Er ref: M201 9/001 16/Kl Ina Müller Engelbrektson

Transkript

1 Remissvar Er ref: M201 9/001 16/Kl Ina Müller Engelbrektsn Vårref: R201 9:1 Anna Hlmberg Svar på remiss av Meddelande från kmmissinen En ren jrd för alla En eurpeisk strategisk långsiktig visin för en stark, mdern, knkurrenskraftig ch klimatneutral eknmi Skgsindustrierna tackar för möjligheten att svara på remissen. SAMMANFATTNING Svensk skgsindustri är på många sätt en föregångare i klimatarbetet. Föratt vi även frtsättningsvis ska kunna vara det krävs att EU:s 2050-klimatstrategi stimulerar ytterligare utveckling av bieknmin samtidigt sm industrins knkurrenskraft bibehålls eller stärks. Våra synpunkter angående strategin: Vi stödjer det 2050-mål m nett-nll-utsläpp sm EU-kmmissinen föreslår. Vi instämmer i att målet ska nås samtidigt sm Eurpas knkurrenskraft bibehålls eller stärks. Vi betnar att det inte får finnas utrymme förnågra friåkare i den mställning sm måste göras. Vi nterar med glädje att bieknmin är en byggsten för att nå måletch att materialsubstitutin lyfts fram sm viktigt. Vi stödjer kmmissinens åsikt att det i nuläget vre fel att revidera EU:s 2030-klimat-ch energimål. Vi nterar med tillfredsställelse att strategin anger att skgsägare är nyckelaktörer i mställningen. Vi upplever att kmmissinen alltför mycket förespråkar att EU ska vara självförsörjande i fråga m t.ex. skgliga prdukter. Istället vill att EU håller öppet för imprt under förutsättningen att tillverkningenav dessa prdukter lever upp till EU:s krav på hållbarhet. Vi hade gärna sett en tydligare definitin av restutsläpp. Vi hade välkmnat en tydligare skrivning m varfördet är viktigtför klimatarbetet att hållbart brukaskgen ch använda den skgliga råvaran. Skgsindustrierna / Bx / Stckhlm / tel /

2 Våra synpunkter angående de bakmliggande analyserna: Vårt intryck äratt analyserna är väl genmarbetade ch att de lika delarna av kmmissinen varit starkt invlverade. Vi anser dck att de flesta av kmmissinens analyser sker på det gamla vanliga sättet, d.v.s. i stuprör, när fler brde göras tvärsgående. Vi nterarbättre ch tydligareskrivningar(än i strategin)m vikten av hållbart brukande av skgench användning av den skgliga råvaran. Vi hade välkmnat en djupare analys m vikten av mer materialsubstitutin nu är analyserna i mycket hög grad energiinriktade. Vi anser att analyserna m massa-ch pappersindustrin är tidsenliga. Våra råd tillregeringen i dess frtsatta arbete: Vi förväntar ss att regeringen arbetar tvärfunktinellt både inm regeringskansliet ch i fråga m vilka plitiska initiativ sm behövs. Vi rekmmenderar regeringen att göra 2050-målet ch frtsatt arbete med EU-strategin till en pririterad fråga under Vi vill se ett nära samarbete mellan regeringen ch näringslivet. Detta eftersm svensk skgsindustri har ett väl utvecklat arbete i klimatfrågr ch bidrar med många av de lösningar sm behövs för mställningen. Vi förväntar ss att regeringen i kmmande diskussiner inm lika rådsknstellatiner säkerställer: Att EU antar ett 2050-mål m nett-nll-utsläpp. Att det i mställningen inte ges utrymme för några friåkare, varken vad gäller medlemsstater eller samhällssektrer. Att bieknmi kvarstår sm en viktig byggsten. Att materialsubstitutin ges ytterligare vikt. Att det finns stark ch bred acceptans för Sveriges möjlighet att hållbart bruka skgen ch prducera råvara för bieknmin. 2(7)

3 EU:s 2050-strategi måste bidra till tillväxt i bieknmin Med välskötta skgar ch en skgsindustri av världsklass sm grund har Skgsindustrierna ställt upp en ffensiv visin: att skgsnäringen driver tillväxt i världens bieknmi. En bieknmi utgår från förnybara råvarr sm används på ett hållbart sätt ch en hög grad av återvinning. Bieknmi bidrar till att bryta dagens fssilbaserade eknmi ch till att uppnå EU:s ch Sveriges klimatplitiska målsättningar. De bibaserade prdukter svensk skgsindustri redan idag tillverkar främst sågade trävarr, massa, papper ch kartng kmmer frtsatt att utgöra basen under åtskilliga år framöver, men mycket utvecklingsarbete pågår för att ta fram förbättrade ch nya prdukter. För att framtidssatsningar skakunna finansieras ch bieknmin växa krävs en plitik sm leder till att våra medlemmars knkurrenskraft är stark. Detta eftersm de exprterar över 80 prcent av det de tillverkar i Sverige ch priset på deras prdukter sätts i tuff internatinell knkurrens. En väl utfrmad 2050-strategi, sm stimulerar till tillväxt i bieknmin ch sm rätt belönar ett ffensivt klimatarbete, är en viktig parameter för att definiera vår internatinella knkurrenskraft. Svensk skgsindustri är en föregångare i klimatarbetet Svensk skgsindustri bidrar på fem sätt i klimatarbetet: 1. Hållbart brukad skg binder kldixid från atmsfären när den växer. 2. Prdukter baserade på skglig bimassa binder kl under hela sin levnadstid, i fråga m en byggnad kan det handla m mer än 100 år. 3. Prdukter från skglig bimassa har ett lågt klimatavtryck ch ersätter prdukter från fssila råvarr eller prdukter med höga utsläpp under sin tillverkning. 4. Hög grad av prduktåtervinning bidrar till mer slutna kretslpp. 5. Sidströmmar från skg ch skgsindustri ch prdukter sm inte längre kan återvinnas blir till bienergi, sm ersätter fssila energikällr. Våra synpunkter angående strategin a. Det här ser vi sm psitivt i strategin Skgsindustrierna stödjer det 2050-mål m nett-nll-utsläpp sm kmmissinen föreslår. Vi ser det sm extra psitivt att kmmissinen faktiskt aktivt valde att ange ett specifikt mål, istället för att enbart presentera scenarier för frtsatt diskussin. Vidare nterar vi att kmmissinen betnar att målet ska nås samtidigt sm Eurpas knkurrenskraft bibehålls eller stärks, vilket för ss är en mycket viktig markering. Att kmmissinen menar allvar med sina rd märks inte minst genm att de förrdar scenarit 1,5LIFE, vilket uppges kunna nå samma utsläppsminskning sm 1,5TECH, men till en lägre ttal kstnad. Vi håller med kmmissinen m att den mställning vi står inför kmmer att mfatta hela eknmin. Vi vill därför betna att det inte får finnas utrymme för några friåkare i den här prcessen, utan alla medlemsstater ch sektrer måste bidra till det yttersta av sin förmåga. De sm går före ska uppmuntras, stimuleras ch belönas för sitt arbete inte belastas. Samtidigt har vi full förståelse för att mställningen inte ensidigt kan få gå ut över enskild regin eller sektr, eftersm det skulle undergräva förtrendet för den förda plitiken. Vi förstår därför kmmissinens betning av Just Transitin. 3(7)

4 För att klara av en mställning till en värld med låga eller befintliga utsläpp behöver vi i så str utsträckning sm möjligt bygga denna värld på användning av prdukter sm kmmer från förnybara råvarr, sm inte rsakar utsläpp när de tillverkas ch sm m möjligt lagrar energi. Sådanaprdukter är det bara ftsyntesen sm kan förse ss med. Vi nterar därför med glädje att bieknmin är en av de byggstenar sm kmmissinen inkluderar i alla scenarier. För ss är det ett tydligt tecken på att kmmissinen valt att bygga vidare på det arbete sm gjrdes under 2018 i samband med att EU:s Bieknmistrategi reviderades. Vi upplever vidare att skgens rll sm prducent av råvara för bieknmin betnaspå ett psitivt sätt. Det sammagäller den klimatnytta prdukter av förnybara råvarr skapar när de ersätter fssilbaseradeprdukter eller prdukter med höga utsläpp under sin prduktin, det vill sägadet sm fta kallas för materialsubstitutin. Vi delar kmmissinensåsikt att det i nuläget vre fel att föreslå en revidering aveu:s klimat-ch energimål för 2030, eftersm det skulle riskera att låsa diskussinernam det långsiktiga 2050-målet. Vi anser istället att kmmissinen i nuläget bör fkusera på sin del av implementeringen avalla de lagstiftningsakter sm förhandlats de senasteåren inm Ren energi för alla-paketet. Vår industri påverkas av ett strt antal av dessa akter ch våra medlemsföretag behöver nu få kunskap m detaljimplementering från 2021 ch framåt för att kunna planera sina verksamheter. Att i nuvarande situatin mförhandla 2030-målen skulle innebära att vi istället för implementering ch klarlägganden skulle kastas in i en trligen flerårig mförhandlingsprcess. Dessutm finns det inskrivet i flertalet rättsakter att en revidering kan göras 2022/2023. Vi förrdar att kmmissinen inväntar de revideringarna. Vi nterar med tillfredsställelse att det i strategin angesatt jrdbrukare ch skgsägareär nyckelaktörer i mställningen till nett-nll-utsläpp ch att de därför bör uppmuntras ch stödjas. b. Det här hade vi gärna sett ytterligare förtydligat i strategin Strateginhar ett väldigt starkt energifkus,vilket inte är så förvånande,eftersm 75 prcent av EU:sutsläpp uppgeskmmafrån prduktin eller användning av energi. Det starka energifkuset gör ju dck att andra möjligheter till att sänka klimatutsläppen kmmer lite i bakgrunden. Sm nämnts tidigare finns vikten av materialsubstitutinmed, men den möjligheten hade kunnat betnas mycket tydligare. När vi läser strategin får vi en bild av att kmmissinen fiktivt slår en ring m EU ch görsina bedömningar ch uttalanden utifrån perspektivet att EU måste klara sig självt. Dit hör t.ex. en betning på att EU själva behöver ta fram den bimassasm behövs för mställningen ch inte kan göra sig berende av imprt. Vi tycker att det här synsättet är begränsande,då vi generellt alltid är psitiva till frihandel, eftersm vi är en mycket exprtberende bransch. Vi förstår inte varför EU skulle utesluta att imprtera lika skgliga prdukter under förutsättning att prduktinen av dessalever upp till de krav på hållbarhet sm EU anger i sin lagstiftning. Ett tjugtal länder i världen har visat att man både kan mätta sin beflkning ch få sina skgar att växa. Dit hör länder sm Chile, CstaRica ch Vietnam. Genm att man bygger upp skgsbruk ch skgsindustri i dessaländer kan de cksåi ökad mfattning bli handelspartner till EU. I strategin anges att det 2050 kmmer att finnas kvar en viss mängd resterande utsläpp ( residual emissins ) i vissa sektrer, t.ex. jrdbruk, transprter ch industri. Nett-nll-utsläpp kan trts det nås, eftersm det finns en sänka i markanvändning sm absrberar dessa utsläpp. Vi har inga prblem med själva lgiken, d.v.s.att till exempel hållbart brukad skg sm växer fungerar sm en sänka.vi nterar dck att begreppet resterande utsläpp inte definieras speciellt väl av kmmissinen. Vi ser därför en risk att medlemsstater eller sektrer sm inte anser sig kunna sänka sina utsläpp eller inte vill på grund av det 4(7)

5 plitiska, eknmiska eller sciala priset kmmer att åberpaatt just deras utsläpp måste definieras sm resterande. Det skulle kunna innebära att ett mtiverat fkus läggs på de skgliga resurserna i nrra Eurpa att fungera sm sänka medan andra aktörer på kntinenten skaffar sig möjlighetatt leva kvar med gamla utsläppsmönster. Vi hade gärna sett att kmmissinen ännu tydligare hade betnat vikten för klimatarbetet med ett hållbart brukande av skgench användning av den skgligaråvaran. Skgenschskgsråvaranrll lyfts fram, men samtidigt upplever vi att strategin väl mycket betnar skgensrll sm sänka. Krtsiktigt kan en strategi sm bygger på att avsätta mer av tillväxten i skgentill klsänka vara effektiv. En sådanstrategi är samtidigt riskfylld, eftersm risken för skadr på skgenökar med ökande virkesförråd. Tillväxten i skgenminskar cksåmed ökande ålder ch när sänkanavtar eller till ch med vänds till utsläpp måste det finnas ny, annan teknlgi (än växandeskg) på plats för att minska utsläppen. Vi vill i det här sammanhangetpåpeka att flera av de östliga EU-länderna har stra skgstillgångar. En bieknmi sm växer ch utvecklas skulle kunna skapa jbb ch stimulera tillväxt i dessa länder på mtsvarandesätt sm skett i till exempel Sverigech Finland. Våra synpunkter angående de bakmliggande analyserna c. Det härser vi sm psitivt i analyserna Ett generellt mdöme är att analysernager ett intryck av att vara väl genmarbetade.vi vet cksåfrån egna kntakter med kmmissinen att väldigt mångadelar av densammavarit starktinvlverade i det lagarbete sm framtagandetinnebar, vilket säkerligen har bidragit psitivt. Vi upplever att kmmissinen i de bakmliggande analyserna bättre än tidigare har förstått vikten för klimatet av att aktivt ch hållbart bruka skgen. Det är flödet av kl från atmsfären till prdukter ch förnybar energi, sm ger möjlighet att långsiktigt ersätta fssila utsläpp, inte en större klsänka. De beskrivningar sm ges i analyserna visar att kmmissinen har insikt m dynamiken i hållbart brukande ch de psitiva effekterna detta ger. Kmmissinensursprungliga LULUCF-förslaguppvisade ett betydligt mer statiskt ch ensidigt synsätt på detta genm att försöka tvinga fram en ökande sänka ch därmed hämma möjligheterna till materialsubstitutin. Sm nämns i van i våra kmmentarer (m strategin) är det lyckligt att kmmissinens större grad av insikt sm syns i analyserna inte får fullt ut genmslagi själva strategitexten. d. Det här hade vi gärna sett ytterligare förtydligat i analyserna För ss är bieknmin tvärsgående, d.v.s. den mfattar allt från försörjning med hållbar biråvara, framställning av prdukter, användning av desamma,förändrade knsumentbeteenden,cirkularitet ch när prdukter inte längre kan återvinnas flergånger, till slut energiprduktin. Sm tidigare nämnts ser vi det sm mycket psitivt att kmmissinen i själva strategin definierar bieknmin sm en viktig byggsten, men vi upplever inte att kmmissinen i analyserna i tillräckligt hög grad belyser bieknmins tvärsgåendekaraktär. Istället görs analysernapå det gamla vanliga sättet, d.v.s.mer eller mindre i stuprör. Vi hade gärna ckså sett mer ingående analyser m vilken rll materialsubstitutin har att spela i klimatarbetet. Även denna fråga är tvärsgående,eftersm substitutin kan ske inm många lika sektrer 5(7)

6 i samhället. Det kan handla m att bygga mer i trä eller hur vi transprterar ss eller vilka typer av förpackningar vi väljer att använda. På sidan 361 i analyserna finns ett kapitel m massa- ch pappersindustrin ch dess utmaningar ch möjligheter att ställa m. Analyserna känns utifrån ett svenskt perspektiv väldigt tidsenliga. Våra medlemmar är redan 96 prcent fssilfria i sina interna prcesser. Vi är medvetna m att vi gentemtvåra knkurrenter i Kntinentaleurpa har en str fördel gd tillgång till sidströmmar från skgen ch från våra industrianläggningar, vilka vi kan använda till att sänka våra utsläpp men vi har ckså jbbat hårt i många år ch gjrt stra investeringar för att nå dit vi är idag. Våren 2018 antg vi dessutm en plan för Fssilfri knkurrenskraft, där vi till skillnad från andra svenska branscher även inkluderar en målsättning m hur vi ska sänka utsläppen från våra transprter. Men, även utifrån ett kntinentaleurpeiskt perspektiv är kapitlet m massa- ch pappersindustrin tidsenligt. Ett sådant exempel är att analysen kraftigt trycker på att elektrifiering av industriprcesserna är en möjlig väg framåt, men den åsikten delas inte av vår eurpeiska branschrganisatin, CEPI. Våra råd till regeringen i dess frtsatta arbete Det måste avspegla sig i regeringens frtsatta arbete, både gentemt natinella intressenter ch EUfamiljen, att strategin är bred ch att en mställning av hela samhället kmmer att behövas. Detta innebär att definiera vad sm krävs gällande t.ex. klimat, energi, transprter, skg, materialval, knkurrenskraft, näringsplitikch frskning ch innvatin.regeringen bör ckså knyta sitt frtsatta arbete till ambitinen att bli världens första fssilfria välfärdsnatin. Vi rekmmenderar att regeringen gör 2050-målet ch det frtsatta arbete med EU-strategin till en pririterad fråga under 2019 ch avsätter de resurser inm regeringskansliet sm behövs för att säkerställa att det svenska perspektivet blir väl representerat i de frtsatta diskussinerna inm EU. Inm Skgsindustrierna tg vi mtsvarande besluti december Vi förväntar ss att regeringen i de frtsatta EU-diskussinerna på ett balanserat sätt står upp för hållbart brukande av skgen ch dess rll i klimatarbetet inte bara skgen sm en sänka, utan sm en källa till förnybar råvara, klimatnytta ch bidiversitet. Vi vill i det sammanhanget påminna m den slutsats IPCC tidigare dragit ch sm frtsatt gäller: 1 In the lng term, a sustainable frest management strategy aimed at maintaining r increasing frest carbn stcks, while prducing an annual sustained yield f timber, fiber and energy frm the frest, will generate the largest sustained mitigatin benefit. Vi har infrmerats m att en tvärfunktinell arbetsgrupp, en s.k. IDA-grupp, skapats inm regeringskansliet, vilket är mycket bra. Det är dck erhört viktigt att miljödepartementet, sm ledare för gruppen, ger full möjlighet för andra berörda departement att aktivt medverka ch påverka. Dit hör bl.a. att vara transparent i prcess ch budskap ch att ge tillräcklig tid för förberedelser. Vi rekmmenderar regeringen att mgående invlvera näringslivet i det frtsatta arbetet. Svenskt näringsliv har ett väl utvecklat arbete i klimatfrågr ch bidrar med många av de lösningar sm behövs för 1 IPCC s 4 th assessment reprt, (7)

7 mställningen. Vi vill speciellt peka på den rapprt sm Svenskt Näringsliv nyligen publicerade 2, i vilken ett strt antal branschers färdplaner mt fssilfrihet sammanfattas. Resultatet visar att det kmmer att krävas stra mängder fssilfri el ch bienergi för att dessa branscher ska kunna nå sina målsättningar. Rapprtens slutsatser är knkreta exempel på hur klimat-, energi-, industri-, transprt- ch frskningsplitik m.m. måste samverka för att mställningen ska vara möjlig. Sammanfattningsvis förväntar vi ss att regeringen i kmmande diskussiner inm lika rådsknstellatiner säkerställer: Att EU antar ett 2050-mål m nett-nll-utsläpp. Att det i mställningen inte ges utrymme för några friåkare, varken vad gäller medlemsstater eller samhällssektrer. Att bieknmi kvarstår sm en viktig byggsten. Att materialsubstitutin ges ytterligare vikt. Att det finns stark ch bred acceptans för Sveriges möjlighet att hållbart bruka skgen ch prducera råvara för bieknmin. För Skgsindustrierna Anna Hlmberg Energidirektör Mårten Larssn Vice VD ch ansvarig för bieknmi ch internatinella skgsfrågr 2 Rapprt från Swecpå uppdrag av Svenskt Näringsliv: Klimatneutral knkurrenskraft, kvantifiering av åtgärder klimatfärdplaner, februari (7)