Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen

Transkript

1 Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen 2007

2 2 Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen 2007

3 Innehåll Inledning 4 Inledning 4 Bakgrund 4 Syfte 5 FBRs uppdrag 5 Definitioner av kvalitet 5 Studieförbunds och Folkhögskolors ansvar 5 Genomförda insatser Plan för Metod 7 DEL 1 Slutsatser och åtgärder 8 DEL 2 Kvalitetsarbetet inom studieförbund och folkhögskolor 9 Inledning 9 Kvalitetsarbetet: en självvärdering 10 Röd tråd och systematik i kvalitetsarbetet 11 Intressenter 12 Deltagande och förankring 13 Granskning och Kontroll i balans med Lärande och Utveckling 16 Policy och styrdokument inom folkhögskolor och studieförbund 17 DEL 3 Syften och verksamhetsområden 19 Inledning 19 Folkbildningens fyra syften 20 Folkbildningens sju verksamhetsområden 22 Styrkor Svagheter Hinder Möjligheter 28 Bilagor 34 Bilaga 1 34 Teoretisk modell för utveckling av indikatorer och/eller kännetecken i folkbildningen34 Bilaga 2 37 Folkhögskolornas Kvalitetsutvärdering 37 Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen

4 Inledning Inledning I regeringens folkbildningsproposition Lära, växa, förändra (2005/06:192) uppmanas folkbildningen att utveckla kvalitetsarbetet. Det är studieförbunden och folkhögskolorna som utför kvalitetsarbetet. Folkbildningsrådet (FBR) utformar gemensamma utgångspunkter och stödjer studieförbund och folkhögskolor i processen. Denna rapport ger en första samlad bild av folkbildningens kvalitetsarbete. År 2007 ses därmed som ett startår i uppbyggnaden av det systematiska kvalitetsarbetet. I del 2 av rapporten ges en nulägesbild av kvalitetsarbetet inom studieförbund och folkhögskolor. Det är FBRs ambition att på sikt kunna göra jämförelser över tid vad gäller kvalitetsarbetets utveckling. Del 3 presenterar en nulägesbeskrivning av hur folkhögskolor och studieförbund tagit sig an statens syfte med folkbildningen samt de verksamhetsområden som i särskild grad utgör ett motiv för statens stöd. Resultat och uppgifter inom detta område bör kunna bidra till att belysa folkbildningens betydelse och värde dess nytta. Som bilaga finns folkhögskolornas kvalitetsutvärdering, där man mäter folkhögskolornas särart och kvalitet från olika målnivåer. Det handlar även om att på sikt redovisa den folkbildande verksamhetens kvalitet och denna kvalitets förändring över tid. För att detta ska vara möjligt måste dock jämförelsegrunden vara bestående i tid - annars blir uppgiften både omöjlig och dessutom poänglös. Det är därför av central betydelse att FBR, folkhögskolor och studieförbund arbetar fram indikatorer och/eller kännetecken med vars hjälp kvaliteten i en verksamhet tillfredställande kan beskrivas och synliggöras. Det teoretiska angreppssättet behandlas i bilaga 1. Det systematiska kvalitetsarbetet kräver jämförelser, mätmetoder och indikatorer som gör det möjligt att konstatera huruvida en verksamhet har blivit bättre eller sämre. Det måste med andra ord vara möjligt att skilja på olika kvalitetsnivåer. Svårigheter uppstår när det inte finns något enkelt målvärde att utvärdera emot som är fallet inom folkbildningsverksamheten. Häri ligger en utmaning för FBRs arbete med kvalitetsfrågor. FBRs ambition är att det år 2010 ska finnas ett systematiskt kvalitetsarbete som är väl förankrat i folkhögskolor och studieförbund och som används internt för det egna förbättringsarbetet. Det ska också användas för att kommunicera externt med beslutsfattare och allmänhet för att ytterligare öka förtroendet och stärka folkbildningen. Bakgrund Folkbildningen har arbetat med att förbättra sin kvalitet på olika sätt, och strävar numera efter en ökad systematisering. Studieförbund och folkhögskolor är eniga om att de måste bli bättre på att tydliggöra och synliggöra folkbildningens resultat och effekter. Folkbildningen upplever idag behovet av ett systematiskt kvalitetsarbete. Folkbildningspropositionen och folkbildningens Framsyn har legat till grund för de fyra syften och sju verksamhetsområden som studieförbund och folkhögskolor ska förhålla sig till. Framsynen arbetades fram av studieförbund och folkhögskolor. Den har en bred förankring och stor acceptans inom folkbildningen. 4 Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen 2007

5 Studieförbund och folkhögskolor arbetar enligt syften och de sju verksamhetsområden i olika utsträckning och det behövs en ökad systematisering. Syfte Rapportens syfte är att beskriva: hur studieförbunds och folkhögskolors kvalitetsarbete ser ut inom den egna verksamheten. hur studieförbund och folkhögskolor förhåller sig till de fyra syften samt de sju verksamhetsområden som i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd. Ge en samlad och analyserad bild av ovan nämnda punkter. Presentera slutsatser och analyser vad avser kvalitetsarbetet. Beskriva FBRs roll i uppbyggandet av ett systematiskt kvalitetsarbete och presentera arbetet med att utveckla gemensamma kvalitetsindikatorer för folkbildningen. FBRs uppdrag FBR ska med utgångspunkt i folkbildningspropositionens krav på förstärkt kvalitetsarbete inom folkbildningen: utveckla gemensamma utgångspunkter för folkhögskolors och studieförbunds kvalitetsarbete. följa upp och återrapportera folkbildningens kvalitetsarbete till regering och riksdag. stödja studieförbundens och folkhögskolornas systematiska kvalitetsarbete. Detta gagnar i första hand folkbildningens inre utveckling och ger utgångspunkter för en systematisk omprövning och ytterst avveckling av insatser som inte är folkbildningsmässiga. tillföra kvalitativa kriterier till FBRs modeller för fördelning av statsbidraget. FBR kommer att kunna dra operativa slutsatser som baserar sig på både kvalitativa bedömningar och kvantitativ data. Det möjliggör även jämförelser i kvalitet mellan olika verksamheter. Folkhögskolornas och studieförbundens kvalitetsarbete ska förhålla sig till statens och FBRs riktlinjer som anges i: Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildning Propositionen Lära, växa, förändra (2005/06.192) FBRs statsbidragskriterier för folkhögskolor och studieförbund Det övergripande målet med FBRs kvalitetsarbete är att utveckla en kultur där systematiskt kvalitetsarbete ses som en viktig och naturlig del i det vardagliga arbetet inom folkbildningen. FBR utgår från propositionens breda syn att kvalitetsarbetet behövs på alla nivåer med inriktning på såväl administration som verksamhetsformer och innehåll. Definitioner av kvalitet Kvalitet är önskvärda egenskaper i en verksamhet. Systematiskt kvalitetsarbete betyder att man inom en verksamhet regelbundet och noggrant dokumenterar och analyserar hur det står till med de önskvärda egenskaperna, för att sedan vidta åtgärder som förbättrar verksamheten. Att kvalitetsarbetet är systematiskt innebär med andra ord att det är en ständigt pågående aktivitet samt att den information som används samlas in, bearbetas och analyseras på ett tillförlitligt, noggrant och vetenskapligt sätt. Till kravet på systematik hör också att de indikatorer som används för att påvisa förekomst och tillstånd av kvalitet är valida, dvs. att de på ett tillförlitligt sätt mäter de egenskaper de är avsedda att mäta. Studieförbunds och Folkhögskolors ansvar Folkhögskolor och studieförbund ska förhålla sig till de fyra syften och sju verksamhetsområden som anges i propositionen, men själva fastställa mål för dessa. Kvalitetsredovisningen avser den statsbidragsberättigade verksamheten. Från och Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen

6 med år 2008 krävs att studieförbundens och folkhögskolornas styrelser tar ställning till kvalitetsredovisningen innan den presenteras för FBR. Genomförda insatser FBR har åren avsatt totalt 40 miljoner kronor till folkhögskolornas kvalitetsarbete. Studieförbunden beslutar själva hur mycket resurser de vill avdela till kvalitetsarbete. Under perioden avsätter FBR 2 miljoner kronor till studieförbundens gemensamma kvalitetsarbete. I FBRs beslut om ny statsbidragsmodell för folkhögskolorna från och med 2006 ingår att medel årligen skall avsättas till gemensamt utvecklingsarbete. I motiven för det gemensamma utvecklingsbidraget läggs stor vikt vid att flera folkhögskolor samarbetar i angelägna utvecklingsprojekt. Följande insatser har genomförts: Folkhögskolor En referensgrupp för utbildning om kvalitetsarbete med företrädare för folkhögskolorna har haft kontinuerliga möten med FBR. De 148 folkhögskolorna har tilldelats kronor var för det interna kvalitetsarbetet. Nio kvalitetsutvecklingsprojekt på sammanlagt 2,5 miljoner kronor har beviljats. Projekten avrapporterades till FBR i december Ca 120 folkhögskolor har varit involverade. 27 introduktionsdagar om kvalitetsarbete, riktade till all personal och förtroendevalda i folkhögskolorna, har genomförts över landet. 121 av de 148 folkhögskolorna har deltagit och totalt deltagare från olika personalkategorier samt förtroendevalda har deltagit. Mentorskap för stöd och erfarenhetsutbyte i kvalitetsarbetet har riktats till folkhögskolans rektorer (organiseras i huvudsak av SKL och RIO). Studieförbund FBR och representanter för studieförbunden har haft kontinuerliga möten år FBR fördelar 2 miljoner kronor till studieförbundens gemensamma etikarbete för Studieförbunden arbetar gemensamt med kvalitetsfrågor i Etikdelegationen och i Kvalitetsgruppen. Folkbildningsförbundet har antagit riktlinjer för kvalitetsarbetet i studieförbund som gäller från år Etikdelegationen vidareutvecklar det gemensamma etiska arbetet inom studieförbundens folkbildningsverksamhet för att upprätthålla samhällets förtroende och stärka statsanslagen. Etikdelegationen ska utveckla gemensamma förhållningssätt och tolkningar av gällande förordningar och riktlinjer. Etikdelegationen ska genom sitt arbete stärka studieförbunden som anordnare av statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet. Etikdelegationen ska genomföra gemensamma genomlysningar av lokal verksamhet. Respektive studieförbund har gjort egna avsättningar för sitt interna kvalitetsarbete i form av anställningar, utbildningar, materielproduktioner, mm. Plan för Kvalitativa kriterier ska successivt tillföras modellerna för fördelning av statsbidrag. Folkhögskolor och studieförbund ska involveras i arbetet. FBR har därför under år 2007 påbörjat ett metodutvecklingsprojekt, Evidens och effekter i folkbildningen, där forskare analyserar årets kvalitetsredovisningar och tidigare utvärderingsrapporter. Syftet är att lyfta fram möjliga indikatorer och/eller kännetecken för folkbildningen. Parallellt och i samverkan med metodutvecklingsprojektet arbetar sedan december 2007 FBR med att ta fram indikatorer. Som stöd i arbetet har FBR en referensgrupp med representanter från folkhögskolor och studieförbund. Ambitionen är att 2008 års kvalitetsredovisningar ska ha minst två indikatorer och/eller kännetecken som folkhögskolor och studieförbund gemensamt kan förhålla sig till (se bilaga 1). Arbetet med att ta fram fler indikatorer och/eller kännetecken fortsätter på liknande sätt år 2009 och Förankring bland folkhögskolor och studieförbund sker genom 6 Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen 2007

7 Folkbildningsförbundet, RIOs och SKLs egna referensgrupper. Nya kvalitativa kriterier i statsbidragsfördelningen kan tidigast träda i kraft FBRs ambition är att det då ska finnas ett systematiskt kvalitetsarbete som är väl förankrat i folkhögskolor och studieförbund. Då kommer FBR att dra operativa slutsatser från kvalitetsredovisningarna, lokala besök, statistik, verksamhetsberättelser, uppföljningar och utvärderingar. Metod Underlag Den nationella kvalitetsredovisningen bygger på folkhögskolornas och studieförbundens kvalitetsredovisningar, genomförda insatser och verksamhetsstatistik. FBR har under hösten 2007 gjort lokala besök hos åtta studieförbund och sex folkhögskolor. Besöken har gett en bild av hur kvalitetsarbetet bedrivits lokalt. Utöver detta har uppgifter från två pågående regeringsuppdrag som hanteras av FBR, den Digitala Klyftan och Internationell solidaritet och Hållbar Utveckling, använts i rapporten. Arbetsprocess Övergripande anvisningar till kvalitetsredovisningen presenterades för folkhögskolor och studieförbund i februari FBR har därefter haft återkommande möten med representanter för studieförbund respektive folkhögskolor för att följa utvecklingen av kvalitetsarbetet och för att presentera de slutgiltiga anvisningarna. De slutgiltiga anvisningarna för kvalitetsredovisningen år 2007, antagna av FBRs styrelse den 24 september 2007, har följande upplägg: 1. Kvalitetsarbetet som metod: hur sker genomförande, metoder och förankring inom den egna organisationen. 2. Syften och verksamhetsområden: hur förhåller sig verksamheten till de fyra syften och sju verksamhetsområden, vilka indikatorer används eller skulle kunna tänkas användas. 3. Utvärderings- och utvecklingsinsatser; genomförda insatser och dess resultat (redovisas i annan rapport). Uppgifterna från studieförbund och folkhögskolor samlades in i ett webbaserat formulär med öppna frågor. De öppna frågorna ger utrymme för studieförbund och folkhögskolor att beskriva sitt pågående arbete. I rapporten förmedlas därmed den bild som folkbildningens organisationer själva har valt att lyfta fram. Studieförbunden och folkhögskolorna har inom avsnittet Syften och verksamhetsområden kunnat komplettera med dokument som stärker uppgifterna. Fil:dr Lena Lindgren från Göteborgs Universitet har varit ett stöd i metodutvecklingen av indikatorer. Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen

8 DEL 1 Slutsatser och åtgärder I denna del presenteras FBRs slutsatser med anledning av folkhögskolornas och studieförbundens kvalitetsredovisningar. 1. FBR anser att kvalitetsredovisningarna överlag är bra och att cirka 90 % av folkhögskolor och studieförbund bedöms ha ett systematiskt kvalitetsarbete. Vissa aspekter i folkhögskolornas och studieförbundens kvalitetsarbete behöver utvecklas (s ). FBR kommer att anordna återföringskonferenser där de olika aspekterna av kvalitetsarbetet kommuniceras till folkhögskolor och studieförbund. FBR kommer att hålla särskilda möten med de organisationer som bedöms sakna systematik i kvalitetsarbetet idag och ta fram lämpliga stödinsatser. 2. Den nationella kvalitetsredovisningen är ett unikt dokument som ger en samlad bild av folkbildningens kvalitetsarbete detta första år. 4. Studieförbunden ser förankring och delaktighet i kvalitetsarbetet på lokal nivå som en utmaning. FBR instämmer. En annan utmaning för studieförbunden är att redovisa det lokala kvalitetsarbetet på ett enhetligt och rättvisande sätt (s.14-15). FBR kommer att ha fortsatt dialog med studieförbunden kring detta. 5. Deltagarnas roll i kvalitetsarbetet måste förtydligas; gäller både för folkhögskolor och studieförbund men i större utsträckning för studieförbund. Cirkelledarnas roll i kvalitetsarbetet ska förtydligas (s.14-15). FBR kommer att ta upp frågan under 2008 i möten med folkhögskolor och studieförbund. FBR redovisar sammanställningar och analyser av kvalitetsredovisningarna via webb till folkhögskolor och studieförbund, på återföringskonferenser och i referensgruppen. 3. Kvalitetsredovisningarna visar i flera fall på att utvärdering som metod används bristfälligt. FBR erbjuder år 2008 stöd för: kurs i folkbildningsmässiga metoder för utvärdering, distanskurs på 5 poäng för folkhögskolor och studieförbund. introduktionsdagar i utvärderingsmetodik för folkhögskolor. studiematerial i utvärderingsmetodik för folkhögskolor och studieförbund. 8 Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen 2007

9 DEL 2 Kvalitetsarbetet inom studieförbund och folkhögskolor Inledning Del 2 ger en sammanfattande nulägesbild av kvalitetsarbetet inom studieförbund och folkhögskolor. FBRs kommentarer presenteras löpande i detta avsnitt, FBRs slutsatser presenteras separat. FBR har medvetet ställt öppna frågor för att första året fånga in bredden av kvalitetsarbetet hos studieförbunden och folkhögskolorna. I bearbetningen av materialet har FBR valt att lyfta fram gemensamma nämnare. Fördelen med öppna frågor är att FBR har fått tillgång till ett rikt material och att folkhögskolor och studieförbund lättare har kunnat beskriva sitt pågående arbete. Följden blir ibland att vissa uppgifter inte är omnämnda eftersom det inte har ställts en specifik fråga om just detta. I rapporten förmedlas den bild som folkhögskolor och studieförbund själva har valt att redovisa. I de fall det anses lämpligt, presenteras studieförbunds och folkhögskolors uppgifter separat, annars ges en samlad bild. Följande aspekter presenteras i detta avsnitt: Självvärdering Röd tråd och systematik i kvalitetsarbetet Intressenter Deltagande och Förankring Gemensam metodutveckling Granskning och kontroll i balans med Lärande och Utveckling Policy- och Styrdokument Folkhögskolornas och studieförbundens olika organisationsformer måste tas i beaktande när kvalitetsarbetet beskrivs. Folkhögskolans organisationsstruktur har andra förutsättningar för förankring och deltagande än studieförbunden. Studieförbunden har å andra sidan mer övergripande resurser för styrning och planering. Studieförbundens kvalitetsredovisningar skildrar den övergripande nivån där det lokala kvalitetsarbetet i avdelningarna är aggregerat och tolkat. Folkhögskolornas kvalitetsredovisningar avspeglar den lokala nivån. Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen

10 Kvalitetsarbetet: en självvärdering I kvalitetsredovisningen ombads studieförbund och folkhögskolor besvara en självvärderingsmodell; dessa frågor ställdes: Beståndsdelar 1. Upprättande av mål och systematik för kvalitetsarbetet 2. Integrering av de 4 syften och de 7 verksamhetsområden i kvalitetsarbetet 3. Förankring och delaktighet i kvalitetsarbetet i hela studieförbundet 4. Kvalitetssystem för uppföljning av hela verksamheten 5. Uppföljning resulterar i åtgärdsplaner 6. Åtgärdsplanerna implementeras och effekter analyseras 7. Kvalitetsarbetet följs upp och utvecklas 8. Kvalitetsarbetet leder till resultat i form av förbättringar för studieförbundet 9. Kvalitetsarbetet leder till effekter på längre sikt (utveckling, omprövning, avveckling) Har ej påbörj ats Har påbörjats Är under utveckling Är utvecklat Mål finns upprättade Vissa syften och verksamhetsområden är integrerade i kvalitetsarbetet Information har delgetts personal och förtroendevalda Uppföljning sker slumpmässigt Åtgärdsplaner upprättas ibland Implementering av åtgärdsplaner sker ibland och vissa effekter analyseras Vissa rutiner finns upprättade för revidering och utveckling Undersökningar genomförs och resultat kan redovisas inom vissa områden Undersökningar genomförs och resultat kan redovisas inom vissa områden Målen omfattar stor del av verksamheten De flesta syften och verksamhetsområden är integrerade i kvalitetsarbetet Personal och förtroendevalda är väl medvetna om kvalitetsarbetet och medverkar till viss del. Deltagarna är informerade Uppföljning sker med viss kontinuitet Åtgärdsplaner upprättas med viss kontinuitet Implementering av åtgärdsplaner och analys av effekter sker med viss kontinuitet Kvalitetsarbetet följs upp med viss kontinuitet Undersökningar genomförs och resultat kan redovisas för stor del av verksamheten Undersökningar genomförs och resultat kan redovisas för stor del av verksamheten Målen omfattar större delen av verksamheten Samtliga syften och verksamhetsområden är integrerade och synliga i kvalitetsarbetet Personal, deltagare och förtroendevalda är väl medvetna om kvalitetsarbetet och medverkar aktivt Uppföljning sker kontinuerligt, systematiskt och ger användbar information Åtgärdsplaner upprättas kontinuerligt Implementering sker och effekter analyseras kontinuerligt och systematiskt Kvalitetsarbetet följs, revideras och utvecklas kontinuerligt och systematiskt Undersökningar genomförs systematisk och resultat kan redovisas Undersökningar genomförs systematisk och resultat kan redovisas 10 Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen 2007

11 Studieförbundens och folkhögskolornas självvärdering sammanfattas så här (6 studieförbund och 148 folkhögskolor har svarat): Självvärdering Folkhögskolors och studieförbunds analys av den egna verksamheten med utgångspunkt i ett antal beståndsdelar i förhållande till kvalitetsarbetet. 0% 25% 50% 75% 100% 1. Upprättande av mål och systematik för kvalitetsarbetet 2. Integrering av syften och verksamhetsområden 3. Förankring och delaktighet i kvalitetsarbetet 4. Kvalitetssystem för uppföljning 5. Uppföljning resulterar i åtgärdsplaner 6. Åtgärdsplanerna implementeras 7. Kvalitetsarbetet följs upp och utvecklas 8. Kvalitetsarbetet leder till resultat 9. Kvalitetsarbetet leder till effekter på längre sikt Har ej påbörjats Har påbörjats Är under utveckling Är utvecklat FBRs kommentarer Flertalet av studieförbundens och folkhögskolornas värdering stämmer överens med FBRs bedömning. Ett antal studieförbund och folkhögskolor värderar sig högre än FBRs bedömning. Ett fåtal värderar sig lägre än FBRs bedömning. Det finns ingen märkbar skillnad mellan studieförbund och folkhögskolors överensstämmelser mellan deras värdering och FBRs bedömning. Det finns skillnad mellan studieförbund och folkhögskolor i det avseendet att studieförbundens självvärderingar visar ett mer utvecklat kvalitetsarbete. Röd tråd och systematik i kvalitetsarbetet Studieförbund respektive folkhögskolor har kommit olika långt i sitt kvalitetsarbete. Ett sätt att bedöma systematiken är att undersöka processerna, det vill säga om det finns en röd tråd mellan planering, genomförande, uppföljning och utvärdering. FBR har utgått från frågor som exempelvis om planeringen i studieförbund och folkhögskolor utgår från tidigare utvärderingar och styrdokument. Och om utvärderingarna leder till förändringar i verksamheten. En femgradig skala har använts när man har värderat folkhögskolors och studieförbunds systematik som förklaras i tabellen nedan: Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen

12 Gradering Definition 5 Systematik i hela skedet 4 Systematik i vissa delar 3 Planering, uppföljning och utvärdering sker men ej systematiskt 2 Viss planering, uppföljning och utvärdering 1 Icke systematisk planering och uppföljning Andel folkhögskolor (ca %) Antal studieförbund 1% 1 studieförbund 20% 2 studieförbund 40% 3 studieförbund 30% 1 studieförbund 9 % 1 studieförbund Metoder för kvalitetsarbetet Flertalet metoder har angetts; t ex metoder för att planera, för att genomföra analyser, för att utveckla verksamheten och många metoder för förankring. De metoder för kvalitetsarbetet som uppges är framför allt strategier, verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser och handlingsplaner. Även deltagarenkäter uppges ofta som en metod Balanserat Styrkort (förekommer i ca en tredjedel av folkhögskolornas redovisningar, framför allt landstingens folkhögskolor). Studieförbunden uppger till stor del ledningssystem och ISO. Andra metoder som nämns är SWOT-analyser, PDCA, TQM, med flera. FBRs kommentarer FBR anser att kvalitetsarbete är en dynamisk utvecklingsprocess. De folkhögskolor och studieförbund som har graderats högst är de som visar en systematik genom hela processen. Det innebär inte att de har nått sitt slutmål, utan bör fortsätta utvecklas. Ca 40% av folkhögskolorna respektive 3 studieförbund har kommit långt när det gäller planering, uppföljning och utvärdering, men det krävs en ökad systematik i processen. Som exempel kan nämnas att vissa kvalitetsredovisningar visar brist på överensstämmelse mellan olika målnivåer. Andra visar att dokumentationen är bristfällig, och i vissa kvalitetsredovisningar märks att utvärderingarna inte fyller en naturlig funktion. De 9% av folkhögskolorna och det studieförbund som FBR har bedömts ha ett icke systematiskt kvalitetsarbete är de där antingen: - kvalitetsarbetet begränsas till enbart deltagarenkäter - kvalitetsarbetet ej har påbörjats - ej på godtagbart sätt har beskrivit sitt kvalitetsarbete i kvalitetsredovisningen Intressenter Folkhögskolor och studieförbund har olika intressenter att förhålla sig till. De tre viktigaste intressenterna är: deltagarna, deras förväntningar och krav, huvudmannen, stiftaren och dennes riktlinjer och målsättningar samt staten och dennes angivna syften och verksamhetsområden. FBR anger här hur många folkhögskolor respektive studieförbund som nämner att de i sitt kvalitetsarbete beaktar de tre intressenterna: Intressenter Stat Huvudman - Deltagare Stat- Deltagare Deltagare/ Huvudman Andel folkhögskolor som i kvalitetsredovisn ingen nämner att de beaktar intressenterna (ca %) Antal studieförbund som i kvalitetsredovisn ingen nämner att de beaktar intressenterna 40% 8 studieförbund 15% 5% Deltagare 40% Av de ca 40% folkhögskolor och 8 studieförbund som angett att de beaktar de tre intressenterna så 12 Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen 2007

13 har det enligt FBRs bedömning fått följande genomslag: Till vilken grad integreras de tre intressenterna? De tre intressenterna integreras i måldokument på alla nivåer och lyser igenom i praktiken De tre intressenterna beaktas i måldokumenten men används inte fullt ut i praktiken De tre intressenterna omnämns Andel folkhögskolor som nämner att de beaktar de tre intressenterna (ca %) 2% Antal studieförbund som nämner att de beaktar de tre intressenterna 30% 2 studieförbund 68% 6 studieförbund FBRs kommentarer Det är positivt att drygt en tredjedel av folkhögskolorna i sina kvalitetsredovisningar nämner att de beaktar samtliga tre intressenter, samtidigt som det är tankeväckande att ungefär lika många i sitt kvalitetsarbete enbart anger deltagarperspektivet. De folkhögskolor och studieförbund som starkast lyfter fram huvudmannens profil är i första hand de vars huvudmannaskap har religiös inriktning. Deltagande och förankring Deltagande och förankring inom organisationen är en förutsättning för att kvalitetsarbetet ska fungera väl. FBR har sammanställt hur folkhögskolor och studieförbund beskriver den deltagande processen i sitt kvalitetsarbete. Organisering av kvalitetsarbetet En tredjedel av 148 folkhögskolor anger att de har bildat kvalitetsgrupper, tillsatt kvalitetssamordnare, verksamhetsutvecklare, har styrgrupper för kvalitetsarbetet eller att personal har visst ansvar för kvalitetsarbetet i sin tjänst. Ca en femtedel av folkhögskolorna anger att de har anlitat konsulter som stöd för att utveckla kvalitetsarbetet. De åtta studieförbunden har samtliga en anställd kvalitetsansvarig på förbundsnivå, sju av dem beskriver att de har stödgrupper, kvalitetscoacher eller projektgrupper som arbetar med kvalitet i olika hänseenden. Ett studieförbund har operativt ansvariga för kvalitetsarbetet. Tre studieförbund uppger att de för vissa kvalitetsinsatser har anlitat konsulter. Deltagande i kvalitetsarbetet Folkhögskolor och studieförbund beskriver deltagande i kvalitetsarbetet på två sätt; dels informativa insatser internt eller utbildningsmoment om kvalitetsarbetet, dels insatser som förankrar kvalitetsarbetet implicit; till exempel deltagande i planeringsprocesser eller verksamheter som möjliggör ett aktivt deltagande. En sammanställning av hur deltagande i kvalitetsarbetet ser ut enligt kvalitetsredovisningarna i förhållande till deltagare, lärare, annan personal, ledning och styrelse. Deltagande graderas från 1 till 5 på följande sätt: Folkhögskolor Studieförbund 5. Mycket högt deltagande hos samtliga inom organisationen. 4. Deltagande av styrelse, deltagare, personal. 3. Deltagande av stor del av personalen 2. Deltagande av viss del av personalen 1. Lågt deltagande, mest informativa insatser (ca %) 1% 19% 2 studieförbund 50% 6 studieförbund 20% 10% Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen

14 Exempel från folkhögskolorna Deltagarmedverkan: nästan samtliga folkhögskolor uppger att deltagarna involveras i kvalitetsarbetet i samband med att kurserna utvärderas. Klassråd, elevkår och/eller elevråd: råden är ett sätt att involvera deltagarna i kvalitetsarbetet (uppges av ca 40% av folkhögskolorna). Kursråd och/eller Linjeråd: nämns av ca 40 % av folkhögskolorna som ett sätt att förankra kvalitetsarbetet; t ex genom att de ansvarar för utvärderingar. Vissa nämner att kursrådet/linjerådet har beslutanderätt för pågående utbildning. Lärare: Förutom kursråd och/eller linjeråd så har lärarna möjlighet att påverka verksamheten via lärarråd (nämns av 40 folkhögskolor). Andra former som beskrivs är medarbetarsamtal, handledning, kollegial handledning som sätt att få fram de mjuka värdena i verksamheten. Service och Administration: En tredjedel av folkhögskolorna uppger att kvalitetsarbetet har förankrats genom att personal från service och administration deltar i planering, att de arbetar utifrån resultatmål och utvärderar sin verksamhet, ibland i form av egenkontroller. Ledning: Ca en femtedel lyfter fram att folkhögskolans rektor har deltagit i rektorsträffar där kvalitetsarbetet diskuteras eller att rektor har fortbildat sig i ämnet. Styrelse: Två tredjedelar uttrycker att styrelsen är involverad i kvalitetsarbetet genom något av följande: diskussion om kvalitetsarbetet deltar i arbetsgrupper om kvalitetsarbetet fastställer verksamhetsplaner och policydokument tar del av skolans olika utvärderingar Exempel från studieförbunden Deltagare: Deltagarundersökningar anges av samtliga studieförbund. Cirkelledare: Från och med år 2007 ställer FBR krav på att alla cirkelledare ska ges en introduktionsutbildning av studieförbunden. Samtliga studieförbund uppger att utbildning sker, att koncept för utbildningarna och utbildningsmaterial finns. Avdelningar/Regioner: Personalen utbildas i kvalitet och etik vid specifika utbildningssatsningar (nämns av merparten). Hälften av studieförbund uppger att riktlinjer, styrdokument eller manualer för etik och kvalitet tillämpas på avdelningsnivå. Fyra studieförbund anger att internkontrollen är ett sätt att både granska och utveckla det lokala arbetet. Flera förbund nämner att ett viktigt sätt att förankra kvalitetsarbetet är att personalen centralt och lokalt aktivt deltar i strategisk och/eller operativ planering av verksamheten. Förbundsstyrelse och lokala styrelser: Ett par studieförbund beskriver att de har utbildning för förtroendevalda där kvalitet och etik ingår som ett moment. Medlemsorganisationer: Ett par studieförbund beskriver att medlemsorganisationerna erbjuds information om studieförbundets arbete med kvalitet och etik. Ett studieförbund nämner att de har system för samverkan med medlemsorganisationerna. FBRs kommentarer FBR bedömer att deltagande och förankring i kvalitetsarbetet överlag har kommit igång bra, en process som måste hållas vid liv. FBR instämmer med studieförbunden som ser förankring och delaktighet i kvalitetsarbetet på lokal nivå som en utmaning. En annan utmaning för studieförbunden är att lyckas redovisa det lokala kvalitetsarbetet på ett enhetligt sätt. Deltagarnas roll i kvalitetsarbetet måste på sikt förtydligas. Räcker det med att deltagarna informeras om kvalitetsarbetet eller ska de ha en aktiv roll? För studieförbundens del bör även cirkelledarnas deltagande i kvalitetsarbetet förtydligas. Gemensam metodutveckling för kvalitetsarbetet I FBRs beslut om ny statsbidragsmodell för folkhögskolorna från och med 2006 ingår att medel årligen skall avsättas till gemensamt utvecklingsarbete. I motiven för det gemensamma utvecklingsbidraget läggs stor vikt vid att flera folkhögskolor samarbetar i 14 Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen 2007

15 angelägna utvecklingsprojekt. Nio projekt har beviljats av FBR om sammanlagt 2,5 miljoner kronor, de slutrapporterades i december Studieförbunden har av FBR tilldelats 2 miljoner kronor för perioden för det gemensamma arbetet i Etikdelegationen och Kvalitetsgruppen. Här beskrivs vad insatserna har resulterat i. Folkhögskolornas nio kvalitetsprojekt 1. Kvalitetsutvärdering, utvecklad kvalitetsenkät uppnås folkbildningens kärnvärden? Runö folkhögskola är huvudsökande i detta projekt som har utvecklat en metod och ett antal indikatorer för att enkelt mäta om folkbildningens kärnvärden uppnåtts i utbildningen. Dessa kärnvärden utgår från statens syfte med stödet till folkbildningen och FBRs skrivningar om vad som kännetecknar folkbildningsarbetet. Ett urval av resultatet från utvärderingen presenteras som bilaga i denna rapport. Ca 60 folkhögskolor har anslutit sig till denna utvärdering. I årets kvalitetsredovisningar nämner 48 folkhögskolor att de tillämpar denna enkät som en del av kvalitetsarbetet. 2. Kvalitet för flexibla studieformer om verktyg och metoder Syftet var att få fram tydliga kvalitetsmål för folkbildningen i flexibla studieformer och som en följd av detta, också verktyg och metoder för att mäta i hur hög grad målen uppfyllts. I detta projekt har erfarna pedagoger inom folkbildningen medverkat för att etablera kriterier/mål för undervisning på ett folkbildningsmässigt sätt. Metoden har varit ett nätbaserat seminarium där femton pedagoger, alla verksamma i distansutbildning, har diskuterat och resonerat om vad som är kvalitet. Mätning av mål/kriterier görs genom en serie insatser; både innan kursstart och i form av utvärderingar. Tre folkhögskolor har varit involverade i projektet. 3. Folkhögskolans rektorer och kvalitetsarbete Projektets syfte var att arbeta fram ett underlag som hjälper rektorer i deras arbete och samtidigt förbättrar folkhögskolans kvalitetsarbete. Bakgrund till projektet är den ökande genomströmningen av rektorer och en allt mer komplicerad rektorsroll. Fyra rektorer har använt sig av egna erfarenheter, litteraturstudier, studiebesök och intervjuer med en tredjedel av rektorerna (hälften av dessa var nytillsatta rektorer). Projektet har resulterat i en modell för utveckling av rektorskvalitet med självvärdering som metod. Fyra folkhögskolor har varit involverade i projektet. 4. Kvalitetssäkring av fritidsledarutbildning Fritidsledarskolorna har i sitt projekt strävat efter att säkra kvaliteten och därmed framtidsutsikterna för att fritidsledarutbildningen framgångsrikt ska fortsätta bedrivas på folkhögskola. Skolorna har under projekttiden ingått i en kvalitetsgrupp med 2-4 andra skolor. Samtal i kvalitetsgrupperna, självskattningar och inventering av utbildningarna har resulterat i ett gemensamt kvalitetssystem för fritidsledarutbildningen. Än kvarstår nyckelfrågan om vem som har mandat att certifiera de enskilda skolorna. 24 folkhögskolor har varit involverade i projektet. 5. Hur skapar man en stark minoritetsidentitet på folkhögskola? Axevalla folkhögskola och Sverigefinska folkhögskolan har i detta projekt ämnat kvalitetssäkra undervisningen så att skolorna på bästa möjliga sätt kan ge sverigefinska deltagare en stark positiv identitet. Projektet har resulterat i att man har kartlagt hur undervisningen bedrivs idag och jämfört med en finlandssvensk folkhögskola. Man har utvecklat en modell för hur undervisningen ska bedrivas för att den ska öka deltagarens intresse för att förstärka sin identitet och föra sitt kulturarv vidare till följande generationer. Två folkhögskolor har varit involverade i projektet. Folkhögskolan FINNS i Finland har deltagit som jämförande part. 6. God kvalitet och säkerhet i fältbaserade studier Hålland och Birka folkhögskola har arbetat i projektform för att utveckla kvalitetsarbetet och säkerheten vid olika typer av fältstudier; exempelvis friluftsaktiviteter, studieresor och praktikperioder. Projektet har resulterat i en kurs som koncentrerar sig på arbetsmiljön (utbildning och ansvar för personal och ledare) och deltagarmiljön (utbildning, gruppmetodik, Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen

16 gränssättning, resor, kulturförståelse och ledarutbildning). Kursen vänder sig till rektorer och lärare. Förutom pedagogiska och säkerhetsmässiga frågor, studeras juridiska faktorer i kvalitetsarbetet. Två folkhögskolor har varit involverade i projektet. 7. Kvalitet i folkhögskolan med Balanserad styrning Projektet har inriktat sig på att personer med lednings- och utvecklingsansvar i de medverkande folkhögskolorna skall få bättre kompetens för att leda ett systematiskt kvalitetsarbete samt förbättrad kunskap om metoden Balanserat Styrkort. Varje folkhögskola har tagit fram egna indikatorer som har följts upp under projektets gång. En annan målsättning har varit att skapa ett hållbart nätverk mellan skolorna för ett mer långsiktigt utbyte om systematiskt kvalitetsarbete. Projektet har resulterat i att nio av de deltagande skolorna endera har startat upp, gjort en nystart eller utvecklat det pågående kvalitetsarbetet med hjälp av metodiken Balanserad styrning. Tio folkhögskolor med landstinget som huvudman har varit involverade i projektet. 8. Folkhögskolans ton och klang kvalitetsutvecklingsmetod för folkhögskola Detta projekt har fokuserat på metoder för att utveckla de deltagande folkhögskolornas profil (ton och klang), finna alternativ som ökar offentlig insyn samt systematisk dokumentation av folkhögskolans vardag. Projektet har beskrivit folkhögskolornas olika särarter genom samtal samt observationer av en utomstående part. Projektet har resulterat i att skolorna har identifierat kvalitetsindikatorer. Samtalen har varit självsanerande och de har synliggjort identitet, likheter och skillnader. Sex folkhögskolor har varit involverade i projektet. 9. Kvalitetsarbete vid 17 skånska folkhögskolor De skånska folkhögskolorna har haft som avsikt att ta fram ett instrument för en gemensam syn på hur kvalitet kan utvecklas och säkras utifrån olika folkhögskoleparametrar samt att ta fram en utvärderingsmodell som täcker in en del av skolans profil och värdegrund. Projektet har innefattat tre moment: fastställande av parametrar, utvärdering av befintligt arbete samt en korrigerande verksamhet. 17 folkhögskolor har varit involverade i projektet. Studieförbundens Etikdelegation och Kvalitetsgrupp Etikdelegationen har gjort följande insatser: Antagit Etisk plattform för studieförbundens folkbildningsverksamhet med statsanslag Genomfört en genomlysningskonferens med anledning av Region Värmlands granskning av studieförbund i fem kommuner Medverkat i etikkonferenser anordnade av länsbildningsförbund Reviderat Nationellt Etikforums dokument från 2004, Studieförbunden och kommunerna Initierat ett pilotprojekt i Mittnorrland om uppföljning av verksamhet lokalt ur anordnarens perspektiv och med den etiska plattformen som utgångspunkt. Kvalitetsgruppen har antagit dokumentet Kvalitetsarbetet i studieförbund Dokumentet är plattformen för gruppens arbete. FBRs kommentarer Folkhögskolornas kvalitetsredovisningar vittnar om att flertalet har deltagit i olika former av projekt med syfte att utveckla kvalitetsarbetet. FBR bedömer att samverkan har gett tydligt genomslag i kvalitetsarbetet. Folkhögskolor som inte deltagit i gemensamma projekt eller andra gemensamma satsningar har med enstaka undantag svagare kvalitetsredovisningar. Granskning och Kontroll i balans med Lärande och Utveckling Kvalitetsarbetet ska stimulera till lärande och utveckling av organisationen, samtidigt ska ett visst mått av granskning och kontroll finnas för att säkra kvaliteten. Årets kvalitetsredovisningar visar att studieförbunden beskriver kontroll och granskning i hög utsträckning, medan folkhögskolorna nämner det i ett fåtal fall. 16 Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen 2007

17 Studieförbunden har sedan 2004 gjort kontroller av den egna verksamheten (både av administration och verksamhet); minst 5 % enligt FBRs villkor för statsbidrag. Etikdelegationen och Kvalitetsgruppen, som är gemensamma instanser för studieförbunden, ansvarar bland annat för att medverka till ett ansvarsfullt anordnarskap. I årets kvalitetsredovisningar anger fem studieförbund egenkontrollerna som en del av kvalitetsarbetet. Fyra studieförbund nämner att de har etikråd, handlingsplaner och/eller styrdokument för det etiska arbetet. Andra former av granskning som uppges är detaljstudier av vissa avdelningar/regioner, granskning av utvalda kommuner där man har verksamhet, direkta besök vid studiecirklar, granskning med hjälp av rapporteringssystemet, genom utbildning inom etik och moral och genom avdelningars självvärderingar. Lärande och utveckling som följd av kvalitetsarbete är synligt i både studieförbundens och folkhögskolornas kvalitetsredovisningar, även om det till stor del nämns implicit. FBRs kommentarer Att samtliga studieförbund utförligt beskriver sitt granskningsarbete är naturligt med tanke på att det är ett villkor för mottagande av statsbidrag. Skillnaden mellan folkhögskolors och studieförbunds förhållningssätt gentemot granskning och kontroll bör noteras och beaktas. Policy och styrdokument inom folkhögskolor och studieförbund I kvalitetsredovisningarna ger folkhögskolor och studieförbund en översikt av de policy- och styrdokument som finns. En sammantagen bild presenteras nedan. Folkhögskolors och studieförbunds översikt av policy-och styrdokument 0% 20% 40% 60% 80% 100% Vision och strategier Mål- och styrdokument Policy för förstärkningsbidrag Jämställdhetspolicy Policy för miljö Policy för diskriminering Policy för studerandeinflytande Krisplaner Personalpolicy Plan för kompetensutveckling Kommunikationsplan Finns ej Finns Följs upp Utvecklas Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen

18 FBRs kommentarer Förutom de dokument som nämns i bilden ovan så har folkhögskolor och studieförbund uppgett andra dokument, detta redovisas inte här. I de fall obligatoriska eller lagstadgade mål- och styrdokument saknas (till exempel policy för förstärkningsbidrag) så ska det åtgärdas. 18 Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen 2007

19 DEL 3 Syften och verksamhetsområden Inledning I del 3 presenteras en sammantagen bild av hur studieförbund och folkhögskolor har tagit sig an statens syften och verksamhetsområden upplevda styrkor och svagheter inom statens syften och verksamhetsområden upplevda möjligheter och hinder i omvärlden för att arbeta med statens syften och verksamhetsområden Som i tidigare avsnitt är sammanställningen gjord från den bild som finns förmedlad i kvalitetsredovisningarna. Den sammantagna bilden ska ses som en generalisering av helheten och inte en sammanställning av verksamheter. Studieförbundens beskrivningar av hur man tagit sig an statens syfte med bidraget präglas av hur man strategiskt arbetar med frågorna. Samtliga förbund har i kvalitetsredovisningarna fokuserat på hur statens syften och verksamhetsområden har eller ska integreras i strategiska dokument och verksamhetsplaner och inte så mycket på verksamheter som genomförs inom områdena. Statens syften med statsbidrag till folkbildningen är: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet Vidare har riksdagen fastställt sju verksamhetsområden som i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd till folkbildningen: den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen det mångkulturella samhällets utmaningar den demografiska utmaningen det livslånga lärandet kulturen tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen

20 Folkbildningens fyra syften 1. Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin Folkhögskolor Den pedagogiska miljön En återkommande beskrivning i folkhögskolornas redovisning är; att den pedagogiska miljön i sig utgör en resurs och ett verktyg i att inte bara teoretiskt lära ut utan i praktisk tillämpning arbeta med att levandegöra demokratibegreppet. Det sker genom deltagarinflytande i undervisningen, i klassråd, kursråd, skolråd, arbetsgrupper och i husmöten. På liknande sätt nämns personalinflytande, där främst lärargruppens inflytande lyfts fram. Mångfalden Mångfalden i fråga om kön, etnicitet, åldrar, funktionshinder, livserfarenheter och olika social bakgrund beskrivs som en tillgång i arbetet med att lära sig den respekt för alla människor som kännetecknar demokratisk humanism. Lokalsamhället Ett antal skolor uppger att de tar en aktiv roll i det lokala demokratiska samhällslivet i samarbete med huvudmän, lokalt föreningsliv eller kommuner. Studieförbund Utifrån sina skiftande förutsättningar beträffande storlek, medlemsorganisationer, ideologiskt ursprung och geografisk spridning tar sig studieförbunden an demokratisyftet på olika sätt. För några av studieförbunden är verksamheten med att nå icke föreningsaktiva deltagare ett huvudmål i sig, medan andra i högre grad betonar vikten av kopplingen till det ideella föreningslivet och att medverka till att utveckla en vital folkrörelsedemokrati. Exempelvis genom att utgöra ett stöd till nya organisationer i deras demokratiska utveckling, att stödja föreningsdemokrati inom svaga organisationer, osv. Den rikstäckande verksamheten ses som en del i demokratiutvecklingen. Den mycket omfattande lokala närvaron betonas av några studieförbund och är i vissa fall ett mål i sig. Satsningar på att utveckla cirkelledarnas kompetens att arbeta metodiskt för att göra studiecirkeln till en demokratisk praktik omnämns av samtliga i varierande grad. 2. Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen Folkhögskolor För oss är det viktigt att hitta metoder som i högre grad fokuserar på utveckling av våra deltagares förmågor snarare än rent kunskapsförmedlande idébärare istället för budbärare. Citatet representerar en bildningssyn som inbegriper deltagarens tidigare erfarenheter, kunskaper och intressen i vidare bemärkelse. Detta pedagogiska förhållningssätt är återkommande i redovisningarna. Folkhögskolans flexibla arbetssätt med anpassningar utifrån målgruppen används generellt för att stärka individen/gruppen, ofta utifrån mycket specifika behov. Flera skolor nämner att det kurativa arbetet har ökat. Syftet är att stödja självkänsla och motivation, men även att ge stöd åt deltagare med personliga problem, psykisk ohälsa, osv. Studieförbund Ett förbund beskriver sitt strategiska arbete med att nå samhällets marginaliserade för att ge mest åt dem som fått minst medan andra talar om det generella värdet av att stärka den enskilde individen ur ett egenmaktsperspektiv. 20 Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen 2007

21 För studieförbund med religiös bakgrund handlar området i hög grad om livsåskådning som ett sätt att skapa egenmakt. 3. Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället Särskilt uppdrag: FBRs uppdrag Digitala Klyftan har som syfte att under 2007 och 2008 genomföra särskilda insatser för att förbättra förutsättningarna för äldre och andra berörda grupper att använda den moderna tekniken. Insatser: öka kunskapen om vad den digitala klyftan innebär, stöd åt folkhögskolor och studieförbund för att arbeta med frågan samt följa upp, utvärdera och rapportera om uppdraget. Uppdraget rapporteras i februari Folkhögskolor Flertalet folkhögskolor uppger att en mycket viktig roll i verksamheten, är att ge deltagare som i gymnasieskolan misslyckats i att skaffa sig behörighet för vidare studier och arbete möjligheter att komplettera sina utbildningar. Korttidsutbildade beskrivs utgöra en prioriterad målgrupp i rekryteringen. Flera folkhögskolor berättar om satsningar på studier för invandrare. Elva folkhögskolor beskriver samarbete med högskolor i syfte att underlätta övergången till högre studier. I kvalitetsredovisningarna nämns digitala klyftan av 14 folkhögskolor. Målgrupper är oftast äldre, invandrare eller funktionshindrade. Studieförbund Studieförbunden betonar värdet av att kunna erbjuda möjligheter till ett livslångt och livsvitt lärande. Mot bakgrund av de ökade kraven på allt längre formell utbildning ser man risken att utbildningsklyftorna snarare kommer att öka än minska. Behovet av alternativa och kompletterande utbildnings- och bildningsvägar anses därav öka. För korttidsutbildade, invandrargrupper, äldre respektive yngre åldersgrupper samt mindre studiemotiverade grupper bedrivs uppsökande verksamhet och rekrytering till utbildning anpassad till deltagarnas arbetsförhållanden och ekonomiska förutsättningar. För några studieförbund har utbildningsspåret inte varit aktuellt utan man ser sina främsta insatser ligga inom området livsfrågor och mångfald eller i att generellt aktivera korttidsutbildade i studier. Hälften av studieförbunden lyfter i sina kvalitetsredovisningar fram arbetet med den digitala klyftan. 4. Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet Folkhögskolor Statistik: 109 av 148 folkhögskolor bedriver långkursverksamhet med estetiska kursinriktningar. Musik- och konstinriktningarna dominerar och samlade våren 2007 sex och ett halvt tusen deltagare (FBRs uppgifter). Sjuttioåtta folkhögskolor har inslag av designutbildning i kurser, allt från textilhantverk till båtbygge. Skapande kulturverksamhet används av många folkhögskolor som inslag i övriga kurser eller erbjuds som tillval. Kulturaktiviteter används i skolgemensamma aktiviteter. Den utåtriktade kulturverksamheten mot lokalsamhället sker genom utställningar, konserter, poesiaftnar, teater- och bioföreställningar och öppet-hus verksamhet. Några folkhögskolor beskriver sig som lokal kulturarena i samarbete med kommun och föreningsliv. Andra folkhögskolor framhåller värdet av att ha bidragit till att tidigare deltagare utvecklats till framstående kulturarbetare. Studieförbunden Statistik: Studieförbunden genomförde under 2007 mer än kulturprogram med nära 15 miljoner besökare/deltagare. Sång och musik var den vanligaste kulturformen, därefter Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen