PM Översvämningsutredning Utformning av översvämningsskydd för Kvarteret Nithammaren 8, Munktellstaden, Eskilstuna kommun

Transkript

1 PM Översvämningsutredning Utformning av översvämningsskydd för Kvarteret Nithammaren 8, Munktellstaden, Eskilstuna kommun

2 Medverkande Detta PM är framtaget av Norconsult AB genom Petra Halvarsson, Erik Wikström, Susanne Göransson. Granskad av Kerstin Holmberg. Där inget annat anges är bilder och illustrationer från Norconsult. Uppdraget är utfört för Eskilstuna kommun under 2014, kontaktperson har varit planarkitekt Josefina Söderberg. 2

3 1. nledning och förutsättningar Detaljplanens lokalisering och syfte Översvämningsutredningens syfte Attraktivt å-stråk/gestaltningsprogram Syftet med denna utredning är att belysa hur planområdet kan påverkas av översvämningar samt att föreslå åtgärder för att kunna möjliggöra byggande. Denna utredning har upprättats på uppdrag av Eskilstuna kommun inför arbetet med detaljplanering av Nithammaren 8. Utredningen inkluderar en förfinad analys av den modellering som MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) tidigare låtit utföra avseende modellering av vattenflöden i Eskilstunaån. Norconsult har använt denna befintliga modellering för att bedöma hur en översvämning kan komma att påverka det berörda detaljplaneområdet. Stort fokus har lagts på att belysa hur genomtänkt design kan lösa den risk som vattnet innebär vid byggnation i vattennära lägen. Nithammaren 8 m.fl. ligger vid Västra storgatan ca 1 km NV om centrala Planförslagens utformning syftar till att Eskilstunaån även i fortsättningen ska Eskilstuna, på Eskilstunaåns norra strand, se figur 1. Fastigheten ligger vara ett attraktivt å-stråk att färdas längs. i ett område som kallas Munktellstaden, där industriell verksamhet framförallt mekaniska industrier bedrivits mellan år 1840 och AQ Arkitekter tog 2013 fram förslag för gestaltning av Munktellstaden, etapp ndustriverksamheter finns fortfarande kvar i närområdet, men en 6. Gestaltningsförslagen tar upp volymstudier i sektioner, typritningar samt stadsomvandling pågår där industrierna ersätts med både bostäder och inspirationsbilder över material m.m. Förslagen i denna utredning följer lättare kommersiell verksamhet, exempelvis kontor (Eskilstuna intentionerna i gestaltningsförslagen. Kommunfastigheter AB, 2014). anslutning till Nithammaren 8 pågår KVARTEREN, ca 400 bostäder, 1 förskola, samt lokaler LAMELLER, ca 400 bostäder, 1 förskola, samt lokaler planarbete (Nötknäpparen 27) vilket bl.a. omfattar en arena. Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnation av flerbostadshus, lokaler samt en förskola. Halvt nedgrävt garage n- och utfart för garage Redovisade förslag till utformning av eventuella översvämningsskydd ska ses som principlösningar. Detaljprojektering krävs för att fastställa slutgiltig utformning. Förslagen har inte stämts av mot förekomst av eventuella befintli- Detaljplanen omfattar ett ca 3,8 ha stort område. Området utgörs idag av industrifastigheter och närmast ån finns ett grönstråk med träd och buskar. Genom området går Västra Storgatan. Planområdet består till största del av ga ledningar i mark. Utförd flödesmodellering MSB har år 2013 låtit utföra en flödesmodellering som innefattar Eskilstunaån. Modelleringen har utförts av DH Sverige AB. denna modellering presenteras utfall av 50-års, 100-års, 200-årsflöde samt beräknat högsta flöde (s.k. BHF-flöde). med bostadsgård ovanpå n- och utfart för garage Norconsult har härefter tagit fram en sektion som ytterligare illustrerar översvämningens utbredning. Denna har använts som arbetsmaterial vid framtagande av utformning av översvämningsskydd. Vidare har översvämningsnivåer vid 100-årsflödet respektive BHF-flödet jämförts med planområdets bebyggelseförslag. n- och utfart för garage hårdgjorda ytor (asfalterade ytor och tak). Befintliga byggnader i området är gamla industrifastigheter och dessa planeras rivas. Höjderna inom området varierar mellan ca +8 m till +10,6 m (höjdsystem RH2000) och terrängen sluttar lätt ner mot Eskilstunaån. Eskilstuna kommun har tagit fram två alternativa planförslag för nybyggnation, här kallade Alternativ 1 lameller och Alternativ 2 kvarter, se figur 2a och 2b. V Figur 2a. Alternativ 1 lameller. KVARTEREN, ca 400 bostäder, 1 förskola, samt lokaler LAMELLER, ca 400 bostäder n- och utfart för garage BHF-flöde har använts i denna rapport för att beskriva en utbredning av en eventuell översvämning, samt använts som utgångspunkt vid framtagande av förslag till skyddsåtgärder mot översvämning. BHF är beräknat utifrån dagens klimat (ej klimatanpassad) men motsvarar ett i storleksordningen cirka års-flöde. V n- och utfart för garage Vad gäller grundvattenytans nivå i den vattenförande bottenjorden inom planområdet så bedöms denna motsvara Eskilstunaåns vattennivå. Portrycket i den vattenförande bottenjorden motsvarar en grundvattenyta belägen i höjd med Eskilstunaåns vattenyta (WSP, 2008). Figur 1. Planområdet, markerat med gult, samt planområde för Nötknäpparen 27 markerat i grönt norr om Eskilstuna C ( Google). PM översvämningsutredning Eskilstuna kommun Figur 2b. Alternativ 2 kvarter. 3

4 ler för garage 2.Vattennivåer MSB:s flödesmodellering visar att vattennivån vid Nithammaren vid beräknat högsta flöde (BHF) är +8,7 (RH2000). Den modellerade vattennivån för ett 100-årsflöde uppgår till +8,56. Den högsta (HHW) respektive lägsta (LLW) uppmätta vattenytan i höjd med planområdet angivet i höjdsystemet Eskilstuna lokala anges till: - LLW -1,16 vilket innebär +7,2 i RH HHW vilket innebär +8,36 i RH2000 eftersom skillnaden mellan höjdsystemen är 8,36 m. Normalvattenståndet, dvs en nivå som ofta inträffar, ligger vid normal dammdrift på +7,83 i RH2000 (Grontmij, 2014). Modellerad vattennivå vid BHF-flöde uppgår alltså till +8,7 m (MSB, 2013). beräkningen som resulterat i denna nivå förutsattes dock att inget dammbrott inträffar och att inga träd eller annat LAMELLER,ca bråte medföljer vattenströmmen 400 bostäder, och 1 förändrar förskola, flödesbilden. samt lokaler V Halvt nedgrävt garage med bostadsgård ovanpå n- och utfart för garage Resultatet av utbredningen av förhöjt vattenstånd vid 100-årsflöde respektive BHF-flöde redovisas i figur 3a och 3b. Denna utbredning baseras på befintliga marknivåer. Vattennivåer från 100-årsflöde och BHF-flöde redovisas i sektion i figur 10 och 14 samt bilaga 1 och 2. 3.Geoteknik och skredrisk Geotekniska förutsättningar Områdets jordlager i området utgörs av fyllning företrädelsevis sand, grus och sten samt underliggande torrskorpelera (WSP, 2008 samt Grontmilj, 2014). Fyllningens mäktighet är störst (2-3 m) i anslutning till ån och minskar successivt mot norr till m. Under fyllningen följer tunna skikt av torv och gyttja på naturligt lagrad lera på mellan 6-12 m djup vilande på en fast friktionsjord sannolikt morän. geotekniskt PM (Grontmij, 2014) har också fast botten registrerats på två punkter (på 3 m respektive 4,5 m djup) i en sektion norr om befintlig byggnad. KVARTEREN, ca 400 bostäder, 1 förskola, samt lokaler Eskilstunaån har inga vattenförande lager längre ned i marken än de översta n- och utfart för garage n- och utfart för garage metrarna som består av fyllning. Detta innebär att om en vertikal avskärning görs genom fyllningen, exempelvis med en spont eller ett tätmembran, så skyddas planområdet från översvämning. (Alpkvist, 2014) Förstärkningsmetoder mot skred Kravet på erforderlig säkerhet mot skred är i dagsläget uppfyllt för området, men det är små marginaler och området närmast ån är känsligt för uppfyllnad eller annat som ökar belastningen (Grontmij, 2014). Det är inte lämpligt med cellplast som lastreducerande lager i översvämningsdrabbade områden då cellplast flyter upp vid översvämning. Jordblandad leca är ett bättre alternativ om lättfyllning ska användas (Alpkvist, 2014). Vid dålig stabilitet används främst två typer av förstärkningsmetoder: avschaktning eller kalkcementpelare. Båda kan kombineras med lättfyllning för ytterligare viktreducering. Avschaktning minskar jordens tyngd och LAMELLER,ca 400 bostäder, 1 förskola, samt lokaler förhindrar på så sätt skred. Kalkcementpelare (KC-pelare) är en förstärkning som går ut på att pelare av cementblandning vispas ned i jorden. Väl där reagerar cementen med omkringliggande vatten och jord så att jorden stabiliseras. KC-pelare är relativt dyrt och används som stabilisering då Halvt nedgrävt garage med bostadsgård ovanpå marknivåer måste vara oförändrade eller där utrymmet för avschaktning är för litet. KC-pelare är ej nödvändigt inom aktuellt planområde utan det räcker med avschaktning eller metallspont som V förankras bakåt med stag (Alpkvist, 2014). Erosionsskydd Eftersom ån är dämd så föreligger inte sannolikhet för erosion förutom vid dammbrott. Om erosionsskydd ändå läggs i förebyggande syfte kan det bestå n- och utfart av såväl stenkross (makadam), runda stenar, vegetation (rötterna för garage binder jorden) eller av strandmattor klädda med växter. Strandmattor från VegTech, se figur 4. är ett bra exempel på erosionsskydd som kombinerar funktion med form. De består av kokos, juteväv eller halm som planteras med tåliga vatten- och strandväxter såsom exempelvis kabbeleka, ryltåg, hundstarr och förgätmigej. högsta flöde) BHF (Beräknat högsta flöde) 100-årsflöde BHF (Beräknat högsta flöde) 100-årsflöde BHF (Beräknat högsta flöde) 100-årsflöde Figur 3a. Alternativ 1 lamller. llustration över hur 100-årsflöde samt beräknat högsta flöde (BHF) breder ut sig utifrån befintliga marknivåer. Figur 3b. Alternativ 2 kvarter. llustration över hur 100-årsflöde samt beräknat högsta flöde (BHF) breder ut sig utifrån befintliga marknivåer. Figur 4. Bild på strandmatta ( 4

5 4. Dagvattenhantering dagvattenutredningen (Norconsult, 2014) anges i slutsatserna att utbyggnad av planförslagen oavsett alternativ beräknas ge upphov till lika stora flöden. Utbyggnaden ger dock en minskad avrinning jämfört med idag då fastigheten till stor del är hårdgjord och upprättad för industriändamål. Vidare anges att dagvattnet föreslås avledas till fördröjningsmagasin. Fördröjningsmagasinen kan om så önskas kompletteras med gröna tak och rain gardens för att minska flödet. Dagvattnet bedöms innehålla låga föroreningshalter och kan avledas till Eskilstunaån utan föregående rening. Dagvatten från lokalgatorna däremot som runnit över trafikytor föreslås där så är möjligt renas och fördröjas i öppna diken eller i så kallade gröna öar. Se figur 5. Enligt geotekniskt PM (Grontmilj 2014) är LOD (Lokalt omhändertagande via infiltration i jordlagren) olämpligt i området då det vatten som infiltrerar först passerar relativt snabbt genom de översta delarna av fyllningen på grund av det grova fyllnadsmaterialet därefter kan vattnet inte infiltrera vidare ner i lerlagret utan det rinner längs överkanten av leran och ned i ån. och med att området kan skyddas från översvämning med en tätande spont genom den översta delen av jordprofilen så måste områdets regnvatten samlas i utsläppspunkter ut till ån. Dagvattnet kan ledas ut i ån med antingen ledning/backventil eller pumpas ut. Det första alternativet är att föredra då det är mycket billigare både avseende material och skötsel. 5.Förorenad mark PM markmiljö (Norconsult, 2014) beskriver att området bör saneras till KM (känslig markanvändning) så att ex. odling och förskoleverksamhet utomhus ska kunna genomföras utan risker. Detta görs först genom provtagning och indelning av området i olika föroreningsklassningar. Därefter saneras markföroreningarna i fyllningen antingen genom att fyllningen grävs bort, saneras och återfylls eller att ny jord läggs dit då gamla massor grävts bort. 6.Resultat Den av MSB utförda modelleringen visar att detaljplaneområdet kommer att påverkas av översvämningar, men att utbredningen främst kommer att omfatta strandzonen närmast ån. De redovisade bebyggelseförslagen enligt figur 2 kommer inte att påverkas av översvämningsnivåer från såväl 100-årsflöde som BHF-flöde. Förhöjda vattennivåer i Eskilstunaån bedöms påverka grundvattennivån i detaljplaneområdet. Detta kan leda till urlakning av markföroreningar om inte marken saneras eller föroreningarna vallas in (med spont eller liknande). Översvämningsskydd kan anläggas för att ytterligare skydda detaljplaneområdet från oförutsedda vattennivåer orsakade av dammbrott. Uppgifter om konsekvenser vid dammbrott saknas, varför detta inte inkluderats i utredningen. Översvämningsskydd för nivå +9,1 (dvs BHF-flöde med ytterligare 0,4 m säkerhetsmarginal) redovisats i kapitel 7. Se vidare avsnitt Rekommendationer om bebyggelsenivå. Figur 5. Grönyta. PM översvämningsutredning Eskilstuna kommun

6 7.Förslag på översvämningsskydd Det finns en mängd olika typer av fysiska översvämningsskydd: jordvallar av olika längd och bredd, spont i metall eller plast som kan kläs med andra material, platsbyggda murar, prefabricerade murar av betong, naturstensmurar, kajer med mera. Vilket utseende och skyddslösning som väljs beror till stor del av vilka geotekniska förutsättningar som finns. Eskilstuna kommun har tagit fram två alternativa förslag till nybyggnation; Alternativ 1 lameller med en mjuk grön slänt mot Eskilstunaån, Alternativ 2 kvarter med en hård kaj mot ån. Nedan redovisas hur de olika förslagen kan utformas med översvämningsskydd. 7.1 Förslag 1, mjuk grön slänt Förslaget innebär att den nedre delen av strandpromenaden tillåts översvämmas men att den övre delen skyddas med ett tätskikt. En gång- och cykelväg är föreslagen utmed den nedre terrassen. Den nedsänkta nivån blir ca 6 m bred fram till strandzonen. Se figur En fördel med förslaget med en mjuk grön slänt är att en avschaktning av massor bör utföras för att uppnå önskat utseende med terrassindelningen vilket är positivt för stabiliteten och minskar risken för skred. vidare projektering bör utredas om huruvida restriktioner måste upprättas avseende hur tunga fordon (exempelvis skötselfordon) som kan belasta cykelvägen och den nedre delen av terrassen. Gestaltning och geoteknik går här hand i hand. Skydd från översvämning i detta förslag skapas genom att jordlagret/ fyllningen ovan leran skärs av genom antingen en tätskärm eller genom ett geomembran. Skärmen/membranet måste som minst passera genom torrskorpan och ca 1 m ned i lerlagret. Plastspont är en variant på tätskärm. Det finns också en annan variant av tätskärm som är som en blandning mellan membran och spont. Totalkostnaden för geomembran är ca åtta gånger billigare än tätskärm/ plastspont men membranet har en något sämre funktion att skydda mot vattentryck och också kortare livslängd än en tätskärm. Leverantören Bat Cofra AB avråder från att använda geomembran vertikalt utan förordar då tätskärm. Ett geomembran är mycket enklare att forma än en tätskärm. Det behövs inga specialmaskiner för att bygga tätskiktet av geomembran det är dock viktigt att rätt typ av jord anläggs runt om den så att inte massorna skredar iväg. utsatta lägen kan erosionsskydd behövas. en fortsatt projektering måste en utvärdering om bästa lösning vad gäller vertikal tätning göras i tätt samarbete med geotekniker. Figur 8. Tätskärm som dölja av mur av corténstål, Kungsbacka, Strandgatan. Som sektionen visar så blir det en knapp halvmeter jordvolym ovan det normala vattenståndet på den nedre terrassen vilket försvårar möjligheterna att plantera träd på den nedre delen. Den knappa jordvolymen ovan vattennivån innebär att det finns risk att trädens rötter inte får tillräckligt med syre. Ett alternativ kan vara att tätskärmen flyttas närmare åkanten och att träd planteras på den övre terrassen. Ett annat alternativ är att välja trädarter som tål översvämning bättre än andra, en lista över dessa arter finns under senare kapitel. Tätskärmar kan pressas ned i marken utan grävning medan geomembran förutsätter att marken grävs upp varpå membranet läggs/förankras runt något, exempelvis jord eller mur. Figur 6. Geomembran som förankras/döljs av mur. 6 Figur 7. Exempel på vattentåliga växter. Figur 9. Tätskärm som dölja av mur av corténstål, Kungsbacka, Strandgatan.

7 Figur 10. Principsektion A-A (se Bilaga 1), Alternativ 1 lameller, mjuk grön slänt. Ej skalenlig. Figur 11. Sektion från Gestaltningsprogram för Munktellstaden, etapp 6, AQ Arkitekter,2013. Ej skalenlig PM översvämningsutredning Eskilstuna kommun

8 7.2 Förslag 2, hård kaj Även en hård kaj går bra att anlägga men detta kräver att en metallspont används som översvämningsskydd på grund av flera anledningar. Se figur Metallsponten är mycket hållbar och kan säkra den last som en kajkonstruktion innebär, den står emot vattentryck och vattenfyllda jordmassor och utgör den avskärande barriär som måste till för att skydda planområdet mot översvämning. En metallspont klarar också att marknivån kan variera på de olika sidorna av sponten. En plastspont klarar inte trycket från kajkonstruktionen och är därför inte ett alternativ. Nackdelen med en metallspont är att den är dyr per löpmeter, främst på grund av anläggningskostnaden och att den kräver tunga specialmaskiner i byggskedet. De geotekniska förutsättningarna norr om befintlig lagerbyggnad är något bättre. detta område är det möjligt att ha en stödmur med geomembran (vilket är billigare) istället för metallspont. Platsbyggda murar/stödmurar kan ha geomembranet inuti eller längs med muren så membranet inte syns. Figur 14. Principsektion B-B ( Se Bilaga 2), Alternativ 2 kvarter, hård kaj, ej skalenlig. Referensexempel Norconsult har utfört flera uppdrag som omfattar översvämningsåtgärder. Nora Strand För Danderyds kommun byggdes 2010 högvattenskydd för befintliga bostäder i Nora strand, se figur 17 och 18. Figur 12. Metallspont. Figur 15. Vattenkontakt. Nora Strand är ett strandnära, översvämningsbenäget villaområde vid Edsviken i Danderyds kommun. Enligt beräkningar kommer havsnivåerna att stiga de närmsta åren. Kommunen har därför beslutat bygga ett högvattenskydd. samband med detta anordnas en tillgänglighetsanpassad strandpromenad. Sittplatser, parkeringsytor och en närliggande park ska också rustas upp. Jordmånen i viken utgörs av sättningsbenägen gyttja och lera. Då det har ställts som krav att befintlig mark och vägar inte ska höjas genom uppfyllnader har en genomgående, upphöjd, spont valts som högvattenskydd. För att minimera miljöpåverkan och göra anordningen underhållsfri valdes en spont av plast. Där marken tillåter har en dämmande vall med tätskärm inuti valts som teknisk lösning. För att torrlägga den mest sanka delen av den tidvis vattensjuka park, som finns i området, anlades också en dagvattendamm. Vid normala flöden kan denna rena dagvattnet biologiskt. Vid höga flöden erbjuder den en buffrande och fördröjande effekt. Figur 13. Metallspont. Figur 16. Kungsbacka Strandgatan. 8

9 För att bli effektiv har dammen både ett grunt vattendjup, där planterade växter renar vattnet, och ett par djuphålor, där sedi-mentering av partiklar kan ske. Växterna i dammen är inhemska och har valts för sin förmåga att rena vattnet från närsalter. De ger också ett estetiskt uttryck och främjar den biologiska mångfalden. Via en pumpstation trycks vattnet från dammen vidare ut i Edsviken. Detta behövs då skillnaden mellan marknivån på land och vattennivån i sjön är så liten. Sponten och vallen hindrar också dagvattnet från att av rinna ut av egen kraft. Kungsbacka, Strandgatan För Kungsbacka kommun byggdes 2014 högvattenskydd för befintliga bostäder längs Strandgatan: Det nya klimatet med mer extrema väder bidrar till att fler kommuner måste planera för ökade vattennivåer. befintliga områden blir Högvattenskydd ett sätt att skydda sig. Med grund i ett gestaltningsförslag samt kostnadsbedömning har Norconsults kompetenser inom både landskapsarkitektur, geoteknik, VA, naturmiljö/mkb, konstruktion, fastighetsrätt samt förorenad mark deltagit med målet att projektera ett säkert högvattenskydd som med sin gestaltning bidrar till att Kungsbacka får en ny paradpark längs med ån. På grund av klimatsvängningar och ökade regnmängder svämmade Kungsbackaån över kraftigt Ån rinner rakt igenom Kungsbacka stadskärna, där lågt liggande fastigheter skadades för miljonbelopp. Norconsult har utrett hur fastigheter och ledningar längs Kungsbackaån kan säkras från översvämning med högvattenskydd, samtidigt som ett estetiskt tilltalande å-stråk kan skapas. Sträckan är dessutom skredkänslig samt innehöll markföroreningar. Förslaget har kontinuerligt kostnadsberäknats och ansökan om statliga bidrag har också gjorts. Omfattningen, komplexiteten och den höga gestaltningsnivån gör att det är ett unikt projekt och ett av de första som projekteras i Sverige. Figur 20. Kungsbacka, Strandgatan. Figur 17. Dagvattendamm, Nora strand, Danderyd. Figur 18. Plastspont som döljs av trämur, Nora strand, Danderyd. PM översvämningsutredning Figur 19. Kungsbacka, Strandgatan. Eskilstuna kommun

10 Rekommendationer om bebyggelsenivå sektionerna, figur 10 och 14, har en säkerhetsmarginal på 0,4 m mellan den högsta beräknade vattennivån och planerad bebyggelse illustrerats. det färdigbyggda högvattenskyddsprojektet i Kungsbacka som Norconsult deltagit i valdes en marginal på ca 0.5 m respektive 0.6 m högre bebyggelsenivå än den högsta uppmätta vattennivån. Hur hög säkerhetsmarginal som Eskilstuna kommun bör besluta för Nithammaren 8 är en komplex fråga som handlar om framtidscenarier för klimatet, om statliga intressenter blandas in för samråd t.ex. om projektet har möjlighet att få bidrag från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Även sannolikheter och konsekvenser av dammbrott bör vägas in i valet av säkerhetsmarginaler. Den fortsatta projekteringen får utreda vilken lägsta färdiggolvnivå som är lämplig för planerad bebyggelse. Likaså bör ställning tas till hur nära Eskilstunaån husen kan placeras. Om husen förläggs på nivån +9,1 så finns en säkerhetsmarginal på drygt 0,7 m i jämförelse med HHW. Om husen förses med källare så måste dessa helt tätas mot vatten vilket är betydligt dyrare än en vanlig källare. Rekommendationer om material/vegetation för översvämmade ytor Förslagen innebär att den nedre delen av strandpromenaden kan översvämmas men att den övre delen skyddas mot översvämning med ett vertikalt tätskikt. förslag 1 innebär den knappa jordvolymen att träd kan få svårt att klara sig mot stående vatten. Trädarter som tål tillfälliga översvämningar och som inte har krav på stora jordvolymer bör väljas. Nedan följer en lista på växter som växer under normala fuktighetsförhållanden på land och dessutom tål långvarig översvämning: Träd och buskar, se figur Acer rubrum, rödlönn Acer saccharinum, silverlönn Alnus, alar, de flesta Aronia melanocarpa, aronia Betula alleghaniensis, gulbjörk Betula nigra, svartbjörk Betula pubescens, glasbjörk Calluna vulgaris, ljung Cercidiphyllum japonicum, katsura Cornus alba, kornell Erica tetralix, klockljung Euonymus europaeus, benved Fraxinus excelsior, ask lex verticillata, sommarjärnek Pterocarya fraxinifolia, kaukasisk vingnöt Rhamnus frangula, brakved Quercus palustris, kärrek Rhododendron (Ledum) groenlandicum, bredbladig skvattram Rhododendron viscosum, sen azalea Salix, pil, sälg, viden, de flesta Taxodium distichum, sumpcypress Vaccinium corymbosum, amerikanskt blåbär Örter, ormbunkar och stråväxter Ajuga reptans, revsuga Asclepias incarnata, rosensidenört Aster novi-belgii (Symphyotrichum n-b), höstaster Aster novae-angliae (Symphyotrichum n-a), luktaster Astilbe, astilbe Athyrium filix-femina, majbräken Carex, starr, många arter Darmera peltata, sköldbräcka Deschampsia cespitosa, tuvtåtel Eupatorium cannabinum, hampflockel Eupatorium maculatum, fläckflockel Euphorbia palustris, kärrtörel Filipendula rubra, amerikanskt älggräs ris setosa, tuviris ris sibirica, strandiris Liatris spicata, rosenstav Lysimachia punctata, praktlysing Lysimachia nummularia, penningblad Lythrum salicaria, fackelblomster Matteuccia struthiopteris, strutbräken Molinia caerulea, blåtåtel Myosotis palustris, förgätmigej Osmunda cinnamomea, kanelsafsa Osmunda regalis, kungsbräken, safsa Phlox paniculata, höstflox Physostegia virginiana, drakmynta Pycnanthemum virginianum, präriemynta Spartina pectinata, spartina Thalictrum flavum, ängsruta Valeriana officinalis, läkevänderot Figur 21. Katsura Figur 22. Sekvoja Figur 23. Strandiris Figur 24. Fläckflockel Metasequoia glyptostroboides, kinesisk sekvoja Nyssa sylvatica, nyssa Populus nigra, svartpoppel Prunus padus, hägg PM översvämningsutredning Eskilstuna kommun

11 Vad gäller material så är hållbarheten för stål (ex. spont, cortén) lång, ca 100 år och troligen ännu längre, se figur 25. Trä till bryggor, bänkar etd. har kortare hållbarhet, men har estetiska och taktila fördelar då det kan upplevas som ett varmt och inbjudande material att sitta på. Plastspont/tätmembran är inte lika hållbart som stål, hållbarheten ligger enligt tillverkaren på ca 50 år eller längre. En tätskärm av plast får ej utsättas för solljus, då bryts den ned. Källor Skriftliga Tekniskt PM geoteknik för kv. Nithammaren, Munktellstaden, Eskilstuna kommun författat av Andreas Alpkvist, Grontmij, Stockholm. Geoteknisk undersökning. Eskilstuna kommun del av Munktellstaden vid Eskilstunaån. Örebro.WSP PM dagvatten, granskningshandling , Kristina Berglund Norconsult AB. PM markmiljö utvärdering av markmiljörisker, , Andreas Johansson Norconsult AB. Muntliga Geotekniker Andreas Alpkvist, Grontmij, Stockholm Geotekniker Daniel Svärd, Norconsult Ab Figur 25. Corténstål, Kungsbacka, Strandgatan. Tillstånd och bidrag Tillstånd till vattendom från miljödomstolen krävs om över 500 kvm bottenyta påverkas av byggnation eller liknande. För mindre påverkan än dessa 500 kvm, räcker det med en anmälan om vattenverksamhet. Skriftliga och Digitala Översvämningskartering utmed Svartån-Hjälmaren-Eskilstunaån, Rapport nr: 6, , MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap; resultatfilen: Eskilstunaån_BHF_markers-vallar. Kontakt måste tas med Länsstyrelsen som kan ha krav på miljöåtgärder i form av bevarade trädzoner. Bidrag har historiskt delats ut av MSB till kommuner för områden som behöver skredskyddas. Då detta projekt inbegriper översvämningsproblematiken har även detta bidragsberättigats, men inte till lika stor del. dagsläget är det osäkert men totalt ca miljoner kr delas ut till kommuner/år, och täckningsgraden av projektets kostnader ligger på 60% (Svärd, 2014). PM översvämningsutredning Eskilstuna kommun

12 NY BEBYGGELSE, LAMELLER A A A Bilaga 1. Alternativ 1 lameller. Utbredning av vattnet vid Beräknat högsta flöde (BHF). Principsektion A-A, se figur

13 NY BEBYGGELSE, KVARTER B B Bilaga 2. Alternativ 2 kvarter. Utbredning av vattnet vid Beräknat högsta flöde (BHF). Principsektion B-B, se figur 14. PM översvämningsutredning Eskilstuna kommun