Till Malmö Kommuns kommunalråd CC; politiska företrädare för samtliga partier i Malmö, Kommunfullmäktige, Tekniska Nämnden.

Transkript

1 1 Till Malmö Kommuns kommunalråd CC; politiska företrädare för samtliga partier i Malmö, Kommunfullmäktige, Tekniska Nämnden. Nedanstående skrivning kommer dessutom gå som bilaga när vi adresserar Skatteverket, Regeringen, Sveriges Riksdag, Stockholm Stad, Göteborg Stad, BRF-gruppen, Ansvariga för SOU2012:71, Finansinspektionen, Villaägarna, Press, Sociala media. Slutsatsen vi måste dra från vårt möte med den grupp som på uppdrag av tekniska nämnden utreder tomträttsproblematiken är att Malmö Kommun inte har för avsikt att hjälpa oss ut ur tomträttsskuldfällan. Detta bygger vi på: Vad som de facto står i utredningsdirektivet daterat Utredningsdirektivet kopplat till den argumentation utredningen hade under mötet med undertecknade. Att Malmö kommun i utredningsdirektivet använder skrivningen ett likartat sätt att hantera flerbostadshus jämfört med småhus i stället för skrivningen lika utifrån samma regelverk. Lika utifrån samma regelverk skulle tvinga Malmö Kommun att ompröva grundläggande fundament, såväl politiska som tjänstemannaorganisatoriska. Dvs Malmö Kommun har byggt in ett gummiband i likhet med ett försiktigt satt marknadsvärde (se nedan) i stället för taxeringsvärdet, som ger Malmö Kommun en möjlighet till en fortsatt olika-behandling. Malmö Kommuns argumentation på tomträttshearingen där Malmö Kommun egentligen aldrig gick i dialog kring att det brann på en BRF i Malmö (HSB exemplifierade med en BRF-förening) som en konsekvens av Malmö Kommuns tomträttsavgäldshöjningar. Svaret Malmö Kommun hela tiden återkom till var att uppmana oss att friköpa tomterna. En uppmaning som är minst sagt bekymmersam. Malmö Kommun tycks tyvärr vara ovetande om de ekonomiska konsekvenserna för en BRF som friköper med de nuvarande reglerna. Det krävs mycket radikala förändringar för att detta ska bli ett realistiskt alternativ för många BRF-föreningar. Att utredningen ifrågasatte varför vi jämförde med Stockholm. En som vi uppfattade negativ syn på det sociala ansvar Stockholm tagit för de boende på tomträtt. Malmö Kommuns uppenbara fokus, enligt vår uppfattning, tycks i stället vara att maximera skatteintaget via tomträttsinstitutet där en grupp kommuninvånare hamnar i en ekonomisk rävsax. Stockholm Kommun har felaktigt fått klä skott i nyhetsmedia för sina höjningar av tomträttsavgälderna. Detta är en kritik baserat på okunskap och felanalyser. Enligt undertecknade borde det varit Malmö Kommun som skulle figurerat i pressen. Att anamma Stockholmsupplägget/tänkandet, vilket vi anser som en självklarhet för att förhindra att en kommande stegvisa konfiskering och ekonomisk katastrof för boende på tomträtt, innebär att nedanstående utredningsdirektiv borde förpassas till papperskorgen och ersättas med ett nytt. Vi återkommer till Malmö Kommun versus Stockholm Kommun längre ned men en väsentlig skillnad mot Malmö Kommuns praxis är Stockholms kommuns tydliga och publicerade dokument hur man fastställer tomträttsavgälden. Inga dimridåer, inga köksutgångar, utan hedersamt och transparent tänk rakt igenom baserat på ett långsiktigt socialt ansvar för kommuninvånare boende på tomträtt. Vårt syfte i denna skrivning, med att först gå igenom och kommentera utredningsdirektivet till gruppen som skall utreda tomträttsproblematiken i Malmö, är att påvisa hur begränsat och ogenomtänkt detta direktiv är. Dvs slutsatsen måste upprepningsvis bli att detta direktiv omedelbart måste förpassas till papperskorgen och ersättas med ett direktiv syftande till att anamma Stockholmsupplägget med fokus på socialt ansvar och därigenom visa respekt för tomträttshavarens situation.

2 2 I genomgången nedan nämns att Malmö Kommun tycks ifrågasätta skatteverkets taxeringar/värderingar för flerbostadshus eftersom det finns få eller inga försäljningar att relatera till. Malmö Kommun gör sina egna värderingar vad gäller marknadsvärdet vid friköp respektive värdet man räknar tomträttsavtalet på, det s.k. Försiktigt satta marknadsvärdet. Vår analys är att Malmö trots allt har skatteverkets taxeringsvärden som utgångspunkt när man fastställer det Försiktigt satta marknadsvärdet. Dvs höjda taxeringsvärden blir därmed lika med höjda Försiktigt satta marknadsvärden. På mötet med utredningen angavs tonen för mötet genom att det förnekades vad som togs upp på undertecknades möte med Malmö Kommun nämligen att Malmö Kommun tog ut en högre avgäld än både Göteborg och Stockholm. På mötet med Malmö Kommun i augusti sades till och med att Malmö Kommun lagt sig högre än både Göteborg och Stockholm eftersom Malmös politiker inte sagt något annat. När vi upprepade detta på mötet med utredningen argumenterades att det finns så många olika sätt att räkna på och att Malmö enligt deras sätt att räkna inte tar ut en högre avgäld än Göteborg och Stockholm. För de BRF som tecknat avtal i slutet av 2018 och där Malmö Stad tvingats av Högsta domstolens beslut att sänka avgäldsräntan till 3 % ligger Malmö Stad fortsatt högt, i de högre regionerna av vad Stockholm debiterar. Men görs inget från Malmö stads sida för att motverka de kraftigt höjda taxeringsvärdena 2019 kommer Malmö återigen ligga klart över Stockholm. (OBS vi har tagit hänsyn till att Malmö anger avgäld per KVM BOA och Stockholm per KVM BTA). Utredningsdirektivet I resonemang och slutsatser nedan utgår vi ifrån att Malmö Kommun fullt ut hanterar begreppet ett likartat sätt att hantera småhus jämfört med flerbostadshus som om det omvandlats till lika utifrån samma regelverk. Detta för att tydliggöra konsekvenserna av att fullt ut ta bort dagens olikabehandling vad gäller de två första punkterna i utredningsdirektivet. Första punkten Se över möjligheterna för och konsekvenserna av ett likartat sätt att bestämma avgäld för småhus respektive flerbostadshus Rätt eller fel är det vår bestämda uppfattning från mötet med utredningen att Malmö Kommun är inne på att försämra villkoren för småhusägare. Detta för att göra det mindre kostsamt för Malmö Kommun att hantera BRF-boende och småhusägare på ett likartat sätt. Vi inom BRFgruppen är helt övertygade om att Villaägarförbundet inte kommer att köpa en sådan eventuell försämring. Ett likartat sätt innebär att tomträttsavgälden för BRF på tomträtt fortsättningsvis räknas som produkten av 3% gånger 65 % av marktaxeringsvärdet. Grunderna för denna beräkning innebär: Att begreppet Försiktigt satt marknadsvärde som bas för beräkning av tomträttsavgälden måste slopas. Om inte så sker ger sig Malmö Kommun möjligheten att dribbla med det försiktigt satta markvärdet vad gäller flerbostadshus som man gjorde i rättegången emot en BRF-förening i Malmö och boende i BRF på tomträtt skulle fortsatt

3 3 bli utsatta för samma godtycke fastän Malmö Kommun på pappret påstår sig hantera småhusägare och BRF-boende på ett likartat sätt. Avgäldsräntan skall fortsättningsvis alltid vara 3% även när räntorna börjar att stiga. Villaägarna har haft 3 % sedan 2008 medan BRF-boende under denna tid haft 3, 5% respektive 3,25 %. Oavsett om Malmö Kommun de facto behandlar Småhus respektive Flerbostadshus på ett likartat sätt angriper Malmö Kommun inte i direktiven grundproblemet. Gällande praxis medger nämligen att accelererande markvärden tillåts stå i direkt relation till den accelererande höjningen av tomträttsavgälderna. Farten kan därmed, till skillnad från i Stockholms Kommun, öka markant på den stegvisa vägen mot en konfiskering av privat egendom vad gäller såväl boendet i småhus som flerbostadshus. Den förödande påverkan på privatekonomin i övrigt inte att förglömma års taxering innebär en chockhöjning av taxeringsvärdena. Vi ser oroande exempel på att avgälderna skulle höjts med 220 % istället 80 % om föreningarna tecknat 10-årigt avtal 2019 i stället för Extrapolerar man denna utveckling talar vi lågt räknat om 500 % plus höjning av tomträttsavgälden om 10 år ( 3 4 taxeringar). På mötet med utredningen verkade man både oinformerade om och tyvärr totalt ointresserade av de chockhöjningar av taxeringsvärdet som vi redovisade i siffror under mötet. Stockholm Kommun däremot har, till skillnad från Malmö Kommun, insett vad som håller på att hända och har därför till skydd för sina medborgare frivilligt infört dämpningsregler i förutsägbara tabeller. (Se mer om Stockholm Kommun nedan). Vid ett utredningsresultat och efterföljande beslut som innebär marginella eller inga förändringar kommer vårt fokus att riktas mot de BRF-föreningar som tecknar avtal 2019 och som ligger inom samma värdeområden som föreningar som tecknat avtal Dvs vi kan göra direkta jämförelser! Kommer Malmö Kommun att chockhöja dessa föreningars avgälder präglat av 2019 års taxeringsvärden? Eller kommer Malmö Kommun att mycket kraftigt reducera de försiktigt satta markvärdena? Oavsett kommer vi ha full kontroll hur Malmö Kommun agerar. Ett agerande som vi också kommer ta som intäkt (positivt eller negativt) för hur Malmö Kommun kommer hantera tomträttsproblematiken framåt. Andra punkten Se över möjligheterna för och konsekvenserna av ett likartat sätt att bestämma friköpspris för småhus respektive flerbostadshus Enligt HSB Malmö har företrädare för Malmö Kommun hävdat att det är rättvist att BRF köper ut till ett marknadsvärde, till skillnad från småhus som köper ut till 65 % av taxeringsvärdet. Argumentet skulle enligt HSB vara att Malmö Kommun anser att vi som bor i BRF är fler som kan dela på utköpsbeloppet. Ett argument, som om det stämmer, är minst sagt skrämmande eftersom det i så fall visar att Malmö Kommun fattar beslut baserat på ett oinsatt tyckande som kan få förödande ekonomiska konsekvenser för oss som bor på tomträtt. På mötet med utredningen invände man mot våra beräkningar som visade på konsekvensen av det skrämmande påståendet att vi är fler att dela på utköpsbeloppet inom en BRF jämfört med en småhusägare. Vi visade att en BRF boende fick betala avsevärt mer per KVM som denne kan utnyttja jämfört med en Småhusägare. Dessutom, till skillnad från en småhusägare, är tomten inte enskild utan flera trängs om samma utemöbler etc. Utredningen gjorde klart med eftertryck att deras uppdrag var att värdera BRF-tomterna till marknadspris och därmed helt enkelt tjäna pengar åt kommunen. Utredningen har helt uppenbart inte tagit till sig att det i utredningsdirektivet står Se över möjligheterna för och

4 4 konsekvenserna av ett likartat sätt att bestämma friköpspris för småhus respektive flerbostadshus. Vår självklara slutsats baserat på ovanstående resonemang är att antingen blir utredningens resultat att det inte går att komma fram till ett likartat sätt att bestämma utköpspris eller så har Malmö Kommun för avsikt att radikalt försämra småhusägares villkor för friköp. Malmö Kommuns argumentation, som framfördes på vårt möte , stämmer, dvs att BRFtomter till skillnad från Småhus, har få eller inga köp och därmed är det svårt att räkna fram ett realistiskt marknadsvärde baserat på köp. Däremot ifrågasätter vi med kraft Malmö Kommuns slutsatser och agerande, där Malmö Kommun de facto, till skillnad från Stockholm Kommun, tycks ifrågasätta skatteverkets process för att ta fram taxeringsvärden och utifrån detta taxeringsvärde, ett marknadsvärde. Dvs där Malmö Kommun uppenbarligen byggt upp en organisation som parallellt med Skatteverket tar fram Malmö Kommuns variant på marknadsvärde (friköp) respektive det så kallade försiktigt satta marknadsvärdet (bas för beräkning av tomträttsavgäld). Vi hävdar att Malmö Kommun därmed åsidosatt rättssäkerheten där vi BRF-boende har inga som helst möjligheter att inom ramen för ett civilrättsligt avtal ta fram data som motbevisar Malmö Kommuns värdering av tomten. Vår misstanke är tyvärr att skälet till Malmö Kommuns egen process är att Malmö Kommun vill skapa sig friheten att maximera tomträttsavgälden alternativt maximera friköpspriset där vi BRF-boende gjorts rättsligt helt maktlösa att ifrågasätta det Malmö Kommun kräver. Rättegången emot en BRF i Malmö är, enligt undertecknade, otvivelaktigt ett exempel på hur Malmö Kommun använder de frihetsgrader som ett Försiktigt satt marknadsvärde och t.ex. ger den möjliga konsekvensen att kunna fritt dribbla med siffror för att driva igenom sin i förväg budgeterade tomträttsavgäld. Dessutom noterade vi på vårt möte med Malmö Kommun och på vårt möte med utredningen att Malmö Kommun ifrågasatte skatteverkets mer eller mindre dramatiskt värdemässiga skillnader beroende på vilken sida om en gata fastigheten befinner sig i Malmö. Malmö Kommun hävdade att detta var unikt för Malmö. (Något som kan få ekonomiskt dramatiska effekter även vid en eventuellt återinförd fastighetsskatt.) Ett likartat sätt att bestämma friköpspris för småhus respektive flerbostadshus kan rimligen bara innebära att Malmö Kommun ger flerbostadshus rätt att friköpa till ett lägre belopp än 65% av taxeringsvärdet. Likartat betyder givetvis att de allmängiltiga parametrar som påverkar kvaliteten i boendet beaktas. Innebärande, som tidigare påpekats ovan, att de som bor i flerbostadshus t.ex. inte har enskildhet som en småhusägare har, vad gäller utnyttjande av tomten och därmed tvingas slåss om samma utebord/grill, teckna tid till tvättstugan (dvs kan inte tvätta ad hoc ) etc. Tredje punkten Utreda möjligheterna till avbetalning / delbetalning vid friköp av tomter Det är en nödlösning som Brf- gruppen föreslagit eftersom Malmö Kommun formligen satt oss i en rävsax mellan en dramatisk ökad tomträttsavgäld och en ekonomisk omöjlighet att friköpa. När Malmö Kommun utformar detta alternativ måste man beakta att positiva effekter för de BRF-boende av en amortering måste vara märkbara relativt omgående. Visserligen är en BRFförening en långsiktig konstruktion, men boendet/det enskilda ägandet är oftast kortsiktigt. Vi utgår därför från att Malmö Kommun inte kommer med ett förslag som baseras på samma feltänkande som Malmö Kommun har (haft?) avseende ett friköp av tomten, där Malmö Kommun uppenbarligen inte förstått att det kan ta årtionden innan ett utköp börjar resultera i ett positivt kassaflöde för BRF-föreningen.

5 5 För att exemplifiera ovanstående ber vi ansvariga på Malmö Kommun ta fram ett Excelark och räkna på utköp baserat på ert så kallade marknadspris. Malmö Kommun borde direkt konstatera det totalt orealistiska i att kunna hantera en räntekostnad som i många fall riskerar blir så mycket högre än tomträttsavgälden att BRF-föreningar måste, med nuvarande regelverk, bita i det sura äpplet och skriva på ett nytt tomträttsavtal. Finns exempel på att tomträttsavgäldskostnaden, trots att den stiger extremt kraftigt, först kommer ifatt räntekostnaden efter 10/20 år. Eftersom BRF-föreningen i räntekostnadssituationen tappat pengar under 10/20 år jämfört med tomträttsavgiftalternativet så krävs det ytterligare 10/20 år för att få tillbaks dessa pengar. Dvs utköp innebär de facto att det riskerar bli lönsamt först efter 20/40 år. Vi utgår därför ifrån att Malmö Kommun öppnar upp för oss som nu sitter i tomträttsskuldfällan genom att skapa en möjlighet till en långsiktig amortering som de facto gör det ekonomiskt möjligt/försvarbart för oss att börja att amortera även sett utifrån den enskilde boendes korta perspektiv. Fjärde punkten Utreda möjligheterna att friköpa del av tomträttsfastighet i de fall annan del av tomträttsfastigheten skulle kunna bli föremål för ett kommunalt förtätningsprojekt. Visst är det förtjänstfullt att Malmö Kommun ger de flerbostadshus som har överflödig tomtyta möjligheten att sälja av till Malmö Kommun. MEN det är ingen lösning för alla oss som inte har någon tomtdel att sälja av. Vi utgår från utredningen angriper grundproblemen och att inte utredningen mynnar ut i att Malmö Kommun slår sig för bröstet som ett resultat att Malmö Kommun bara hjälper de som har en tomtdel att sälja av. Ett sådant utfall skulle vara ett slag i ansiktet på alla oss andra som sitter i tomträttsskuldfällan En annan och motsatt aspekt på Malmö Kommuns utredningsdirektiv är att Malmö Kommun erkänner att det finns ett värde i tomten, dvs inte bara baserat på BOA/BTA. Ett erkännande som är i högsta grad rimligt och som i logikens namn bör ge konsekvenser avseende utköpspris per KVM. Refererar till skrivningen ovan där vi för utredningen visade att en BRF-boende tvingas betala betydligt mer per KVM denne kan utnyttja jämfört en småhusägare. Vi har även konstaterat att Malmö Kommun, kopplat till den pågående byggnationen i Malmö, köpt loss en mindre remsa tomt från en BRF-förening. Dvs tomten i sin helhet har ett värde för Malmö Kommun. Med andra ord jämför äpplen med äpplen när ni på Malmö Kommun värderar utköpspris per KVM utrymme för en BRF-boende med en småhusägare! BRF-föreningar med ett tilläggsavtal som ger dem rätten att eventuellt utnyttja resultatet av tomträttsutredningen. Vad är detta avtal värt? Om Malmö Kommun applicerar resultatet av utredningen baserat på de taxeringsvärden som gällde när de aktuella BRF tecknade sina avtal 2018 borde detta kunna resultera i en lägre tomträttsavgäld. Detta eftersom avgäld på småhus beräknas som 3 % x 65% av taxeringsvärdet. Om däremot Malmö Kommuns avsikt är att försämra villkoren för småhus och/eller applicera resultatet av utredningen på de chockhöjda taxeringsvärden 2019 är löftet om tilläggsavtal på HSB Hearingen helt ekonomiskt ofarligt för Malmö Kommun. Baserat bl.a. hur Malmö Kommun utnyttjade otydligheten ett försiktigt satt marknadsvärde till att räkna om för att få rätt i rättegången emot en BRF i Malmö kan vi tyvärr inte komma från tanken att de aktuella föreningarna, som fått tilläggsavtal, kan ha blivit förda bakom ljuset.

6 6 Malmö versus Stockholm Malmö Kommuns uttalande att man tog ut en högre tomträttsavgäld än Stockholm Kommun stämmer! Att vi tänkt och räknat rätt avseende Stockholm har vi fått bekräftat baserat på ett initierat samtal med Stockholms Kommun. Malmö Kommun låg (innan domstolens beslöt sänka till 3 % avgäldsränta) relativt sett procentuellt avsevärt högre i uttag än Stockholm Kommun vid en jämförelse relaterat taxeringsvärdet. Detta verifieras också indirekt av HSB som informerat oss om att företrädare för Malmö Kommun ansåg det berättigat att ta ut en relativt högre tomträttsavgäld eftersom markvärdena i Stockholm är så höga jämfört med Malmö. Malmö Kommun tycks inte vilja förstå att en relativt sett högre avgäld i Malmö driver de boende på tomträtt i Malmö snabbare in i en konfiskeringssituation. Om Malmö Kommun inte tar de chockhöjda taxeringsvärdena 2019 på allvar, dvs bibehåller nuvarande beräkningsmetod i de tomträttsavtal som tecknas 2019, handlar det inte längre om ett relativt sett högt uttag jämfört med Stockholm utom om att Malmö Kommun kommer ta ut en tomträttsavgäld i paritet med relativt centrala delar i Stockholm. Detta trots en avgäldsränta på 3 %. Om så blir fallet har Malmö Kommun tomträttshandhavande totalt havererat och borde bli den tändande gnistan för regering och riksdag att snarast realisera SOU2012:71. Såväl regering som riksdag kan självklart inte acceptera att Sveriges tredje Kommun driver de boende på tomträtt (Flerbostadshus som Småhus) emot en allt snabbare stegvis konfiskering av privat egendom och därmed ekonomiska tragedier. Tag fram Excelarket! Utredningen verkade på vårt möte vara helt ovetande om/ointresserade av de förändringar/ begränsningar som införts i Stockholm och utredningen ifrågasatte varför vi jämförde med Stockholm Kommun. I samma andetag betonade emellertid också utredningen att man beaktade hur ett antal kommuner inkl. Stockholm hanterade tomträttsproblematiken. Detta något motsägelsefulla resonemang kan utifrån ett negativt perspektiv tolkas som att utredningen är väl insatt i vad Stockholm Kommun gjort, men att det som skett i Stockholm inte passar Malmö Kommuns agenda som i värsta fall kan vara att se oss som bor på tomträtt som en fri och expanderande skattekälla. Det är kombinationen av flera åtgärder i Stockholmsmodellen (Stockholm.se, Tomträttsavgälder) som kommer resultera i att boende i flerbostadshus bör få en tomträttshöjning över tiden som kostnadsmässigt, utslaget per år, ligger mer i paritet med den allmänna kostnadsutvecklingen/ inflationen. Detta till skillnad från Malmö Kommun som bygger sitt tomträttsgäldsuttag på den explosionsartade värdeökningen av tomter. I modellen som etablerades 2017 har Stockholm Kommun gått in med mycket låga ingångsvärden vilket gör att Stockholm initialt hamnade klart under Malmö (innan Malmö tvingades gå ned till 3 % avgäldsränta) om man ställer tomträttsgäld i relation till taxeringsvärdet. Denna initiala divergens mellan Stockholm och Malmö kommer på grund de kraftigt stigande taxeringsvärden, där Stockholm Kommuns lagt in kraftfulla dämpningsfaktorer, att framåt bli allt mer negativt dramatisk till nackdel för de som bor i flerbostadshus i Malmö. Den så kallade chockhöjningen i Stockholm var ett resultat av att man inte rört basen man utgått från sedan För att mildra kostnadsökningen för de boende införde Stockholm Kommun en 5-årig upptrappning till den nya utgångsnivån. I Malmö Kommuns fall mildrar man inte effekterna av chockhöjda avgälder för de boende på tomträtt utan låter dessa slå igenom från första dagen när ett nytt 10-årsavtal börjar gälla. Till skillnad från Malmö Kommun presenterar Stockholm Kommun vilka avgälder som kommer gälla för de som skall reglera sina avgälder 2017, 2018 etc., 10 år framåt (tioårsavtal) och 20 år framåt (20 årsavtal). Tabellerna redovisar vad som gäller inom respektive värdeområde. Dvs Stockholm Kommun håller inte på med att värdera varje enskild BRF som Malmö Kommun gör. Det enda Stockholm Kommun värderar individuellt är affärslokaler. Resultatet är att Stockholm Kommun, till skillnad från Malmö Kommun, ger de som bor på tomträtt en möjlighet till en långsiktig ekonomisk

7 7 planering samtidigt som Stockholm Kommun inte spenderar en massa resurser och därmed skattekronor på individuella värderingar. Malmö Kommun gör precis tvärt emot till skada för de boende på tomträtt. Trots att Stockholm Kommun tar ett socialt ansvar för både småhus som flerbostadshus hävdar vi att det kvarstår en olikabehandling till förmån för småhus avseende friköp (se skrivning om friköp ovan). Småhus får köpa ut till ett kraftigt reducerat taxeringsvärde medan flerbostadshus måste köpa ut till 100% av taxeringsvärdet. För att uppfylla utredningsdirektivet måste följaktligen Malmö Kommun inte bara acceptera Stockholmsmodellen att låta flerbostadshus köpa ut till taxeringsvärdet. Malmö Kommun måste gå längre och låta flerbostadshus köpa ut till ett kraftigt reducerat taxeringsvärde. Sammanfattning / slutsats Vår bild är tyvärr att Malmö Kommun är ett skrämmande exempel på hur en kommun utnyttjar en grupp värnlösa boende till att beskatta extra mycket och därmed riskera dessa boendes ekonomier. Detta för att finansiera kommunens verksamhet. Vi utgår från att Malmö Kommun redovisar resultatet av sin utredning i en form så att gemene man enkelt kan jämföra Malmö Kommun med Stockholm Kommun. Från vår sida kommer vi därefter publicera våra slutsatser baserat på vårt / material och beräkningar. Malmö Kommun har argumenterat att Malmös bostadsmarknad är så speciell att den inte kan jämföras med Stockholm. Förlåt, men vi tar det som en ytterligare ursäkt för att Malmö Kommun fritt skall kunna beskatta oss som bor på tomträtt. Vi ber Malmö Kommun att konkretisera vad skillnaderna består i! Eftersom vi tyvärr känner oss tvingade att nu utgå ifrån från att resultatet av Malmö Kommuns utredning kommer bli en tom påse vill vi föregripa detta genom att konfrontera några grundläggande frågeställningar som vi ifrågasätter rättssäkerheten i. Frågeställningar där vi skriftligen konfronterar dessa inte bara emot Malmö Kommun utan även emot, som vi ser det, juridiska motpater till Malmö Kommun. Det borde inte bara ligga i vårt intresse att praxis inom tomrättskomplexets prövas av Sveriges högsta prövande organ: 1. Skatteverket versus Malmö Kommun. Divergensen mellan skatteverkets och Malmö Kommuns värderingsprocess ser vi som rättsligt ytterst allvarligt. 2. Justitiedepartementet och eventuellt JO och Förvaltningsrätten versus Malmö Kommun a. Är det förenligt med lagstiftningen att Malmö Kommuns förvaltning uppenbarligen (se tidigare i denna skrivning) ser friköpet av en tomträtt som en kommersiell affär där det handlar om att maximera vinsten? Skall inte kommersiell verksamhet hanteras inom ramen för ett kommunalt bolag? b. Är det förenligt med Likabehandlingsprincipen att Malmö Kommun behandlar Småhusägare och bostadsrättsinnehavare ekonomiskt så diametralt olika? I fallet småhus får man köpa ut till 65 % av taxeringsvärdet där Malmö Kommun uppenbarligen beaktat, generellt sett, till kommuninvånares ekonomiska förutsättningar att kunna köpa ut. I fallet BRF och de boende kommuninvånarna i dessa handlar det uppenbarligen för Malmö Kommun att kommersiellt maximera vinsten utan tanke på de boendes ekonomiska förutsättningar. Ett eventuellt argument från Malmö Kommun att en BRF är en ekonomisk förening är inget hållbart argument. Ett BRF är ett kooperativt boende av kommuninvånare, ingen vinstdrivande verksamhet. c. Malmö Kommuns ursäktade sig att det fanns olika sätt att räkna (se ovan). I rättsfallet emot en BRF i Malmö visade, enligt undertecknade, Malmö Kommun på en stor flexibilitet i sina beräkningar för att få igenom sin vilja. Malmö Kommun har full

8 8 rätt att beräkna tomträttsavgälden till avgäldsräntan gånger marknadsvärdet för tomten (vad nu marknadsvärdet är se ovan). Frågan som måste prövas är om, den flexibilitet Malmö Kommun använder sig av, är förenlig med likabehandlingsprincipen. Många sätt att räkna måste rimligen bli ett sätt att räkna rättssäkrare, offentligt och transparent redovisat se Stockholm Kommun. d. Tekniska nämndens beslut avseende ny tomträttsavgäld meddelas BRF-föreningarna några månader innan det civilrättsliga avtalet enligt lag skall vara signerat. Denna korta tidsfrist plus att Malmö Kommun bara informerar om ett beslutat belopp snedvrider balansen som måste gälla mellan två parter som tecknar ett civilrättsligt avtal. Kravet måste vara att tekniska nämnden tidigt på våren meddelar det beslutade beloppet kompletterat med detaljerade underlag som visar hur Malmö Kommun kommit fram till beloppet. I underlaget bör även ingå motsvarande för andra BRF som tecknar avtal samma år. Detta för att skapa transparens och ge BRFföreningarna möjlighet att samarbeta i en förhandling emot Malmö Kommun. e. Tomträttsavtalet är ett civilrättsligt avtal där Malmö Kommun sitter med all makt. Malmö Kommun äger tomten som byggnaden står på och som BRF-föreningen inte kan hota med att flytta ifrån som påtryckning i en förhandling. BRF-föreningen har att välja på att skriva på eller bli stämd av Malmö Kommun. Malmö Kommun processar på skattebetalarnas pengar (även deras skattepengar som man stämmer) medan de som blir stämda riskerar sina privata pengar (utgår från att eventuellt rättsskyddsförsäkring inte räcker till för att ta hela kostnadsmassan). Dessutom vet vi från rättsfallet emot en BRF i Malmö att käranden har rätt att ändra sin talan efter det stämningen skett. Detta för att skaffa sig ett bättre juridiskt utgångsläge. Dessutom tycks Malmö Kommun genom sin starka position ha kontroll på den juridiska kompetens som är insatta i tomträttsproblematiken. Slutsatsen från nämnda rättsfall är att möjligheten att vinna en rättegång emot Malmö Kommun i praktiken är noll. Dvs det är inte fråga om ett civilrättsligt avtal eftersom Malmö Kommun diktatoriskt kan diktera villkoren. Se punkterna 1 respektive 2 a e. De uttalade och publicerade avsikterna med den av tekniska nämnden tillsatta utredningen att angripa tomträttsproblematiken i sin helhet kan naturligtvis vi i Brf- gruppen inte bortse ifrån då de var ett resultat av bl.a. vårt långvariga arbete att belysa problematiken. En problembild som i stora stycken, enligt vår uppfattning, även delades av Malmö Kommun Utredningsdirektivet måste därför omedelbart kompletteras till att omfatta kommunens praxis inom hela tomträttsområdet och därvid ta avstamp från det goda exemplet som Stockholm utgör. Utredningen betonade på vårt möte att tomträttsproblematiken är juridiskt mycket komplex. Att utredningen betonade detta är ett hälsotecken samtidigt som utredningen därmed indirekt erkände det rättslöshet vi som bor på tomträtt sitter i. Hur skall en enskild förening överhuvud tagit kunna agera som en jämbördig part i en civilrättslig förhandling och kunna matcha tjänstemännens kunskaper som ju jobbar med detta på betald heltid? SLUTLIGEN Tiden är inne där Malmö Kommun, i stället för att motarbeta SOU2012:71 (se tekniska nämndens remissvar), tänker om och ställer sig i spetsen för att SOU2012:71 skall realiseras. Malmö Brf-gruppen / Bert-Olov Bergstrand & Roland Wennick Brf-gruppen stöds av 70 bostadsrättsföreningar i Malmö.