Folkhögskolornas ekonomi

Transkript

1 Folkhögskolornas ekonomi 2012

2

3 Innehåll Sammanfattning 4 Undersökningens upplägg 5 Bakgrund och syfte 5 Undersökningens uppbyggnad 5 Bearbetning års verksamhet 10 Totala verksamheten 10 Folkhögskoleverksamhet 10 Arbetsmarknadsprojekt - SMF 10 Uppdrags- och projektverksamhet 11 Konferens- och övrig verksamhet 11 Några nyckeltal 11 Jämförelse i fasta priser 11 Undersökningens resultat med kommentarer till tabellerna 13 Antal skolor med över- eller underskott Tabell 1 13 Spridning av resultat i total verksamhet och folkhögskoleverksamhet Tabell 2 14 Totala intäkter och kostnader efter verksamhetsindelning Tabell 3 15 Folkhögskoleverksamheten Tabell 4 17 Uppdrags- och projektverksamheten Tabell 5 21 Konferens- och övrig verksamhet Tabell 6 24 Arbetsmarknadsprojekt, SMF Tabell 7 27 Intäkts- och kostnadsslag Tabell 8 30 Total kostnad per redovisad deltagarvecka och kostnad för undervisningspersonal per redovisad deltagarvecka Tabell 9 34 Kostnader för undervisningspersonal per redovisad deltagarvecka Tabell Kostnader per heltidstjänst i den totala verksamheten Tabell Vid alla jämförelser i rapporten är 2010 och 2011 års priser omräknade till 2012 års priser med hjälp av Konsumentprisindex - 1,035 respektive 1,009. Miljoner kronor förkortas till mkr, tusen kronor till tkr. Kronor förkortas genomgående kr. Antalet folkhögskolor var148 år 2009 och 150 från år Folkhögskolornas ekonomi

4 Sammanfattning Folkhögskolornas intäkter uppgick 2012 till totalt 3,8 miljarder kr - varav för folkhögskoleverksamheten 3 miljarder kr eller 77 procent av omsättningen. Intäkterna var högre i jämförelse med både 2011 och För en enskild folkhögskola ger det ett medelvärde på cirka 25,5 mkr i intäkter. Variationen mellan skolorna är stor - från 9 mkr till 110 mkr. Resultatet visar ett överskott på 372 tkr i snitt per folkhögskola 61 tkr för en landstingsfolkhögskola och 497 tkr för en rörelsefolkhögskola. Jämfört med 2011 är det en förbättring av resultatet för rörelse- folkhögskolorna främst beroende på ökat överskott av arbetsmarknadsprojekt, uppdragsverksamhet samt konferens och övrig verksamhet. För landstingsfolkhögskolorna är det en försämring av resultatet främst beroende på folkhögskoleverksamhetens ökade underskott samt minskade intäkter för konferensverksamhet. Variationen av resultaten mellan skolorna är stor från ett underskott med 4,1 mkr till ett överskott med 5,8 mkr. 113 skolor visade ett överskott av den totala verk- samheten 32 landstings- och 81 rörelsefolkhög- skolor. 37 folkhögskolor visade ett underskott 11 landstings- och 26 rörelsefolkhögskolor. Antal skolor med överskott har ökat med tolv från föregående år. Folkhögskoleverksamheten visar alla tre åren ett underskott och är större än föregående år för både rörelsefolkhögskolorna och landstingsfolkhögskolorna. Kostnaderna för undervisningen har blivit något lägre för både rörelsefolkhögskolorna och landstingsfolkhögskolorna. Personalkostnaderna utgör ca 64 procent av kostnaderna. Nyckeltal i fasta priser (mkr) Totala intäkter varav folkhögskoleverksamhet Totala kostnader varav folkhögskoleverksamhet Totalt resultat Antal skolor med överskott Antal skolor med underskott Medelvärden per folkhögskola (tkr) Resultat totala verksamheten Landstingsskolor Rörelseskolor Resultat folkhögskoleverksamhet Landstingsskolor Rörelseskolor Folkhögskolornas ekonomi

5 Undersökningens upplägg Bakgrund och syfte Sedan mitten av 1970-talet har folkhögskolornas ekonomi undersökts vid ett tiotal tillfällen. Först genom den dåvarande Skolöverstyrelsen därefter av Folkbildningsrådet. Också Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO, och Landstingsförbundet (nuvarande SKL, Sveriges Kommuner och Landsting) har svarat för undersökningar i samarbete med statliga utredningar av folkbildningen. I syfte att begränsa antalet insamlingstillfällen samordnade SCB och Folkbildningsrådet från 2005 insamlingar av ekonomiska uppgifter. Samtidigt genomförde Folkbildningsrådet och SCB i samarbete med företrädare för folkhögskolorna en genomgripande bearbetning av enkätformuläret. Undersökningarnas primära syften för Folkbildningsrådet är att: - följa upp att folkhögskolorna genomför verksamhet enligt gällande statsbidragsvillkor, - följa den ekonomiska utvecklingen vid folkhögskolorna, - ge underlag för återrapportering till regering och riksdag, - ge uppgifter för budgetunderlag till regeringen - ge folkhögskolorna underlag för ekonomiska jämförelser samt - bidra till en ökad kvalitet i ekonomisk rapportering av folkhögskolornas verksamhet Rapporten visar folkhögskolornas ekonomi verksamhetsåren Underlag för sammanställningen är de ekonomiska uppgifter som folkhögskolorna lämnar till SCB via ett webbformulär. De insamlade uppgifterna har bearbetats av Folkbildningsrådet och redovisas i rapporten i form av tabeller med kommentarer. För 2010 och 2011 presenteras uppgifterna omräknade till 2012 års priser. I tabellmaterialet har skolorna indelats i landstings- och rörelsefolkhögskolor. Inga detaljuppgifterna om enskilda folkhögskolor redovisas och kan heller inte utläsas i tabellerna. Antalet folkhögskolor var 148 år År 2010 tillkom två nya folkhögskolor. Sedan dess omfattar uppföljningen 150 skolor rörelse- och 43 landstingsfolkhögskolor. Undersökningens uppbyggnad Uppgiftsskyldighet Undersökningen är en totalundersökning, d.v.s. samtliga folkhögskolor besvarar enkäten. Folkhögskolorna är enligt statsbidragsvillkoren skyldiga att lämna de uppgifter som Folkbildningsrådet begär för att kunna fullgöra sina myndighetsuppgifter. Verksamhetsområden Förutom en redovisning av resultatet för folkhögskolornas totala verksamhet ger uppföljningen möjlighet till en redovisning av intäkter, kostnader och resultat uppdelat på fyra verksamhetsområden. - Folkhögskoleverksamheten, d.v.s. det egentliga folkbildningsarbetet med statligt stöd (främst långa och korta folkhögskolekurser). - Uppdrags- och projektverksamhet. Folkhögskolornas ekonomi

6 - Konferensverksamhet och övrig verksamhet. - Arbetsmarknadsprojekt med medel fördelade via Folkbildningsrådet. Uppdelningen i dessa områden har flera syften. Det första området är en uppföljning av hur det statliga stödet används. Det statliga stödet får inte användas för andra ändamål än folkhögskoleverksamhet enligt de riktlinjer som Folkbildningsrådet beslutat. Uppdrags-, konferensverksamhet etc. är områden som måste bära sina egna kostnader. Det är angeläget att också påvisa i vilken utsträckning folkhögskolor är beroende av intäkter från dessa verksamhetsområden för att kunna bedriva folkbildningens folkhögskolekurser med fortsatt god kvalitet. Intäktsslag Vid folkhögskolor förekommer olika intäktsslag som kan omfatta ett eller flera verksamhetsområden. För sammanställningens kvalitet är det viktigt att intäkter som avser flera verksamhetsområden fördelats med rätt andel till respektive område. Skolor som inte i sin bokföring fördelar intäkterna på verksamhetsområden gör vid redovisningen till SCB en schablonmässig fördelning. Förutom att ge underlag till folkhögskolornas resultatutveckling inom olika verksamhetsområden ger redovisningen av intäkterna möjligheter till en analys av de olika intäktsslagens utveckling. 1. Statsbidrag för folkbildningsverksamhet Avser statsbidrag för folkbildningsverksamheten som är relaterat till folkhögskolans verksamhet inom det allmänna folkbildningsanslaget, d.v.s. bas-, volym-, kvalitets- utvecklings- och profileringsbidrag, projektmedel samt förstärkningsbidrag (extra förstärkningsbidrag och bidrag för grundschablon) samt projektmedel (EUinformation, jämställdhetsinsatser och flexibelt lärande). Utbetalning av dessa bidrag sker från Folkbildningsrådet. Folkhögskoleverksamheten kan även finansieras genom bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, samt Tolk- och Översättarinstitutet, TÖI. 2. Statsbidrag för annan verksamhet Här avses bidrag för annan verksamhet som inte rapporterats inom folkbildningsuppdraget och som kommer från andra statliga myndigheter (exempelvis Sida) och EU. Här avses även bidrag för Arbetsmarknadsprojekt SMF (studiemotiverande folkhögskolekurs) då medlen kommer från Arbetsförmedlingen men utbetalas via Folkbildningsrådet. Förutom lönebidrag avses också andra typer av statliga bidrag i samband med anställning av personal (t.ex. särskilt anställningsstöd). Utbetalningarna kan i vissa fall ske över skattekontot, vilket redovisas av skattemyndigheten som en minuspost på skattekontot. 3. Övriga bidrag Avser huvudmannabidrag, interkommunala ersättningar, rörelsefolkhögskolornas bidrag från eget landsting och kommunbidrag. Landstingsfolkhögskolorna redovisar under huvudmannabidrag både beloppet för landstingets budgetram och det faktiska utfallet för verksamhetsåret, vilket kan var större än budgetbeloppet om ytterligare medel tillförts för att täcka underskott. 4. Övriga intäkter Här avses försäljning i olika former och finansiella intäkter. Alla övriga intäkter fördelas inom fyra områden. - Intäkter från uppdragsutbildning. Folkhögskolornas ekonomi

7 - Intäkter från konferensverksamhet och från övrig verksamhet. Konferensverksamheten kännetecknas av att folkhögskolan i huvudsak inte genomför utbildning med egen undervisande personal. I övrig verksamhet ingår uthyrning av lokaler, utrustning, fordon, bostäder till personal samt serverings- och kioskverksamhet, vandrarhem liksom försäljning av t.ex. mat, personalkost, tjänster och utrustning. Även gåvor tas upp här. - Deltagaravgifter för folkbildningsverksamheten och SMF. Här avses de avgifter deltagarna erlägger till skolan för litteratur/material, kopiering, internat och måltider. - Finansiella intäkter i form av intäktsräntor, utdelningar och realisationsvinster. Kostnadsslag Vid en folkhögskola förekommer olika kostnadsslag som kan omfatta ett eller flera verksamhetsområden. För sammanställningens kvalitet är det viktigt att kostnader som avser flera verksamhetsområden fördelats med rätt andel till respektive område. Skolor som inte i sin bokföring fördelar kostnaderna på verksamhetsområden gör vid redovisningen till SCB en schablonmässig fördelning. Förutom att ge underlag till folkhögskolornas resultatutveckling inom olika verksamhetsområden ger redovisningen av kostnaderna möjligheter till en analys av de olika kostnadsslagens utveckling. 1. Undervisning Personal Samtliga personalkostnader * för all pedagogisk personal. Med pedagogiska personal avses lärare, skolledare, assistent, vård/kurator samt personal som underhåller och installerar IT-system och telefoni. Övrigt Kostnader för undervisningsmaterial, läromedel, litteratur, kopiering, licensavgifter, datorprogram, abonnemangs- och trafikavgifter (telefon, internet och motsvarande), utrustning inklusive avskrivningskostnader. Hit hör även kostnader för studieresor samt studerandeförsäkringar. 2. Administration och marknadsföring Personal Samtliga personalkostnader * för all administrativ personal och personal för marknadsföring. Hit hör också kostnader för personal som administrerar korta kurser, uppdrags- och konferensverksamhet. Övrigt Kostnader för förbrukningsmaterial och utrustning inklusive avskrivningskostnader. Kostnader för annonser, produktion av hemsida och trycksaker, deltagande i mässor samt andra marknadsföringsinsatser. 3. Kök och hushåll Personal Samtliga personalkostnader för all personal inom köks-, hushålls- och internatverksamhet. Övrigt Kostnader för förbrukningsmaterial, livsmedel och utrustning inklusive avskrivningskostnader. Med personalkostnader avses all lön (ordinarie, övertid, sjuk, semester), arbetsgivaravgift, löneskatt, pensionspremie, personförsäkringspremie och avgift till arbetsgivarorganisation. Vidare ingår kostnader för personalens fortbildning och kompetensutveckling, personalresor samt förmåner och gåvor. Även kostnader för inhyrd personal (främmande tjänster) och kostnader för konsulttjänster inkluderas i personalkostnader. Folkhögskolornas ekonomi

8 4. Fastigheter och lokaler Personal Samtliga personalkostnader för all personal inom vaktmästeri, fastighetsunderhåll och städning. Övrigt Kostnader för drift och underhåll samt avskrivningar avseende lokaler och fastigheter. För landstingsfolkhögskolor anges landstingets internhyra för alla lokaler och fastigheter som används för den verksamheten. l 5. Finansiella kostnader Alla finansiella kostnader i form av räntor m.m. Bearbetning Undersökningen innehåller en stor mängd information. Med hänsyn till undersökningens syfte görs en bearbetning som ska ge en - helhetsbild av folkhögskolornas ekonomi uppdelad på landstings- och rörelsefolkhögskolor samt - en bild av kostnader och intäkter inom olika verksamhetsområden. För vissa intäkter i folkhögskoleverksamheten huvudmannabidrag, interkommunala ersättningar samt deltagaravgifter - anges medelvärdet per deltagarvecka uppdelat efter skolstorlek. Också för kostnaden personal för undervisning samt total kostnad har medelvärdet per deltagarvecka för folkhögskoleverksamheten angivits efter skolstorlek. Uppgifterna ska överensstämma med den av skolans revisorer granskade årsredovisningen. I det fall folkhögskolan utgör en resultatenhet i en juridisk persons årsredovisning är det resultatenhetens uppgifter som redovisas. Har verksamheten bedrivits under ett brutet räkenskapsår ligger senaste årsredovisning till grund för lämnade uppgifter. Fastprisberäkning sker med hjälp av Konsumentprisindex (KPI). I rapporten har 2012 använts som basår vilket innebär att omräkningskoefficienterna är 1,035 för 2010 och 1,009 för Strukturella skillnader mellan folkhögskolor Folkhögskolorna är med hänsyn till en rad olika faktorer en heterogen skolform, vilket i hög grad påverkar deras ekonomi och därmed också möjligheterna till jämförelser dem emellan. Några faktorer som belyser detta: - olika storlek, från knappt femtio helårsstuderande upp till flera hundra, - externat internat, omkring en fjärdedel av skolorna drivs som renodlade externat, - många skolor bedriver i varierande omfattning uppdrags- och konferensverksamhet, - 30 procent av skolorna drivs av landsting och 70 procent av olika rörelser, - huvudmännens varierande ekonomiska förutsättningar, - skillnader i kursinriktning och arbetsformer samt - olika målgrupper av deltagare Kvalitetssäkring Uppgifter har lämnats från samtliga folkhögskolor, d.v.s. inget bortfall. När SCB avslutat insamlingen gör Folkbildningsrådet en rimlighetsbedömning av de uppgifter folkhögskolorna redovisat. En avstämning sker mot inlämnade årsredovisningar. Vidare kontrolleras att en rimlig fördelning av gemensamma intäkter och kostnader gjorts på de fyra verksamhetsområdena. Folkhögskolornas ekonomi

9 Varje folkhögskola får därför i en remissomgång granska Folkbildningsrådets bearbetning. Skolan ska särskilt kontrollera att fördelning av intäkter och kostnader på verksamhetsområden är rimlig. Därefter gör Folkbildningsrådet en slutlig sammanställning och resultatanalys. Folkbildningsrådets och folkhögskolornas kontroll bedöms säkra en hög kvalitet i redovisade uppgifter och sammanställningar. Folkhögskolornas ekonomi

10 2012 års verksamhet Totala verksamheten Folkhögskolornas totala intäkter uppgick till 3,8 miljarder kr - varav för folkhögskoleverksamheten 3 miljarder kr. För en enskild folkhögskola ger det ett medelvärde på cirka 25,5 mkr i totala intäkter. Variationen är stor från 9 mkr till 110 mkr i intäkter. Folkhögskolornas totala kostnader uppgick till 3,8 miljarder kr varav för folkhögskoleverksamheten 3,0 miljarder kr. För en enskild folkhögskola ger det ett medelvärde på cirka 25,2 mkr i kostnader. 113 skolor visar ett överskott 32 landstings- och 81 rörelsefolkhögskolor. 37 folkhögskolor visar ett underskott som resultat av den totala verksamheten 11 landstings- och 26 rörelsefolkhögskolor. Medelvärdet av resultatet för folkhögskolorna visade överskott på 372 tkr per folkhögskola eller 61 tkr för en landstingsfolkhögskola och 497 tkr för en rörelsefolkhögskola. Variationen är stor från ett underskott med 4,2 mkr till ett överskott med 5,8 mkr. Folkhögskoleverksamhet Med folkhögskoleverksamhet avses främst de statsbidragsberättigade långa och korta kurserna. Verksamheten omsätter cirka 2,96 miljarder kr eller 77 procent av folkhögskolornas totala omsättning. Andelen är högre för landstings- än för rörelsefolkhögskolorna 89 procent respektive 72 procent. Bidragsdelen för folkhögskoleverksamheten utgör 2,5 miljarder kr eller 84 procent av omsättningen varav statsbidraget utgör 1,8 miljarder kr. 1,6 miljarder kr av dessa fördelas via Folkbildningsrådet. Deltagarintäkternas del av omsättning i folkhögskoleverksamheten är 15 procent. I genomsnitt gav resultatet av verksamheten ett underskott per skola med 457 tkr eller 463 tkr för rörelse- och 444 tkr för landstingsfolkhögskolorna. Totalt 96 folkhögskolor visar ett underskott (29 landstings- och 67 rörelsefolkhögskolor) och 54 ett överskott (14 landstings- och 40 rörelsefolkhögskolor) i folkhögskoleverksamheten. Arbetsmarknadsprojekt - SMF Arbetsmarknadsinsatser med särskilda medel som administreras genom Folkbildningsrådet utgjorde 2 procent av den totala verksamheten. I genomsnitt gav resultatet av verksamheten ett överskott per skola med 129 tkr. För rörelsefolkhögskolorna är överskottet 152 tkr medan det för landstingsfolkhögskolorna är 85 tkr. 107 skolor hade intäkter av denna verksamhet 70 rörelse- och 37 landstingsfolkhögskolor. Folkhögskolornas ekonomi

11 Uppdrags- och projektverksamhet Uppdrags- och projektverksamheten svarar för 408 mkr eller 11 procent av folkhögskolornas totala omsättning. Andelen är betydligt högre för rörelse- än för landstingsfolkhögskolorna 13 respektive 4 procent. I genomsnitt gav resultatet av verksamheten ett överskott per skola på 233 tkr. För rörelsefolkhögskolorna är överskottet 259 tkr medan det för landstingsfolkhögskolorna är 170 tkr. 118 skolor genomförde denna verksamhet 84 rörelse- och 34 landstingsfolkhögskolor. Konferens- och övrig verksamhet Konferens- och övrig verksamhet svarar för totalt 381 mkr eller 10 procent av folkhögskolornas omsättning. Andelen är betydligt högre för rörelse- än för landstingsfolkhögskolor (12 respektive 5 procent). I genomsnitt gav resultatet av verksamheten ett överskott per skola med 665 tkr. Överskottet är betydligt högre för rörelsefolkhögskolorna än för landstingsfolkhögskolorna, 799 tkr respektive 345 tkr. 125 skolor genomförde konferens- och övrig verksamhet 88 rörelse- och 37 landstingsfolkhögskolor. Några nyckeltal För att få fler möjligheter till jämförelser mellan folkhögskolor redovisas även nyckeltal i form av uppgifter om medelvärden per deltagarvecka. Uppgifterna avser folkhögskoleverksamheten och redovisas både totalt och efter skolstorlek med landstings- och rörelsefolkhögskolor åtskilda. Den totala kostnaden för folkhögskoleverksamheten per deltagarvecka är högre för landstings- än för rörelsefolkhögskolor, kr respektive kr per deltagarvecka. Även kostnaden för undervisningspersonal var igenomsnitt högre för landstings- än för rörelsefolkhögskolor, kr respektive kr per deltagarvecka. Jämförelse i fasta priser Totala verksamheten Medelvärdet av resultatet per skola i den totala verksamheten visade 2010 ett överskott med 167 tkr. År 2011 steg överskottet till 218 tkr och steg ytterligare år 2012 till 372 tkr. För rörelsefolkhögskolorna visade 2010 ett överskott med 170 tkr. År 2011 steg överskottet till 250 tkr, och steg ytterligare år 2012 till 497 tkr. Förbättringen av resultatet beror på ökat överskott av arbetsmarknadsprojekt, men framförallt på överskott i uppdragsverksamhet samt konferens och övrig verksamhet. För landstingsskolorna visade 2010 ett överskott med 158 tkr. År 2011 sjönk överskottet till 137 tkr och 2012 till 61 tkr. Försämringen av resultatet beror främst på folkhögskoleverksamhetens och uppdragsverksamhetens underskott. Antal skolor med överskott ökade från 110 år 2010 till 113 år 2012 och antalet skolor med underskott minskade från 40 till 37. Folkhögskoleverksamhet Folkhögskoleverksamheten svarar för 77 procent av skolornas intäkter. Andelen är något lägre 2012 jämfört med 2010 och Alla tre åren är det i medeltal ett underskott av verksamheten med 400 tkr, 2011 med 399 tkr och 2012 med 457 tkr. Folkhögskolornas ekonomi

12 För rörelsefolkhögskolorna är det alla tre åren i medeltal ett underskott av verksamheten med 502 tkr, 2011 med 431 tkr och 2012 med 463 tkr. Det försämrade resultatet beror främst på lägre deltagarintäkter och högre kök- och hushållskostnader samt kostnader för undervisningspersonal. Även för landstingsfolkhögskolorna är det alla tre åren i medeltal ett underskott av verksamheten 2010 med 146 tkr, 2011 med 319 tkr och 2012 med 444 tkr. Det försämrade resultatet beror främst på högre kostnader för kök och hushåll samt administration och fastigheter. Antal skolor med underskott ökade under treårsperioden med 15 till 96. Arbetsmarknadsprojekt År 2010 hade 94 skolor arbetsmarknadsprojekt, men antalet minskade till 85 år År 2012 ökade antalet igen med 22 skolor till 107 skolor. De samlade intäkterna var 46 mkr 2011 och 83 mkr I genomsnitt redovisades ett överskott 2012 med 74 tkr, en ökning med 55 tkr från Ökningen är för rörelsefolkhögskolorna 64 tkr och för landstingsfolkhögskolorna 36 tkr. Det förbättrade resultatet beror främst på att intäkterna ökade med 81 procent, medan kostnaderna ökade enbart med 75 procent. Uppdrags- och projektverksamhet Uppdrags- och projektverksamheten svarar 2012 för 11 procent av skolornas intäkter. Andelen är något högre jämfört med 2010 och Antalet skolor var 118 år 2012 jämfört med 128 år 2010 och 123 år Det genomsnittliga resultatet de senaste tre åren har varit positivt med överskott på 164 tkr 2010, 127 tkr 2011 och 233 tkr Landstingsfolkhögskolorna redovisade underskott i verksamheten 2010 med 51 tkr och 2011 och 2012 ett överskott med 96 respektive 170 tkr. Även om intäkterna för verksamhetstypen minskat (13 procent) har de inte minskat i samma utsträckning som kostnaderna (18 procent) vilket genererar ett förbättrat resultat. Framförallt är det kostnaderna för fastighet och lokaler som har minskat (49 procent). Rörelsefolkhögskolorna uppvisar ett positivt resultat för alla tre åren, 259 tkr 2010, 140 tkr 2011 och 259 tkr Överskottet beror på att intäkterna ökat i högre takt (8 procent) än vad kostnaderna gjort (5 procent). Framförallt är det kommunala bidrag och EU-medel som ökat. Konferens- och övrig verksamhet Konferens och övrig verksamhet svarar alla tre åren för cirka 10 procent av skolornas intäkter. Antalet skolor med denna verksamhet är mellan 125 och 129 skolor. Verksamhetsresultatet redovisar överskott samtliga tre år för både landstings- och rörelsefolkhögskolor. Överskottet 2012 är 665 tkr eller 109 tkr högre än För rörelsefolkhögskolorna är överskottet 176 tkr högre och för landstingsfolkhögskolorna 49 tkr lägre. Rörelsefolkhögskolorna har lyckats höja sina intäkter (5 procent), medan landstingsfolkhögskolornas intäkter för verksamheten sjunkit något (4 procent). Kommentar Endast de totala intäkterna, kostnaderna och resultaten för skolorna är helt jämförbara. Skolor som inte i sina redovisningssystem belastat de fyra verksamhetsområdena (kostnadsställen) med kostnader och intäkter har i stället gjort en schablonmässig fördelning vid fördelning vid redovisningen till SCB. Trots instruktioner från SCB hur fördelningen ska ske så kan denna variera både mellan skolorna och över åren. Folkhögskolornas ekonomi

13 Undersökningens resultat med kommentarer till tabellerna Antal skolor med över- eller underskott Tabell folkhögskolor (75 procent) redovisar överskott i den totala verksamheten 2012, en ökning med tolv skolor jämfört med Ökningen har enbart skett bland rörelsefolkhögskolorna. Jämfört med 2010 är det en ökning med tre skolor. Medelvärdet av rörelsefolkhögskolors överskott var 920 tkr 2012 (935 tkr för 2011) och för landstingsfolkhögskolor 205 tkr (366 tkr för 2011). Storleken på överskottet för skolor med överskott har minskat. 37 folkhögskolor (25 procent) redovisar underskott i den totala verksamheten 2012, en minskning med tolv skolor jämfört med Minskningen har enbart skett bland rörelsefolkhögskolorna. Jämfört med 2010 är det en minskning med tre skolor. Medelvärdet av rörelsefolkhögskolors underskott var 821 tkr 2012 (1 000 tkr för 2011) och för landstingsfolkhögskolor 358 tkr (535 tkr för 2011). Storleken på underskottet för både rörelsefolkhögskolorna och landstingsfolkhögskolorna har minskat per skola. Fler rörelsefolkhögskolor går med överskott 2012 jämfört med 2011 men överskottet per skola är marginellt lägre. Den har sjunkit med 2 procent. Färre går med underskott samtidigt som underskottet per rörelsefolkhögskola har fortsatt minska och är 18 procent lägre än Antalet landstingsfolkhögskolor som redovisar överskott är oförändrat. Men överskottet per skola har sjunkit och är 44 procent lägre än Antalet skolor som redovisar underskott är också oförändrat, men underskottet per skola är 33 procent lägre än Sammantaget: fler skolor med överskott och färre skolor med underskott, men förändringen är enbart hos rörelsefolkhögskolor. Medelvärdet av både överskott och underskott per folkhögskola har minskat för både landstings- och rörelsefolkhögskolor. 1. Antal folkhögskolor med över- resp underskott Landsting Rörelse Underskott Överskott Underskott Överskott Underskott Överskott Summa Antal fhsk Medelvärde tkr Antal fhsk Medelvärde tkr Antal fhsk Medelvärde tkr Kommentar: Skolor med nollresultat förs till gruppen överskott. 10 landstingsfolkhögskolor 2012 (10 år 2011 och 7 år 2010) och ingen rörelsefolkhögskola 2012 och 2011 (1 år 2010). Samtliga Folkhögskolornas ekonomi

14 Spridning av resultatet i totala verksamheten och folkhögskoleverksamheten Tabell 2 54 skolor (36 procent) redovisar överskott i folkhögskoleverksamheten 2012 jämfört med 56 skolor 2011 och 65 skolor skolor (64 procent) redovisar underskott i folkhögskoleverksamheten 2012 jämfört med 94 skolor 2011 och 85 skolor Förändringarna är störst bland landstingsfolkhögskolor. 2. Resultatspridning Landstingsfolkhögskolor Rörelsefolkhögskolor Folkhögskoleverksamhet (antal) verksamhet (antal) Total Under/överskottsintervall (tkr) Underskott < > 100 < > 200 < > 500 < > < > Överskott < > 100 < > 200 < > 500 < > < > Summa Underskott < > 100 < > 200 < > 500 < > < > Överskott < > 100 < > 200 < > 500 < > < > Summa Folkhögskolornas ekonomi

15 Totala intäkter och kostnader efter verksamhetsindelning Tabell 3 Folkhögskolornas totala omsättning uppgick till 3,8 miljarder kr 2012, vilket innebär i genomsnitt 25,5 mkr i intäkter per folkhögskola. Resultatet av folkhögskolornas totala verksamhet har ökat med över 70 procent jämfört med från ett överskott på 33 mkr till ett överskott på 56 mkr. Rörelsefolkhögskolorna har förbättrat sitt resultat från 27 mkr till 53 mkr medan landstingsfolkhögskolorna försämrat sitt resultat från 6 mkr till 3 mkr. Folkhögskoleverksamheten utgör med 77 procent den största delen av omsättningen. Andelen är högre för landstings- (89 procent) än för rörelsefolkhögskolorna (72 procent) och är 2 procent lägre jämfört med Omsättningen för uppdrags- och projektverksamhet utgör 11 procent av verksamheten. Den är betydligt högre för rörelse- än för landstingsfolkhögskolorna, 13 respektive 4 procent. För konferens- och övrig verksamhet är också skillnaden betydande - 12 procent av intäkterna för rörelse- och 5 procent för landstingsfolkhögskolor, vilket sammantaget blir 10 procent. Omsättningen för arbetsmarknadsprojekt (SMF-verksamhet) utgör 2 procent av omsättningen - lika för rörelseoch landstingsfolkhögskolor. I genomsnitt redovisade folkhögskolorna 2012 ett resultat som innebar ett överskott med 372 tkr, d.v.s. en ökning med 71 procent jämfört med 2011 då det genomsnittliga överskottet var 218 tkr var det totala resultatet ett överskott på 167 tkr per skola. För rörelsefolkhögskolorna var det 2012 genomsnittliga överskottet 497 tkr per skola. Jämfört med överskottet 250 tkr 2011 och 170 tkr 2010 är det en stor förbättring. Resultatförbättringen beror på ett förbättrat resultat av uppdrags- och projektverksamhet, arbetsmarknadsprojekt samt konferensverksamhet. För landstingsfolkhögskolorna låg överskottet 2012 på 61 tkr jämfört med 137 tkr för År 2010 var överskottet 158 tkr. Resultatförsämringen beror främst på ett högre underskott i folkhögskoleverksamheten och försämrat resultat för konferensverksamhet. 3. Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter i 2012 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor (tkr) fhsk fhsk 150 fhsk Intäkter % % % Folkhögskoleverksamhet % % % Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) % % % Uppdrag och projekt % % % Konferens och övr verksamhet % % % Kostnader % % % Folkhögskoleverksamhet % % % Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) % % % Uppdrag och projekt % % % Konferens och övr verksamhet % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Antal Underskott Överskott Folkhögskolornas ekonomi

16 3.1 Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter i 2012 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor (tkr) fhsk Intäkter % % % Folkhögskoleverksamhet % % % Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) % % % Uppdrag och projekt % % % Konferens och övr verksamhet % % % Kostnader % % % Folkhögskoleverksamhet % % % Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) % % % Uppdrag och projekt % % % Konferens och övr verksamhet % % % 2012 Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Antal Underskott Överskott Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter i 2012 års priser (KPI) Rörelsefolkhögskolor (tkr) fhsk fhsk 43 fhsk fhsk 107 fhsk Intäkter % % % Folkhögskoleverksamhet % % % Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) % % % Uppdrag och projekt % % % Konferens och övr verksamhet % % % Kostnader % % % Folkhögskoleverksamhet % % % Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) % % % Uppdrag och projekt % % % Konferens och övr verksamhet % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Antal Underskott Överskott Folkhögskolornas ekonomi

17 Folkhögskoleverksamheten Tabell 4 Folkhögskoleverksamheten har gått med underskott samtliga tre år och 2011 med 60 mkr, 2012 med 69 mkr. Överskott från uppdrag/projekt (27 mkr) och konferens- och övrig verksamhet (83 mkr) används för att täcka underskotten. Rörelsefolkhögskolorna är i betydligt större utsträckning än landstingsfolkhögskolorna beroende av intäkter från annan verksamhet. I tabellerna redovisas intäkts- och kostnadsstrukturen i folkhögskoleverksamheten både totalt och separat för landstings- respektive rörelsefolkhögskolor. Intäkterna är uppdelade på statsbidrag, övriga bidrag, deltagaravgifter, övriga intäkter och finansintäkter. Kostnaderna är uppdelade på undervisning, administration/marknadsföring, kök/hushåll, fastigheter/ lokaler och finanskostnad. På intäktssidan är skillnaden störst mellan rörelse- och landstingsfolkhögskolor vad avser statsbidragens och huvudmännens andel. För 2012 utgörs 48 procent av omsättningen för landstingsfolkhögskolorna av statsbidrag (oförändrat jämfört med 2011). Motsvarande andel för rörelsefolkhögskolorna är 70 procent (ökning med 1 procent jämfört med 2011). Totalt utgör statsbidragets andel 62 procent. Omvänt gäller landstingsfolkhögskolornas huvudmannainsats, som är betydande. Landstingen svarade 2012 för 37 procent av intäkterna (oförändrat jämfört med 2011). Rörelsefolkhögskolornas huvudmän bidrar med 1 procent av intäkterna. Däremot uppvisar landstings- och rörelsefolkhögskolorna på kostnadssidan något större likheter. Största skillnaden finns inom undervisningen där rörelsefolkhögskolornas kostnader utgör 56 procent och landstingsfolkhögskolorna 51 procent av totalkostnaden. För fastigheter och lokaler är förhållandet det omvända, 25 procent för landstingsfolkhögskolorna jämfört med 20 procent för rörelsefolkhögskolorna av totalkostnaden. Även kostnaderna för kök och hushåll är något högre för landstingsfolkhögskolorna (12 procent jämfört med 10 procent). Det kan dels bero på att nästan samtliga landstingsfolkhögskolor är internatskolor, dels på att landstingens interndebitering av hyror är högre än motsvarande kostnader för rörelsefolkhögskolor. Landstingens interndebitering av lokaler men också av andra tjänster kan förklara landstingens stora huvudmannainsatser. För samtliga kostnadsslag är de relativa andelarna för både landstings- och rörelsefolkhögskolor närmast konstant mellan 2010 och Resultatet av folkhögskoleverksamheten 2012 var ett underskott med i genomsnitt 444 tkr för landstings- och 463 tkr för rörelsefolkhögskolorna. För 2011 var genomsnittligt underskott på landstingsfolkhögskolor 319 tkr och 431 tkr för rörelsefolkhögskolorna. En försämring för både rörelsefolkhögskolorna och landstingsfolkhögskolorna. Det försämrade resultatet för landstingsfolkhögskolorna 2012 beror framförallt på ökade kostnader och för rörelsefolkhögskolorna främst på minskade intäkter. Folkhögskoleverksamheten har sedan 2005 visat underskott varje år utom 2007 då folkbildningsanslaget förstärktes med totalt ca 350 mkr. I not under tabellerna redovisas folkbildningsanslaget del av statsbidraget för folkhögskoleverksamhet. Andelen ligger kring 54 procent. Folkhögskolornas ekonomi

18 4. Folkhögskoleverksamhet i 2012 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor (tkr) fhsk fhsk 150 fhsk Intäkter % % % Statsbidrag (1) % % % FBR, allmänt FBR, särskilt FBR, förstärkning FBR, övriga SPSM, assistans SPSM, tillägg TÖI EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Interkommunala % % % Kommun % % % Deltagaravgifter % % % Övriga intäkter % % % Finansintäkt % % % Kostnader % % % Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Deltagarveckor, redovisade (dv) % % % Helårsdeltagare (dv/35=helår) Kostnad per dv kr kr kr dv, netto (2) kr kr kr helår kr kr kr helår, netto (2) kr kr kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt % % % (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider. Folkhögskolornas ekonomi

19 4.1 Folkhögskoleverksamhet i 2012 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor (tkr) fhsk fhsk 43 fhsk Intäkter % % % Statsbidrag (1) % % % FBR, allmänt FBR, särskilt 0 0 FBR, förstärkning FBR, övriga SPSM, assistans SPSM, tillägg TÖI EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Interkommunala % % % Kommun 464 0% 288 0% 108 0% Deltagaravgifter % % % Övriga intäkter % % % Finansintäkt % 456 0% 507 0% Kostnader % % % Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Deltagarveckor, redovisade (dv) % % % Helårsdeltagare (dv/35=helår) Kostnad per dv kr kr kr dv, netto (2) kr kr kr helår kr kr kr helår, netto (2) kr kr kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt % % % (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider. Folkhögskolornas ekonomi

20 4.2 Folkhögskoleverksamhet i 2012 års priser (KPI) Rörelsefolkhögskolor (tkr) fhsk fhsk fhsk Intäkter % % % Statsbidrag (1) % % % FBR, allmänt FBR, särskilt 0 0 FBR, förstärkning FBR, övriga SPSM, assistans SPSM, tillägg TÖI EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Interkommunala % % % Kommun % % % Deltagaravgifter % % % Övriga intäkter % % % Finansintäkt % % % Kostnader % % % Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Deltagarveckor, redovisade (dv) % % % Helårsdeltagare (dv/35=helår) Kostnad per dv kr kr kr dv, netto (2) kr kr kr helår kr kr kr helår, netto (2) kr kr kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt % % % (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider. Folkhögskolornas ekonomi

21 Uppdrags- och projektverksamheten Tabell 5 Uppdrags- och projektverksamhet har genomförts av 118 folkhögskolor 34 landstings- och 84 rörelsefolkhögskolor. Det är en minskning med 10 skolor sedan Omsättningen av denna verksamhet är större hos rörelsefolkhögskolorna än hos landstingsfolkhögskolorna. Medelvärdet av intäkter 2012 var 4,2 mkr för en rörelse- och 1,5 mkr för en landstingsfolkhögskola. Resultatet i medeltal per skola visar ett överskott för landstingsfolkhögskolorna med 170 tkr och för rörelsefolkhögskolorna med 259 tkr. För landstingsskolorna betyder det en förbättring av resultatet med 221 tkr jämfört med ett underskott på 51 tkr år För rörelsefolkhögskolorna är resultatet oförändrat jämfört med 2010, men en förbättring med 119 tkr jämfört med Uppdrags- och projektverksamhet i 2012 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor (tkr) fhsk fhsk 118 fhsk Intäkter % % % Uppdrag % % % Statsbidrag % % % KY-utbildning EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Kommun % % % Övriga intäkter % % % Finansintäkt % % % Kostnader % % % Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Kommentarer: Under intäkter statsbidrag redovisas uppdragsverksamhet som helt eller delvis finansierats med statsbidrag.under intäkter uppdrag redovisas annan uppdragsverksamhet, d v s verksamhet som inte till någon del finansierats med statsbidrag. Folkhögskolornas ekonomi

22 5.1 Uppdrags- och projektverksamhet i 2012 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor (tkr) fhsk fhsk 34 fhsk Intäkter % % % Uppdrag % % % Statsbidrag % % % KY-utbildning EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Kommun 9 0% 272 0% 462 1% Övriga intäkter % % % Finansintäkt 448 1% 23 0% 18 0% Kostnader % % % Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad 197 0% 372 1% 136 0% Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Kommentarer: Under intäkter statsbidrag redovisas uppdragsverksamhet som helt eller delvis finansierats med statsbidrag.under intäkter uppdrag redovisas annan uppdragsverksamhet, d v s verksamhet som inte till någon del finansierats med statsbidrag. Folkhögskolornas ekonomi

23 5.2 Uppdrags- och projektverksamhet i 2012 års priser (KPI) Rörelsefolkhögskolor (tkr) fhsk fhsk 84 fhsk Intäkter % % % Uppdrag % % % Statsbidrag % % % KY-utbildning EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Kommun % % % Övriga intäkter % % % Finansintäkt % % % Kostnader % % % Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Kommentarer: Under intäkter statsbidrag redovisas uppdragsverksamhet som helt eller delvis finansierats med statsbidrag.under intäkter uppdrag redovisas annan uppdragsverksamhet, d v s verksamhet som inte till någon del finansierats med statsbidrag. Folkhögskolornas ekonomi

24 Konferens- och övrig verksamhet Tabell skolor genomförde 2012 konferens- och övrig verksamhet - 37 landstings- och 88 rörelsefolkhögskolor. Antalet skolor har minskat med fyra under en period på tre år. Denna verksamhet är betydligt större på rörelsefolkhögskolorna än på landstingsfolkhögskolorna var genomsnittsintäkten 3,7 mkr för rörelsefolkhögskolorna och 1,5 mkr för landstingsfolkhögskolorna. Verksamheten redovisar varje år sedan 2005 överskott - för 2012 med i genomsnitt 345 tkr per landstings- och 799 tkr per rörelsefolkhögskola. Jämfört med föregående år har det genomsnittliga resultatet per landstingsfolkhögskola minskat med 49 tkr och ökat med 176 tkr för rörelsefolkhögskolor. 6. Konferens- och övrig verksamhet i 2012 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor (tkr) fhsk 127 fhsk 125 fhsk Intäkter % % % Försäljning % % % Övriga bidrag % % % Huvudman Kommun Lönebidrag Övriga Finansintäkt % % % Kostnader % % % Undervisning % % % Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Kommentarer: Kostnadsslaget undervisning består endast av kostnadsposten övrigt då arrangören ansvarar ev undervisningspersonal inom detta verksamhetsområde. Folkhögskolornas ekonomi

25 6.1 Konferens- och övrig verksamhet i 2012 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor (tkr) fhsk 37 fhsk 37 fhsk Intäkter % % % Försäljning % % % Övriga bidrag % % % Huvudman Kommun Lönebidrag Övriga Finansintäkt 14 0% 14 0% 29 0% Kostnader % % % Undervisning % % % Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad 81 0% 84 0% 111 0% Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Kommentarer: Kostnadsslaget undervisning består endast av kostnadsposten övrigt då arrangören ansvarar ev undervisningspersonal inom detta verksamhetsområde. Folkhögskolornas ekonomi