RAPPORT. Riskutredning Smålandsstenar Uvekull 2:221 UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB. Handläggare MALIN ANGERBJÖRN

Transkript

1 Riskutredning Smålandsstenar Uvekull 2:221 UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB MALIN ANGERBJÖRN LARS GRAHN PERRY OHLSSON Handläggare Specialiststöd Uppdragsledare

2 repo001.docx Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Riskdefinition Omfattning och avgränsning 3 2 Styrande och vägledande dokument Plan- och bygglagen Miljöbalken Principer för riskvärdering Riktlinjer från Länsstyrelsen i Skåne län Riktlinjer från Trafikverket 6 3 Lokala förutsättningar Planerad bebyggelse Befintliga förhållanden Befintlig bebyggelse Riksväg Trafikering 9 4 Riskanalys Riskidentifiering Riskobjekt Skyddsobjekt Transport av farligt gods Uppskattning av risknivå 11 5 Riskreducerande åtgärder 13 6 Slutsats 13 7 Referenser 13 AM \\semmafs001\projekt\21229\ \000\18 granskning\riskutredning smålandsstenar.docx

3 1 Inledning I samband med detaljplanering för ny bebyggelse på fastigheten Uvekull 2:221 (nedan kallat fastigheten) har Sweco fått i uppdrag av Gislaveds Kommun att genomföra en riskutredning. Riskutredningen genomförs med avseende på de transporter av farligt gods som sker i närhet till fastigheten där nytt bostadshus planeras att byggas. I enlighet med plan- och bygglagen andra kapitlet ska kommunen göra en lämplighetsprövning av översiktsplaner, detaljplaner, ansökningar om bygglov och förhandsbesked. Lokalisering av bebyggelse och verksamheter ska vara lämplig utifrån beskaffenhet, läge och behov. Frågor rörande hälsa och säkerhet är centrala vid denna lämplighetsprövning. Enligt riktlinjer från olika länsstyrelser exempelvis länsstyrelsen i Skåne län bör en riskutredning utföras vid byggnation inom 150 meter från led med farligt gods. 1.1 Syfte Syftet med denna riskutredning är att undersöka om det farligt gods som transporteras nära fastigheten kan innebära begränsningar vid byggnation av ett nytt flerbostadshus på fastigheten. Utredningen görs på en detaljnivå som bedöms vara tillräcklig för den planerade bebyggelsen. Vid behov beskrivs även lämpliga riskreducerande åtgärder som kan anges i planbestämmelser eller bygglov för att uppnå en acceptabel risknivå för människor som uppehåller sig inom planområdet. 1.2 Riskdefinition Begreppet risk, i denna rapport, syftar till en sammanvägning av sannolikheten för att en oönskad händelse ska inträffa och konsekvensen av denna. Sannolikheten beskriver hur troligt det är att den oönskade händelsen inträffar och konsekvensen beskriver omfattningen av de efterföljande skadorna på människors liv och hälsa. Figur 1 illustrerar hur risken ökar med ökad sannolikhet och/eller ökad konsekvens av en händelse. 1(13)

4 Figur 1. Ökande risk beroende av sannolikhet och konsekvens. I denna rapport tillämpas begreppen så som de definierats i Sprängämnesinspektionens föreskrift (SÄIFS 2000:2), se Figur 2. Figur 2. Visar principschema för riskutredning (SÄIFS, 2000). 2(13)

5 1.3 Omfattning och avgränsning Riskutredningen är utförd med avseende på de personer som kommer att vistas i och utanför den planerade bebyggelsen inom fastigheten. Annat användningsområde som medför ändrad personintensitet kan ändra risknivån. Utredningen görs utifrån de riktlinjer som publicerats av Länsstyrelsen i Skåne län (2007) kallade RIKTSAM och omfattar olyckor förknippade med de transporter av farligt gods som sker längs riksväg 26, Nissastigen. I närområdet finns även ett järnvägsspår med transporter av farligt gods. Spårområdet antas ligga på betryggande avstånd från fastigheten och olyckor förknippade med spårtrafiken ingår därför inte i riskutredningen. 3(13)

6 2 Styrande och vägledande dokument 2.1 Plan- och bygglagen Planläggning och prövning i ärenden om bygglov eller förhandsbesked ska, enligt Plan och bygglagen (PBL), syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov (SFS 2010:900). Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Enligt PBL andra kapitlet ska hänsyn tas både till allmänna och enskilda intressen. Lagen säger även att hälsa och säkerhet utgör en av prövningsgrunderna för länsstyrelsen. 2.2 Miljöbalken Miljöbalken (SFS 1998:808) syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Detta innebär bland annat att miljöbalken ska tillämpas så att människor och miljö skyddas mot skador. 2.3 Principer för riskvärdering I Räddningsverkets rapport Värdering av risk (1997) anges kriterier för värdering av individ- och samhällsrisk från farlig verksamhet och transporter. Dessa har kommit att bli de riskkriterier som regelmässigt används för att värdera risk i Sverige. Det ursprungliga syftet med rapporten var att verka som en startpunkt för diskussion gällande riskkriterier och de ska ses som vägledande och inte krav. Följande vägledande skälighetsprinciper för riskvärdering presenteras i rapporten: Rimlighetsprincipen: En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. Detta innebär att risker som med teknisk och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid skall åtgärdas, oavsett risknivå. Proportionalitetsprincipen: De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar som verksamheten medför. Fördelningsprincipen: Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de positiva effekter som verksamheten medför. Detta innebär att enskilda personer eller grupper inte bör utsättas för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem. Principen om undvikande av katastrofer: Riskerna bör hellre realiseras i olyckor med begränsande konsekvenser som kan hanteras av tillgängliga beredskapsresurser än i katastrofer. Acceptanskriterierna för individ- och samhällsrisk presenteras i form av ett intervall, vilket vanligen kallas för ALARP-området (As Low As Reasonably Praticle). 4(13)

7 2.4 Riktlinjer från Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län (2007:06) har publicerat riktlinjer (nedan kallat RIKTSAM) avseende risker till följd av transport av farligt gods. Riktlinjerna gäller vid bebyggelseplanering och ska tillämpas inom 200 meter från rekommenderad led för farligt gods. Riktlinjerna beror av markanvändningen och skiljer sig åt för olika typer av bebyggelse. Enligt RIKTSAM kan risker principiellt hanteras på tre sätt: 1. Följa de generella skyddsavstånd som Länsstyrelsen anger för olika verksamheter (bör i normalfallet ge acceptabel risk). 2. Visa att förhållandena på platsen motiverar avsteg från skyddsavstånden, exempelvis att konsekvenserna av en olycka mildras genom naturliga barriärer. 3. Vid behov genom beräkningar visa att risknivån (individ- och samhällsrisk) är acceptabel trots avsteg från de rekommenderade skyddsavstånden. I tabell 1 redovisas de schablonmässiga skyddsavstånd som anges i RIKTSAM för respektive bebyggelsetyp. Skyddsavstånden utgör inte något absolut hinder för att placera olika typer av bebyggelse närmare men det måste då enligt punkt 2 och 3 ovan visas eller motiveras att risknivån ändå är acceptabel. Tabell 1. Länsstyrelsen i Skåne läns riktlinjer för bebyggelse intill led för transport av farligt gods m m m >150 m -Parkering (ytparkering) -Trafik -Odling -Friluftsområde (t.ex. motionsspår) -Tekniska anläggningar -Handel (sällanköpshandel) -Industri -Bilservice -Lager (utan betydande handel) -Tekniska anläggningar -Parkering (övrig) -Bostäder (småhusbebyggelse) -Handel (övrig handel) -Kontor (i ett plan, dock ej hotell) -Lager (även med betydande handel) -Idrotts- och sportanläggningar (utan betydande åskådarplats) -Centrum -Friluftsområde -Kultur -Bostäder (flerbostadshus i flera plan) -Kontor (hotell) -Vård -Skola -Idrotts- och sportanläggningar (med betydande åskådarplats 5(13)

8 2.5 Riktlinjer från Trafikverket Vid bebyggelse ställer trafikverket, enligt 47 väglagen, krav på tillståndspliktig zon till väg. Detta avstånd sträcker sig generellt utmed allmän väg på tolv meter från vägområdet, men kan efter beslut från länsstyrelsen utökas 1 Den tillståndspliktiga zonen innebär inget absolut byggnadsförbud utan syftar till att säkerställa att ingen negativ påverkan görs på trafiksäkerheten och denna zon bör tas i beaktande i samband med nybyggnationer. Vägområdet definieras utifrån den aktuella platsen och inkluderar den mark som tagits i anspråk. Förutom själva vägbanan inkluderas exempelvis dike, slänt, bro och trumma 2. 6(13) 1 hämtat hämtat

9 3 Lokala förutsättningar 3.1 Planerad bebyggelse Fastigheten Uvekull 2:221 ligger centralt belägen i Smålandsstenar, en tätort i Gislaveds kommun, Jönköpings Län. Den befintliga byggnationen på fastigheten planeras tas ned och ge plats åt ett nytt bostadshus på området markerat 17 A-T, se figur 3. Det nya bostadshuset planeras upprättas i flera våningar. Byggnad som skall rivas och ersättas av flerbostadshus Figur 3. Principskiss över fastigheten Uvekull 2: Befintliga förhållanden I dagsläget finns flera byggnader i nära anslutning till fastigheten, däribland Smålandsstenars vårdcentrum (Uvekull 2:230) samt en restaurang (markerad A-D ), se figur 3. 7(13)

10 Strax öster om fastigheten finns riksväg 26, Norra Nissastigen. Vägen sträcker sig mellan Jönköping och Nässjö. Avståndet mellan fastighetsgränsen och vägområdet för riksväg 26 är som minst 60 meter, se röd pil i Figur Befintlig bebyggelse På fastigheten finns idag en bostadsbyggnad uppförd i tre våningsplan. Den planerade byggnaden kan bli maximalt 8 våningar hög. Området intill fastigheten är väl bebyggt. Förutom Smålandsstenars vårdcentrum som ligger sydväst om fastigheten finns direkt väster om fastigheten en parkeringsplats samt en byggnad om ett våningsplan där det idag drivs en folktandvård. Öster om fastigheten ligger en restaurang samt en mindre parkeringsplats. Inom byggnad A-E och A-C finns dels näringsverksamhet och restaurang i bottenplan samt bostäder i plan 2 och plan Riksväg 26 Riksväg 26, Nissanstigen, passerar rakt genom samhället Smålandsstenar. Vägen är så kallad primär transportled för farligt gods. Detta innebär att Länsstyrelsen har pekat ut denna väg som rekommenderad led för transport av farligt gods. En primär transportväg bör användas så långt som möjligt även för transporter av farligt gods inom kommunen. Vägområdet är relativt brett med filer i varsin riktning väl separerade med mellanliggande refugområde byggt av smågatsten. Utmed vägbanorna finns kantsten och rännstensbrunnar samt ett område som är ett par meter brett som växelvis utgörs av plattsättningar, trädplanteringar och parkeringsplatser. På vardera sida om vägen (bortanför detta område) finns dessutom en gång och cykelbana på vardera sidan om vägen. 8(13)

11 Figur 4 Bild över Norra Nissanstigen som illustrerar den breda körbanan med mellanliggande smågatsten och rännstensbrunn på vägbanans högra sida Trafikering Enligt underlag från Trafikverket utgörs trafikmängderna på Rv. 26 i höjd med fastigheten enligt tabellen nedan. Trafikmängderna redovisas för referensåret 2014 samt, med hjälp av trafikverkets EVA verktyg, prognosisterad trafik för år 2018 samt Tabell 2 Trafikmängder, nuvarande (2014) samt prognostiserade (2018 och 2040) för riksväg ÅDT lätta fordon ÅDT tunga fordon ÅDT, total Det finns inga lokala uppgifter om hur stor andel av den tunga trafiken som utgörs av farligt gods men som en generell uppskattning kan 3 % av ÅDT tung trafik antas som ett utgångsläge. Detta skulle, för 2018 års trafikmängder, innebära 29 fordon/dygn och för år 2040 cirka 38 fordon/dygn med farligt gods. Hastighetsbegränsningen på Nissanstigen är 40 km/h. 3 hämtat 9(13)

12 4 Riskanalys 4.1 Riskidentifiering Riskobjekt På och utmed transportleder finns alltid risken för avåkning samt trafikolyckor. Dessa typer av olyckor kan ge allvarliga konsekvenser men med en begränsad utbredning. Den mest aktuella risken för byggande av det aktuella flerbostadshuset berör transport av farligt gods utmed riksväg 26 och eventuella olyckor på vägen. En olycka med inblandning av farligt gods kan ge upphov till en rad olika konsekvenser som potentiellt kan påverka människor i vägens närhet. Idag utgörs en naturlig fysisk barriär av befintlig bebyggelse utmed Norra Nissastigen Skyddsobjekt Skyddsobjekt är de som kan utsättas för identifierade risker. För den aktuella utredningen gäller detta främst de människor som bor och vistas utmed vägen Transport av farligt gods Farligt gods definieras som ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de vid en olycka eller felaktig hantering vid transport och lagring kan skada människor, miljö och egendom. Vissa ämnen utgör en mer direkt risk och andra ämnen utgör en risk först efter långvarig exponering. Farligt gods delas enligt MSBFS 2012:7 ADR-S in i nio huvudklasser enligt Tabell 2 (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2013). Tabell 3 Klasser av farligt gods enligt ADR-S Klass Ämnen 1 Explosiva ämnen 2.1 Brandfarliga gaser 2.2 Icke giftiga, icke brandfarliga gaser 2.3 Giftiga gaser 3 Brandfarliga vätskor 4.1 Brandfarliga fasta ämnen 4.2 Självantändande ämnen 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten 5.1 Oxiderande ämnen 5.2 Organiska peroxider 6.1 Giftiga ämnen 6.2 Smittförande ämnen 10(13)

13 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Utsläpp av farligt gods kan ske vid mekanisk påverkan i samband med kollision eller avåkning från vägen. Läckage från fordon kan också förekomma och om det inte upptäcks i tid kan det i värsta fall ge upphov till eskalerande förlopp med allvarliga konsekvenser. I Sverige inträffar varje år trafikolyckor med lastbilar som transporterar farligt gods. Utsläpp av farligt gods sker mycket sällan och när det sker är det vanligen inte allvarligare än att detta kan hanteras av räddningstjänsten eller saneringsföretag. Transport av farligt gods ska ske enligt de lagar och förordningar som gäller, vilket bland annat ställer krav på behållare. Behållarnas utformning utgör därför i sig en teknisk riskreducerande barriär. Det är främst farligt gods i klasserna 1 (explosiva ämnen), 2.1 (brandfarliga gaser), 2.3 (giftiga gaser), 3 (brandfarliga vätskor), 5.1 (oxiderande ämnen) samt 5.2 (organiska peroxider) som förväntas kunna leda till skadliga eller dödliga konsekvenser bortom vägens direkta närområde. 4.2 Uppskattning av risknivå Fastigheten ligger som minst 60 meter från väg 26 och därmed närmare än de rekommenderade skyddsavståndet om minst 150 meter för flerbostadshus i flera plan som anges i RIKTSAM. Dessa schablonmässiga skyddsavstånd ska ses som rådgivande och utifrån rådande omständigheter kan avsteg göras. RIKTSAMs rekommendation till skyddsavstånd baseras på tvåfältsväg med 90 km/h och ÅDT på fordon per dygn. Risknivån för fastigheten bedöms vara låg för de människor som kommer att bo och vistas vid det planerade flerbostadshuset. Följande faktorer bedöms vara viktigast för uppskattning av den låga risknivån i samband med transport av farligt gods för det aktuella planområdet: - Den låga hastighetsbegränsningen i området på 40 km/h. Den låga hastigheten minskar såväl sannolikheten för trafikolycka som sannolikheten för att en behållare med farligt gods skall gå sönder vid en olycka. Även konsekvenserna av en olycka blir mindre när hastigheten är låg. - Antalet fordon som passerar utmed vägen är ungefär hälften av de som ligger till grund för RIKTSAMs rekommenderade skyddsavstånd. - Vägområdet är brett och topografin plan med bra siktförhållanden. Det finns säkerhets och hastighetsbegränsande åtgärder på vägen (mittrefugen och området mellan vägen och gång/cykelbanan) som medför att hastigheterna generellt blir lägre än vad de blir utan motsvarande åtgärder. 11(13)

14 - Kantsten och rännstensbrunnar medför att utsläpp av petroleumprodukter kan begränsas om olyckan sker på vägområdet. Om en avåkning resulterar i en olycka utanför vägområdet kan det i ett värsta scenario innebära att en brand kan uppstå nära eller i direkt anslutning till befintliga byggnader. De befintliga byggnaderna är byggda i tegel-/stenmaterial med svårantändlig fasad vilket minskar risken för att dessa skall antändas samt att en brand skall sprida sig. Det skall dock klargöras att risken för att detta skall ske är mycket liten. Den befintliga fysiska barriären med byggnader utmed vägen reducerar de konsekvenser som kan uppstå om en olycka ändå inträffar. 12(13)

15 5 Riskreducerande åtgärder Det breda vägområdet, låg hastighetsbegränsning, små trafikmängder samt bra siktförhållanden verkar riskminimerande och medför en låg sannolikhet för en trafikolycka längs riksväg 26. I händelse av en trafikolycka som innefattar läckage av brandfarlig vätska kan kantsten och rännstensbrunnar tillgodoräknas som befintliga riskreducerande åtgärder. I händelse av brand och/eller gasspridning antas den fysiska barriären fördröja och till viss mån förhindra ett spridningsförlopp mot det planerade flerbostadshuset. Riskerna avseende skyddsobjekt inom det aktuella planområdet anses vara mycket små tack vare låga hastighetsbegränsningar samt fysisk barriär som skulle begränsa konsekvenserna i händelse av en olycka. Inga särskilda riskreducerande åtgärder bedöms krävas för det planerade flerbostadshuset. Möjlig evakuering bort från väg 26 bör dock övervägas, dvs att entréerna läggs på fasad mot söder, väster eller norr. 6 Slutsats Den planerade bebyggelsen bedöms som lämplig ur ett riskperspektiv, med hänsyn till de olyckor som skulle kunna inträffa och då utgöra en allvarlig fara för människors liv och hälsa. 7 Referenser Länsstyrelsen i Skåne län. (2007). Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2013). MSBFS 2012:7 RID-S föreskrifter om transport av farligt gods på järnväg. SFS. (1998:808). Miljöbalk. Miljö- och energidepartementet. SFS. (2010:900). Plan- och bygglag. Näringsdepartementet. 13(13)