,1 Gymnasieutbildning 2-årig 27,8 28,4 Gymnasieutbildning, 3-årig 13,0 12,6 Högre utbildning 3,2 3,2 Summa: 100,0 100,0 Som framgår hade 38 % högst grundskoleutbildning innan man påbörjade folkhögskolekursen. Motsvarande siffra var ca 84 % för utbildning högst motsvarande 2-årigt gymnasium. Ca 16 % av deltagarna hade 3-årig gymnasieutbildning eller högre. Ålder Vt 1999 Vt år 24,7 28, ,7 19, ,0 41, ,5 10,0 över 60 år 1,1 1,2 Summa: 100,0 100,0 När det gäller deltagarnas ålder utgjorde gruppen år ca 25 %. Åldersgruppen svarade för ca 62%. Åldersgruppen 46 år och uppåt utgjorde ca 13 %.

5 Folkbildningsrådet, , sid 5 Deltagare med funktionshinder och andra handikapp Folkbildningsrådet har som tidigare framgått avsatt medel som förstärkningsbidrag för deltagare med funktionshinder. Syftet är att nå grupper och finansiera kurser för deltagare som på annat sätt ej kan delta i folkhögskolestudier. Ambitionsnivån var att nå minst lika många deltagare med funktionshinder som de två senaste åren. Inom detta område samverkar Folkbildningsrådet med Sisus, Statens institut för särskilt utbildningsstöd, som också svarat för viss information, rådgivning, administration och uppföljning av verksamheten. Utifrån detta har följande antal deltagare nåtts: Funktionshinder Antal deltagare Vt 1999 Antal deltagare Vt 1998 Lätt rörelsehinder Svårt rörelsehinder Synskada Hörselskada Döv Dövblind 7 9 Begåvningshandikapp Psykisk ohälsa Medicinska handikapp Afasi Hjärnskadad i vuxenålder Epilepsi Delsumma Svåra läs- och skrivsvårigheter Invandrare med särskilda svårigheter Delsumma Summa Under vårterminen hade 12,7% av samtliga deltagare inom folkhögskolans särskilda utbildningsinsats funktionshinder och motsvarande 21,1% språkliga handikapp. Under vårterminen 1998 var motsvarande andelar 10,4% respektive 20,2%. Åtgärder för att motverka minskning av den ordinarie verksamheten Enligt de av regeringen utfärdade riktlinjerna för år 1999 och enligt 9 i förordningen om en särskild utbildningsinsats inom folkhögskolan (SFS 1996:1397) skall rådet redovisa hur man tillämpat bestämmelserna om statsbidrag för en särskild utbildningsinsats inom folkhögskolan avseende minskning av statsbidrag om den ordinarie utbildningen blivit väsentligt lägre än den ordinarie utbildning som anordnats under föregående budgetår.

6 Folkbildningsrådet, , sid 6 Alltsedan särskilda anslag för insatser för arbetslösa tillkom (1992/93) har rådet genom sitt bidragsfördelningssystem verkat för att dessa medel skall användas för att genomföra verksamhet utöver den som tidigare genomförts via folkbildningsanslaget (anslagspost 1). För att ge en, åtminstone liten valfrihet för skolorna att genomföra kvalitetsutveckling och anordna utbildningar som kräver mer medel än andra har Folkbildningsrådet angett att minst 90% av en skolas deltagarveckor inom det allmänna anslaget och 95% av deltagarveckorna inom det särskilda anslaget måste genomföras för att reducering av statsbidraget ej skall ske. Några skolor som ej under år 1998, p.g.a. av lokala rekryteringsproblem, uppfyllde de ovan relaterade minimikraven fick därför en lägre statsbidragstilldelning år 1999 som en konsekvens av rådets bidragsfördelningssystem. Motsvarande statsbidrag överfördes till några av de skolor som bedömdes kunna genomföra större insatser än tidigare. Det bör samtidigt noteras att ett antal folkhögskolor skulle kunna ha genomfört större insatser år 1999 om ytterligare statsbidragsmedel funnits tillgängliga. Det lägre antalet kursdeltagare på vårterminerna jämfört med höstterminerna (ht 1998 var det deltagare) kan förklaras med att flertalet av deltagarna på folkhögskolans långa kurser rekryteras för årslånga kurser med start på hösten. Övergången till terminsredovisning får effekten att den avtrappning av studerande som äger rum inför vårterminen ej fullt ut kan kompenseras via nyintagning. Ser man till den fördelning av deltagarveckor som är grunden för statsbidrags-fördelningen till folkhögskolorna och därmed antagningen av studerande bedömer rådet dock att för hela året sett kommer det att handla om en mycket god måluppfyllelse. Folkbildningsrådet bedömer, utifrån den nu tillgängliga statistiken, att ingen folkhögskola under våren 1999 i väsentlig omfattning och jämfört med föregående år medvetet minskat den ordi-narie verksamheten p.g.a. genomförd verksamhet via det särskilda anslaget. Folkbildningsrådet sammanfattande bedömning Mot bakgrund av resultatredovisningen samt i övrigt de konkreta exempel på utbildningar som rådet studerat i samband med handläggarnas besök eller på annat sätt kommit till rådets känne-dom konstaterar Folkbildningsrådet att en omfattande och angelägen verksamhet genomförts. Såväl vad gäller utformning, innehåll och målgrupp har verksamheten varit väl relaterat till syftet för det särskilda anslag som rådet fördelat till folkhögskolorna. När det gäller omfattningen av verksamheten - uttryckt i antalet deltagare och deltagarveckor samt även ålder och utbildningsbakgrund - bedömer rådet att de av Folkbildningsrådet angivna målen för år 1999 kommer att nås. Det bör på nytt påpekas att 10% av statsbidraget avsatts för den mycket kostnadskrävande verk-samheten för deltagare med funktionshinder och språkliga handikapp. Andelen deltagare med funktionshinder har ökat men p.g.a. de merkostnader detta inneburit har samtidigt den totala volymen vad gäller övriga studerande till viss del begränsats. Enligt rådets uppfattning är denna målgruppssatsning väl motiverad. Inte minst när man kan konstatera att gruppen deltagare med funktionshinder är svagt representerad inom övriga delar av Kunskapslyftet.

7 Folkbildningsrådet, , sid 7 Uppföljning/utvärdering Genomförda åtgärder Folkbildningsrådet har uppdragit åt Lena Lindgren m.fl., Göteborgs universitet att göra en analys av studieförbundens och folkhögskolornas utbildningar för arbetslösa utifrån de särskilda anslagen. Denna har redovisats i form av rapporten Excellens i flexibilitet Lisbeth Eriksson, Linköpings universitet har på rådets uppdrag genomfört en förstudie Kunskapslyftet - ett hot mot folkhögskolans själ eller en renässans för folkhögskoleidén. Enligt överenskommelse med Kunskapslyftskommittén har SCB erhållit i uppdrag att genom- föra en flerårig studerandeenkät som samfinansieras av Folkbildningsrådet. Som ett första led i denna har en Riksrepresentativ enkät genomförts av Rolf Lander och Monica Larson vid Göteborgs universitet. På uppdrag av Folkbildningsrådet har SCB genomfört en enkät till folkhögskolorna med ett antal frågeställningar kring den verksamhet skolorna genomför med stöd av det särskilda anslaget. I enkäten ingick också några frågor om skolornas kurser inom den kommunala delen av Kunskapslyftet. Fortsatta åtgärder SCB fortsätter sitt uppdrag att betr. de extra platserna bygga upp dels en skolkommundatabas med data gällande landets folkhögskolekommuner samt också en individdatabas. Under hösten 1998 har Folkbildningsrådet uppdragit åt Eva Andersson och Monica Larsson, Göteborgs universitet med professor Staffan Larsson Linköpings universitet som vetenskaplig handledare att genomföra utvärderingsprojektet Kunskapslyftet på folkhögskola - en studie av deltagarnas studiemotiv, motiv till valet av utbildningsanordnare och syn på sina studier. Projektet, som är en kombinerad intervju- och enkätstudie, skall vara avslutat under första halvåret år Ytterligare upplysningar lämnas i första hand av Eric R. Persson tel eller via e- post: eric.r.persson@folkbildning.se För Folkbildningsrådet Britten Månsson-Wallin Lasse Magnusson F.k. Kunskapslyftskommittén