RAPPORT. Riskbedömning av Mörsils-Eggen 3:1 och 3:4 ÅREHUS AB

Transkript

1 ÅREHUS AB Riskbedömning av Mörsils-Eggen 3:1 och 3:4 UPPDRAGSNUMMER KVALITATIV RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN AV BOSTÄDER OCH UTÖKANDE AV BEFINTLIG FÖRSKOLA I MÖRSIL, ÅRE KOMMUN - MED AVSEENDE PÅ FARLIGT GODS OCH URSPÅRNING PÅ MITTBANAN SWECO ENVIRONMENT AB Handläggare: Kari Ella Read Uppdragsledare: Johan Nimmermark Granskare: Martin Bjarke Sweco

2

3 Sammanfattning I samband med framtagande av ny detaljplan för Mörsils-Eggen 3:1 och 3:4 i Mörsil har Sweco fått i uppdrag av Årehus AB att genomföra en bedömning av risker för människor inom planområdet med anledning av dess närhet till järnvägen Mittbanan. Ändringen av de två detaljplanerna omfattar en ombyggnation av den befintliga förskolebyggnaden, anläggning av parkeringsplats och ombyggnation av en av förskolans befintliga byggnader till bostadshus. Syftet med riskbedömningen är att säkerställa att risknivån med avseende på de identifierade riskkällorna är acceptabel för människor som uppehåller sig i planområdet. De riskkällor som är av betydelse för detaljplaneområdet i dag och inom överskådlig framtid är transport av farligt gods och urspårning på Mittbanan. Risknivån till följd av farligt gods på Mittbanan bedöms vara acceptabel mot bakgrund av den begränsade mängden farligt gods som passerar planområdet och områdets topografi. Riskbidraget för planområdet till följd av urspårning på Mittbanan bedöms vara marginellt. Därutöver ger de förslagna ändringarna i planen (flytt av förskolan) upphov till en reducerad risknivå jämfört med nuläget. Med stöd i riktlinjer från Dalarnas län bedöms därför den föreslagna detaljplanen vara möjlig att genomföra ur risksynpunkt. Enligt rimlighetsprincipen bör dock risker som med tekniskt och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid åtgärdas, oavsett risknivå. I planbeskrivningen bör därför följande anges avseende riskreducerande åtgärder: - Om bullerskärm anläggs mot järnvägen ska denna vara tät och tät mot mark. - Förskolans friskluftsintag bör placeras på den fasad som vetter bort från Mittbanan, förutsatt att det inte innebär en försämrad luftmiljö i förskolan eller betydande kostnadsökningar. 1(15)

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Tillvägagångsätt Riskdefinition Omfattning och avgränsningar 4 2 Förutsättningar Områdesbeskrivning Mittbanan Riktlinjer 7 3 Riskinventering Brand Påkörning som följd av urspårning Farligt gods på Mittbanan 10 4 Riskbedömning 12 5 Åtgärdsförslag och slutsats 14 6 Referenser 15 2(15)

5 1 Inledning I samband med ändring av detaljplan för Mörsils-Eggen 3:1, 3:3 och 3:4 i Mörsil, har Sweco fått i uppdrag av Årehus AB att utföra en kvalitativ riskbedömning avseende farligt gods och urspårning på Mittbanan. Planerna innebär ändring av den befintliga förskoleverksamheten på Mörsils-Eggen 3:1 och del av 3:4, vilket medför en utbyggnad av verksamhetsbyggnaden i planområdets norra delar. På fastighet 3:3, öster om förskolan, planeras anläggning av parkeringsytor i anslutning till förskolan med möjlig byggrätt. I dagsläget passerar Mittbanan ungefär 25 meter söder om förskolans utomhusområde och ungefär 40 meter från den närmsta förskolebyggnaden. Den ligger på del av Mörsils- Eggen 3:4 som inte ingår i planen och förskoleverksamheten i denna byggnad ska flyttas. Byggnaden planeras istället byggas om till bostadshus. Ändringen i detaljplanen kommer inte påverka avståndet till tågspåren, men däremot kommer avståndet till närmaste förskolebyggnad framöver bli längre (från 40 meter till ungefär 70 meter). 1.1 Syfte Syftet med denna rapport är att analysera och kvalitativt bedöma risker för människor som vistas på och i anknytning till Mörsils-Eggen 3:1. 3:3 och 3:4 med avseende på farligt gods och urspårning på Mittbanan. 1.2 Tillvägagångsätt Riskbedömningen genomförs kvalitativ, vilket innebär att inga beräkningar av konsekvenser eller dess sannolikhet kommer att inkluderas. Bedömningen baseras på de lokala förhållandena, expertbedömningar och erfarenheter från tidigare projekt samt riktlinjer om skyddsavstånd från farligt godsleder till bebyggelse. 1.3 Riskdefinition Risk definieras här som en sammanvägning av sannolikheten för en oönskad händelse och konsekvensen av denna händelse. Sannolikheten beskriver hur troligt det är att oönskade händelsen inträffar och konsekvensen beskriver omfattningen av de skador som kan uppstå. Figur 1 illustrerar hur risken ökar med ökande sannolikhet och/eller konsekvens av en händelse. 3(15)

6 Figur 1 Ökande risk beroende av sannolikhet och konsekvens 1.4 Omfattning och avgränsningar Denna riskbedömning omfattar risk för urspårning och transport av farligt gods i planområdets närhet som utgör fara för människoliv. I dagsläget förekommer det inga godstransporter på Mittbanan och enligt tillgänglig prognos för banan kommer det endast att förekomma 2 godstransporter per dag år Detta medför att kvantifiering av risknivån inte är relevant. Enligt riktlinjer från Länsstyrelsen i Dalarnas län (2012) är det lämpligt att först genomföra en kvalitativ riskutredning innan en eventuell kvantitativ bedömning. Riskbedömningen omfattar en kvalitativ bedömning av risker vilket bedöms ge en tillräcklig beskrivning av de risker som hotar människor för att kunna föreslå rimliga åtgärder. Övriga riskkällor som är relevanta är spårspring och risker i samband med lämning och hämtning av skolbarnen. Detta behandlas inte i denna riskutredning och är eventuellt aktuellt att beakta vid planering av trafiken i området. Ingen längdmätning fanns tillgänglig då rapporten färdigställdes. Avstånden är uppmätta i befintligt kartmaterial. Detta ger en noggrannhet i meter vilket anses vara tillräckligt för riskbedömningen. 4(15)

7 2 Förutsättningar 2.1 Områdesbeskrivning Planområden Mörsils-Eggen 3:1 och 3:4 ligger i centrala Mörsil och angränsar till Kyrkvägen och järnvägen i söder, Polisgränden i öst, Horneyvägen i norr och Apoteksgränden i väst. Båda fastigheterna används i dagsläget för förskoleverksamhet. Mörsils-Eggen 3:3 ligger öster om förskolan på motsatt sida om Polisgränd, och gränsar till Horneyvägen i norr. Figur 2 visar detaljplanen för Mörsils-Eggen 3:1, 3:3 och 3:4 före planändringarna. Fastigheten 3:1 utgörs av bollplan/utomhusområde med en byggnad som tillhör förskolan och på fastighet 3:4 ligger ett tvåvåningshus som även det används som förskola. Fastighet 3:3 är i dagsläget delvis onyttjad platsmark och parkering för bostadshusen på fastighet 1:41. Förskolan har idag fyra grupper på barn. Barnen och anställda på förskolan uppehåller sig på området (fastigheterna 3:1 och 3:4) dagtid, måndag tills fredag. Söder om området och Kyrkvägen passerar Mittbanan. Avstånden från järnvägen till båda planområdenas gräns är dryga 20 meter. Byggnaden på 3:1 ligger i knappt 70 meter ifrån järnvägen och byggnaden på 3:4 ligger i ungefär 40 meter ifrån järnvägen. I närheten till planområdet finns en busshållplats och tågstation inom 500 meter från planområdet. Figur 2. Bilden visar fastighetskartan före ändringar. Söder om området ligger Kyrkvägen och söder om denna Mittbanan. 5(15)

8 Planförslaget för detaljplanen som ses i Figur 3 innefattar en utbyggnad av byggnaden i de norra delarna av Mörsils-Eggen 3:1 samt en parkeringsyta i den södra delen ner mot Kyrkvägen och Mittbanan. Utbyggnaden av förskolan kommer ge en ökad kapacitet och leda till en persontäthet i uteområdet på ungefär 20 kvm/person. Planen är att förskolan sammanlagt ska ha verksamhet för 100 till 120 barn, vilket är ett ökning från dagens barn. Byggnaden i södra delarna av Mörsils-Eggen 3:4 som idag används till förskoleverksamhet planeras att byggas om till bostäder, vilket även är byggnadens ursprungliga ändamål. X Figur 3. Bilden visar planförslaget för Mörsils-Eggen 3:1 och 3:4 samt 3:3. I byggnaden sydväst i figuren markerad med X finns idag förskoleverksamhet. Denna verksamhet ska flytta och istället kommer byggnaden användas för bostadsändamål. Topografisk sett ligger den planerade förskoleverksamheten högre än järnvägen, bostäder knappt en meter och förskolan ca 2-3 meter. I Figur 4 nedan visas lodrät lutning som förekommer i planområdet i förhållande till järnvägen. Figur 4. Bilden visar marksektion genom Planområdet och närliggande bebyggelse 6(15)

9 2.2 Mittbanan Mittbanan är en enkelspårig järnväg som stäcker sig från Storlien i väst till Bräcke och vidare från Ånge till Sundsvall i öst. Banan är elektrifierad (med undantag av sträckan Storlien norska gränsen) och har ATC säkerhetssystem och fjärrblockering. Trafiken består mestadels av persontåg i form av fjärrtåg och regiontåg, samt på delar av sträckan ett begränsat antal godståg. På den aktuella sträckan av Mittbanan passerar i genomsnitt 14 stycken tåg dagligen. Antalet varierar något beroende på säsong och periodvis går även nattåg på sträckan (SJ Nattåget tåg 72) samt 4-8 Intercitytåg (SJ Intercity tåg 80). Tåg som färdas på Mittbanan har normalt en hastighet på 120 km/h. I dagsläget passerar inga godståg, men för Mittbanan generellt finns förhoppningar från flera kommuner inom länet att öka kapaciteten för godstrafik på järnvägen (Projekt Mittstråket, 2016). Framtidsprognoserna för den aktuella sträckan är att 24 tåg, varav två nattåg och 2 godståg, kommer trafikera sträckan innan Riktlinjer Det finns inga nationellt fastställda riktlinjer för hur samhällsplanering ska anpassas till farligt gods. Däremot finns det ett antal regionala och kommunala riktlinjer som regioner brukar hänvisa till och som därför kan vara vägledande i denna riskbedömning. Nedan presenteras översiktligt två rapporter med sådana riktlinjer och vilka skyddsavstånd de rekommenderar mellan bebyggelse och transportleder för farligt gods. Eftersom de lokala förutsättningarna i samband med fysisk planering skiljer sig åt, är det lämpligt att använda riktlinjer från länsstyrelsen i det aktuella länet eller från län som har liknande förhållanden. Eftersom det inte finns några riktlinjer för Jämtlands län avseende på farligt gods beskrivs avslutningsvis i detta avsnitt, se sida 9, Länsstyrelsen i Dalarnas Läns vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods, Farligt gods Riskhantering i fysisk planering. Länsstyrelserna i Skånes län, Stockholms län och Västra Götalands län presenterar i skriften Riskhantering i detaljplaneprocessen (Länsstyrelsen i Skåne län, Stockholms län, & Västra Götalands län, 2006) riktlinjer för hur riskhantering bör beaktas vid markanvändning intill transportleder för farligt gods. Där rekommenderas att risker från farligt gods ska beaktas inom 150 meter från farligt godsled i detaljplaneprocessen. En översiktlig zonindelning för lämplig markanvändning intill transportleder för farligt gods presenteras också. Om marken intill en transportled för farligt gods önskas användas på annat sätt bör riskerna förknippad med denna markanvändning studeras i detalj. I Figur 5 presenteras den rekommenderade zonindelningen. Zonerna har inga fasta gränser, utan riskbilden för det aktuella planområdet är avgörande för markanvändningens placering. 1 E-postkorrespondens med Johan Unebrand vid Trafikverket 7(15)

10 Figur 5. Zonindelning för markanvändning intill transportled för farligt gods enligt skriften Riskhantering i detaljplaneprocessen (Länsstyrelsen i Skåne län, Stockholms län, & Västra Götalands län, 2006) Länsstyrelsen i Skåne läns rapport Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen - Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007), även kallad RIKTSAM, föreslås bl.a. följande skyddsavstånd från transportleder för farligt gods, se även Figur 6: Ett bebyggelsefritt område inom 30 meter från transportleden rekommenderas. Området bör utformas så att det inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Exempel på markanvändning meter från transportleden är sällanköpshandel, parkering och industri meter från transportleden kan flera typer av markanvändning förläggas utan särskilda åtgärder eller analyser. Exempel på lämplig markanvändning är småhus, kontor och centrum. Undantaget är sådan markanvändning som innefattar många eller utsatta personer. Detta eftersom: - Individrisknivån sjunker kraftigt fram till ca 60 meter för järnväg, denna kraftiga sänkning av risknivån avtar därefter. - Ökade skyddsavstånd ger endast marginell effekt på risknivån. I området mer än 150 meter från farligt godsled kan övriga typer av markanvändning förläggas utan särskilda åtgärder eller analyser. Exempel på markanvändning är flerbostadshus i flera plan, skola och vård. 8(15)

11 Figur 6. Föreslagna skyddsavstånd från farligt godsled i RIKTSAM (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007) Länsstyrelsen i Dalarnas läns Vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods baseras på de övriga två riktlinjerna och är således mycket lik, med undantag av några punkter(länsstyrelsen i Dalarnas län, 2012). Bland annat är vägledningen tydlig gällande planläggning av befintlig bebyggelse. Eftersom det vid planläggning av befintlig bebyggelse inte alltid är möjligt att uppnå en lika hög säkerhetsnivå som vid nyexploateringsprojekt, bör det enligt detta dokument eftersträvas en reducerad risknivå jämfört med nuläget eller vad om är möjligt baserad på den gällande planen. Vägledningen rekommenderar även att en kvalitativ bedömning av risker i samband med farligt gods görs innan en kvantitativ bedömning eventuellt genomförs. 9(15)

12 3 Riskinventering Riskinventering innebär en kartläggning av möjliga riskkällor som kan påverka området, dvs. riskkällor som har potential att orsaka skada på människor, miljö eller egendom (skyddsobjekt). I denna utredning avgränsas det till olyckor som kan orsaka dödsfall eller allvarliga skador på människor som vistas i planområdet. Olyckor relaterat till tågtrafiken som skulle kunna påverka personer som befinner sig på planområdet Mörsils-Eggen 3:1 och 3:4 samt 3:3 bedöms vara brand, urspårning och olycka med farligt gods. 3.1 Brand Bränder kan orsakas av passerande tåg, t.ex. om bromsarna ligger på långvarigt under drift. Heta järnpartiklar kan då antända brännbart material i närheten av rälsen. Sannolikheten för bränder orsakade av gnistspridning bedöms som relativt låg. Den mest troliga konsekvensen av detta är en begränsad gräsbrand. Denna händelse bedöms inte kunna leda till dödliga skador och utreds därför inte vidare. 3.2 Påkörning som följd av urspårning Omständigheterna som ökar risken för urspårningen är t.ex. solkurvor och växel/spårlägesproblem samt plankorsningar. Urspårningar bedöms utgöra den största riskfaktorn vid transport av farligt gods (Fredén, 2001). Vid urspårning kan skador eller dödsfall bland personer som befinner sig i spårets omedelbara närhet ske. Statistik visar att ca 60 procent av tåg som spårar ur inte hamnar längre än 1 meter från spåret. Endast 2-3 procentenheter av tågen hamnar längre än 15 meter från spåret vid urspårning. I sådana fall rör det sig vanligen om höga hastigheter och skarpa kurvor, eftersom ett tåg mestadels förflyttar sig i färdriktningen vid en urspårning. Urspårning behandlas vidare i kapitel 4. Även kollisioner mellan tåg på samma tågspår eller mellan tåg och korsande fordon kan leda till kraftiga urspårningar med stora sidoavvikelser som följd. Med hänsyn tagen bland annat till det begränsade antalet tåg som trafikerar sträckan och de befintliga säkerhetssystemen bedöms sannolikheten för kollisioner mellan tåg på den aktuella sträckan vara så liten att risken anses vara acceptabel. 3.3 Farligt gods på Mittbanan Farligt gods är ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö och egendom vid en olycka eller felaktig hantering vid transport och lagring. De som främst utgör en risk är brandfarliga ämnen, giftiga gaser och explosiva ämnen. Vissa ämnen utgör en mer direkt risk och andra ämnen utgör en risk först efter långvarig exponering. Farligt gods delas enligt MSBFS 2012:7 RID-S in i nio huvudklasser enligt Tabell 1 (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2013). 10(15)

13 Tabell 1. Klasser av farligt gods enligt RID-S. Klass Ämnen 1 Explosiva ämnen 2.1 Brandfarliga gaser 2.2 Icke giftiga, icke brandfarliga gaser 2.3 Giftiga gaser 3 Brandfarliga vätskor 4.1 Brandfarliga fasta ämnen 4.2 Självantändande ämnen 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten 5.1 Oxiderande ämnen 5.2 Organiska peroxider 6.1 Giftiga ämnen 6.2 Smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Utsläpp av farligt gods kan ske vid kraftig mekanisk påverkan till exempel i samband med urspårning eller kollision. Läckage från felaktiga vagnar kan också förekomma och om det inte upptäcks i tid kan det i värsta fall ge upphov till eskalerande förlopp med allvarliga konsekvenser. Transport av farligt gods ska ske enligt de lagar och förordningar som gäller, vilket bland annat ställer krav på vagnar och behållare. Vagnarna och behållarnas utformning utgör därför i sig en teknisk riskreducerande barriär. Av detta följer att hastigheten och därmed rörelseenergin hos en vagn till stor del är avgörande för konsekvenserna vid en urspårning eller kollision, eftersom det krävs stor mekanisk påverkan för att ett läckage ska uppstå. Detta innebär att sannolikheten för utsläpp vid urspårningar och kollisioner ökar med ökande hastigheter. 11(15)

14 4 Riskbedömning Riskinventeringen gav att urspårning och olycka med farligt gods bör bedömas vidare. 4.1 Påkörning som följd av urspårning Sannolikheten för allvarliga urspårningar, där tåg lämnar spårområdet, är generellt låg. I anslutning till det aktuella planområdet förekommer inga skarpa kurvor. Samtidigt gör faktorer som att det finns en plankorsning och växel i närheten av planområdet att det är en något förhöjd risk för urspårning jämfört med en vanlig stäcka. Samtidigt ligger samtliga byggnaderna i det föreslagna detaljplanerna på betryggande avstånd från spåret. Sannolikheten för att en urspårning orsakar dödsfall på planområdet i form av påkörning bedöms därför vara låg. 4.2 Olycka med farligt gods I dagsläget bedöms risken för en olycka med farligt gods på den aktuella sträckan av Mittbanan vara acceptabel eftersom det förekommer mycket begränsade transporter av farligt gods. De planerade förändringarna avseende transporter ger inte heller upphov till en betydande risknivåförändring i förhållande till dagens risknivå. Detta beror på att antalet godståg även enligt framtidsprognoserna är relativt få (2 godståg år 2040). Därutöver utgör (sett till nationell statistik) endast en liten del av den totalt transporterade godsmängden av farligt gods. Ytterligare en faktor som påverkar bedömningen är att Mittbanan ligger lägre än planområdet. Höjdskillnaden (och avståndet) gör att en olycka bedöms få begränsade konsekvenser för människor som vistas i planområdet. Till exempel kan inte brandfarliga eller giftiga vätskor rinna mot planområdet. Det finns dock olyckor som kan påverka området allvarligt främst vid spridning av brandfarlig och giftig gas, men denna typ av olyckor är osannolika. Även med avseende på framtida trafikering anses riskbidraget vara litet, trots att befolkningstätheten i området förväntas öka till följd av planändringarna. Enligt RIKTSAM så sjunker individrisknivån kraftigt fram till ca 60 meter för järnväg, d.v.s. innan det mest kritiska verksamheten i form av förskola (dock inte lekområdet). Den kraftiga sänkningen av risknivån avtar därefter och ökade skyddsavstånd ger endast marginell effekt på risknivån. Det är viktigt att betona att skyddsavstånden som anges i RIKTSAM är baserade på betydligt större farligt godsmängder än de som förekommer på Mittbanan idag och som är prognosticerat för framtiden. Avståndet till förskolebyggnaden kommer att vara som närmast cirka 70 meter, vilket visserligen är kortare än rekommenderat skyddsavstånd men längre än avståndet i dagsläget. Detta beror på att delar av förskolan flyttas från byggnaden på Mörsils-Eggen 3:4 (som ligger närmare). Med hänsyn till Länsstyrelsen i Dalarnas läns vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods bedöms risknivån vara acceptabel. 12(15)

15 Bostäderna som planeras närmst järnvägen är mer utsatta än den planerade förskolebyggnaden med avseende på farligt gods olycka. Samtidigt visar vägledningen att ur risksynpunkt är bostäder av denna typ bättre än förskoleverksamhet. Eftersom mängden godstrafik bedöms vara mycket liten anses nya åtgärder varken vara nödvändiga eller rimliga att genomföra för bostadshuset. Sammantaget bedöms det endast vara rimligt att vidta enklare skyddsåtgärder. Därutöver är det fördelaktigt om eventuella bulleråtgärder som utförs även utformas för att få en riskminskande effekt. 13(15)

16 5 Åtgärdsförslag och slutsats Sammantaget bedöms den föreslagna detaljplanen vara möjlig att genomföra ur risksynpunkt. Med hänsyn till de begränsade mängderna godståg och även detaljplanens upphöjda läge i förhållanden till Mittbanan bedöms riskförändringen vara acceptabel. Det är dock rimligt att vissa enklare åtgärder om möjligt genomförs. Inför detaljplanering av planområdet ska därför följande åtgärdsförslag anges som upplysningar: - Om bullerskärm anläggs mot järnvägen ska denna vara tät och tät mot mark. - Friskluftsintagen på den nyanlagda delen av förskolan bör om möjligt placeras på den fasad som vetter bort från Mittbanan, alternativt på tak. Syftet med friskluftsintagsplaceringen är att minska den mängd brandfarlig och giftig gas samt rökgaser som kan komma in i byggnaden vid en brand eller farligt godsolycka på Mittbanan. Även luftmiljön ska beaktas och om en annan placering krävs för att få en god luftmiljö ska den väljas. Därutöver ska kostnadsaspekter vägas in och om kostnadsökning är betydande med en placering i norr är det inte rimligt att genomföra denna åtgärd. 14(15)

17 6 Referenser Fredén. (2001). Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen. Banverket, Miljösektionen, Rapport 2001:5. Länsstyrelsen i Skåne län. (2007). Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen - Bebyggelseplanering intill väg och järnväg för transport av farligt gods. Länsstyrelsen i Skåne län, Stockholms län, & Västra Götalands län. (2006). Riskhantering i detaljplaneprocessen. Länstyrelsen i Dalarnas län. (2012). Farligt gods - Riskhantering i fysisk planering - Vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2013). MSBFS 2012:7 RID-S föreskrifter om transport av farligt gods på järnväg. Projekt Mittstråket. (den ). Hämtat från Räddningsverket, & Banverket. (2007). Säkra järnvägstransporter av farligt gods. Trafikverket. (den ). Hämtat från Projekt Mälarbanan Bilaga B: pm_riskbedomning_bilaga_b.pdf 15(15)