PM Risk. Infart västra Trosa. Trosa kommun, Södermanlands län

Transkript

1 PM Risk Infart västra Trosa Trosa kommun, Södermanlands län

2 Trafikverket Postadress: Tullgatan 8, Eskilstuna E-post: Telefon: Dokumenttitel: PM Risk Infart västra Trosa. Trosa kommun, Södermanlands län Författare: Kari Ella Read & Martin Bjarke, Sweco Environment AB Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2015/6825 Objektsnummer: Uppdragsnummer:

3 Innehåll SAMMANFATTNING 4 1. INLEDNING Syfte Riskdefinition Tillvägagångssätt och avgränsningar 6 2. FÖRUTSÄTTNINGAR Områdesbeskrivning Planerade förändringar Trafikmängder Riktlinjer för farligt gods 9 3. RISKANALYS Driftskedet Byggskedet Farligt gods 11 Risker för bebyggelse 12 Risker för miljön RISKVÄRDERING RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER SLUTSATS 17 3

4 Sammanfattning För att öka framkomligheten och trafiksäkerheten i centrala Trosa, samt minska restiden mellan de östra och västra delarna av tätorten planeras nu en ny väg norr om Trosa. I syfte att säkerställa att risknivån med avseende på säkerheten för människor och miljön i vägens närområde är acceptabel har Sweco fått i uppdrag att utföra en riskutredning. I följande utredning beskrivs hur den planerade förändringen påverkar risksituationen utmed sträckan under bygg- och driftskedet. Eftersom mängderna farligt gods som kommer transporteras på sträckan är mycket begränsade är sannolikheten för en olycka med farligt gods mycket liten. Avståndet mellan de berörda bostäderna och den planerade vägen är även längre än det rekommenderade skyddsavståndet enligt Södermanlands läns riktlinjer för leder med farligt gods. Anläggandet av den nya vägsträckan bedöms därför inte ge upphov till någon oacceptabel risknivå avseende transporter av farligt gods. Baserat på värderingen föreslås inga förbyggande åtgärder inom den färdiga anläggningen, men det är ändå viktigt att i byggskedet överväga åtgärder som föreslås inom arbetsmiljöarbetet. För miljörisk avseende olyckshändelser under bygg och driftskedet finns i dagsläget inga särskilda riktlinjer, men baserat på tillgänglig information beaktat i ovanstående analys bedöms risknivån vara låg och lik många andra situationer runt om i Sverige. Några särskilda skyddsåtgärder avseende allvarliga olyckor avseende miljö bedöms inte vara nödvändiga 4

5 1. Inledning Trosa är en av de snabbare växande tätorterna i östra Sverige, och för att staden ska kunna fortsätta expandera och utvecklas, planeras en ny väg mellan östra och västra delarna av staden. Syfte med vägen är att undvika negativa påverkningar på den redan hårt belastade trafikmiljön i centrala Trosa. Målet är att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten i centrala Trosa, samt minska restiden mellan de östra och västra delarna av Trosa. I samband med planeringen av vägen har Sweco fått i uppdrag att beskriva och värdera risker i bygg- och driftskedet av vägen. Riskbedömningen omfattar en sammanvägning av konsekvenser av olika olyckshändelser som kan inträffa i bygg- och driftskedet med sannolikheten att händelserna inträffar Figur 1. Översiktskarta över planerad vägsträckning Syfte Syftet med riskbedömningen är att beskriva hur den planerade förändringen påverkar risksituationen utmed sträckan under bygg- och driftskedet. Målet är att säkerställa att risknivån med avseende på säkerheten för människor och miljön i vägens närområde är acceptabel och inte försämras jämfört med nuvarande situation. 5

6 1.2. Riskdefinition Risk definieras här som en sammanvägning av sannolikheten för en oönskad händelse och konsekvensen av denna händelse. Sannolikheten beskriver hur troligt det är att olyckan inträffar och konsekvensen beskriver omfattningen av de skador som kan uppstå. Figur 2 illustrerar hur risken ökar med ökande sannolikhet och/eller konsekvens av en händelse. Figur 1. Ökande risk beroende av sannolikhet och konsekvens Tillvägagångssätt och avgränsningar Detta PM behandlar riskfrågor inom projektet enligt rapporten Olycksrisker och MKB Att integrera risk- och säkerhetsfrågor i MKB-processen (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), 2012). Risker avser då främst sådana olyckor som kan ge påverkan på människors hälsa, naturmiljö samt eventuellt egendom i den mån det anses vara lämpligt. Eftersom den planerade vägen inte förväntas bli en rekommenderad väg för transport av farligt gods, bedöms det vara tillräckligt med en kvalitativ riskvärdering. Detta innebär att värderingen baseras på expertbedömningar och riktlinjer för fysisk planering, men utan att detaljerade beräkningar för just denna sträcka görs. I PM:et omfattas risker som genom plötsliga olyckshändelser kan medföra allvarliga konsekvenser för människors hälsa eller miljö. Negativa konsekvenser av projektet som är mer eller mindre kontinuerliga (t.ex. påverkan på grundvatten, förorenad mark och buller) beaktas inte utan hanteras i andra utredningar inom projektet. För olyckshändelser som riskerar att orsaka dödsfall eller allvarliga skador bedöms endast risker för tredje man (allmänheten), exempelvis boende och arbetande i närliggande verksamheter. Trafiksäkerhet eller risker för entreprenörer som är involverade i anläggningsarbetet omfattas inte, utan deras säkerhet säkerställs genom befintlig arbetsmiljölagstiftning, framtagen arbetsmiljöplan och de säkerhetsrutiner som gäller för personalen på området m.m. 6

7 2. Förutsättningar Nedan beskrivs förutsättningarna som riskbedömningen utgår ifrån. Detta omfattar bland annat beskrivningen av områdets befintliga attribut, skyddsobjekt, planerade ändringar, samt omkringliggande effekter så som trafikflöden på omkringliggande vägar som kan tänkas påverka risknivån inom planområdet Områdesbeskrivning Det berörda landskapet består i dagsläget huvudsakligen av oexploaterad mark, med barrskog i väster och jordbruksmark i öster vid Trosaån. Precis där väg 782 in mot Trosa ansluter till den nya vägen finns bebyggelse i form av ett mindre antal bostadshus på Gnejsvägen. Söder om den planerade vägsträckan, i linje med Västra Fän, ligger också ett mindre bostadsområde vid Kvarts- och Granitvägen vilket kan komma att påverkas under byggnation och drift av den planerade vägen. Avståndet från husen till den planerade vägbanan är cirka 80 meter, se figur 3 på nästa sida. Vid vägens början i väster ligger även ett mindre antal enskilda fastigheter, Paddeln 3 och 4, vilka kan bli påverkade av den nya vägen under drift och byggfasen. Öster om bostadsområdet finns även en mindre skidbacke. Den planerade vägen korsar Trosaån som rinner genom landskapet i nord-sydlig riktning. Trosaån, med tillhörande albård samt en hällmarkstallskog med gamla senvuxna tallar i skogsområdet i väster, har enligt plan- och miljökonsekvensbeskrivningen ett påtagligt naturvärde. Det aktuella området ingår i ett stort område som är utpekat som riksintresse för rörligt friluftsliv, enligt miljöbalken 4 kap 2. Dessutom ingår området i ett riksintresse för högexploaterad kust enligt miljöbalken 4 kap 4. Hunga strövområde norr om Västra Fän är idag ett välbesökt tätortsnära rekreationsområde med ett flertal stigar och uppvuxen skog och är utpekat i tätortens översiktsplan från 2015 och är en del av riksintresset för friluftsliv. Den föreslagna vägkorridoren berör även två riksintressen för kulturmiljövård enligt 3 kap 6 miljöbalken Tureholms slott (D49) och Trosaåns dalgång (D46), samt två fornlämningar påträffats i korridorens västra del en stenåldersboplats och en färdväg Planerade förändringar Den nya vägen planeras som en tvåfältsväg på landsbygd med referenshastighet 60 kilometer i timmen enligt Trafikverkets regelverk för Vägars och Gators utformning, VGU, (Trafikverket, 2015:086). I väster planeras vägen byggas genom bergskärning. Gång- och cykeltrafik föreslås på knappt en kilometer av vägens sträckning på en separat gång- och cykelväg som på större delen av dess sträckning åtskiljs från vägen med en skiljeremsa. Trosaån passeras med en bro, för vägen mynnar ut genom en planerad rondell som ansluter vägen med väg 210. Vägen planeras inte bli en rekommenderad led för transport av farligt gods. Vägen föreslås få vägbredden 7,5 meter inklusive vägrenar. Vid skärning föreslås den sektion som enligt Krav för Vägars och Gators Utformning (VGU, Trafikverket 7

8 publikation 2015:086) gäller vid dimensionerande årsdygnstrafik mindre eller lika med 4000 fordon vid en hastighet på 80 kilometer i timmen. Figur 2. Avstånd mellan den planerade vägen och bostäder på Kvartsvägen och Gnejsvägen Trafikmängder Trafiken på vägar som ansluter till eller ligger i närheten av vägen kan ge en indikation på trafikmängden och fördelningen även på den planerade vägen. Mätningar på väg 782, väg 768 och väg 218 utfördes av dåvarande Vägverket år 2009 medan mätningarna på väg 785 gjordes år Trosa kommun har även utfört trafikmätningar inne i tätorten på väg 782 år Trafikmängden på väg 782 inne i tätorten vid Smäckbron uppgår till cirka fordon per årsmedeldygn (år 2013). Andelen tung trafik är låg, cirka 2 procent. Utanför tätorten trafikeras väg 782 av cirka fordon per årsmedeldygn (år 2009). Motsvarande siffra för väg 218 är cirka fordon per årsmedeldygn i tätorten och 7700 utanför tätorten mot Vagnhärad (år 2009). Andelen tung trafik uppgår till cirka 6 procent på väg 782 och 5-8 procent på väg 218. Då Trosa har karaktären av sommarstad ökar trafikmängderna i de centrala delarna av tätorten under sommarmånaderna. Väg 218 är rekommenderad sekundär väg för transport av farligt gods. Förväntad trafik har bedömts utifrån Trafikverkets generella prognos för Södermanlands län. Hänsyn har även tagits till tillkommande trafik från kommunens planerade bostadsutbyggnad i de västra delarna av Trosa och pågående omvandling av fritidshusområden till permanentbebyggelse på Tureholmshalvön. Trafikprognoserna för år 2040 åskådliggörs i tabell 1. 8

9 Tabell 1 Årsdygnsmedelstrafik (ÅDT) på närliggande vägar, både för år 2016 och 2040 med avseende på generell trafik, tung trafik och andel farligt gods baserat på Trafikverkets mätningar och prognoser. Väg ÅDT 2016 ÅDT 2040 Tung trafik Väg 782 mot Västerljung Väg 768 mot Tureholmshalvön fordon fordon fordon fordon Tung trafik % 6 % 3 % 5 % 6 % 3 % Väg 785 mot Hunga 150 fordon 240 fordon 2 % 3 % 3 % Farligt gods av andel tung trafik Väg fordon fordon 8 % 5 % 3 % Enligt Trafikverkets utredning1 inför beslut av väglinje, daterad , antas den ny väg till västra Trosa inte leda till en minskning i trafiken i centrala Trosa. Detta beror på att planerade bostadsområden och utökade permanentboende på Tureholmshalvön antas medföra ökad trafik Riktlinjer för farligt gods Det finns i dagsläget inga nationellt fastställda riktlinjer för hur samhällsplanering ska anpassas till transporter med farligt gods. Däremot finns det ett antal regionala och kommunala riktlinjer som flera regioner brukar hänvisa till och som därför kan vara vägledande i denna riskbedömning (Sveriges Kommuner och Landsting, 2012). För att underlätta detaljplaneprocessens hantering av risker med farligt gods har Länsstyrelsen i Södermanlands län tagit fram en vägledning i hur markanvändning, avstånd och riskhantering bör beaktas i planprocessen (2015). I vägledningen presenteras rekommenderade skyddsavstånd mellan en farligt godsled, och olika verksamheter och bebyggelse, se figur 4 nedan. Figur 3. Rekommenderade skyddsavstånd hämtat ur Södermanlands läns vägledning för markanvändning och riskhantering (2015). Beteckningar i enlighet med Boverkets allmänna råd om planbestämmelser BFS 2014:5, DPB 1 Verksamhetsklasser (vk) enligt kapitel 5, Boverkets byggregler BFS 2011:6 1 Trafikverkets PM: Underlag inför beslut av väglinje, vägplan Infart västra Trosa, Trosa kommun, Södermanlands län rev

10 3. Riskanalys Riskanalys innebär att identifiera och uppskatta risknivån för relevanta olyckshändelser som kan uppstå under bygg- respektive driftskedet Driftskedet Under driftskedet är det transporter med farligt gods som innebär den största risken för skador på tredje man och miljön. Farligt gods kan kort beskrivas som ämnen och produkter som har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö och egendom vid en olycka eller vid felaktig hantering under transport och lagring. Den planerade sträckan planeras inte bli en rekommenderad led för transport av farligt gods, men då det är tillåtet att köra närmaste väg mellan rekommenderad led för farligt gods och en målpunkt kan det förekomma transporter av farligt gods på vägen. Antalet transporter med farligt gods förväntas dock bli mycket begränsat, vilket ger låg sannolikhet för att en olycka sker. Baserat på trafikprognoserna från Trafikverket2, förväntas de närliggande vägarna 218 och 782 endast ha ungefär 15 respektive 3 transporter med farligt gods varje dag. Om detta antas vara det maximala antalet farligt godstransporter som transporteras på sträckan, är det ändå väldigt litet jämfört med liknande fall där risknivåerna har beräknats. Eftersom vägen inte kommer vara klassad som rekommenderad led för transport av farligt gods kommer antalet transporter här troligtvis inte komma upp till samma nivåer som på de närliggande vägarna Byggskedet De flesta olyckor som skulle kunna inträffa under byggskedet och orsaka allvarlig skada eller dödsfall bland allmänheten kan grovt delas in i olyckor när obehöriga befinner sig på anläggningsområdet och olyckor med farligt gods. Obehöriga på anläggningsområdet utsätts för betydligt större och fler risker än personer som befinner sig i bostäder, verksamheter eller på vägar i närområdet. Detta beror på att de flesta olyckshändelser har relativt korta konsekvensavstånd, t.ex. personpåkörning. Det är endast ett fåtal olyckor, där farligt gods är inblandat, som kan resultera i konsekvensavstånd som påverkar människor som befinner sig utanför arbetsområdet. Risken för påkörningsolyckor kan öka i byggskedet på grund av ökad aktivitet och fler arbetsfordon i närheten av området. Olyckor kan även vara elolycka med exempelvis kontaktledning eller högspänningskabel, samt olyckor som följd av fall i schakt. Vid markarbeten finns risk för avgrävning av okända eller dåligt utmärkta gasledningar som i sin tur skulle kunna ge upphov till brand eller explosion. Dessutom kan det finnas risk för allmänheten vid eventuell sprängning, felaktig hantering av svetsgas eller vid avgrävning av ledningar. Felaktig hantering eller förvaring av svetsgas skulle även kunna orsaka explosioner som kan skada allmänheten, t.ex. på intilliggande trafikleder. Beroende på val av metod för losshållning av berg (t.ex. sprängning eller hydraulisk 2 Trafikverkets PM: Underlag inför beslut av väglinje, vägplan Infart västra Trosa, Trosa kommun, Södermanlands län rev

11 spräckning) kan det också innebära risker för allmänheten på intilliggande trafikleder eller bebyggelse. En miljörisk under byggskedet är utsläpp av drivmedel eller spill av olja. Det skulle exempelvis kunna inträffa vid kollision eller påkörning av arbetsfordon eller uppställda tankar. Även sabotage, stölder eller slangbrott är tänkbara orsaker. Ett utsläpp skulle kunna få samma konsekvenser som farligt gods med brandfarliga vätskor, enligt beskrivning ovan. Mängderna är dock betydligt mindre vilket både förenklar en saneringsinsats och begränsar konsekvenserna. Vid anläggningsarbeten kan det även förekomma användning av miljöfarliga kemikalieprodukter Farligt gods Medan en olycka med konventionella fordon oftast leder till begränsade utsläpp till följd av en begränsning i drivmedelstankens - och motoroljans volym, kan en olycka med transport av farligt gods leda till stora utsläpp av farliga ämnen som har potential att medföra betydande skada på människor och miljön. Där vissa ämnen utgör en mer direkt risk och andra ämnen utgör en risk först efter långvarig exponering. Det är främst farligt gods i form av explosiva ämnen, brandfarliga och giftiga gaser, brandfarliga vätskor samt oxiderande ämnen och organiska peroxider (ADR-klasserna 1, 2.1, 2.3, 3, 5.1 samt 5.2) som förväntas kunna leda till dödliga konsekvenser bortom vägens direkta närområde. Farligt gods delas enligt MSBFS 2015:1 (ADR-S) in i nio huvudklasser enligt Tabell 2. Tabell 2. Klasser av farligt gods enligt ADR-S. Klass Ämnen 1 Explosiva ämnen 2.1 Brandfarliga gaser 2.2 Icke giftiga, icke brandfarliga gaser 2.3 Giftiga gaser 3 Brandfarliga vätskor 4.1 Brandfarliga fasta ämnen 4.2 Självantändande ämnen 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten 5.1 Oxiderande ämnen 5.2 Organiska peroxider 6.1 Giftiga ämnen 6.2 Smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Skulle en olycka med farligt gods inträffa, är det sannolikt att det skulle innebära ett utsläpp av brandfarliga vätskor då dessa utgör den största andelen av det som fraktas på väg. Brandfarliga vätskor transporteras i stora mängder och i tankar som inte tål lika stora påfrestningar som de som används för transport av gaser. 11

12 Ett utsläpp av brandfarlig vätska med efterföljande antändning resulterar med hög sannolikhet i en pölbrand. Konsekvenserna för människor av denna händelse beror främst på den värmestrålning som pölbranden ger upphov till. Dödliga skador bedöms dock osannolika på ett avstånd om mer än 50 m från en pölbrand. Ett utsläpp av brandfarlig vätska kan även ge upphov till en gasmolnsbrand. Om ett stort utsläpp sker en varm dag och vätskan är flyktig kan ett ångmoln bildas och driva iväg. Ångmolnet kan antända och skada människor och byggnader bortom utsläppsplatsen. Denna händelse bedöms dock som osannolik. Konsekvenserna av en allvarlig händelse med gas kan medföra skada på mycket större avstånd än vid brandfarliga vätskor. Samtidigt transporteras brandfarliga och giftiga gaser i tankar som tål stora påfrestningar än tankar som transporteras brandfarlig vätska, och sannolikheten för en olycka är således betydligt lägre än för brandfarlig vätska Utsläpp av farligt gods är inte bara ett hot mot människors liv och hälsa utan giftiga ämnen och vätskor kan även utgöra en fara för miljön. Precis som när det gäller risker för allmänheten så är kollision eller avkörning den troligaste orsaken till ett utsläpp av farligt gods. Om det uppstår en fordonsbrand på vägen kan släckningsarbetet leda till att släckvatten sprids till naturen. Släckvattnet kommer att innehålla varierande halter föroreningar, dels ämnen som sköljts med eller löst sig vid släckningen, men också t.ex. inblandade rester av brandskum. Ett utsläpp av ammoniak skulle också kunna ge upphov till omfattande men reversibla skador på djur och växter vid exponering. Utsläpp av ammoniak uppstår bland annat vid hantering av gödsel inom jordbruket, och kan skada fiskar och djur i Trosa ån om ett gasmoln uppstår som tvättas ned av regn eller släckvatten. Risker för bebyggelse Skulle ändå en olycka leda till ett utsläpp är det troligt att utsläppet består av brandfarliga vätskor, då dessa utgör den största andelen av farliga vätskor som det förväntas transporteras på sträckan. Att ett sådant scenario drabbar tredje man bedöms som låg, då bebyggelse ligger längre ifrån vägen än vad konsekvensavståndet har beräknats vara. Bostäderna på fastigheterna Paddeln 3 och 4 ligger dock inom det rekommenderade skyddsavståndet på 70 meter enligt riktlinjerna för Sörmlands län, med cirka 55 meter som närmast. Samtidigt förväntas avstånden vara oförändrade i förhållande till väg 782 idag, och topografin mellan den planerade vägen och bostäderna bedöms vara sådan att risknivån inte ändras på ett betydande sätt. Risker för miljön Risker för miljö bedöms främst bero på utsläpp till följd av olycka med farligt gods, men sannolikheten för utsläpp bedöms dock vara låg. Ett av de mer miljöfarliga ämnena i klassen är diesel, men eftersom ämnet lätt fastnar vid jordpartiklar så är saneringsmöjligheterna vid ett begränsat utsläpp i mark goda. Större konsekvenser 12

13 bedöms kunna uppstå om utsläppet når dagvattenledningar där det snabbt kan transporteras till Trosaån och skada både växt- och djurliv. Ett utsläpp av frätande ämnen (exempelvis svavelsyra, salpetersyra eller natriumhydroxid) som når Trosaån kan medföra att ph i vattnet vid utsläppspunkten och nedströms ökar vilket kan skada djurlivet. Små utsläpp med mindre konsekvenser är dock vanligare än större utsläpp med allvarligare konsekvenser. Konsekvenserna beror till stor del på hur snabbt man kan påbörja sanering för att förhindra spridning av miljöfarliga ämnen till skyddsobjekt (primärt Trosaån). Generellt bedöms effekterna i Trosaån av de tänkbara utsläppen bli lokala och övergående. Om möjligt bör ett utsläpp ändå stoppas i dagvattensystemet för att undvika omfattande miljöpåverkan. Vid olycksfall där släckning behövs kan stora mängder släckvatten komma att hamna i dagvattensystemet (diken eller befintliga ledningar), med påföljande risk att senare nå Trosaån. 13

14 4. Riskvärdering Här värderas den helhetliga risken baserat på ovanstående information och principer för riskvärdering, och länets gällande riktlinjer för hantering av farlig gods. Avståndet mellan de berörda bostäderna och den planerade vägen är även längre än det rekommenderade skyddsavståndet enligt Södermanlands läns riktlinjer för leder med farligt gods. Anläggandet av den nya vägsträckan bedöms därför inte ge upphov till någon oacceptabel risknivå avseende transporter av farligt gods. För bostäderna på Paddeln 3 och 4 är topografin mellan den planerade vägen och bostäderna sådan att ytterligare åtgärder ej bedöms vara nödvändigt. För miljörisk avseende olyckshändelser under bygg och driftskedet finns i dagsläget inga särskilda riktlinjer, men baserat på tillgänglig information beaktat i ovanstående analys bedöms risknivån vara låg och lik många andra situationer runt om i Sverige. Några särskilda skyddsåtgärder avseende allvarliga olyckor bedöms inte vara nödvändiga. 14

15 5. Riskreducerande åtgärder Baserad på värderingen att risken är acceptabel, krävs inga särskilda åtgärder vid driftskedet. Trots att risken för olyckor som drabbar tredje man och miljön bedöms för vägen vara låg bör dock risker som kan elimineras eller reduceras med rimliga medel alltid åtgärdas oavsett risknivå 3. Riskreducerande åtgärder kan antingen vara olycksförebyggande (minska sannolikhet för olycka) eller skadebegränsande (minska konsekvens av olycka). Oftast gäller att ju tidigare i händelseförloppet en åtgärd verkar, desto mer nytta ger den i förhållande till kostnader. Exempel på riskreducerande åtgärder som kan minska risknivån under driftskedet är: Diken och omhändertagande av dagvatten Hastighetssänkning Vägräcken Naturligt förekommande skydd Utmed vägen bör det finnas diken, vilka till viss del kan skydda bebyggelse vid en farligtgodsolycka. Utformningen av diken anpassas, så att vätska inte kan spridas mot bebyggelse. Risken för att en olycka inträffar kan minskas genom att högsta tillåtna hastighet begränsas på mer olycksutsatta sträckor. Vägräcken kan också bidra till att både minska sannolikheten för olycka och konsekvenserna av den. Eftersom risknivån är så låg bedöms inga särskilda åtgärder genomföras på bakgrund av olycksrisk under byggskedet, samtidigt är det viktigt att överväga att genomföra riskreducerande åtgärder som föreslås inom arbetsmiljöarbetet. Olycksförebyggande åtgärder som kan reducera risknivån under byggskedet Många av de olyckor som kan få konsekvenser för allmänheten och miljön kan också påverka arbetsmiljön på byggplatsen. Flera av de risker som tagits upp i detta PM hanteras därför av åtgärder i arbetsmiljöplanen som även skyddar allmänheten. Vidare hanteras miljörisker även genom åtgärder i miljökontrollprogrammet. Åtgärderna nedan ska därför ses som ett komplement till de åtgärder som presenteras i arbetsmiljöplanen och miljökontrollprogrammet. - För att förhindra intrång av obehöriga så ska arbetsområdet i möjligaste mån spärras av för allmänheten. Då avspärrning inte är möjlig är det extra viktigt att personal på plats är vaksam och avvisar obehöriga. De områden där avspärrning 3 Riskvärdering i praktisk verksamhet, 2001, Räddningsverket (MSB) 15

16 saknas medan arbete pågår ska om möjligt spärras av nattetid och vid annat långvarigt uppehåll i arbetet. - Arbetsområdet ska hållas i ordning, särskilt måste detta iakttas i närheten av trafikerade järnvägsspår för att förhindra att material hamnar på eller för nära spåret. - För att undvika avgrävning av ledningar, med t.ex. gas, krävs utmärkning av ledningar i samband med schaktarbeten. - Vid eventuell sprängning ska riskbedömning och TA-planer tas fram. - För att minska risken för miljöskador ska entreprenadmaskiner och drivmedeltankar i möjligaste mån inte ställas upp i anslutning till befintliga dagoch spillvattenledningar. Skadebegränsande åtgärder som kan reducera risknivån under byggskedet: - Det ska finnas fria insatsvägar och tillgång till hela anläggningen för räddningstjänsten. Räddningstjänstens framkomlighet ska säkras under hela byggskedet. Det ska även säkerställas att brandposter ej blockeras. Detta för att optimera räddningstjänstens möjligheter att förhindra eskalerande förlopp i händelse av en olycka med farligt gods. - Saneringsberedskap med lämplig saneringsutrustning för att ta hand om mindre utsläpp ska finnas strategiskt utplacerat inom arbetsområdet. Även material för att hindra att ett utsläpp sprider sig i dagvattensystemet, t.ex. sandsäckar, ska finnas tillgängliga. Detta för att kunna förhindra snabb spridning till Trosaån och begränsa spridningen lokalt. - Kartor över dagvattenledningar och dess utlopp i Trosaån ska finnas tillgängliga för att underlätta och möjliggöra snabb sanering vid spridning av ett utsläpp eller släckvatten via dagvattnet. Kartorna ska finnas tillgängliga på bangårdsområdet och hos räddningstjänsten. - Alla som arbetar på vägen ska ha grundläggande kunskap om riskerna med farligt gods samt veta hur utrymning och larmning ska ske. 16

17 6. Slutsats Eftersom planerna medför en ändring i ett oexploaterat område, medför detta även en ökad risk för människors hälsa då sannolikheten för en olycka ökar eftersom flera människor vistas där. Risk går med andra ord från att vara i det närmaste obefintlig till att bli befintlig. Samtidigt kommer planerad exploatering av nya områden i Trosa tillsammans med befolkningsväxten leda till att risknivåerna i de centrala delarna förhöjs om inte åtgärder görs. Eftersom det finns begränsningar i det befintliga vägnätet kan den planerade vägen bidra till att reducera riskerna totalt sätt. Vägen planeras inte bli en rekommenderad väg för transport av farligt gods, vilket innebär att mängderna som transporteras kommer vara mycket små. Som följd av detta bedöms risken för olycka med farligt gods vara låg. Baserat på ovanstående värderingar föreslås inga förbyggande åtgärder inom den färdiga anläggningen, men det är ändå viktigt att i byggskedet överväga åtgärder som föreslås inom arbetsmiljöarbetet. 17

18 Trafikverket, Eskilstuna. Besöksadress: Tullgatan 8. Telefon: , Texttelefon: