LUCHE Lunds universitets centrum för hälsoekonomi 30 mars 2006 Professor Björn Lindgren (huvudsökande), docent Kristian Bolin (medsökande)
|
|
- Marie Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LUCHE Lunds universitets centrum för hälsoekonomi 30 mars 2006 Professor Björn Lindgren (huvudsökande), docent Kristian Bolin (medsökande) Slutrapport avseende projekt P2/02 HÄLSA OCH LIVSSTIL I DET HÄLSOEKONOMISK PERSPEKTIVET - Betydelsen av familjestruktur, hälsopolitiska åtgärder, sociala trygghetssystem och individuella försäkringar för unga människors livsstil och framtida hälsa Bakgrund Gary Becker konstaterade 1988 i sitt anförande inför American Economic Association att de investeringar som föräldrar gör i sina barns humankapital är avgörande för samhällets olika funktioner; de bestämmer den framtida samlade mängden av kunskap och förmåga i samhället. Humankapital kan sägas vara ekonomens analytiska beteckning för den uppsättning egenskaper en individ har vid en viss tidpunkt. Denna beror på de egenskaper som individen fötts med, men individen själv, hennes familj och andra kan påverka nivån på egenskaperna. Egenskaperna förändras också över tiden; exempelvis sjunker hälsan med tiden, i varje fall efter en viss ålder (som kan vara olika för olika människor). I nuläget håller världens befolkningar på att åldras som en följd av starkt minskande födelsetal. I detta perspektiv är investeringar i de förhållandevis små, uppväxande generationernas humankapital avgörande för möjligheterna att klara de demografiska förändringarna med bibehållen levnadsstandard. Humankapitalteorin, som den utvecklades av Gary Becker, var ett banbrytande och bestående bidrag till den ekonomiska teorin, för vilket han också erhöll Sveriges Riksbanks pris i ekonomiska vetenskaper till Alfred Nobels minne år Den utgör utgångspunkten för teoretiska och empiriska analyser av individens investeringar i humankapital över livscykeln. Becker betonade att individens incitament för att investera i sitt humankapital består av framtida produktivitetsvinster avseende både marknads- och hushållsproduktion. Även om han nämner hälsa som en del av humankapitalet, behandlar Becker dock främst kunskap och investeringar i utbildning. Det var i stället Gary Beckers elev, Michael Grossman, som anpassade humankapitalmodellen för analys av frågor som har med individens hälsorelaterade beteende att göra. Grossman-modellen har sedan början av 1970-talet varit en helt central teorimodell inom hälsoekonomin. Redan då Grossman formulerade sin teori i början på 1970-talet pekade han på ett antal förenklingar som gjordes för att få modellen hanterlig och för att möjliggöra entydiga prediktioner. Bland dessa förenklingar nämner Grossman att individen i hans ursprungliga teorimodell enbart bestämmer en komponent av flera möjliga i humankapitalstocken, nämligen hälsan. Andra egenskaper är förutbestämda eller bestämda utanför modellen. Grossman uttryckte samtidigt förhoppningen att den framtida forskningen skulle kunna avlägsna denna förenkling. Lite förenklat kan humankapitalet sägas bestå av två interrelaterade huvudkomponenter som tillsammans bestämmer individens egenskaper över livscykeln: utbildning och hälsa. En individs investering i utbildning i ungdomsåren bestämmer förutsättningarna för samma individs agerande på arbetsmarknaden senare i livet. Hälsan i ungdomsåren sätter ramarna för möjligheterna och förmågan både att investera i utbildning i ungdomsåren och att senare i livet fungera på arbetsmarknaden. Otillräckliga investeringar i hälsa under livscykelns första skeden påverkar därför individens val av utbildning och därmed, indirekt, individens beteende på arbetsmarknaden
2 2 senare i livet. Hälsorelaterade händelser som uppträder i vuxen ålder, och de kumulativa hälsoeffekterna av sådana händelser i början av livet, påverkar arbetsmarknadsbeteendet och utbildningsinvesteringarna direkt genom hälsans effekter på individens möjligheter att fritt fördela sin tid och på produktiviteten hos den tid som allokeras till arbetsmarknaden. Omvänt bestämmer graden av utbildning hur effektiv individen är då det gäller att påverka sin egen hälsa. Detta innebär att de beslut som fattas i början av livet delvis bestämmer individens hela livscykelprofil avseende humankapitalkomponenterna och därmed den totala välfärd som individen erfar under livet. Det är alltså en av de mer angelägna uppgifterna inom teoretisk hälsoekonomi och nationalekonomi att formulera en teori för hur individen samtidigt väljer eller påverkar de viktigaste humankapitalkomponenterna och hur detta sker över hela livet. Förutom den rent inomvetenskapliga betydelsen och den policybetonade betydelsen för individen, kan vikten av en sådan teoretisk utvidgning ytterligare betonas genom att peka på humankapitalets betydelse för den genomsnittliga välfärdsnivån i ett samhälle: ett samhälles totala resurser och möjligheter avgörs till stor del av de ingående individernas egenskaper generellt låg hälsonivå resulterar i höga kostnader för hälso- och sjukvård samtidigt som produktionsbasen är mindre än vad den skulle varit om den generella hälsonivån varit högre, eftersom dålig hälsa påverkar arbetsförmågan negativt. För att förstå detta resonemang är det viktigt att komma ihåg att hälsooch sjukvårdskonsumtion inte är något gott i sig själv ingen konsumerar dessa tjänster utan att det påkallas av ett visst hälsotillstånd (möjliga undantagsfall kan vi bortse ifrån) utan används i syfta att återställa hälsonivån till en bra eller acceptabel nivå. Därför kan man säga att hälso- och sjukvårdskonsumtion i mindre utsträckning än andra varor och tjänster väljs av individen, eftersom individens möjlighet att välja i realiteten är liten om det inte är så att han eller hon vill fortsätta vara sjuk. Individens möjlighet att välja i detta sammanhang är betydligt större, då det gäller förebyggande hälso- och sjukvård. Det som möjligen glöms bort, eller inte betonas tillräckligt, i ett sådant resonemang är hälsans betydelse för den individuella förmågan att dra nytta av olika varor, tjänster och aktiviteter. Man kan säga att konsumtionen av hälso- och sjukvård syftar direkt till att uppnå individuella hälsotillstånd som ökar individens valmöjligheter en förbättring av det allmänna hälsotillståndet ger fler autonoma individer. Inte bara hälsan bestämmer ett samhälles möjligheter att producera de varor och tjänster som dess invånare efterfrågar. Utbildningsnivån spelar också en viktig roll. En låg hälsonivå försvårar dock ett optimalt utnyttjande av individernas kunskapsstock, vilket belyser interrelationen mellan utbildning och hälsa. Utbildningskapitalet har dessutom en direkt effekt på ett samhälles potentiella välfärd: låg generell utbildnings- eller kunskapsnivå innebär att varje arbetad timme ger en produktion som är mindre värd än vad som skulle ha varit fallet om den generella nivån varit hög. Hälsan under barn- och ungdomsåren, och senare i livet, bestäms till stor del av faktorer som ligger utanför individens kontroll de gener individen föds med, riskfaktorer i miljön som individen utsätts för, familjens stöd, och slumpen i form av olyckor och sjukdomar men också av individens eget hälsorelaterade beteende. Det hälsorelaterade beteendet varierar mellan olika individer beroende på, exempelvis, förmågan att fatta effektiva beslut och ekonomiska möjligheter att genomföra dessa beslut. Vidare påverkas de val individen gör i olika skeenden av livet av de incitament som skapas av samhälleliga institutioner, exempelvis utformningen av hälso- och sjukvårdssystemet respektive socialförsäkringen. Projektet
3 3 År 2002 beviljades vi finansiering avseende rubricerade forskningsprojekt. Forskningsprojektets primära målsättning har varit att utvidga humankapitalteorin till en mer fullständig teori där de två huvudkomponenterna utbildning och hälsa bestäms simultant av individen. Avsikten har dessutom varit att använda denna utvidgade teoretiska modell för att studera betydelsen av olika försäkringsbara risker för individens hälsorelaterade beteende. Det bakomliggande vetenskapliga motivet för valet av frågeställningar har sin grund i vår övertygelse om vad som är angeläget för att med hjälp av den ekonomiska teorins verktyg förbättra förståelsen av individers beslut på områden som inte traditionellt analyserats med ekonomiska verktyg. Det mer policyrelaterade argumentet för valet av frågeställningar är att humankapitalfrågor, hälsa och utbildning, är viktiga eftersom de påverkar individens välfärd under hela livet och eftersom de har avgörande konsekvenser för hela samhället. Projektet har bedrivits parallellt i två huvudlinjer: (a) modellformulering syftande till att utveckla analysverktyg lämpade för analys av individens simultana humankapitalbildning avseende utbildning och hälsa och (b) anpassning av denna teoretiska humankapitalmodell till den omgivning med osäkerhet som individen erfar rörande utvecklingen av hans eller hennes hälsa. Den väg vi initialt valde för att analysera effekten av försäkringsbara risker på individens humankapitalbeteende innebar en fortsatt helt teoretisk ansats. Under punkt (b) ovan arbetade vi länge med att försöka utveckla en formell matematisk modell avseende individens humankapitalbildning, där försäkringsbara risker ingår som en beslutsparameter en modell där effekten av försäkringsbar risk kan studeras analytiskt. Sådana ansträngningar har gjorts tidigare, men så vitt vi vet alltid genom att risken behandlats som ett väntevärde. I sådana fall skiljer sig de flesta av modellens prediktioner i princip inte från en modell utan risk. De matematiska svårigheter som uppstod i den av oss eftersträvade teoretiska modellen var för de flesta relevanta formuleringar ohanterliga. Istället valde vi till slut en semi-empirisk metod: simulering av individens livscykelprofiler utifrån den under punkten (a) utvecklade teoretiska modellen (denna ger explicita uttryck för individens utbildnings- och hälsokapital över livscykeln). Den stora fördelen med en simuleringsmodell är att det blir möjligt att hantera både risker och analys av förändringar av livscykelprofiler till följd av förändringar i omgivningen. Det sistnämnda vilket brukar benämnas comparative dynamics är annars i praktiken ohanterligt. Vår slutsats blev att analysen av sambandet mellan, å ena sidan, individens humankapitalbildning och försäkringsbara risker, å den andra, bäst kan hanteras med hjälp av simuleringstekniker och inte direkt i en formell teoretisk modell. Nedan följer korta sammanfattningar av de två artiklar, ännu ej publicerade, som redogör för vilka resultat vi nått i forskningsprojektet. EDUCATION AND HEALTH AS SIMULTANEOUS DECISIONS An extended human capital model, simulation results, and empirical estimates Detta arbete består av tre delar: (1) utveckling av den teoretiska modellen, (2) simulering av livscykelprofiler för utbildning och hälsa samt (3) empirisk estimering av den teoretiska modellen med speciellt fokus på frågan om orsaksberoende mellan utbildning och hälsa. Den teoretiska modell som vi utvecklar behandlar två kapitalstockar utbildningskapital respektive hälsokapital som minskar i storlek över tiden, om inga investeringar sker. Denna naturliga depreciering antas dessutom variera över tiden. Vad gäller hälsokapitalet förefaller detta intuitivt rimligt modellen skulle annars tillåta evigt liv eftersom det skulle vara möjligt för en individ att behålla en viss hälsokapitalnivå hur länge som helst. Den teoretiska anledningen till att individen inte kan leva i evighet är alltså att deprecieringstakten av hälsokapitalet till slut blir så hög att kostnaderna för att bibehålla nivån på hälsostocken blir oändliga man kan alltså säga att evigt liv
4 4 inte går att uppnå på grund av de höga kostnaderna. Nyckeln till att med hjälp av den teoretiska modellen förstå det empiriskt observerade sambandet mellan livslängd och exempelvis utbildningsnivå är individens förmåga att med hjälp av egen tid och olika varor och tjänster producera investeringar i hälsokapitalet. Utbildningskapitalets främsta effekt i modellen är att förbättra individens förmåga att producera investeringar i hälsa (och i utbildning). Med andra ord: mer kunskaper ger en lägre kostnad för att producera en viss mängd hälsoinvestering, vilket innebär att den över tiden tilltagande deprecieringstakten av hälsostocken kan neutraliseras en längre tid. Detta innebär att den som besitter en större mängd kunskaper kommer att leva längre eftersom han eller hon är bättre på att tillverka investeringar i hälsa jämfört med någon med en mindre mängd kunskaper. Utbildningskapitalet bildas genom att individen producerar investeringar i utbildning. Skolgång är ett exempel. Den individuella förmågan att omvandla tid och andra resurser till utbildningskapital bestämmer hur mycket kunskap som bildas av en viss tid i skolan. Detta observerar vi i det verkliga livet, då skolelevers kunskaper varierar, trots samma tillgång till skola. Vilka ytterligare insikter ger vår modell jämfört med Beckers modell för utbildning och Grossmans modell för hälsan var för sig? För det första visar vi att hälsans utveckling över livscykeln går att dela upp i olika komponenter, där bl a individens förmågor (produktionsteknologier) att framställa investeringar i utbildning respektive hälsa ingår. Vi delar upp effekten av utbildningskapital på individens produktionsteknologier i två fall: (1) mer utbildningskapital gör produktionen dyrare och (2) mer utbildningskapital gör produktionen billigare. Utbildningskapital påverkar inte bara individens förmåga till att producera investeringar - den tid som används blir dessutom mer värd eftersom ersättningen för arbete stiger. Om den första effekten överväger, blir produktionen billigare; om den andra effekten överväger, blir produktionen dyrare. För det andra appliceras den utvecklade modellen på frågeställningen om huruvida något annat än kausalitet mellan utbildning och hälsa kan förklara den observerade korrelationen dem emellan. Vi studerar tidspreferenserna som en alternativ förklaring till den observerade positiva korrelationen mellan utbildning och hälsa; tidspreferenser anger hur individen värderar nytta idag jämfört med vid en tidpunkt i framtiden. Det skulle kunna vara så att individer som värderar framtiden högt investerar mer än andra i sitt humankapital. Med hjälp av den teoretiska modellen kan vi analysera huruvida denna förklaring till våra observationer är hållbar. Denna analys har vi gjort dels i en statisk förenkling av modellen, dels i en dynamisk simuleringsmodell. I den statiska varianten studerar vi en specifik del av livscykeln där mängderna utbildning och hälsa antas vara konstanta ( steady state ). Detta förefaller vara rimligt för individer som är någonstans mitt i livet, där skolgång är avklarad och hälsan inte har börjat gå av åldersskäl. Att studera förändringar i livscykelprofilen helt teoretiskt är i praktiken inte möjligt därför tog vi hjälp av en simulering. Simuleringen gjordes utifrån de matematiska uttryck för hur utbildningskapitalet respektive hälsokapitlet utvecklas över livscykeln som ges av den teoretiska modellen. Båda analyserna tyder på att tidspreferenserna påverkar de olika humankapitalstockarna i samma riktning. Vi har med andra ord funnit teoretiskt stöd för att tidspreferenserna åtminstone delvis kan förklara den empiriskt observerade korrelationen mellan utbildning och hälsa. De data vi använder oss av i den empiriska delen av arbetet är en av oss konstruerad registerdatabas, HILDA (Health and Individuals. Longitudinal Data and Analysis), som primärt bygger på SCB:s ULF-studier (Undersökningar om Levnadsförhållanden) och som idag omfattar totalt svenskar. Till ULF-data har länkats kompletterande uppgifter ur Riksförsäkringsverkets sjukfallsregister, Socialstyrelsens slutenvårds- och cancerregister samt
5 5 SCB:s dödsorsaksregister och taxeringsregister. I projektet har vi använt tre av undersökningsomgångarna, vilka också omfattar en panel av individer med intervjuuppgifter från tre olika år för varje individ: åren 1980/81, 1988/89 och 1996/97. Dessa undersökningsomgångar är också särskilt rika på uppgifter om hälsa, vård och omsorg. Denna omfattande information har möjliggjort empiriska skattningar som direkt har sin grund i de ur den teoretiska modellen härledda jämviktsvillkoren med andra ord har vi skattat strukturella ekvationer. Denna metod är en av de metoder som kan användas för att studera kausalitet. I vårat arbete har denna ansats kombinerats med metoden att ta hänsyn till att vissa av de variabler som uppträder som förklaringar till utbildnings- respektive hälsokapitalets storlek förmodligen i verkligheten också bestäms av individen. Detta möjliggjordes genom att datamaterialet är omfattande och innehåller information bl a om individens ålder, kön, utbildning, sysselsättning, inkomst, arbetsmiljö, arbetstid, arbetslöshetshistoria för de senaste fem åren; familjevariabler såsom civilstånd, antal barn, hushållsinkomst; hälsovariabler såsom självupplevd hälsa, uppgifter om kroniska sjukdomar, årligt diagnosrelaterat sjukvårdsutnyttjande, årliga uppgifter om sjukskrivningar, dödsdatum och dödsorsak; uppgifter om make/maka såsom sysselsättning, arbetstid, inkomst, dödsdatum och dödsorsak. Arbetet har i olika skeden av projektet presenterats av Kristian Bolin på internationella vetenskapliga konferenser - vid 5 th European Conference on Health Economics, London School of Economics, i september 2004, och vid 5 th ihea World Congress in Health Economics, Barcelona, i juli BREASTCANCER SURVIVAL, WORK AND EARNINGS IN SWEDEN Vi lyckades inte att inom projektets ram formulera den teoretiska ansatsen med försäkringsbar risk i generella termer. Däremot utvecklade vi en applicering till ett specialfall: hälsobeteende hos kvinnor som utsätts för risken att drabbas av bröstcancer. Modellen användes för att förstå skillnader mellan länder vad gäller kvinnors beteende efter att ha drabbats av bröstcancer. I empiriska studier där man använt amerikanska data har man funnit att kvinnor som drabbats av (och överlevt) bröstcancer (1) har en lägre sannolikhet att ha en anställning, (2) arbetar fler timmar givet att de har en anställning samt (3) har högre lön (givet anställning) än den kvinnliga befolkningen i allmänhet. Det första resultat är i linje med vad som förväntas utifrån den teoretiska modellen, medan resultaten (2) och (3) är svårare att förstå. Det är emellertid möjligt att tänka sig att bröstcanceröverlevarna har modifierat sin uppfattning om det framtida behovet av hälso- och sjukvård och att, givet den amerikanska institutionella kontexten, detta stärker individens incitament till att arbeta kvar, eftersom kvinnan annars skulle förlora den hälso- och sjukvårdsförsäkring som är knuten till arbetsgivaren. Givet denna modell för att förstå individens agerande, vad kan man då vänta oss av svenska bröstcanceröverlevare? I syfte att besvara denna fråga använde vi ovan beskrivna databas, HILDA. I detta fall utnyttjade vi dessutom den information som finns i HILDA gällande cancer och canceröverlevnad samt anknytning till arbetsmarknaden. Våra resultat överensstämmer med de amerikanska fynden vad gäller punkt (1) ovan. Däremot fann vi inte att de svenska bröstcanceröverlevarna skiljer sig statistiskt signifikant vad gäller arbetstid eller lön från den genomsnittliga kvinnliga befolkningen. Arbetet har presenterats av Björn Lindgren vid NBERs (National Bureau of Economic Research) vårmöte i hälsoekonomi i Cambridge, MA, i april 2005.
6 6 GENERELLA SLUTSATSER Våra studier har visat att utbildning och hälsa med stor sannolikhet är kausalt förbundna och att den institutionella kontexten modellerat som priser för de varor och tjänster som används för att påverka utbildning och hälsa har stor betydelse för hur dessa humankapitalkomponenter utvecklas över en individs liv. En mängd viktiga frågeställningar återstår dock. Exempelvis vet man i det närmaste ingenting om hur mer generella institutionella skillnader påverkar humankapitalbildningen och därmed individernas hälsorelaterade beteende och efterfrågan på försäkringar. Data som lämpar sig för studier med denna inriktning finns från och med år Det sameuropeiska projektet SHARE (Survey of Health, Ageing, and Retirement in Europe), som bl a stöds av EU, FAS, Försäkringskassan och Riksbankens Jubileumsfond, syftar till att samla in och analysera individdata från 14 europeiska länder. Dessa data möjliggör empiriska studier av relationen mellan, å ena sidan, humankapitalbildningen och relaterade försäkringsfrågor, och olika institutionella lösningar, å den andra.
Vad händer efter avslutad högre utbildning?
Vad händer efter avslutad högre utbildning? Hur stor andel får jobb och vilken typ av anställning får de? C uppsats HT 2010 Författare: Nina Hrelja Handledare: Inga Persson Nationalekonomiska institutionen
Läs merDen verkliga arbetslöshetens utveckling sedan 1996
OKTOBER, 01 Den verkliga arbetslöshetens utveckling sedan 199 Susanne Spector Metod Sverige gick i början av 1990-talet snabbt från full sysselsättning till en djup lågkonjunktur. Trots att folkhälsan
Läs merEffekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015
Lönebildningsrapporten 2014 87 FÖRDJUPNING Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015 I denna fördjupning redovisas Konjunkturinstitutets preliminära bedömning av hur
Läs merWorking Paper Series
Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Susanna.Okeke@arbetsformedlingen.se Working papers kan laddas ned från www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens
Läs merRemissvar på allmänna råd kring mottagande i särskolan (dnr 2013:00009)
2013-04-26 YTTRANDE forskola.grundskola@skolverket.se Remissvar på allmänna råd kring mottagande i särskolan (dnr 2013:00009) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell organisation som samlar personer
Läs merEkonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?
REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler
Läs merPolicy Brief Nummer 2012:1
Policy Brief Nummer 2012:1 Överföring av ängs- och hagmarkers värde Det finns ett samhällsekonomiskt intresse av att veta hur ängs- och hagmarker värderas av allmänheten då finansiella medel inom Landsbygdsprogrammet
Läs merLÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE
Läs merdiskriminering av invandrare?
Kan kvinnliga personalchefer motverka diskriminering av invandrare? ALI AHMED OCH JAN EKBERG Ali Ahmed är fil. lic i nationalekonomi och verksam vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO)
Läs merRemissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.
Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att
Läs merKommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016
Kommittédirektiv En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada Dir. 2016:9 Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över försäkringen
Läs merStockholm den 15 juni 2016. Till Socialdepartementet. Dnr S2016/02084/SF
Stockholm den 15 juni 2016 Till Socialdepartementet Dnr S2016/02084/SF Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och deras familjer.
Läs merDekomponering av löneskillnader
Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden
Läs merDigitalt festivalengagemang
VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken
Läs mer11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg
11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg september 2014 2014-09-08 2 (6) Förslag om höjda arbetsgivaravgifter
Läs merArbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen
Blanchard kapitel 7 Ekonomin påp medellång sikt Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i jämvikt? j Hur påverkas
Läs merPerspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande
Läs merF örvärvsfrånvarons kostnader
/ juj SIV GUSTAFSSON F örvärvsfrånvarons kostnader Frånvaro från förvärvsarbete har dels en omedelbar kostnad i form av inkomstbortfall, dels en långsiktig kostnad i form av lägre framtida produktivitet
Läs merVästsvenska paketet Skattning av trafikarbete
Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Rapport Dokumenttitel: Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet rapport Utförande part: WSP Kontaktperson: Tobias Thorsson Innehåll 1 Introduktion Fel!
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:62 1 (4) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:8 av Lena-Maj Anding m fl (mp) om äldre personal inom landstinget Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionärerna
Läs mer9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården
9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merInledning. Tre forskares metodiska resor
Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig
Läs merMedelpensioneringsålder och utträdesålder
1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.
Läs merMått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken
Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken
Läs merPolicy Brief Nummer 2014:3
Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att
Läs merRapport från Läkemedelsverket
Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting
Läs merMeddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation
Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen
Läs merEpidemiologi 2. Ragnar Westerling
Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie
Läs merHälsan bland hemlösa och andra socialt och ekonomiskt utsatta grupper
Hälsan bland hemlösa och andra socialt och ekonomiskt utsatta grupper Temat för detta nummer av Socialmedicinsk Tidskrift är hemlösas ohälsa. Hemlöshet i sig kan förklaras ur olika perspektiv, vilket bl
Läs merHur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?
Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet
Läs merVad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens
TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med
Läs merEffekter av den finanspolitiska åtstramningen
Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet
Läs merRAPPORT. (S)-förslag hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg
RAPPORT (S)-förslag hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg (S)-förslag om höjda arbetsgivaravgifter hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg Socialdemokraternas förslag om höjda arbetsgivaravgifter slår
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merYttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm 15 augusti 2008 Dnr.: 6-14-08 Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981) 1. Inledning I promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster beskriver
Läs merPolicy Brief Nummer 2012:4
Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar
Läs merRör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen
Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen Stefan Hochguertel och Henry Ohlsson Stefan Hochguertel är Associate Professor vid VU University, Amsterdam, och affilierad till Uppsala Center
Läs merSammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten
Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med
Läs merMarknadsstruktur och dynamik i dagligvaruhandeln
Marknadsstruktur och dynamik i dagligvaruhandeln nr 1 2012 årgång 40 Många marknader kännetecknas av omfattande förändringar i marknadsstrukturen över tid. Ett exempel är dagligvaruhandeln som under de
Läs meren urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.
Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...
Läs merHur länge ska folk jobba?
DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med
Läs merKan vi jobba tills vi blir 75?
Kan vi jobba tills vi blir 75? nr 1 2016 årgång 44 Vi visar att arbetskraftsdeltagandet och folkhälsan utvecklats mycket olika bland äldre i Sverige sedan början av 1960-talet. Sedan år 2000 har dock sysselsättningen
Läs merPolicy Brief Nummer 2010:2
Policy Brief Nummer 2010:2 Nyttan av att bekämpa livsmedelsrelaterade sjukdomar Att blir sjuk i en livsmedelsrelaterad sjukdom medför kostnader för samhället, industrin och individen. När nyttan av en
Läs merÄndrade föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension
2013-05-21 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-1288 Ändrade föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3]
Läs mer0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Läs mera) Anpassa en trinomial responsmodell med övriga relevanta variabler som (icketransformerade)
5:1 Studien ifråga, High School and beyond, går ut på att hitta ett samband mellan vilken typ av program generellt, praktiskt eller akademiskt som studenter väljer baserat på olika faktorer kön, ras, socioekonomisk
Läs merKonsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk
PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige
Läs merINTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden
INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:9 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:11 av Håkan Jörnehed (v) om att landstingets anställda skall få utökade möjligheter till fysisk aktivitet och att personalen skall
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs mereffektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1
effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1 Roland Granqvist 1. Inledning det är en vanlig uppfattning bland ekonomer att skatter leder
Läs merSkriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!
Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen
Läs merSOCIALPOLITIK OCH VÄLFÄRD, 2SC113, VT 2015
SOCIALPOLITIK OCH VÄLFÄRD, 2SC113, VT 2015 Seminarieuppgift 5: Syftet med denna uppgift är att tillämpa enklare former av ekonomiska beräkningar samt analysera lednings- och personalfrågor med hjälp av
Läs merSammanfattning 2015:3
Sammanfattning Arbetslösheten bland svenska ungdomar har under de senaste åren varit hög. Detta har gått hand i hand både med ett stort medialt intresse och många ekonomisk-politiska insatser med fokus
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merNuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen
Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi
Läs merVad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna
Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna Till mottagaren Vi översänder följande frågor inom riksdagens kompetens- och dess möjlighetsområde som landets lagstiftande organ, som vi hoppas att
Läs merUppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-06-07 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning
Läs merSocioekonomisk analys av Exsistre
1 Socioekonomisk analys av Exsistre 140609 Berit Björnered 2 3 Exsistre - en social investering för att bryta utanförskap Fem samordningsförbund i Göteborg och 9 kranskommuner har sedan flera år bedrivit
Läs merSveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa
Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges
Läs merSvenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003
Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 0 2 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden TEMO har, på uppdrag av Svenskt
Läs merUppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2016
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2016-02-04 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2016 Förslag till beslut
Läs merTentamen i Makroekonomisk analys (NAA117)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2016-05-13, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merYttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS
Diarienummer V 2016/24 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Nationella sekretariatet för genusforskning ser det som
Läs merFöreläsning 7 - Faktormarknader
Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft
Läs merTentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.
Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:
Läs merUtländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar
Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Jonas Frycklund Juni, 23 TEMO-undersökning om utlandsägda företags syn på eurons effekter 1 Innehåll Sid Sammanfattning 2 Inledning 3 Konsekvenser
Läs merDet livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011
Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står
Läs merInledning...3. Kravgränser...21. Provsammanställning...22
Innehåll Inledning...3 Bedömningsanvisningar...3 Allmänna bedömningsanvisningar...3 Bedömningsanvisningar Del I...4 Bedömningsanvisningar Del II...5 Bedömningsanvisningar uppgift 11 (Max 5/6)...12 Kravgränser...21
Läs mer2014-05-09 Dnr 2014:806
2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna
Läs merOmprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl)
Omprövning av ersättning NFT för inkomstförlust 2/2007 Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl) av Marie Svendenius Möjlighet att ompröva en fastställd ersättning
Läs merYrkeshögskolan För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29)
Utbildningsdepartementet Stockholm Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Thomas Furusten 08-563 085 12 thomas.furusten@hsv.se
Läs merPenningpolitiken och Riksbankens kommunikation
ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31
Läs merI n f o r m a t i o n o m r ä n t e s w a p p a r o c h s w a p t i o n e r
I n f o r m a t i o n o m r ä n t e s w a p p a r o c h s w a p t i o n e r Här hittar du allmän information om ränteswappar som kan handlas hos Danske Bank. Ränteswappar och swaptioner kan handlas OTC
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler
Läs merÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV
Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för
Läs merREKORDGENERATIONEN HUR BLIR LIVET SOM 65+?
REKORDGENERATIONEN HUR BLIR LIVET SOM 65+? 1999 2004 2008? REKORDGENERATIONEN OCH SAMHÄLLET I FRAMTIDEN Kairos Future har i samarbete med AMF och SEB Trygg Liv genomfört den tredje studien om Rekordgenerationen
Läs merJobb för unga 2008-07-23. Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid.
Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden juli 2008 Delrapport Jobb för unga 2008-07-23 INNEHÅLL Innehåll...2 Om projekt MUF...3 Sammanfattning...4
Läs merFysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare
Fysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare Det förstod redan Karl den XIII eller kanske Karl den XIV Johan (Bernadotte) Som
Läs merJämlikhet i hälsa och vård på lika villkor
Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas
Läs merConsensio kompetensutveckling i samspel Vägen framåt
Vägen framåt Reflektionsmaterial till workshop över myndighetsgränserna fem fiktiva case och instruktioner till workshopledare Innehållsförteckning REFLEKTIONSMATERIAL TILL WORKSHOP... 3 INSTRUKTIONER
Läs merDöda och medellivslängd
Döda och medellivslängd Under 2010 avled 46 587 kvinnor och 43 900 män. Den äldsta avlidna personen under året var en kvinna som blev 110 år. Bland männen var den äldsta som avled 108 år. Drygt hälften
Läs merEtt ekonomiskt skydd för dig och din familj
Personförsäkring Ett ekonomiskt skydd för dig och din familj Med Sumer Personförsäkring erbjuder vi olika försäkringspaket bestående av en kombination av liv-, sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Paketen
Läs merFigur 1. Skärmbild med markerade steg i videon. Diagram och tabell som visar positionerna som funktion av tiden.
Videomodellering I tillägg till videoanalys är det möjligt att skapa modeller i Tracker. Genom att använda en video av ett försök kan man utifrån denna skapa en modell som beskriver förloppet. Det finns
Läs merSvenska staten och skatteteori
Svenska staten och skatteteori Plan Svenska staten Skatteteori Hur bör skatter utformas? 1 2 Upplägg Offentliga utgifter som andel av BNP Varför skatter? Hur bör skatter utformas? Viktiga kriterier för
Läs merVälfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015
Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1
Läs merKostnader sista levnadsåret
1 (18) ju Kostnader sista levnadsåret betydelse för framtida vårdkostnader Juni 2012 Sammanfattning Andelen personer 65 år och äldre i Västra Götaland förväntas öka förhållandevis kraftigt under de närmaste
Läs mer70 procents sysselsättning år 2025
PM 2015-10-01 70 procents sysselsättning år 2025 Ett nytt sysselsättningsmål för Sverige Ett sysselsättningsmål för Sverige Folkpartiet Liberalerna föreslår i vår budgetmotion ett sysselsättningsmål för
Läs merTEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING
TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The
Läs merGenusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?
Anne-Marie Morhed Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Idag kan vi betrakta genusforskningens genombrott med viss historisk distans. I Sverige har den funnits både som studieinriktning
Läs merUnga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1
Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Göteborgsregionen som bor i egen bostad har minskat från 56 procent
Läs merNationalekonomi för tolkar och översättare
Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens
Läs merTCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14
TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden
Läs merDin information FÖRKÖPSINFORMATION ICKE KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEGRUPPLIVFÖRSÄKRING Gäller från 1 januari 2015
BLIWA LIVFÖRSÄKRING, ÖMSESIDIGT BOX 5125, 102 43 STOCKHOLM Organisationsnummer 502006-6329 Din information FÖRKÖPSINFORMATION ICKE KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEGRUPPLIVFÖRSÄKRING Gäller från 1 januari 2015
Läs merPRELIMINÄRA RÄTTA SVAR
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.
Läs merArbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin
Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet 2012-09-05 Mötet mellan juridik och medicin Allmän och offentlig sjukförsäkring
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2014
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs merInriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen. Byt regering för jobb och välfärd
Inriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen Byt regering för jobb och välfärd LO-förbundens medlemmar är elektriker, svetsare, undersköterskor, servitriser, murare och kassörskor. Vi serverar
Läs mer