Folkhögskolornas ekonomi

Transkript

1 Folkhögskolornas ekonomi 2013

2 Innehåll Sammanfattning 3 Undersökningens upplägg 4 Bakgrund och syfte 4 Undersökningens uppbyggnad 4 Bearbetning 7 Översikt 2013 års verksamhet 8 Totala verksamheten 8 Folkhögskoleverksamhet 8 Arbetsmarknadsprojekt - SMF 8 Uppdrags- och projektverksamhet 8 Konferens- och övrig verksamhet 9 Några nyckeltal 9 Jämförelse 2013 i fasta priser 9 Undersökningens resultat 11 Antal skolor med över- eller underskott Resultatspridning Totala intäkter och kostnader efter verksamhetsindelning 13 Folkhögskoleverksamheten 15 Uppdrags- och projektverksamheten 18 Konferens- och övrig verksamhet 21 Arbetsmarknadsprojekt, SMF 24 Intäkts- och kostnadsslag 27 Kostnader per deltagarvecka 30 Kostnader per heltidstjänst 31 Vid alla jämförelser i rapporten är och 2012 års priser omräknade till 2013 års priser med hjälp av Konsumentprisindex - 1,0084 respektive 0,9996. Miljoner kronor förkortas till mkr, tusen kronor till tkr. Kronor förkortas genomgående kr. Antalet folkhögskolor var 148 år 2009 och 150 från år Folkhögskolornas ekonomi

3 Sammanfattning Folkhögskolornas intäkter uppgick 2013 till totalt 3,95 miljarder kr - varav för folkhögskoleverksamheten 3,01 miljarder kr eller 76 procent av omsättningen. Intäkterna var högre i jämförelse med både 2012 och. För en enskild folkhögskola ger det ett medelvärde på cirka 26,3 mkr i intäkter. Variationen mellan skolorna är stor - från 9 mkr till 110 mkr. Resultatet visar ett överskott på 240 tkr i snitt per folkhögskola 68 tkr för en landstingsfolkhögskola och 308 tkr för en rörelsefolkhögskola. Jämfört med 2012 är det en försämring av resultatet för rörelsefolkhögskolorna främst beroende på försämrat resultat för folkbildningsverksamheten och konferensverksamheten. För landstingsfolkhögskolorna är det en förbättring av resultatet främst beroende på folkhögskoleverksamhetens minskade underskott. Variationen av resultaten mellan skolorna är stor från ett underskott med 3,4 mkr till ett överskott med 4,7 mkr. 103 skolor visade ett överskott av den totala verksamheten 32 landstings- och 71 rörelsefolkhögskolor. 47 folkhögskolor visade ett underskott 11 landstings- och 36 rörelsefolkhögskolor. Antal skolor med överskott har minskat med tio från föregående år. Folkhögskoleverksamheten visar alla tre åren ett underskott och är större än föregående år för rörelsefolkhögskolorna, men mindre för landstingsfolkhögskolorna. Kostnaderna för undervisningen har blivit något högre för både rörelsefolkhögskolorna och landstingsfolkhögskolorna. Personalkostnaderna utgör ca 64 procent av kostnaderna. Nyckeltal i fasta priser (mkr) Totala intäkter varav folkhögskoleverksamhet Totala kostnader varav folkhögskoleverksamhet Totalt resultat Antal skolor med överskott Antal skolor med underskott Medelvärden per folkhögskola (tkr) Resultat totala verksamheten, samtliga skolor Landstingsskolor Rörelseskolor Resultat folkhögskoleverksamhet, samtliga skolor Landstingsskolor Rörelseskolor Folkhögskolornas ekonomi

4 Undersökningens upplägg Bakgrund och syfte Sedan mitten av 1970-talet har folkhögskolornas ekonomi undersökts vid ett tiotal tillfällen. Först genom den dåvarande Skolöverstyrelsen, därefter av Folkbildningsrådet. Också Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO, och Landstingsförbundet (nuvarande SKL, Sveriges Kommuner och Landsting) har svarat för undersökningar i samarbete med statliga utredningar av folkbildningen. I syfte att begränsa antalet insamlingstillfällen samordnade SCB och Folkbildningsrådet från 2005 insamlingar av ekonomiska uppgifter. Samtidigt genomförde Folkbildningsrådet och SCB i samarbete med företrädare för folkhögskolorna en genomgripande bearbetning av det enkätformulär som används vid insamling av uppgifter. Undersökningarnas primära syften för Folkbildningsrådet är att: - följa upp att folkhögskolorna genomför verksamhet enligt gällande statsbidragsvillkor, - följa den ekonomiska utvecklingen vid folkhögskolorna, - ge folkhögskolorna underlag för ekonomiska jämförelser samt - bidra till en ökad kvalitet i ekonomisk rapportering av folkhögskolornas verksamhet Rapporten visar folkhögskolornas ekonomi verksamhetsåren Underlag för sammanställningen är de ekonomiska uppgifter som folkhögskolorna lämnar till SCB via ett webbformulär. De insamlade uppgifterna har bearbetats av Folkbildningsrådet och redovisas i rapporten i form av tabeller med kommentarer. För och 2012 presenteras uppgifterna omräknade till 2013 års priser. I tabellmaterialet har skolorna indelats i landstings- och rörelsefolkhögskolor. Inga detaljuppgifterna om enskilda folkhögskolor redovisas eller kan utläsas i tabellerna. Antalet folkhögskolor var 148 år År 2010 tillkom två nya folkhögskolor. Sedan dess omfattar uppföljningen 150 folkhögskolor fördelat på 107 rörelse- och 43 landstings- eller regionägda folkhögskolor. Undersökningens uppbyggnad Uppgiftsskyldighet Undersökningen är en totalundersökning, d.v.s. samtliga folkhögskolor besvarar enkäten. Folkhögskolorna är enligt statsbidragsvillkoren skyldiga att lämna de uppgifter som Folkbildningsrådet begär för att kunna fullgöra sina myndighetsuppgifter. Verksamhetsområden Förutom en redovisning av resultatet för folkhögskolornas totala verksamhet ger uppföljningen möjlighet till en redovisning av intäkter, kostnader och resultat uppdelat på fyra verksamhetsområden: - Folkhögskoleverksamheten, d.v.s. det egentliga folkbildningsarbetet med statligt stöd (främst långa och korta folkhögskolekurser). - Arbetsmarknadsprojekt med medel fördelade via Folkbildningsrådet. - Uppdrags- och projektverksamhet. - Konferensverksamhet och övrig verksamhet. Uppdelningen i dessa områden har flera syften. Det första området är en uppföljning av hur det statliga stödet används. Det statliga stödet får inte användas för andra ändamål än folkhögskoleverksamhet enligt Folkbildningsrådets riktlinjer. Övriga verksamhetsområden måste bära sina egna kostnader. Det är angeläget att också påvisa i vilken utsträckning folkhögskolor är beroende av intäkter från dessa för att kunna bedriva folkhögskoleverksamhet med fortsatt god kvalitet. Folkhögskolornas ekonomi

5 Fördelning av intäkter och kostnader Vid folkhögskolor förekommer olika intäkts- och kostnadsslag som kan omfatta ett eller flera verksamhetsområden. För sammanställningens kvalitet är det viktigt att intäkter och kostnader som avser flera verksamhetsområden fördelas korrekt på respektive område. Skolor som inte i sin bokföring gör fördelningen på verksamhetsområden får vid redovisningen till SCB göra en schablonmässig fördelning. Förutom att ge underlag till folkhögskolornas resultatutveckling inom olika verksamhetsområden ger redovisningen möjligheter till en analys av de olika intäkts- och kostnadsslagen. Intäktsslag 1. Statsbidrag för folkbildningsverksamhet Avser statsbidrag för folkbildningsverksamheten som är relaterat till folkhögskolans verksamhet inom det allmänna folkbildningsanslaget, d.v.s. bas-, volym-, kvalitets- utvecklings- och profileringsbidrag, projektmedel samt förstärkningsbidrag (extra förstärkningsbidrag och bidrag för grundschablon) samt projektmedel (EU-information, jämställdhetsinsatser och flexibelt lärande). Utbetalning av dessa bidrag sker från Folkbildningsrådet. Folkhögskoleverksamheten kan även finansieras genom bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, Myndigheten för Yrkeshögskolan samt Tolk- och Översättarinstitutet, TÖI. 2. Statsbidrag för annan verksamhet Här avses bidrag för annan verksamhet som inte rapporterats inom folkbildningsuppdraget och som kommer från andra statliga myndigheter (exempelvis Sida) och EU. Här avses även bidrag för Arbetsmarknadsprojekt SMF (studiemotiverande folkhögskolekurs) då medlen kommer från Arbetsförmedlingen men utbetalas via Folkbildningsrådet. Förutom lönebidrag avses också andra typer av statliga bidrag i samband med anställning av personal (t.ex. särskilt anställningsstöd). Utbetalningarna kan i vissa fall ske över skattekontot, vilket redovisas av skattemyndigheten som en minuspost på skattekontot. 3. Övriga bidrag Avser huvudmannabidrag, interkommunala ersättningar, rörelsefolkhögskolornas bidrag från eget landsting och kommunbidrag. Landstingsfolkhögskolorna redovisar under huvudmannabidrag både beloppet för landstingets budgetram och det faktiska utfallet för verksamhetsåret, vilket kan vara större än budgetbeloppet om ytterligare medel tillförts för att täcka underskott. 4. Övriga intäkter Här avses försäljning i olika former och finansiella intäkter. Alla övriga intäkter fördelas inom fyra områden. - Intäkter från uppdragsutbildning. - Intäkter från konferensverksamhet och från övrig verksamhet. Konferensverksamheten kännetecknas av att folkhögskolan i huvudsak inte genomför utbildning med egen undervisande personal. I övrig verksamhet ingår uthyrning av lokaler, utrustning, fordon, bostäder till personal samt serverings- och kioskverksamhet, vandrarhem liksom försäljning av t.ex. mat, personalkost, tjänster och utrustning. Även gåvor tas upp här. - Deltagaravgifter för folkbildningsverksamheten och SMF. Här avses de avgifter deltagarna erlägger till skolan för litteratur/material, kopiering, internat och måltider. - Finansiella intäkter i form av intäktsräntor, utdelningar och realisationsvinster. Folkhögskolornas ekonomi

6 Kostnadsslag 1. Undervisning Personal Samtliga personalkostnader * för all pedagogisk personal. Med pedagogiska personal avses lärare, skolledare, assistent, vård/kurator samt personal som underhåller och installerar IT-system och telefoni. Övrigt Kostnader för undervisningsmaterial, läromedel, litteratur, kopiering, licensavgifter, datorprogram, abonnemangs- och trafikavgifter (telefon, internet och motsvarande), utrustning inklusive avskrivningskostnader. Hit hör även kostnader för studieresor samt studerandeförsäkringar. 2. Administration och marknadsföring Personal Samtliga personalkostnader * för all administrativ personal och personal för marknadsföring. Hit hör också kostnader för personal som administrerar korta kurser, uppdrags- och konferensverksamhet. Övrigt Kostnader för förbrukningsmaterial och utrustning inklusive avskrivningskostnader. Kostnader för annonser, produktion av hemsida och trycksaker, deltagande i mässor samt andra marknadsföringsinsatser. 3. Kök och hushåll Personal Samtliga personalkostnader för all personal inom köks-, hushålls- och internatverksamhet. Övrigt Kostnader för förbrukningsmaterial, livsmedel och utrustning inklusive avskrivningskostnader. 4. Fastigheter och lokaler Personal Samtliga personalkostnader för all personal inom vaktmästeri, fastighetsunderhåll och städning. Övrigt Kostnader för drift och underhåll samt avskrivningar avseende lokaler och fastigheter. För landstingsfolkhögskolor anges landstingets internhyra för alla lokaler och fastigheter som används för den verksamheten. 5. Finansiella kostnader Alla finansiella kostnader i form av räntor m.m. Med personalkostnader avses all lön (ordinarie, övertid, sjuk, semester), arbetsgivaravgift, löneskatt, pensionspremie, personförsäkringspremie och avgift till arbetsgivarorganisation. Vidare ingår kostnader för personalens fortbildning och kompetensutveckling, personalresor samt förmåner och gåvor. Även kostnader för inhyrd personal (främmande tjänster) och kostnader för konsulttjänster inkluderas i personalkostnader. Folkhögskolornas ekonomi

7 Bearbetning Undersökningen innehåller en stor mängd information. Med hänsyn till undersökningens syfte görs en bearbetning som ska ge en - helhetsbild av folkhögskolornas ekonomi uppdelad på landstings- och rörelsefolkhögskolor samt - en bild av kostnader och intäkter inom olika verksamhetsområden. Uppgifterna ska överensstämma med den av skolans revisorer granskade årsredovisningen. I det fall folkhögskolan utgör en resultatenhet i en juridisk persons årsredovisning är det resultatenhetens uppgifter som redovisas. Har verksamheten bedrivits under ett brutet räkenskapsår ligger senaste årsredovisning till grund för lämnade uppgifter. Fastprisberäkning sker med hjälp av Konsumentprisindex (KPI). I rapporten har 2013 använts som basår vilket innebär att omräkningskoefficienterna är 1,0084 för och 0,9996 för Strukturella skillnader mellan folkhögskolor Folkhögskolorna är med hänsyn till en rad olika faktorer heterogena, vilket i hög grad påverkar deras ekonomi och därmed också möjligheterna till jämförelser dem emellan. Några faktorer som belyser detta: - olika storlek, från 80 helårsstuderande upp till externat internat, omkring en fjärdedel av skolorna drivs som renodlade externat - många skolor bedriver i varierande omfattning uppdrags- och konferensverksamhet - 29 procent av skolorna drivs av landsting eller regioner och 71 procent av olika rörelser - huvudmännens varierande ekonomiska förutsättningar - skillnader i kursinriktning och arbetsformer samt - olika målgrupper av deltagare Kvalitetssäkring av inlämnade uppgifter Uppgifter har lämnats från samtliga folkhögskolor, d.v.s. inget bortfall. Skolor som inte i sina redovisningssystem belastat de fyra verksamhetsområdena (kostnadsställen) med kostnader och intäkter har i stället gjort en schablonmässig fördelning vid fördelning vid redovisningen till SCB. Trots instruktioner från SCB hur fördelningen ska ske så kan denna variera både mellan skolorna och över åren. När SCB avslutat insamlingen gör Folkbildningsrådet en rimlighetsbedömning av de uppgifter folkhögskolorna redovisat. En avstämning sker mot inlämnade årsredovisningar. Vidare kontrolleras att en rimlig fördelning av gemensamma intäkter och kostnader gjorts på de fyra verksamhetsområdena. Varje folkhögskola får därför i en remissomgång granska Folkbildningsrådets bearbetning. Skolan ska särskilt kontrollera att fördelning av intäkter och kostnader på verksamhetsområden är rimlig. Därefter gör Folkbildningsrådet en slutlig sammanställning. Folkbildningsrådets och folkhögskolornas kontroll bedöms säkra kvaliteten i redovisade uppgifter och sammanställningar. Skolornas totala intäkter, kostnader och resultat är de uppgifter som över tid utgör säkra jämförelser. Folkhögskolornas ekonomi

8 Översikt 2013 års verksamhet Totala verksamheten Folkhögskolornas totala intäkter uppgick till 3,95 miljarder kr - varav för folkhögskoleverksamheten 3,01 miljarder kr. För en enskild folkhögskola ger det ett medelvärde på cirka 26,3 mkr i totala intäkter. Variationen är stor från 9 mkr till 110 mkr i intäkter. Folkhögskolornas totala kostnader uppgick till 3,91 miljarder kr varav för folkhögskoleverksamheten 3,08 miljarder kr. För en enskild folkhögskola ger det ett medelvärde på cirka 26,1 mkr i kostnader. 103 skolor visar ett överskott 32 landstings- och 71 rörelsefolkhögskolor. 47 folkhögskolor visar ett underskott som resultat av den totala verksamheten 11 landstings- och 36 rörelsefolkhögskolor. Medelvärdet av resultatet för folkhögskolorna visade överskott på 240 tkr per folkhögskola eller 68 tkr för en landstingsfolkhögskola och 308 tkr för en rörelsefolkhögskola. Variationen är stor från ett underskott med 3,4 mkr till ett överskott med 4,1 mkr. Folkhögskoleverksamhet Med folkhögskoleverksamhet avses främst de statsbidragsberättigade långa och korta kurserna. Verksamheten omsätter cirka 3,01 miljarder kr eller 76 procent av folkhögskolornas totala omsättning. Andelen är högre för landstings- än för rörelsefolkhögskolorna 87 procent respektive 71 procent. Bidragsdelen för folkhögskoleverksamheten utgör 2,57 miljarder kr eller 85 procent av omsättningen varav statsbidraget utgör 1,9 miljarder kr. 1,7 miljarder kr av dessa fördelas via Folkbildningsrådet. Deltagarintäkternas del av omsättning i folkhögskoleverksamheten är 14 procent. I genomsnitt gav resultatet av verksamheten ett underskott per skola med 484 tkr eller 551 tkr för rörelse- och 319 tkr för landstingsfolkhögskolorna. Totalt 98 folkhögskolor visar ett underskott (28 landstings- och 70 rörelsefolkhögskolor) och 52 ett överskott (15 landstings- och 37 rörelsefolkhögskolor) i folkhögskoleverksamheten. Arbetsmarknadsprojekt - SMF Arbetsmarknadsinsatser med särskilda medel som administreras genom Folkbildningsrådet utgjorde 3 procent av den totala verksamheten. I genomsnitt gav resultatet av verksamheten ett överskott per skola med 131 tkr. För rörelsefolkhögskolorna är överskottet 149 tkr medan det för landstingsfolkhögskolorna är 97 tkr. 118 skolor hade intäkter av denna verksamhet 77 rörelse- och 41 landstingsfolkhögskolor. Uppdrags- och projektverksamhet Uppdrags- och projektverksamheten svarar för 433 mkr eller 11 procent av folkhögskolornas totala omsättning. Andelen är betydligt högre för rörelse- än för landstingsfolkhögskolorna 14 respektive 5 procent. I genomsnitt gav resultatet av verksamheten ett överskott per skola på 210 tkr. För rörelsefolkhögskolorna är överskottet 269 tkr medan det för landstingsfolkhögskolorna är 62 tkr. 120 skolor genomförde denna verksamhet 86 rörelse- och 34 landstingsfolkhögskolor. Folkhögskolornas ekonomi

9 Konferens- och övrig verksamhet Konferens- och övrig verksamhet svarar för totalt 390 mkr eller 10 procent av folkhögskolornas omsättning. Andelen är betydligt högre för rörelse- än för landstingsfolkhögskolor (12 respektive 5 procent). I genomsnitt gav resultatet av verksamheten ett överskott per skola med 522 tkr. Överskottet är betydligt högre för rörelsefolkhögskolorna än för landstingsfolkhögskolorna, 637 tkr respektive 263 tkr. 130 skolor genomförde konferens- och övrig verksamhet 90 rörelse- och 40 landstingsfolkhögskolor. Några nyckeltal För att få fler möjligheter till jämförelser mellan folkhögskolor redovisas även nyckeltal i form av uppgifter om medelvärden per deltagarvecka. Uppgifterna avser folkhögskoleverksamheten och redovisas både totalt och efter skolstorlek med landstings- och rörelsefolkhögskolor åtskilda. Den totala kostnaden för folkhögskoleverksamheten per deltagarvecka är högre för landstings- än för rörelsefolkhögskolor, kr respektive kr per deltagarvecka. Även kostnaden för undervisningspersonal var i genomsnitt högre för landstings- än för rörelsefolkhögskolor, kr respektive kr per deltagarvecka. Jämförelse 2013 i fasta priser Totala verksamheten Medelvärdet av resultatet per skola i den totala verksamheten visade ett överskott med 218 tkr. År 2012 steg överskottet till 372 tkr, men sjönk igen år 2013 till 240 tkr. För rörelsefolkhögskolorna visade ett överskott med 250 tkr. År 2012 steg överskottet till 496 tkr för att sedan sjunka år 2013 till 308 tkr. Försämringen av resultatet beror på minskat överskott av konferensverksamhet, men framförallt på ökat underskott i folkbildningsverksamheten. För landstingsskolorna visade ett överskott med 137 tkr. År 2012 sjönk överskottet till 61 tkr och 2013 ökade något till 68 tkr. Förbättring av resultatet beror främst på minskat underskott i folkbildningsverksamheten. Antal skolor med överskott ökade från 101 år till 103 år 2013 och antalet skolor med underskott minskade från 49 till 47. Folkhögskoleverksamhet Folkhögskoleverksamheten svarar för 76 procent av skolornas intäkter. Andelen är något lägre 2013 jämfört med och Alla tre åren är det i medeltal ett underskott av verksamheten - med 399 tkr, 2012 med 457 tkr och 2013 med 484 tkr. För rörelsefolkhögskolorna är det alla tre åren i medeltal ett underskott av verksamheten - med 431 tkr, 2012 med 463 tkr och 2013 med 551 tkr. Det försämrade resultatet beror främst på lägre deltagarintäkter och högre kök- och hushållskostnader samt kostnader för undervisningspersonal. Även för landstingsfolkhögskolorna är det alla tre åren i medeltal ett underskott av verksamheten med 319 tkr, 2012 med 443 tkr och 2013 med 319 tkr. Det försämrade resultatet beror främst på högre kostnader för undervisning samt kök och hushåll. Antal skolor med underskott ökade under treårsperioden från 94 till 98. Folkhögskolornas ekonomi

10 Arbetsmarknadsprojekt År hade 85 skolor arbetsmarknadsprojekt ökade antalet till 107 och 2013 till 118. De samlade intäkterna var 83 mkr 2012 och 115 mkr I genomsnitt redovisades ett överskott 2013 med 131 tkr, en ökning med 2 tkr från För landstingsfolkhögskolor en ökning med 12 och för rörelsefolkhögskolor en minskning med 3 tkr. Det försämrade genomsnittliga resultatet för rörelsefolkhögskolorna beror främst på att antalet folkhögskolor som har denna typ av verksamhet har ökat med 10 procent samtidigt som det samlade resultatet för rörelsefolkhögskolor ökat med enbart 8 procent. Uppdrags- och projektverksamhet Uppdrags- och projektverksamheten svarar 2013 för 11 procent av skolornas intäkter. Andelen är samma som förra året, men 1 procent högre en för. Antalet skolor var 120 år 2013 jämfört med 123 år och 118 år Det genomsnittliga resultatet de senaste tre åren har varit positivt med överskott på 127 tkr, 233 tkr 2012 och 210 tkr Både landstings- och rörelsefolkhögskolorna redovisade överskott i verksamheten för alla tre åren, men landstingsfolkhögskolornas genomsnittliga resultat har försämrats med 108 tkr jämfört med föregående år och ligger på 62 tkr. Rörelsefolkhögskolornas resultat har istället förbättrats med 11 tkr och ligger på 269 tkr. Landstingsfolkhögskolornas försämrade resultat beror främst på ökade kostnader för personal och lokaler. Konferens- och övrig verksamhet Konferens och övrig verksamhet svarar alla tre åren för cirka 10 procent av skolornas intäkter. Antalet skolor med denna verksamhet är mellan 125 och 130 skolor. Verksamhetsresultatet redovisar överskott samtliga tre år för både landstings- och rörelsefolkhögskolor även om resultatet för 2013 har sjunkit något. Den ligger på 522 tkr och är 143 tkr lägre än För rörelsefolkhögskolorna är överskottet 162 tkr lägre och för landstingsfolkhögskolorna 82 tkr lägre. Intäkterna har inte utvecklats i samma takt som kostnaderna. För landstingsfolkhögskolorna är det främst fastighetskostnad som har stigit, medan det för rörelsefolkhögskolorna är både administrations- och marknadsföringskostnad samt fastighetskostnad som har stigit. Folkhögskolornas ekonomi

11 Undersökningens resultat Antal skolor med över- eller underskott Antal folkhögskolor med över- resp underskott Landsting Rörelse Samtliga Underskott Överskott Underskott Överskott Underskott Överskott Summa Antal fhsk Medelvärde tkr Antal fhsk Medelvärde tkr Antal fhsk Medelvärde tkr , Kommentar: Tabellen visar Skolor antalet med nollresultat skolor som förs redovisar till gruppen över-/underskott, överskott. samt medelvärden landstingsfolkhögskolor för respektive över-/underskott (10 år 2012 och Jämförelsen 8 år ). är på tre år och uppgif- 9 Ingen terna rörelsefolkhögskola redovisas för landstingsmed 0-resultat och rörelsefolkhögskolor perioden var för sig. Skolor med nollresultat förs till gruppen av skolor med överskott. Nio landstingsfolkhögskolor 2013 (10 år 2012 och 8 år ). Ingen rörelsefolkhögskola med nollresultat för perioden Folkhögskolornas ekonomi

12 Resultatspridning Resultatspridning Landstingsfolkhögskolor Rörelsefolkhögskolor Folkhögskoleverksamhet (antal) verksamhet (antal) Total Under/överskottsintervall (tkr) Underskott < > 100 < > 200 < > 500 < > < > Överskott < > 100 < > 200 < > 500 < > < > Summa Underskott < > 100 < > 200 < > 500 < > < > Överskott < > 100 < > 200 < > 500 < > < > Summa Tabellen visar antalet skolor inom olika resultatintervall. Jämförelsen är på tre år och uppgifterna redovisas för landstings- och rörelsefolkhögskolor var för sig. Folkhögskolornas ekonomi

13 Totala intäkter och kostnader efter verksamhetsindelning 3. Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter i 2013 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor (tkr) 150 fhsk fhsk 150 fhsk Intäkter % % % Folkhögskoleverksamhet % % % Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) % % % Uppdrag och projekt % % % Konferens och övr verksamhet % % % Kostnader % % % Folkhögskoleverksamhet % % % Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) % % % Uppdrag och projekt % % % Konferens och övr verksamhet % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Antal Underskott Överskott Tabell 3 visar folkhögskolornas omsättning och kostnader per verksamhetsområde. Jämförelsen är på tre år och uppgifterna redovisas för alla folkhögskolor. Tabellen visar även nyckeltal i form av medelvärde för intäkter, kostnader och resultat samt antal skolor med under- respektive överskott. I tabell 3.1 och 3.2 nedan redovisas motsvarande uppgifter för landstings- respektive rörelsefolkhögskolor. Folkhögskolornas ekonomi

14 3.1 Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter i 2013 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor (tkr) 43 fhsk fhsk 43 fhsk Intäkter % % % Folkhögskoleverksamhet % % % Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) % % % Uppdrag och projekt % % % Konferens och övr verksamhet % % % Kostnader % % % Folkhögskoleverksamhet % % % Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) % % % Uppdrag och projekt % % % Konferens och övr verksamhet % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Antal Underskott Överskott Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter i 2013 års priser (KPI) Rörelsefolkhögskolor (tkr) 107 fhsk fhsk 107 fhsk Intäkter % % % Folkhögskoleverksamhet % % ,3% Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) % % ,0% Uppdrag och projekt % % ,6% Konferens och övr verksamhet % % ,2% Kostnader % % % Folkhögskoleverksamhet % % % Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) % % % Uppdrag och projekt % % % Konferens och övr verksamhet % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Antal Underskott Överskott Folkhögskolornas ekonomi

15 Folkhögskoleverksamheten 4. Folkhögskoleverksamhet i 2013 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor (tkr) 150 fhsk fhsk 150 fhsk Intäkter % % % Statsbidrag (1) % % % FBR, allmänt FBR, särskilt FBR, förstärkning FBR, övriga SPSM, assistans SPSM, tillägg TÖI/MyH EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Interkommunala % % % Kommun % % % Deltagaravgifter % % % Övriga intäkter % % % Finansintäkt % % % Tabell 4 visar en detaljerad bild över folkhögskoleverksamhetens intäkter och kostnader samt resultat. Jämförelsen är på tre år och uppgifterna redovisas för alla folkhögskolor. Tabellen visar även en rad nyckeltal som medelvärden för intäkter, kostnader och resultat samt kostnader per deltagarvecka och deltagare. I tabell 4.1 och 4.2 nedan redovisas motsvarande uppgifter för landstings- respektive rörelsefolkhögskolor. Kostnader % % % Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Deltagarveckor, redovisade (dv) % % % Helårsdeltagare (dv/35=helår) Kostnad per dv kr kr kr dv, netto (2) kr kr kr helår kr kr kr helår, netto (2) kr kr kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt % % % (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider inkluderar dv för de extra platserna inom allmän kurs. Folkhögskolornas ekonomi

16 4.1 Folkhögskoleverksamhet i 2013 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor (tkr) 43 fhsk fhsk 43 fhsk Intäkter % % % Statsbidrag (1) % % % FBR, allmänt FBR, särskilt 0 0 FBR, förstärkning FBR, övriga SPSM, assistans SPSM, tillägg TÖI/MyH EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Interkommunala % % % Kommun 288 0% 107 0% 0 0% Deltagaravgifter % % % Övriga intäkter % % % Finansintäkt 456 0% 507 0% 507 0% Kostnader % % % Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Deltagarveckor, redovisade (dv) % % % Helårsdeltagare (dv/35=helår) Kostnad per dv kr kr kr dv, netto (2) kr kr kr helår kr kr kr helår, netto (2) kr kr kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt % % % (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider inkluderar dv för de extra platserna inom allmän kurs. Folkhögskolornas ekonomi

17 4.2 Folkhögskoleverksamhet i 2013 års priser (KPI) Rörelsefolkhögskolor (tkr) 107 fhsk fhsk 107 fhsk Intäkter % % % Statsbidrag (1) % % % FBR, allmänt FBR, särskilt 0 0 FBR, förstärkning FBR, övriga SPSM, assistans SPSM, tillägg TÖI/MyH EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Interkommunala % % % Kommun % % % Deltagaravgifter % % % Övriga intäkter % % % Finansintäkt % % % Kostnader % % % Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Deltagarveckor, redovisade (dv) % % % Helårsdeltagare (dv/35=helår) Kostnad per dv kr kr kr dv, netto (2) kr kr kr helår kr kr kr helår, netto (2) kr kr kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt % % % (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider inkluderar dv för de extra platserna inom allmän kurs. Folkhögskolornas ekonomi

18 Uppdrags- och projektverksamheten 5. Uppdrags- och projektverksamhet i 2013 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor (tkr) 123 fhsk fhsk 120 fhsk Intäkter % % % Uppdrag % % % Statsbidrag % % % KY-utbildning EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Kommun % % % Övriga intäkter % % % Finansintäkt % % % Kostnader % % % Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Tabell 5 visar en detaljerad bild över uppdrags- och projektverksamhetens intäkter och kostnader samt resultat. Jämförelsen är på tre år och uppgifterna redovisas för alla folkhögskolor som bedriver denna typ av verksamhet. Tabellen visar även nyckeltal medelvärden för intäkter, kostnader och resultat. Under uppdrag redovisas annan uppdragsverksamhet, d.v.s. verksamhet som inte till någon del finansierats med statsbidrag. Under statsbidrag redovisas uppdragsverksamhet som helt eller delvis finansierats med statsbidrag. I tabell 5.1 och 5.2 nedan redovisas motsvarande uppgifter för landstings- respektive rörelsefolkhögskolor. Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Kommentarer: Under intäkter statsbidrag redovisas uppdragsverksamhet som helt eller delvis finansierats med statsbidrag.under intäkter uppdrag redovisas annan uppdragsverksamhet, d v s verksamhet som inte till någon del finansierats med statsbidrag. Folkhögskolornas ekonomi

19 5.1 Uppdrags- och projektverksamhet i 2013 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor (tkr) 37 fhsk fhsk 34 fhsk Intäkter % % % Uppdrag % % % Statsbidrag % % % KY-utbildning EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Kommun 272 0% 461 1% 75 0% Övriga intäkter % % % Finansintäkt 23 0% 18 0% 24 0% Kostnader % % % Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad 371 1% 136 0% 63 0% Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Kommentarer: Under intäkter statsbidrag redovisas uppdragsverksamhet som helt eller delvis finansierats med statsbidrag.under intäkter uppdrag redovisas annan uppdragsverksamhet, d v s verksamhet som inte till någon del finansierats med statsbidrag. Folkhögskolornas ekonomi

20 5.2 Uppdrags- och projektverksamhet i 2013 års priser (KPI) Rörelsefolkhögskolor (tkr) 86 fhsk fhsk 86 fhsk Intäkter % % % Uppdrag % % % Statsbidrag % % % KY-utbildning EU-medel Lönebidrag Övriga ex SIDA Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Kommun % % % Övriga intäkter % % % Finansintäkt % % % Kostnader % % % Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Kommentarer: Under intäkter statsbidrag redovisas uppdragsverksamhet som helt eller delvis finansierats med statsbidrag.under intäkter uppdrag redovisas annan uppdragsverksamhet, d v s verksamhet som inte till någon del finansierats med statsbidrag. Folkhögskolornas ekonomi

21 Konferens- och övrig verksamhet 6. Konferens- och övrig verksamhet i 2013 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor (tkr) 127 fhsk fhsk 130 fhsk Intäkter % % % Försäljning % % % Övriga bidrag % % % Huvudman Kommun Lönebidrag Övriga Finansintäkt % % % Kostnader % % % Undervisning % % % Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Tabell 6 visar en detaljerad bild över konferensoch den övriga verksamhetens intäkter och kostnader samt resultat. Jämförelsen är på tre år och uppgifterna redovisas för alla folkhögskolor som bedriver denna typ av verksamhet. Tabellen visar även nyckeltal medelvärden för intäkter, kostnader och resultat. Kostnadsslaget undervisning består endast av kostnadsposten övrigt då arrangören ansvarar för eventuell undervisningspersonal. I tabell 6.1 och 6.2 nedan redovisas motsvarande uppgifter för landstings- respektive rörelsefolkhögskolor. Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Kommentarer: Kostnadsslaget undervisning består endast av kostnadsposten övrigt då arrangören ansvarar ev undervisningspersonal inom detta verksamhetsområde. Folkhögskolornas ekonomi

22 6.1 Konferens- och övrig verksamhet i 2013 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor (tkr) 37 fhsk fhsk 40 fhsk Intäkter % % % Försäljning % % % Övriga bidrag % % % Huvudman Kommun Lönebidrag Övriga Finansintäkt 14 0% 29 0% 27 0% Kostnader % % % Undervisning % % % Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad 84 0% 111 0% 98 0% Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Kommentarer: Kostnadsslaget undervisning består endast av kostnadsposten övrigt då arrangören ansvarar ev undervisningspersonal inom detta verksamhetsområde. Folkhögskolornas ekonomi

23 6.2 Konferens- och övrig verksamhet i 2013 års priser (KPI) Rörelsefolkhögskolor (tkr) 90 fhsk fhsk 90 fhsk Intäkter % % % Försäljning % % % Övriga bidrag % % % Huvudman Kommun Lönebidrag Övriga Finansintäkt % % % Kostnader % % % Undervisning % % % Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad % % % Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Kommentarer: Kostnadsslaget undervisning består endast av kostnadsposten övrigt då arrangören ansvarar ev undervisningspersonal inom detta verksamhetsområde. Folkhögskolornas ekonomi

24 Arbetsmarknadsprojekt, SMF 7. Arbetsmarknadsprojekt i 2013 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor (tkr) 85 fhsk fhsk fhsk Intäkter % % % Statsbidrag % % % UGA o SMF Lönebidrag Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Kommun 0 0% 19 0% 7 0% Deltagaravgifter 317 1% 471 1% 516 0% Övriga intäkter 225 0% 60 0% 226 0% Finansintäkt 181 0% 391 0% 416 0% Kostnader % % % Undervisning % % % Personal Övrigt Tabell 7 visar en detaljerad bild över arbetsmarknadsprojektens intäkter och kostnader samt resultat. Jämförelsen är på tre år och uppgifterna redovisas för alla folkhögskolor som bedriver denna typ av verksamhet. Tabellen visar även nyckeltal medelvärden för intäkter, kostnader och resultat. I tabell 7.1 och 7.2 nedan redovisas motsvarande uppgifter för landstingsrespektive rörelsefolkhögskolor. Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll % % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad 293 1% 439 1% 588 1% Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Folkhögskolornas ekonomi

25 7.1 Arbetsmarknadsprojekt i 2013 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor (tkr) 30 fhsk fhsk fhsk Intäkter % % % Statsbidrag % % % UGA o SMF Lönebidrag Övriga bidrag % % % Huvudman % % % Kommun 0 0% 0 0% 0 0% Deltagaravgifter 41 0% 221 1% 204 1% Övriga intäkter 134 1% 30 0% 82 0% Finansintäkt 3 0% 9 0% 17 0% Kostnader % % % Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring 992 8% % % Personal Övrigt Kök o Hushåll 634 5% % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad 26 0% 47 0% 44 0% Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Folkhögskolornas ekonomi

26 7.2 Arbetsmarknadsprojekt i 2013 års priser (KPI) Rörelsfolkhögskolor (tkr) 55 fhsk fhsk fhsk Intäkter % % % Statsbidrag % % % UGA o SMF Lönebidrag Övriga bidrag 0 0% 112 0% 96 0% Huvudman 0 0% 94 0% 89 0% Kommun 0 0% 19 0% 7 0% Deltagaravgifter 276 1% 250 0% 312 0% Övriga intäkter 91 0% 30 0% 145 0% Finansintäkt 178 1% 382 1% 399 0% Kostnader % % % Undervisning % % % Personal Övrigt Administration o Marknadsföring % % % Personal Övrigt Kök o Hushåll 913 3% % % Personal Övrigt Fastighet o Lokal % % % Personal Övrigt Finanskostnad 266 1% 392 1% 544 1% Resultat Medelvärde Intäkter Kostnader Resultat Folkhögskolornas ekonomi

27 Intäkts- och kostnadsslag 8. Summering intäkts/kostnadsslagsfördelning i 2013 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor (tkr) fhsk 150 fhsk 150 fhsk Intäkter % % % Statsbidrag % % % Folkbildningsanslaget SPSM TÖI/MyH Lönebidrag EU-bidrag Övriga Arbetsmarknadsprojekt Interkommunala ersättningar % % % Försäljnings- och uppdragsintäkter % % % Uppdrag KY Kommunbidrag/ersättningar Konferens Övriga bidrag/intäkter Deltagaravgifter Huvudman % % % Finansintäkt % % % Tabell 8 visar en detaljerad och summerad bild över intäkts- och kostnadsslag för all verksamhet, dvs. alla fyra verksamhetsområden. Jämförelsen är på tre år och uppgifterna redovisas för alla folkhögskolor. I tabell 8.1 och 8.2 nedan redovisas motsvarande uppgifter för landstings- respektive rörelsefolkhögskolor. Kostnader % % % Personal % % % Undervisning % % % Administration o Marknadsföring % % % Kök o Hushåll % % % Fastighet o Lokal % % % Övrigt % % % Undervisning % % % Administration o Marknadsföring % % % Kök o Hushåll % % % Fastighet o Lokal % % % Finanskostnad % % % Resultat Folkhögskolornas ekonomi

28 8.1 Summering intäkts/kostnadsslagsfördelning i 2013 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor (tkr) fhsk 43 fhsk 43 fhsk Intäkter % % % Statsbidrag % % % Folkbildningsanslaget SPSM TÖI/MyH Lönebidrag EU-bidrag Övriga Arbetsmarknadsprojekt Interkommunala ersättningar % % % Försäljnings- och uppdragsintäkter % % % Uppdrag KY Kommunbidrag/ersättningar Konferens Övriga bidrag/intäkter Deltagaravgifter Huvudman % % % Finansintäkt 497 0% 567 0% 574 0% Kostnader % % % Personal % % % Undervisning % % % Administration o Marknadsföring % % % Kök o Hushåll % % % Fastighet o Lokal % % % Övrigt % % % Undervisning % % % Administration o Marknadsföring % % % Kök o Hushåll % % % Fastighet o Lokal % % % Finanskostnad % % % Resultat Folkhögskolornas ekonomi