Folkhögskolornas ekonomi

Transkript

1 Folkhögskolornas ekonomi 2011

2

3 Innehåll Sammanfattning års verksamhet 5 Jämförelse i fasta priser 6 Undersökningens resultat 8 Antal skolor med över- eller underskott 8 Spridning av resultat 8 Totala intäkter och kostnader 8 Folkhögskoleverksamhet 9 Uppdrags- och projektverksamhet 9 Konferens- och övrig verksamhet 10 Arbetsmarknadsprojekt 10 Intäkts- och kostnadsslag 10 Kostnader per deltagarvecka 10 Kostnader för undervisningspersonal 11 Kostnader per heltidstjänst 11 Undersökningens upplägg 12 Bakgrund och syfte 12 Undersökningens uppbyggnad 12 Bearbetning 14 Tabellförteckning 15 Tabeller 16 Vid alla jämförelser i rapporten är 2009 och 2010 års priser omräknade till 2011 års priser med hjälp av Konsumentprisindex - 1,039 respektive 1,026. Miljoner kronor förkortas till mkr, tusen kronor till tkr. Kronor förkortas genomgående kr. Antalet folkhögskolor var148 år 2009 och 150 från år Folkhögskolornas ekonomi

4 Sammanfattning Folkhögskolornas intäkter uppgick 2011 till totalt 3,7 miljarder kr - varav för folkhögskoleverksamheten 2,9 miljarder kr eller 79 procent av omsättningen. Intäkterna var lägre än 2010 men högre än För en enskild folkhögskola ger det ett medelvärde på cirka 24,9 mkr i intäkter. Variationen mellan skolorna är stor - från 9 mkr till 111 mkr. Resultatet visar ett överskott på 216 tkr i snitt per folkhögskola 136 tkr för en landstingsfolkhögskola och 248 tkr för en rörelsefolkhögskola. Jämfört med 2010 är det en förbättring av resultatet för rörelsefolkhögskolorna främst beroende på ökat överskott av arbetsmarknadsprojekt samt konferens och övrig verksamhet. För landstingsfolkhögskolorna är det en försämring av resultatet främst beroende på folkhögskoleverksamhetens ökade underskott. Variationen av resultaten mellan skolorna är stor från ett underskott med 4,5 mkr till ett överskott med 9,5 mkr. 101 skolor visade ett överskott av den totala verksamheten 32 landstings- och 69 rörelsefolkhögskolor. 49 folkhögskolor visade ett underskott 11 landstings- och 38 rörelsefolkhögskolor. Antal skolor med överskott har minskat med nio från föregående år. Folkhögskoleverksamheten visar alla tre åren ett underskott - för rörelsefolkhögskolorna är underskottet mindre än föregående år och för landstingsfolkhögskolorna högre. Kostnaderna för undervisningen har blivit lägre för rörelsefolkhögskolorna och högre för landstingsfolkhögskolorna. Personalkostnaderna utgör ca 63 procent av kostnaderna. Nyckeltal i fasta priser (mkr) Totala intäkter varav folkhögskoleverksamhet Totala kostnader varav folkhögskoleverksamhet Totalt resultat Antal skolor med överskott Antal skolor med underskott Medelvärden per folkhögskola (tkr) Resultat totala verksamheten Landstingsskolor Rörelseskolor Resultat folkhögskoleverksamhet Landstingsskolor Rörelseskolor Folkhögskolornas ekonomi

5 2011 års verksamhet Totala verksamheten Folkhögskolornas totala intäkter uppgick till 3,7 miljarder kr - varav för folkhögskoleverksamheten 2,9 miljarder kr. För en enskild folkhögskola ger det ett medelvärde på cirka 24,9 mkr i totala intäkter. Variationen är stor från 9 mkr till 111 mkr i intäkter. Folkhögskolornas totala kostnader uppgick till 3,7 miljarder kr varav för folkhögskoleverksamheten 3,0 miljarder kr. För en enskild folkhögskola ger det ett medelvärde på cirka 24,7 mkr i kostnader. 101 skolor visar ett överskott 32 landstings- och 69 rörelsefolkhögskolor. 49 folkhögskolor visar ett underskott som resultat av den totala verksamheten 11 landstings- och 38 rörelsefolkhögskolor. Medelvärdet av resultatet för folkhögskolorna visade överskott på 216 tkr per folkhögskola eller 136 tkr för en landstingsfolkhögskola och 248 tkr för en rörelsefolkhögskola. Variationen är stor från ett underskott med 4,5 mkr till ett överskott med 9,5 mkr. Folkhögskoleverksamhet Med folkhögskoleverksamhet avses främst de statsbidragsberättigade långa och korta kurserna. Verksamheten omsätter cirka 2,9 miljarder kr eller 79 procent av folkhögskolornas totala omsättning. Andelen är högre för landstings- än för rörelsefolkhögskolorna 89 procent respektive 74 procent. Bidragsdelen för folkhögskoleverksamheten utgör 2,4 miljarder kr eller 83 procent av omsättningen varav statsbidraget utgör 1,8 miljarder kr. 1,6 miljarder kr av dessa fördelas via Folkbildningsrådet. Deltagarintäkternas del av omsättning i folkhögskoleverksamheten är 15 procent. I genomsnitt gav resultatet av verksamheten ett underskott per skola med 396 tkr eller 427 tkr för rörelse- och 317 tkr för landstingsfolkhögskolorna. Totalt 94 folkhögskolor visar ett underskott (26 landstings- och 68 rörelsefolkhögskolor) och 56 ett överskott (17 landstings- och 39 rörelsefolkhögskolor) i folkhögskoleverksamheten. Arbetsmarknadsprojekt - SMF Arbetsmarknadsinsatser med särskilda medel som administreras genom Folkbildningsrådet utgjorde 1 procent av den totala verksamheten. I genomsnitt gav resultatet av verksamheten ett överskott per skola med 73 tkr. För rörelsefolkhögskolorna är överskottet 87 tkr medan det för landstingsfolkhögskolorna är 49 tkr. 85 skolor hade intäkter av denna verksamhet 55 rörelse- och 30 landstingsfolkhögskolor. Uppdrags- och projektverksamhet Uppdrags- och projektverksamheten svarar för 386 mkr eller 10 procent av folkhögskolornas totala omsättning. Andelen är betydligt högre för rörelseän för landstingsfolkhögskolorna 13 respektive 5 procent. I genomsnitt gav resultatet av verksamheten ett överskott per skola på 126 tkr. För rörelsefolkhögskolorna är överskottet 139 tkr medan det för landstingsfolkhögskolorna är 96 tkr. 123 skolor genomförde denna verksamhet 86 rörelse- och 37 landstingsfolkhögskolor. Konferens- och övrig verksamhet Konferens- och övrig verksamhet svarar för totalt 364 mkr eller 10 procent av folkhögskolornas omsättning. Andelen är betydligt högre för rörelseän för landstingsfolkhögskolor (12 respektive 5 procent). I genomsnitt gav resultatet av verksamheten ett överskott per skola med 551 tkr. Överskottet är betydligt högre för rörelsefolkhögskolorna än för landstingsfolkhögskolorna, 618 tkr respektive 390 tkr. 127 skolor genomförde konferens- och övrig verksamhet 90 rörelse- och 37 landstingsfolkhögskolor. Några nyckeltal För att få fler möjligheter till jämförelser mellan folkhögskolor redovisas även nyckeltal i form av uppgifter om medelvärden per deltagarvecka. Uppgifterna avser folkhögskoleverksamheten och redovisas både totalt och efter skolstorlek med landstings- och rörelsefolkhögskolor åtskilda. Den totala kostnaden för folkhögskoleverksamheten per deltagarvecka är högre för landstings- än för Folkhögskolornas ekonomi

6 rörelsefolkhögskolor, kr respektive kr per deltagarvecka. Även kostnaden för undervisningspersonal var igenomsnitt högre för landstings- än för rörelsefolkhögskolor, kr respektive kr per deltagarvecka. Jämförelse i fasta priser Totala verksamheten Medelvärdet av resultatet per skola i den totala verksamheten visade 2009 ett överskott med 323 tkr. År 2010 halverades överskottet till 165 tkr, medan det 2011 ökade till 216 tkr. För rörelsefolkhögskolorna visade 2009 ett överskott med 415 tkr. År 2010 sjönk överskottet till 169 tkr, medan det 2011 ökade till 248 tkr. Förbättringen av resultatet beror främst på ökat överskott av arbetsmarknadsprojekt samt konferens och övrig verksamhet. För landstingsskolorna visade 2009 ett överskott med 92 tkr. År 2010 steg överskottet till 157 tkr för att 2011 sjunka till 136 tkr. Försämringen av resultatet beror främst på folkhögskoleverksamhetens ökade underskott. Antal skolor med överskott minskade från 104 år 2009 till 101 år 2011 och antalet skolor med underskott ökade från 44 till 49. Folkhögskoleverksamhet Folkhögskoleverksamheten svarar för 79 procent av skolornas intäkter. Andelen är något lägre 2010 och 2011 jämfört med Alla tre åren är det i medeltal ett underskott av verksamheten med 80 tkr, 2010 med 397 tkr och 2011 med 396 tkr. För rörelsefolkhögskolorna är det alla tre åren i medeltal ett underskott av verksamheten med 67 tkr, 2010 med 498 tkr och 2011 med 427 tkr. Det förbättrade resultatet beror främst på lägre kostnader för undervisning. Även för landstingsfolkhögskolorna är det alla tre åren i medeltal ett underskott av verksamheten 2009 med 116 tkr, 2010 med 145 tkr och 2011 med 317 tkr. Det försämrade resultatet beror främst på högre kostnader för undervisning. Antal skolor med underskott ökade under treårsperioden med 18 till 94. Arbetsmarknadsprojekt Under 2009 förekom inga arbetsmarknadsprojekt. År 2010 hade 94 skolor och 2011 hade 85 skolor intäkter av denna verksamhet - en minskning mellan åren med 9 skolor. De samlade intäkterna blev 37 mkr 2010 och 45 mkr I genomsnitt redovisades ett överskott 2011 med 73 tkr, en ökning med 53 tkr från Ökningen är för rörelsefolkhögskolorna 72 tkr och för landstingsfolkhögskolorna 16 tkr. Det förbättrade resultatet beror både på minskade kostnader och högre intäkter. Uppdrags- och projektverksamhet Uppdrags- och projektverksamheten svarar 2011 för 10 procent av skolornas intäkter. Andelen är något högre 2010 och 2011 jämfört med Antalet skolor var 123 år 2011 jämfört med 121 år 2009 och 128 år Det genomsnittliga resultatet av denna verksamhet har gått från underskott 2009 med 47 tkr till överskott 2010 med 163 tkr och 2011 med 126 tkr. Landstingsfolkhögskolorna redovisade underskott i verksamheten 2009 med 115 tkr och 2010 med 51 tkr. År 2011 redovisas dock ett överskott med 96 tkr. Det förbättrade resultatet beror på minskade kostnader inom alla kostnadsslag. För rörelsefolkhögskolorna är resultaten mer varierande underskott 2009 med 22 tkr, överskott 2010 med 257 tkr och 2011 med 139 tkr. Det minskade överskottet beror på ökade kostnader för undervisning, kök och fastighet/lokaler. Konferens- och övrig verksamhet Konferens och övrig verksamhet svarar alla tre åren för cirka 10 procent av skolornas intäkter. Antalet skolor med denna verksamhet är mellan 127 och 129 skolor. Verksamhetsresultatet redovisar överskott samtliga tre år för både landstings- och rörelsefolkhögskolor. Överskottet 2011 är 551 tkr eller 74 tkr högre än För rörelsefolkhögskolorna är överskottet är 96 tkr högre och för landstingsfolkhögskolorna 20 tkr högre. Det förbättrade resultatet beror på minskade kostnader inom alla kostnadsslag. Folkhögskolornas ekonomi

7 Kommentar Endast de totala intäkterna, kostnaderna och resultaten för skolorna är helt jämförbara. Skolor som inte i sina redovisningssystem belastat de fyra verksamhetsområdena (kostnadsställen) med kostnader och intäkter har i stället gjort en schablonmässig fördelning vid fördelning vid redovisningen till SCB. Trots instruktioner från SCB hur fördelningen ska ske så kan denna variera både mellan skolorna och över åren. Antalet folkhögskolor var 148 år År 2010 tillkom två nya folkhögskolor vilket betyder att uppföljning sedan dess omfattar 150 skolor 107 rörelse- och 43 landstingsfolkhögskolor. Folkhögskolornas ekonomi har undersökts sedan mitten av 1970-talet genomfördes i samarbete mellan Folkbildningsrådet och SCB, en genomgripande förändring av undersökningens uppbyggnad. Sedan dess är det en årlig totalundersökning där alla folkhögskolor deltar. Folkhögskolornas ekonomi

8 Undersökningens resultat med kommentarer till tabellerna Antal skolor med över- eller underskott Tabell folkhögskolor (67 procent) redovisar överskott i den totala verksamheten 2011, en minskning med nio skolor jämfört med Minskningen har nästan enbart skett bland rörelsefolkhögskolorna. Jämfört med 2009 är det en minskning med tre skolor. Medelvärdet av rörelsefolkhögskolors överskott var 935 tkr 2011 (781 tkr för 2010) och för landstingsfolkhögskolor 366 tkr (305 tkr för 2010). Storleken på överskottet för skolor med överskott har alltså ökat. 49 folkhögskolor (33 procent) redovisar underskott i den totala verksamheten 2011, en ökning med nio skolor jämfört med Ökningen har nästan enbart skett bland rörelsefolkhögskolorna. Jämfört med 2009 är det en ökning med fem skolor. Medelvärdet av rörelsefolkhögskolors underskott var tkr 2011 (1 347 tkr för 2010) och för landstingsfolkhögskolor 535 tkr (423 tkr för 2010). Storleken på underskottet för rörelsefolkhögskolorna har minskat medan det för landstingsfolkhögskolorna har ökat per skola. Färre rörelsefolkhögskolor går med överskott 2011 jämfört med Men överskottet per skola är nästan 20 procent högre. Fler går med underskott, men underskottet per skola är cirka 25 procent lägre än Även antalet landstingsfolkhögskolor som redovisar överskott är färre. Men överskottet per skola är 20 procent högre än Något fler går med underskott och underskottet per skola är cirka 25 procent högre än Sammantaget: färre med överskott och något fler med underskott men helt olika riktningar på storleken av över/underskottet för rörelse- och landstingsskolor. Spridning av resultatet i totala verksamheten och folkhögskoleverksamheten Tabell 2 56 skolor (37 procent) redovisar överskott i folkhögskoleverksamheten 2011 jämfört med 65 skolor 2010 och 72 skolor skolor (63 procent) redovisar underskott i folkhögskoleverksamheten 2011 jämfört med 85 skolor 2010 och 76 skolor Förändringarna är störst bland rörelsefolkhögskolorna. Totala intäkter och kostnader efter verksamhetsindelning Tabell 3 Folkhögskolornas totala omsättning uppgick till 3,7 miljarder kr 2011, vilket innebär i genomsnitt 25 mkr i intäkter per folkhögskola. Resultatet av folkhögskolornas totala verksamhet har ökat med över 30 procent jämfört med från ett överskott på 25 mkr till ett överskott på 32 mkr. Rörelsefolkhögskolorna har förbättrat sitt resultat från 18 mkr till 27 mkr medan landstingsfolkhögskolorna försämrat sitt resultat från 7 mkr till 6 mkr. Folkhögskoleverksamheten utgör med 79 procent den största delen av omsättningen. Andelen är högre för landstings- (89 procent) än för rörelsefolkhögskolorna (74 procent) och är oförändrad jämfört med Omsättningen för uppdrags- och projektverksamhet utgör 10 procent av verksamheten. Den är betydligt högre för rörelse- än för landstingsfolkhögskolorna, 13 respektive 5 procent. För konferens- och övrig verksamhet är också skillnaden betydande - 12 procent av intäkterna för rörelse- och 5 procent för landstingsfolkhögskolor, vilket sammantaget blir 10 procent. Omsättningen för arbetsmarknadsprojekt (SMF-verksamhet) utgör 1 procent av omsättningen - lika för rörelse- och landstingsfolkhögskolor. I genomsnitt redovisade folkhögskolorna 2011 ett resultat som innebar ett överskott med 216 tkr, d.v.s. en ökning med över 30 procent jämfört med 2010 då det genomsnittliga överskottet var 165 tkr var det totala resultatet ett överskott på 323 tkr per skola. Folkhögskolornas ekonomi

9 För rörelsefolkhögskolorna var det 2011 genomsnittliga överskottet 248 tkr per skola. Jämfört med överskottet 169 tkr 2010 är det en stor förbättring. Men jämfört med 2009 då överskottet var 415 tkr är det en tillbakagång. Resultatförbättringen beror främst på ett lägre underskott i folkhögskoleverksamheten och ett förbättrat resultat av konferensverksamhet. För landstingsfolkhögskolorna låg överskottet 2011 på 136 tkr jämfört med 157 tkr för År 2009 var överskottet 92 tkr. Resultatförsämringen beror främst på ett högre underskott i folkhögskoleverksamheten. Folkhögskoleverksamheten Tabell 4 Folkhögskoleverksamheten har gått med underskott samtliga tre år med 12 mkr, 2010 och 2011 med 59 mkr. Överskott från uppdrag/projekt (15 mkr) och konferens- och övrig verksamhet (70 mkr) används för att täcka underskotten. Rörelsefolkhögskolorna är i betydligt större utsträckning än landstingsfolkhögskolorna beroende av intäkter från annan verksamhet. I tabellerna redovisas intäkts- och kostnadsstrukturen i folkhögskoleverksamheten både totalt och separat för landstings- respektive rörelsefolkhögskolor. Intäkterna är uppdelade på statsbidrag, övriga bidrag, deltagaravgifter, övriga intäkter och finansintäkter. Kostnaderna är uppdelade på undervisning, administration/marknadsföring, kök/hushåll och fastigheter/ lokaler. På intäktssidan är skillnaden störst mellan rörelse- och landstingsfolkhögskolor vad avser statsbidragens och huvudmännens andel. För 2011 utgörs 48 procent av omsättningen för landstingsfolkhögskolorna av statsbidrag (minskning med 1 procent jämfört med 2010). Motsvarande andel för rörelsefolkhögskolorna är 69 procent (minskning med 1 procent jämfört med 2010). Totalt utgör statsbidragets andel 62 procent. Omvänt gäller landstingsfolkhögskolornas huvudmannainsats, som är betydande. Landstingen svarade 2011 för 38 procent av intäkterna (oförändrat jämfört med 2010). Rörelsefolkhögskolornas huvudmän bidrar med 1 procent av intäkterna. Däremot uppvisar landstings- och rörelsefolkhögskolorna på kostnadssidan något större likheter. Största skillnaden finns inom undervisningen där rörelsefolkhögskolornas kostnader utgör 56 procent och landstingsfolkhögskolorna 52 procent av totalkostnaden. För fastigheter och lokaler är förhållandet det omvända, 25 procent för landstingsfolkhögskolorna jämfört med 21 procent för rörelsefolkhögskolorna av totalkostnaden. Även kostnaderna för kök och hushåll är något högre för landstingsfolkhögskolorna (11 procent jämfört med 10 procent). Det kan dels bero på att nästan samtliga landstingsfolkhögskolor är internatskolor, dels på att landstingen interndebitering av hyror är högre än motsvarande kostnader för rörelsefolkhögskolor. Landstingens interndebitering av lokaler men också av andra tjänster kan förklara landstingens stora huvudmannainsatser. För samtliga kostnadsslag är de relativa andelarna för både landstings- och rörelsefolkhögskolor närmast konstant mellan 2009 och Resultatet av folkhögskoleverksamheten 2011 var ett underskott med i genomsnitt 317 tkr för landstingsoch 427 tkr för rörelsefolkhögskolorna. För 2010 var genomsnittligt underskott på landstingsfolkhögskolor 145 tkr och 498 tkr för rörelsefolkhögskolorna. En förbättring för rörelsefolkhögskolorna och en försämring för landstingsfolkhögskolorna. Det försämrade resultatet för landstingsfolkhögskolorna 2011 beror nästan enbart på ökade personalkostnader och det förbättrade resultatet för rörelsefolkhögskolorna främst på minskade personalkostnader. Folkhögskoleverksamheten har sedan 2005 visat underskott varje år utom 2007 då folkbildningsanslaget förstärktes med totalt ca 350 mkr. I not under tabellerna redovisas folkbildningsanslaget del av statsbidraget för folkhögskoleverksamhet. Andelen ligger kring 54 procent. Uppdrags- och projektverksamheten Tabell 5 Uppdrags- och projektverksamhet har genomförts av 123 folkhögskolor 37 landstings- och 86 rörelsefolkhögskolor. Det är en ökning med två skolor sedan Omsättningen av denna verksamhet är större hos rörelsefolkhögskolorna än hos landstingsfolkhögskolorna. Medelvärdet av intäkter 2011 var 3,8 mkr för en rörelseoch 1,6 mkr för en landstingsfolkhögskola. Resultatet i medeltal per skola visar ett överskott för landstingsfolkhögskolorna med 96 tkr och för rörelsefolkhögskolorna med 139 tkr. Folkhögskolornas ekonomi

10 För landstingsskolorna betyder det en förbättring av resultatet med 211 tkr jämfört med ett underskott på 115 tkr år För rörelsefolkhögskolorna betyder det en förbättring av resultatet med 161 tkr jämfört med ett underskott på 22 tkr år Men i förhållande till 2010 då överskottet var 266 tkr är det en försämring. Konferens- och övrig verksamhet Tabell skolor genomförde 2011 konferens- och övrig verksamhet - 37 landstings- och 90 rörelsefolkhögskolor. Antalet skolor är nästan detsamma samtliga tre år. Denna verksamhet är betydligt större på rörelsefolkhögskolorna än på landstingsfolkhögskolorna var genomsnittsintäkten 3,4 mkr för rörelsefolkhögskolorna och 1,5 mkr för landstingsfolkhögskolorna. Verksamheten redovisar varje år sedan 2005 överskott - för 2011 med i genomsnitt 390 tkr per landstingsoch 618 tkr per rörelsefolkhögskola. Jämfört med föregående är den genomsnittliga ökningen per skola 20 tkr för landstingsfolkhögskolor och 96 tkr för rörelsefolkhögskolor. Arbetsmarknadsprojekt, SMF Tabell 7 85 skolor hade 2011 intäkter av arbetsmarknadsprojekt - 30 landstings- och 55 rörelsefolkhögskolor. Det innebär en minskning med nio skolor jämfört med 2010; nästan enbart bland rörelsefolkhögskolorna var genomsnittsintäkten per skola 575 tkr för rörelse- och 456 tkr för landstingsfolkhögskolorna. Överskottet 2011 per skola 49 tkr för landstings- och 87 tkr för rörelsefolkhögskolorna. Det är en betydande förbättring från 2010 då överskottet var 32 tkr respektive 15 tkr. Intäkts- och kostnadsslag Tabell 8 Tabellerna visar skolornas intäkter och kostnader fördelat på intäkts- och kostnadsslag. Intäktsslagen är statsbidrag, interkommunala ersättningar, försäljnings/ uppdragsintäkter, huvudmannaintäkter och finansintäkter. På intäktssidan utgör statsbidraget 2011 en större andel för rörelse- än för landstingsfolkhögskolorna - 55 procent respektive 45 procent av totalintäkterna. Andelen är lika mellan åren utgör huvudmannens insats 36 procent av intäkterna för landstingsfolkhögskolorna. Denna andel har i stort varit oförändrad sedan För rörelsefolkhögskolorna är bidraget från huvudmannen under samma period oförändrat 1 procent är försäljnings- och uppdragsintäkternas andel av totalintäkterna 35 procent för rörelse- och 19 procent för landstingsfolkhögskolorna. Andelen är stabil mellan åren. På kostnadssidan är det med något undantag marginella skillnader i procentandelar mellan landstingsoch rörelsefolkhögskolor. Det är fastighets- och lokalkostnaderna som utgör undantaget. Här utgör 2011 dessa kostnader 26 procent på landstingsfolkhögskolorna jämfört med 22 procent på rörelsefolkhögskolorna. Undervisningskostnad och kostnaden för administration och marknadsföring är däremot något högre för rörelsefolkhögskolorna. Över tid är förändringarna mellan kostnadsslagens procentandelar små. Totala kostnader per redovisad deltagarvecka och kostnaden för undervisningspersonal per redovisad deltagarvecka Tabell 9 För att ge fler jämförelsemöjligheter har nyckeltal i form av medelvärden per deltagarvecka tagits fram för folkhögskoleverksamheten. Kostnaderna i tabellen avser per redovisad deltagarvecka dels för den totala folkhögskoleverksamheten dels för undervisningspersonal för landstings- och rörelsefolkhögskolor. För alla tre åren redovisas det högsta och lägsta värdet samt median- och medelvärde. Totala kostnaden Den totala kostnaden 2011 för folkhögskoleverksamheten per genomförd deltagarvecka var i medeltal för landstingsfolkhögskolorna kr (162 kr högre än föregående år) och för rörelsefolkhögskolorna kr (24 kr högre än föregående år). För landstingsfolkhögskolorna är det en spridning från kr till kr vilket är en något större spridning än föregående år. För rörelsefolkhögskolorna är spridningen betydligt större, från som lägst 899 kr till som högst kr vilket är en lägre spridning än föregående år. Lägsta värdet gäller en skola med enbart distansundervisning. Högsta värdet gäller en skola med målgruppen deltagare med funktionsnedsättning. Folkhögskolornas ekonomi

11 Undervisningspersonal Tabellen innehåller också uppgifter om kostnader för undervisningspersonal i folkhögskoleverksamheten per redovisad deltagarvecka. I medeltal för landstingsfolkhögskolorna är denna kostnad kr (87 kr högre än föregående år) och för rörelsefolkhögskolorna kr (15 kr lägre än föregående år). För landstingsfolkhögskolorna ligger spridningen mellan kr till kr. För rörelsefolkhögskolorna är den betydligt större - mellan 294 kr till kr. Medelvärdet för undervisningskostnaderna har mellan 2009 och 2011 ökat med 8 procent för landstings- och minskat med 5 procent för rörelsefolkhögskolorna. Kostnader för undervisningspersonal per redovisad deltagarvecka Tabell 10 Tabellen redovisar spridningen av kostnaderna för undervisningspersonal per genomförd deltagarvecka 2011 i fast pris. Tabellen är uppdelad på landstingsoch rörelsefolkhögskolor samt för samtliga folkhögskolor. Intervallerna i tabellen är: lägre än kr, mellan kr kr och högre än kr. För 41 skolor är kostnaderna för undervisningspersonal lägre än kr per deltagarvecka. Det är en minskning med fyra skolor från skolor ligger mellan kr och kr - en minskning med tre skolor från För 44 skolor är kostnaden högre än kr. Det är en ökning med sju skolor från Trenden från 2009 är att färre skolor redovisar lägre än kr i undervisningskostnader per deltagarvecka (tre färre) och fler som redovisar mer än kr (fem fler). Kostnader per heltidstjänst i den totala verksamheten Tabell 11 De totala kostnaderna för folkhögskolornas verksamhet har delats med antalet uppgivna heltidstjänster. Medeltalet för folkhögskolorna är kr ( kr 2010). För landstingsfolkhögskolorna är medeltalet kr ( kr 2010) med en variation mellan och kr. För rörelsefolkhögskolorna är medeltalet kr ( kr 2010) med en variation mellan kr och kr. Kostnaden per heltidstjänst är 2011 i medeltal lägre än både 2009 och 2010 för landstings- och rörelsefolkhögskolor jämfört med De totala personalkostnaderna för folkhögskolornas verksamhet har delats med antalet uppgivna heltidstjänster. Medeltalet för folkhögskolorna är kr ( kr 2010). För landstingsfolkhögskolorna är medeltalet kr ( kr 2010). För rörelsefolkhögskolorna är medeltalet kr ( kr 2010). Den personalkostnaden per heltidstjänst är 2011 i medeltal lägre både 2009 och 2010 för landstings- och rörelsefolkhögskolor jämfört med Resultatet för enskilda skolor kan påverkas av att skolan inte har egen personal för delar av verksamheten. Kostnaderna per heltidstjänst delas då på färre anställda än om skolan bedrivit all verksamhet med egen personal. Folkhögskolornas ekonomi

12 Undersökningens upplägg Bakgrund och syfte Sedan mitten av 1970-talet har folkhögskolornas ekonomi undersökts vid ett tiotal tillfällen. Först genom den dåvarande Skolöverstyrelsen därefter av Folkbildningsrådet. Också Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO, och Landstingsförbundet (nuvarande SKL, Sveriges Kommuner och Landsting) har svarat för undersökningar i samarbete med statliga utredningar av folkbildningen. I syfte att begränsa antalet insamlingstillfällen samordnade SCB och Folkbildningsrådet från 2005 insamlingar av ekonomiska uppgifter. Samtidigt genomförde Folkbildningsrådet och SCB i samarbete med företrädare för folkhögskolorna en genomgripande bearbetning av enkätformuläret. Undersökningarnas primära syften för Folkbildningsrådet är att: - följa upp att folkhögskolorna genomför verksamhet enligt gällande statsbidragsvillkor, - följa den ekonomiska utvecklingen vid folkhögskolorna, - ge underlag för återrapportering till regering och riksdag, - ge uppgifter för budgetunderlag till regeringen - ge folkhögskolorna underlag för ekonomiska jämförelser samt - bidra till en ökad kvalitet i ekonomisk rapportering av folkhögskolornas verksamhet Rapporten visar folkhögskolornas ekonomi verksamhetsåren Underlag för sammanställningen är de ekonomiska uppgifter som folkhögskolorna lämnar till SCB via ett webbformulär. De insamlade uppgifterna har bearbetats av Folkbildningsrådet och redovisas i rapporten i form av tabeller med kommentarer. För 2009 och 2010 presenteras uppgifterna omräknade till 2011 års priser. I tabellmaterialet har skolorna indelats i landstings- och rörelsefolkhögskolor. Inga detaljuppgifterna om enskilda folkhögskolor redovisas och kan heller inte utläsas i tabellerna. Antalet folkhögskolor var 148 år År 2010 tillkom två nya folkhögskolor. Sedan dess omfattar uppföljningen 150 skolor rörelse- och 43 landstingsfolkhögskolor. Undersökningens uppbyggnad Uppgiftsskyldighet Undersökningen är en totalundersökning, d.v.s. samtliga folkhögskolor besvarar enkäten. Folkhögskolorna är enligt statsbidragsvillkoren skyldiga att lämna de uppgifter som Folkbildningsrådet begär för att kunna fullgöra sina myndighetsuppgifter. Verksamhetsområden Förutom en redovisning av resultatet för folkhögskolornas totala verksamhet ger uppföljningen möjlighet till en redovisning av intäkter, kostnader och resultat uppdelat på fyra verksamhetsområden. - Folkhögskoleverksamheten, d.v.s. det egentliga folkbildningsarbetet med statligt stöd (främst långa och korta folkhögskolekurser). - Uppdrags- och projektverksamhet. - Konferensverksamhet och övrig verksamhet. - Arbetsmarknadsprojekt med medel fördelade via Folkbildningsrådet. Uppdelningen i dessa områden har flera syften. Det första området är en uppföljning av hur det statliga stödet används. Det statliga stödet får inte användas för andra ändamål än folkhögskoleverksamhet enligt de riktlinjer som Folkbildningsrådet beslutat. Uppdrags-, konferensverksamhet etc. är områden som måste bära sina egna kostnader. Det är angeläget att också påvisa i vilken utsträckning folkhögskolor är beroende av intäkter från dessa verksamhetsområden för att kunna bedriva folkbildningens folkhögskolekurser med fortsatt god kvalitet. Intäktsslag Vid folkhögskolor förekommer olika intäktsslag som kan omfatta ett eller flera verksamhetsområden. För sammanställningens kvalitet är det viktigt att intäkter som avser flera verksamhetsområden fördelats med rätt andel till respektive område. Skolor som inte i sin bokföring fördelar intäkterna på verksamhetsområden gör vid redovisningen till SCB en schablonmässig fördelning. Förutom att ge underlag till folkhögskolornas resultatutveckling inom olika verksamhetsområden ger redovisningen av intäkterna möjligheter till en analys av de olika intäktsslagens utveckling. Folkhögskolornas ekonomi

13 1. Statsbidrag för folkbildningsverksamhet Avser statsbidrag för folkbildningsverksamheten som är relaterat till folkhögskolans verksamhet inom det allmänna folkbildningsanslaget, d.v.s. bas-, volym-, kvalitets- utvecklings- och profileringsbidrag, projektmedel samt förstärkningsbidrag (extra förstärkningsbidrag och bidrag för grundschablon) samt projektmedel (EU-information, jämställdhetsinsatser och flexibelt lärande). Utbetalning av dessa bidrag sker från Folkbildningsrådet. Folkhögskoleverksamheten kan även finansieras genom bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, samt Tolk- och Översättarinstitutet, TÖI. 2. Statsbidrag för annan verksamhet Här avses bidrag för annan verksamhet som inte rapporterats inom folkbildningsuppdraget och som kommer från andra statliga myndigheter (exempelvis Sida) och EU. Här avses även bidrag för Arbetsmarknadsprojekt SMF (studiemotiverande folkhögskolekurs) då medlen kommer från Arbetsförmedlingen men utbetalas via Folkbildningsrådet. Förutom lönebidrag avses också andra typer av statliga bidrag i samband med anställning av personal (t.ex. särskilt anställningsstöd). Utbetalningarna kan i vissa fall ske över skattekontot, vilket redovisas av skattemyndigheten som en minuspost på skattekontot. 3. Övriga bidrag Avser huvudmannabidrag, interkommunala ersättningar, rörelsefolkhögskolornas bidrag från eget landsting och kommunbidrag. Landstingsfolkhögskolorna redovisar under huvudmannabidrag både beloppet för landstingets budgetram och det faktiska utfallet för verksamhetsåret, vilket kan var större än budgetbeloppet om ytterligare medel tillförts för att täcka underskott. 4. Övriga intäkter Här avses försäljning i olika former och finansiella intäkter. Alla övriga intäkter fördelas inom fyra områden. - Intäkter från uppdragsutbildning. - Intäkter från konferensverksamhet och från övrig verksamhet. Konferensverksamheten kännetecknas av att folkhögskolan i huvudsak inte genomför utbildning med egen undervisande personal. I övrig verksamhet ingår uthyrning av lokaler, utrustning, fordon, bostäder till personal samt serverings- och kioskverksamhet, vandrarhem liksom försäljning av t.ex. mat, personalkost, tjänster och utrustning. Även gåvor tas upp här. - Deltagaravgifter för folkbildningsverksamheten och SMF. Här avses de avgifter deltagarna erlägger till skolan för litteratur/material, kopiering, internat och måltider. - Finansiella intäkter i form av intäktsräntor, utdelningar och realisationsvinster. Kostnadsslag Vid en folkhögskola förekommer olika kostnadsslag som kan omfatta ett eller flera verksamhetsområden. För sammanställningens kvalitet är det viktigt att kostnader som avser flera verksamhetsområden fördelats med rätt andel till respektive område. Skolor som inte i sin bokföring fördelar kostnaderna på verksamhetsområden gör vid redovisningen till SCB en schablonmässig fördelning. Förutom att ge underlag till folkhögskolornas resultatutveckling inom olika verksamhetsområden ger redovisningen av kostnaderna möjligheter till en analys av de olika kostnadsslagens utveckling. 1. Undervisning Personal Samtliga personalkostnader * för all pedagogisk personal. Med pedagogiska personal avses lärare, skolledare, assistent, vård/kurator samt personal som underhåller och installerar IT-system och telefoni. Övrigt Kostnader för undervisningsmaterial, läromedel, litteratur, kopiering, licensavgifter, datorprogram, abonnemangs- och trafikavgifter (telefon, internet och motsvarande), utrustning inklusive avskrivningskostnader. Hit hör även kostnader för studieresor samt studerandeförsäkringar. 2. Administration och marknadsföring Personal Samtliga personalkostnader * för all administrativ personal och personal för marknadsföring. Hit hör också kostnader för personal som administrerar korta kurser, uppdrags- och konferensverksamhet. Övrigt Kostnader för förbrukningsmaterial och utrustning inklusive avskrivningskostnader. Kostnader för annonser, produktion av hemsida och trycksaker, deltagande i mässor samt andra marknadsföringsinsatser. Folkhögskolornas ekonomi

14 3. Kök och hushåll Personal Samtliga personalkostnader för all personal inom köks-, hushålls- och internatverksamhet. Övrigt Kostnader för förbrukningsmaterial, livsmedel och utrustning inklusive avskrivningskostnader. 4. Fastigheter och lokaler Personal Samtliga personalkostnader för all personal inom vaktmästeri, fastighetsunderhåll och städning. Övrigt Kostnader för drift och underhåll samt avskrivningar avseende lokaler och fastigheter. För landstingsfolkhögskolor anges landstingets internhyra för alla lokaler och fastigheter som används för den verksamheten. 5. Finansiella kostnader Alla finansiella kostnader i form av räntor m.m. Bearbetning Undersökningen innehåller en stor mängd information. Med hänsyn till undersökningens syfte görs en bearbetning som ska ge en - helhetsbild av folkhögskolornas ekonomi uppdelad på landstings- och rörelsefolkhögskolor samt - en bild av kostnader och intäkter inom olika verksamhetsområden. För vissa intäkter i folkhögskoleverksamheten huvudmannabidrag, interkommunala ersättningar samt deltagaravgifter - anges medelvärdet per deltagarvecka uppdelat efter skolstorlek. Också för kostnaden personal för undervisning samt total kostnad har medelvärdet per deltagarvecka för folkhögskoleverksamheten angivits efter skolstorlek. Uppgifterna ska överensstämma med den av skolans revisorer granskade årsredovisningen. I det fall folkhögskolan utgör en resultatenhet i en juridisk persons årsredovisning är det resultatenhetens uppgifter som redovisas. Har verksamheten bedrivits under ett brutet räkenskapsår ligger senaste årsredovisning till grund för lämnade uppgifter. Fastprisberäkning sker med hjälp av Konsumentprisindex (KPI). I rapporten har 2011 använts som basår vilket innebär att omräkningskoefficienterna är 1,039 för 2009 och 1,026 för Strukturella skillnader mellan folkhögskolor Folkhögskolorna är med hänsyn till en rad olika faktorer en heterogen skolform, vilket i hög grad påverkar deras ekonomi och därmed också möjligheterna till jämförelser dem emellan. Några faktorer som belyser detta: - olika storlek, från knappt femtio helårsstuderande upp till flera hundra, - externat internat, omkring en fjärdedel av skolorna drivs som renodlade externat, - många skolor bedriver i varierande omfattning uppdrags- och konferensverksamhet, - 30 procent av skolorna drivs av landsting och 70 procent av olika rörelser, - huvudmännens varierande ekonomiska förutsättningar, - skillnader i kursinriktning och arbetsformer samt - olika målgrupper av deltagare Kvalitetssäkring Uppgifter har lämnats från samtliga folkhögskolor, d.v.s. inget bortfall. När SCB avslutat insamlingen gör Folkbildningsrådet en rimlighetsbedömning av de uppgifter folkhögskolorna redovisat. En avstämning sker mot inlämnade årsredovisningar. Vidare kontrolleras att en rimlig fördelning av gemensamma intäkter och kostnader gjorts på de fyra verksamhetsområdena. Varje folkhögskola får därför i en remissomgång granska Folkbildningsrådets bearbetning. Skolan ska särskilt kontrollera att fördelning av intäkter och kostnader på verksamhetsområden är rimlig. Därefter gör Folkbildningsrådet en slutlig sammanställning och resultatanalys. Folkbildningsrådets och folkhögskolornas kontroll bedöms säkra en hög kvalitet i redovisade uppgifter Med personalkostnader avses all lön (ordinarie, övertid, och sammanställningar. sjuk, semester), arbetsgivaravgift, löneskatt, pensionspremie, personförsäkringspremie och avgift till arbetsgivarorganisation. Vidare ingår kostnader för personalens fortbildning och kompetensutveckling, personalresor samt förmåner och gåvor. Även kostnader för inhyrd personal (främmande tjänster) och kostnader för konsulttjänster inkluderas i personalkostnader. Folkhögskolornas ekonomi

15 Tabellförteckning 1 Antal folkhögskolor med över- respektive underskott Resultatspridning Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter i 2011 års priser, Samtliga folkhögskolor 3.1. Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter i 2011 års priser, Landstingsfolkhögskolor 3.2. Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter i 2011 års priser, Rörelsefolkhögskolor 4 Folkhögskoleverksamhet i 2011 års priser, Samtliga folkhögskolor 4.1. Folkhögskoleverksamhet i 2011 års priser, Landstingsfolkhögskolor 4.2. Folkhögskoleverksamhet i 2011 års priser, Rörelsefolkhögskolor 5 Uppdrags- och projektverksamhet i 2011 års priser, Samtliga folkhögskolor 5.1. Uppdrags- och projektverksamhet i 2011 års priser, Landstingsfolkhögskolor 5.2. Uppdrags- och projektverksamhet i 2011 års priser, Rörelsefolkhögskolor 6 Konferens- och övrig verksamhet i 2011 års priser, Samtliga folkhögskolor 6.1. Konferens- och övrig verksamhet i 2011 års priser, Landstingsfolkhögskolor 6.2. Konferens- och övrig verksamhet i 2011 års priser, Rörelsefolkhögskolor 7 Arbetsmarknadsprojekt via FBR i 2011 års priser, Samtliga folkhögskolor 7.1. Arbetsmarknadsprojekt via FBR i 2011 års priser, Landstingsfolkhögskolor 7.2 Arbetsmarknadsprojekt via FBR i 2011 års priser, Rörelsefolkhögskolor 8 Summering intäkts/kostnadsslagsfördelning i 2011 års priser, Samtliga folkhögskolor 8 1 Summering intäkts/kostnadsslagsfördelning i 2011 års priser, Landstingsfolkhögskolor 8.2 Summering intäkts/kostnadsslagsfördelning i 2011 års priser, Rörelsefolkhögskolor 9 Kostnad per redovisad deltagarvecka (kr) för undervisningspersonal och totalt i folkhögskoleverksamheten i 2011 års priser 10 Kostnad för undervisningspersonal spridningsmått 11 Antal anställda och kostnad per heltid Folkhögskolornas ekonomi

16 Tabeller 1. Antal folkhögskolor med över- resp underskott Resultatspridning Landstingsfolkhögskolor Rörelsefolkhögskolor Landsting Rörelse Folkhögskoleverksamhet (antal) verksamhet (antal) Total Under/överskottsintervall (tkr) Underskott < > 100 < > 200 < > 500 < > < > Överskott < > 100 < > 200 < > 500 < > < > Summa Underskott < > 100 < > 200 < > 500 < > < > Överskott < > 100 < > 200 < > 500 < > < > Summa Underskott Överskott Underskott Överskott Underskott Överskott Summa Antal fhsk Medelvärde tkr Antal fhsk Medelvärde tkr Antal fhsk Medelvärde tkr Kommentar: Skolor med nollresultat förs till gruppen överskott. 10 landstingsfolkhögskolor 2011 (7 år 2010 och 6 år 2009) och ingen rörelsefolkhögskola 2011 (1 år 2010). Samtliga Folkhögskolornas ekonomi

17 3. Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter i 2011 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor (tkr) fhsk 150 fhsk 150 fhsk Intäkter % % % Folkhögskoleverksamhet % % % Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) 0 0% % % Uppdrag och projekt % % % Konferens och övr verksamhet % % % Kostnader % % % Folkhögskoleverksamhet % % % Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) 0 0% % % Uppdrag och projekt % % % Konferens och övr verksamhet % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Antal Underskott Överskott Folkhögskolornas ekonomi

18 3.1 Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter i 2011 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor (tkr) fhsk 43 fhsk 43 fhsk Intäkter % % % Folkhögskoleverksamhet % % % Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) 0 0% % % Uppdrag och projekt % % % Konferens och övr verksamhet % % % Kostnader % % % Folkhögskoleverksamhet % % % Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) 0 0% % % Uppdrag och projekt % % % Konferens och övr verksamhet % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Antal Underskott Överskott Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter i 2011 års priser (KPI) Rörelsefolkhögskolor (tkr) fhsk 107 fhsk 107 fhsk Intäkter % % % Folkhögskoleverksamhet % % % Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) 0 0% % % Uppdrag och projekt % % % Konferens och övr verksamhet % % % Kostnader % % % Folkhögskoleverksamhet % % % Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) 0 0% % % Uppdrag och projekt % % % Konferens och övr verksamhet % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Antal Underskott Överskott Folkhögskolornas ekonomi

19 4. Folkhögskoleverksamhet i 2011 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor (tkr) fhsk 150 fhsk fhsk Intäkter % % % Statsbidrag (1) % % % FBR, allmänt FBR, särskilt FBR, förstärkning FBR, övriga SPSM, assistans SPSM, tillägg TÖI EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Interkommunala % % % Kommun % % % Deltagaravgifter % % % Övriga intäkter % % % Finansintäkt % % % Kostnader % % % Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Deltagarveckor, redovisade (dv) % % % Helårsdeltagare (dv/34=helår) Kostnad per dv kr kr kr dv, netto (2) kr kr kr helår kr kr kr helår, netto (2) kr kr kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt % % % (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider. Folkhögskolornas ekonomi

20 4.1 Folkhögskoleverksamhet i 2011 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor (tkr) fhsk fhsk 43 fhsk Intäkter % % % Statsbidrag (1) % % % FBR, allmänt FBR, särskilt 0 0 FBR, förstärkning FBR, övriga SPSM, assistans SPSM, tillägg TÖI EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Interkommunala % % % Kommun % 460 0% 285 0% Deltagaravgifter % % % Övriga intäkter % % % Finansintäkt 393 0% % 452 0% Kostnader % % % Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Deltagarveckor, redovisade (dv) % % % Helårsdeltagare (dv/34=helår) Kostnad per dv kr kr kr dv, netto (2) kr kr kr helår kr kr kr helår, netto (2) kr kr kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt % % % (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider. Folkhögskolornas ekonomi

21 4.2 Folkhögskoleverksamhet i 2011 års priser (KPI) Rörelsefolkhögskolor (tkr) fhsk fhsk fhsk Intäkter % % % Statsbidrag (1) % % % FBR, allmänt FBR, särskilt 0 0 FBR, förstärkning FBR, övriga SPSM, assistans SPSM, tillägg TÖI EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Interkommunala % % % Kommun % % % Deltagaravgifter % % % Övriga intäkter % % % Finansintäkt % % % Kostnader % % % Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Deltagarveckor, redovisade (dv) % % % Helårsdeltagare (dv/34=helår) Kostnad per dv kr kr kr dv, netto (2) kr kr kr helår kr kr kr helår, netto (2) kr kr kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt % % % (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider. Folkhögskolornas ekonomi