Erfarenheter av att leva med hjärtsvikt

Transkript

1 Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Examinationsuppgift 15 hp Erfarenheter av att leva med hjärtsvikt En litteraturstudie Studerande: Dennis Skoglund & Pontus Tideman Handledare: Cecilia Olin Examinator: Gunilla Lindqvist Termin: HT18 Ämne: Vårdvetenskap Kurskod: 2VÅ61

2 Sammanfattning Bakgrund: Ungefär människor av Sveriges befolkning är drabbade av diagnosen hjärtsvikt. Tidigare forskning visar att patienter med hjärtsvikt kan komma att öka i antal varje år, samt att det finns brister i sjuksköterskors kunskap om hur de ska vårdas inom avdelningar som inte är specialiserade på hjärt- och kärlsjukdomar. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats genomfördes där 18 kvalitativa vetenskapliga artiklar söktes fram. Kvalitetsgranskningen resulterade i artiklar som bäst stämde överens med studiens syfte och som hade högst kvalité. Till analysen valdes det ut åtta artiklar. Resultat: Analysen ledde fram till två kategorier, dessa var: fysiska konsekvenser samt psykiska konsekvenser. Fysiska konsekvenser beskrevs utifrån tre subkategorier: begränsade i vardagliga aktiviteter, att vara beroende av andra, begränsade i fysisk ork. Psykiska konsekvenser beskrevs utifrån tre subkategorier: oro och rädsla, sorg och frustration, acceptans eller inte. Slutsats: Patienter med hjärtsvikt levde med begränsningar i sitt vardagliga liv på grund av sjukdomens symtom vilket också gjorde dem beroende av andra. Patienter som levde med hjärtsvikt gick också igenom känslomässiga reaktioner och accepterade sin diagnos på olika sätt. Det är viktigt att sjuksköterskan har en ökad förståelse till hur det är att faktiskt leva med hjärtsvikt. Genom att vara lyhörd till genomlevda upplevelser kan sjuksköterskan bidra med stöd och information. Detta har diskuterats utifrån ett livsvärldsperspektiv. Nyckelord: Erfarenheter, Hjärtsvikt, Livsvärld, Omvårdnad.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Bakgrund Etiologi Symtom och diagnos Behandling Omvårdnad Personcentrerad vård Att leva med kronisk diagnos Teoretisk referensram 4 3. Problemformulering 5 4. Syfte 5 5. Metod Design Databassökning Urval Kvalitetsgranskning Dataanalys Forskningsetiska aspekter 8 6. Resultat Fysiska konsekvenser Begränsade i vardagliga aktiviteter Att vara beroende av andra Begränsade i fysisk ork Psykiska konsekvenser Oro och rädsla Sorg och frustration Acceptans eller inte Diskussion Metoddiskussion Styrkor och svagheter Databassökning Urval Kvalitetsgranskning Forskningsetiska aspekter Överförbarhet och trovärdighet 18

4 7.2 Resultatdiskussion Begränsade i vardagliga aktiviteter Begränsade av fysisk ork Acceptans eller inte Slutsats Klinisk implikationer Förslag till vidare forskning Referenslista 25 Bilagor Bilaga I: Databassökning Bilaga II: Databassökning Bilaga III: Kvalitetsgranskning Bilaga IV: Kvalitetsgranskning Bilaga V: Analys exempel Bilaga VI: Analys exempel

5 1. Inledning Av Sveriges befolkning är omkring människor diagnostiserad hjärtsvikt och varje år dör 3500 i denna diagnos (Hjärt-lungfonden, 2016). Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi mött flera patienter med hjärtsvikt vilket har väckt ett intresse för att få mer kunskap om hur det är att leva med sjukdomen. En ökad förståelse för kunskap om tillståndet hjärtsvikt är viktigt för sjuksköterskor då patienter som lever med hjärtsvikt förekommer även utanför specifika hjärt- och kärlavdelningar. Som blivande sjuksköterskor hoppas vi med denna studie få en ökad kunskap och förståelse för patientgruppen. 2. Bakgrund 2.1 Etiologi Hjärtsvikt innebär en otillräcklig pumpförmåga av hjärtats systoliska system eller ökat arbete i det diastoliska systemet för att kompensera den systoliska svikten (Hjärt-lungfonden, 2016). De mest kända orsakerna till hjärtsvikt idag är långvarig påfrestning av hjärtmuskeln på grund av ett högt blodtryck eller en tidigare hjärtinfarkt. Även svår blodbrist, rytmrubbningar och förstörda hjärtklaffar kan leda till hjärtsvikt. Det finns olika faktorer som kan bidra till hjärtsviktens utveckling. Dessa faktorer kan till exempel vara fysiska påfrestningar, infektioner, anemier, hypertoni eller olika temperaturförändringar (Simonsen & Hasselström, 2016). 2.2 Symtom och diagnos Patienten som lever med hjärtsvikt får symtom som drabbar kroppens andningssystem samt syresättning. Detta beror på hjärtats minskade effektivitet (Nicholson, 2014; Walthall, Jenkinson & Boulton). Dessa symtom kan vara trötthet, andfåddhet eller andnöd. Patienten som lever med hjärtsvikt kan känna av sina symtom både när han eller hon är vaken och aktiv lika väl när som individen ligger och vilar eller sover (Walthall, Jenkinson & Boulton, 2017). Ett minskat systoliskt tryck leder till försämrad syresättning av kroppens alla organ. Det kan också leda till en 1

6 ökad risk för ödembildning eller vätskeretention i de yttre extremiteterna eftersom blodets återflöde tillbaka till hjärtat är begränsat (Nicholson, 2014). Vid diagnostisering av hjärtsvikt läggs fokus på de bakomliggande orsakerna till symtomen, ärftlighet eller tidigare hjärtproblematik. Patientens livsvanor kan vara en bakomliggande orsak till hjärtats ineffektivitet. För att ställa diagnosen hjärtsvikt görs ett ultraljud av hjärtat samt ett blodprov som mäter det hormon som frisätts vid belastning av hjärtat. För att säkerställa diagnosen utförs ytterligare undersökningar, tillexempel hjärtscintigrafi som undersöker blodförsörjningen till hjärtat och en magnetröntgen av hjärtat (Nicholson, 2014). 2.4 Behandling En patient med diagnostiserad hjärtsvikt bör se över sina levnadsvanor och genomföra hälsosamma förändringar i sin vardag för att motverka sjukdomsutvecklingen. Patienten kan genom vården få hjälp och råd om vad denne själv kan göra. Ju mer motiverad patienten är inför förändringar desto större är möjligheten att leva hälsosamt. Mängden behandlingsalternativ ökar desto mer individen är villig att ändra sina livsvanor. Genom att individen håller en normalvikt med fysisk aktivitet och sund kost minskar belastningen för hjärtat. Det är dock viktigt vid diagnosen hjärtsvikt att den fysiska aktiviteten håller sig på jämn nivå så att risken för ännu mer belastning av hjärtat undviks. En mindre kroppsstorlek sänker också belastningen för det systoliska trycket vilket leder till en bättre blodförsörjning till övriga kroppen. Alternativa ändringar i levnadsvanor kan vara att sluta dricka alkohol samt att sluta röka. Patienter med hjärtsvikt behandlas vanligtvis också med läkemedel vars uppgift är att hålla ett reglerat målblodtryck samt att hämma belastningen på hjärtat. Dessa läkemedel kan vara betablockerare och ACE-hämmare. Hjärtsvikt kan också behandlas med en cardioverter defibrillator (ICD) eller en pacemaker. Dessa opereras in i bröstet nära hjärtat och har som uppgift att kontrollera hjärtats funktion (Nicholson, 2014). 2

7 2.5 Omvårdnad Vårdpersonal ska använda sig av den existerande kunskap som vårdvetenskapen erbjuder för att främja varje enskild patients hälsa (Dahlberg & Segesten, 2010). I omvårdnaden är det viktigt att vårdpersonal samarbetar med patienter med hjärtsvikt. I detta samarbete ska det ingå omvårdnad baserat på individuella behov och ett intresse för att patienter ska vara delaktig i sin egen vård- och omsorg. Detta är viktigt för att patienter ska känna säkerhet och bidrar dessutom till en ökad hälsa (Näsström, Idvall & Strömberg, 2015). När patienter kommer in i ett nytt vårdsammanhang kan delaktighet i den vård -och omsorgen minska sårbarheten och öka frihetsgraderna. Detta främjar patientens hälsa och välbefinnande (Dahlberg & Segesten, 2010). I patienter med hjärtsvikts omvårdnad kan hembesök av vårdpersonal vara optimalt. Där kan patienter förbereda sig på att diskutera sina symptom, samtidigt som vårdpersonalen kan se över läkemedelsjusteringar och sätta upp lämpliga mål angående patienters vikt för att vätskebalansen i kroppen ska ligga på en bra nivå. Att bedriva denna omvårdnad för patienter är viktigt och hjälper dem att hantera sin situation. Det ger också patienter en bättre kontinuitet i sin vård- och omsorg och etablerar en god relation till vårdpersonal (Näsström, Idvall & Strömberg, 2015). Sjuksköterskan har fyra ansvarsområden, bland annat att främja hälsa samt att lindra lidande som utgångspunkt i omvårdnad. Sjuksköterskans livsförståelse och syn på patienten är direkt anknuten till omvårdnad. Livsförståelse för patienten innebär att sjuksköterskan förstår patientens tillvaro -och förutsättningar, djupare mening och mål (Hedelin, Jormfeldt & Svedberg, 2009). Andra omvårdnadsåtgärder vårdpersonal kan bidra med är att motivera patienter med hjärtsvikt genom att exempelvis sluta röka, äta sundare, minska stress samt att utöva en balanserad mängd fysisk aktivitet (Yu, Lee, Kwong, Thompson, & Woo, 2008). 2.6 Personcentrerad vård Begreppet personcentrerad vård definieras som vård som strävar efter att se hela patienten där vårdpersonal prioriterar främjande av andliga, existentiella, sociala och psykiska behov. Detta ska ske i balans med främjandet av den fysiska hälsan. Patientens upplevelse och tolkning av ohälsa och sjukdom ska bekräftas och vårdas med respekt. Utifrån patientens upplevelse och tolkning ska 3

8 vårdpersonal med utgångspunkt vad hälsa innebär för den enskilda patienten, arbeta för att främja patientens hälsa. När vårdpersonal arbetar enligt förhållningssättet personcentrerad vård, främjar detta relationen mellan vårdpersonal och patienten (Bergbom, 2013). 2.7 Att leva med kronisk diagnos Att leva med kronisk diagnos innebär olika förluster för patienten. Dessa förluster kan tillexempel vara förlust av sitt tidigare liv, förlust av självständighet och värdighet samt förlust av identitet. Förlust av tidigare liv och drömmar kan innebära att patienten inte kan göra saker som hen innan kunde utföra. Patienten blev begränsad i sitt vardagsliv och sociala liv. Förlust av självständighet och värdighet kan innebära att patienten inte längre kan ta hand om sig själv och behöver nu hjälp i sin vardag. Detta medför en förlust av värdighet. Förlust av identitet kan innebära att människor i patienten närhet såg sjukdomen framför personen patienten egentligen är (Mahon, O`Brien & O`Conor, 2014). 2.8 Teoretisk referensram Dahlberg och Segesten (2010) anser att livsvärlden innebär det vardagliga sammanhang som är fyllt med minnen, upplevelser, tankar, känslor och erfarenheter. Livsvärden används som grund för att förstå en människas erfarenheter och har en betydelse för varje individs liv. En livsvärld är ett sätt för individen att beteckna och förstå sig själv och andra i sin närhet. Individens livsvärld utvecklar sig genom en stark och tydlig bild av den levda kroppen. Livsvärlden har ingen egen existens och kan därför inte frånskiljas den individ den tillhör. Att vara patient kan innebära lidande av olika grad och känslan av att tvingas utstå en vardag, som är annorlunda i jämförelse med den övriga befolkningens. När lidande begränsar patienten och förändrar hens vardag förändras också livsvärlden. Inom vårdvetenskapen används olika metoder för att bemöta och vårda patienten på ett korrekt och omsorgsfullt sätt. Att arbeta utifrån ett patientperspektiv innebär att vårdgivarens arbetsform riktas till att vårda patienten med livsvärlden i behåll och med fokus på 4

9 patientens sjukdom, lidande och hälsa. Bakom sjukdomen finns det alltid en patient som genom sina upplevelser och erfarenheter kommer vara expert på sin egen sjukdom, vilket ska respekteras (Dahlberg & Segesten, 2010). När patienter inte förstår sin nuvarande situation eller hur framtiden kommer att se ut blir deras livsvärld förändrad från de tidigare (Näsström, Idvall & Strömberg, 2015). Patienter med diagnostiserad hjärtsvikt är en stor patientgrupp, som sjuksköterskan ska möter sitt yrke, både i primärvården samt inom slutenvården (Hjärt-lungfonden, 2016). Därför är det viktigt som sjuksköterska att inneha kunskap angående patientens erfarenheter, välmående och insikt till sjukdomen samt hur patientens livsvärld påverkas av diagnosen (Dahlberg & Segesten, 2010). En hälsofrämjande relation mellan sjuksköterskan och patienten grundar sig i att sjuksköterskan lyssnar på patientens erfarenheter och har förståelse för patientens sjukdom och symtom (Walthall, Jenkinson & Boulton, 2017). 3. Problemformulering I Sverige finns ungefär patienter diagnostiserade med hjärtsvikt. Det är en stor patientgrupp där 3500 drabbade patienter avlider varje år. Utan existerande kunskaper som erbjuds av vårdvetenskapen angående patienter med hjärtsvikts erfarenheter, ställs patienter i en position där hens hälsa inte främjas. Om vårdpersonal saknar kunskap från vårdvetenskapen där det ingår erfarenheter och individuella behov angående patienter med hjärtsvikt, finns risken att vårdpersonal inte lägger märke till behoven och detta leder till ett lidande och där främjande av livsvärld uteblir. För att kunna bedriva en så korrekt personcentrerad vård som möjligt för patienter behövs därmed ökad kunskap och förståelse för vårdpersonal ur ett livsvärldsteoretiskt perspektiv. 4. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. 5

10 5. Metod 5.1 Design Studien gjordes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. I det inledande skedet formulerades ett syfte, för att sedan på ett strukturerat sätt söka litteratur och kritiskt sammanställa informationen till ett resultat. Detta har vi gjort med stöd från (Kristensson, 2014). 5.2 Databassökning Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka efter artiklar som besvarar uppsatsens syfte. Först togs olika sökord fram för att anpassa sökningen efter studiens syfte. Sedan användes booleska operatorn OR mellan sökorden för att öka mängden artiklar, sammanföra sökord och slutligen bilda sökblock. Dessa sökblock sammanfördes sedan med den booleska operatorn AND, vilket ledde till att nya block bildades och mer relevanta artiklar kunde genereras. Det sökord som har använts inom databasen CINAHL är fritextord som patient samt ämnesord som (MH "Heart Failure+"), (MH "Cardiac Patients"), (MH "Life Experiences+"), (MH "Quality of Life+"), (MH "Attitude+"), (MH Attitude to Illness+) och (MH Perception+ ). I databasen Pubmed blev antalet artikelträffar lågt med ett litet antal sökord och därmed blev sökorden få. Sökningen resulterade i fritextord som Qualitative interview och ämnesordet "Heart Failure"[Majr]. Vid artikelsökning med sökblocken nyttjades en bibliotekariers expertis för att specificera artikelsökningen. Den genererade sökningen resulterade i totalt 428 träffar, 371 stycken från CINAHL (Bilaga 1) och 57 stycken från PubMed (Bilaga 2). Först gallrades artiklar ut utifrån titeln, vilket ledde till att 41 artiklar från CINAHL samt 40 artiklar från PubMed återstod. De 347 artiklar som valdes bort bestod antingen av fakta som inte var relevant för uppsatsens syfte eller var mer inriktade på erfarenheter av andra sjukdomar. En andra gallring gjordes utifrån abstrakten vilket gav 27 stycken artiklar som sedan lästes i fulltext. Därefter återstod 17 artiklar som gick vidare till kvalitetsgranskning. En sekundärsökning gjordes också i referenslistor från dessa artiklar vilket gav en artikel som stämde överens med denna studies syfte, urval, inklusion - 6

11 och exklusionskriterier. Denna artikel gick också vidare till kvalitetsgranskning. 5.3 Urval Artiklarna skulle vara skrivna på engelska och ha genomgått en peer-review granskning. Studierna skulle vara utförda i Europa och patienterna skulle vara minst 65 år. Studierna skulle även vara kvalitativt utformade och baserade på intervjuer, samt tidigast vara publicerade år De inklusionskriterier som tillämpades var att patienten skulle ha diagnostiserats och levt med hjärtsvikt i minst ett år. Exklusionskriterier var att artiklarna inte skulle vara inriktade på andra sjukdomar och behandlingar i samband med hjärtsvikt, då det kunde påverka patienternas erfarenhet av att leva med hjärtsvikt. 5.4 Kvalitetsgranskning En bedömning av artiklarna skedde med stöd i Kristenssons (2014) rekommendationer angående hur vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskas. Kristensson (2014) påpekar att författarna för uppsatsen ska själva bestämma vilken kvalité en artikel får ha för att tas med till resultat. I kvalitetsgranskningsmallen ingick 13 frågor, på vilka man kunde svara ja eller nej, (se bilaga 3). Vi skapade därför tre olika nivåer för att bedöma kvaliteten på artiklarna. Varje fråga som besvarades med ett ja gav ett poäng. Låg kvalité innebar 0 3 poäng, medelgod kvalité innebar 4 7 poäng och hög kvalité innebar 8 13 poäng. För att artiklarna skulle godkännas för studien krävdes att artikeln fick 8 poäng eller högre. I början av kvalitetsgranskningen fanns det totalt 18 artiklar att kvalitetsgranska. Efter kvalitetsgranskningen återstod åtta artiklar som togs med i resultat. 5.5 Dataanalys Innehållsanalysen har gjorts med stöd i Kristenssons (2014) olika steg för hur en innehållsanalys ska göras. I denna studie gjordes en kvalitativ innehållsanalys för att tolka och beskriva människors erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. I det första steget lästes samtliga artiklar igenom för att få en övergripande känsla om vad texterna handlar om. Detta gjorde vi på 7

12 skilda håll. I detta steg tog vi ut meningsenheter som passade ihop tillsammans med uppsatsens syfte, kondenserade meningsenheterna och översatte dem till svenska. Därefter diskuterade vi vilka meningsenheter som skulle tas med till innehållsanalysen och vilka som skulle tas bort. Därefter kodades meningsenheterna och detta gjordes tillsammans och bestämde vilken kod som skulle stå över vilken meningsenhet. Därefter tittade vi på likheter och skillnader på koderna och i detta steg skapades underkategorier och kategorier utifrån kodernas likheter och skillnader. Till sist lästes alla kategorier, koder och meningsenheter igenom igen på skilda håll för att se om något behövde korrigeras. Dessa korrigeringar diskuterades sedan mellan oss. Slutligen bildades två kategorier med tre subkategorier var. 5.6 Forskningsetiska aspekter De forskningsetiska överväganden vi har gjort är aspekter som kommer från Codex (2018) och Helsingforsdeklarationen (2018). Med hänsyn till dessa forskningsetiska aspekterna har vi ställts oss så objektivt och neutralt som möjligt till det utvalda artiklarna som användes för studiens resultat. Vi lät inte egna värderingar och föreställningar färga resultatet. Vi har därför strävat efter att inte undanhålla eller manipulera resultatet som svarat på studiens syfte. Vi har inte heller plagierat eller förfalskat andras material. Använda studier har refererats korrekt. 8

13 6. Resultat Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Analysen resulterade i två kategorier, fysiska konsekvenser och psykiska konsekvenser. Tabell 1 Resultatet med kategorier och subkategorier. Kategorier Subkategorier Fysiska konsekvenser Begränsade i vardagliga aktiviteter Att vara beroende av andra Begränsad av fysisk ork Psykiska konsekvenser Sorg och frustration Oro och rädsla Acceptans eller inte 6.1 Fysiska konsekvenser Fysiska konsekvenser beskrivs utifrån subkategorierna begränsade i vardagliga aktiviteter, att vara beroende av andra samt begränsade av fysisk ork Begränsade i vardagliga aktiviteter Patienter med erfarenheter av att leva med hjärtsvikt innebar att vara begränsad i vardagliga aktiviteter. Hos patienter med hjärtsvikt innebar detta en besvärlig vardag som konsekvens (Burström, Bränström, Boman & Strandberg, 2012; Ryan & Farrelly, 2009). Vardagliga aktiviteter krävde en större mängd energi vilket patienter med hjärtsvikt inte kände att de hade. Bristen på energi vid vardagliga aktiviteter upplevdes besvärlig oavsett vilket sammanhang den uppkom i, även om det bara var mindre situationer som till exempel att böja sig ner från sängen eller att bara gå upp för trappan i sitt eget hem (Burström et al., 2012; Mahoney-Davies, Davis, Glen, Clifton & Salkovskis, 2017). Patienter med hjärtsvikt upplevde osäkerhet i vardagliga aktiviteter och kunde inte längre ta småsaker för givet vilket resulterade i att de var tvungna att tänka efter varje gång de skulle utföra någon aktivitet, även aktiviteter som skapade 9

14 tillfredsställelse (Hägglund, Boman & Lundman, 2008; Mahoney-Davies et al., 2017; Thornhill, Lyons, Nouwen & Lip, 2008). Vissa patienter kunde inte utföra aktiviteter i samma takt som innan, men aktiviteterna gick fortfarande att utföra. Många patienter valde att sänka sina krav på vardagen och sig själva för att öka livskvalitén samt få en mer positiv inställning till det de hade och fortfarande kunde klara av (Ryan & Farrelly, 2009; Taylor, Hobbs, Marshall, Leyva-Leon & Gale, 2017; Thornhill et al., 2008). Det kunde även uppstå problem i arbetslivet och begränsa patienter med hjärtsvikts möjlighet att arbeta. I vissa fall kunde personen tvingas att sluta arbeta och det kunde leda till minskad livskraft. Att vara begränsad av sin diagnos ledde till att patienter dels kunde förlora en del av sitt sociala umgänge, dels kunde förlora känslan av att vara en del av ett sammanhang. För en del patienter kunde en uppsägning från arbetet innebära fördelar, då de kunde ha haft ett yrke som de inte hade trivts med eller ådragit sig skador från eller som hade tagit upp en alltför stor del av livet (Burström et al., 2012; Hägglund et al., 2008) Att vara beroende av andra Patienter med hjärtsvikt erfor att de var beroende av andra i sin närhet. Att vara beroende av andra kan beskrivas som att hjälp med vardagssysslor i hemmet, stöd från familjemedlemmar och vänner samt stöd från samhället (Hägglund et al., 2008; Ryan & Farrelly, 2009; Thornhill et al., 2008). Ibland blev patienter tvungna att åka till sjukhus på grund av känningar av symtom eller regelbundna kontroller och i samband med besöket kände många behovet av stöd från sitt sociala umgänge. Att vara beroende av närstående eller samhället och då tillgången till detta var begränsad gav dessa patienter osäkerhet i vardagen. Patienter som var beroende av andra kunde söka stöd från vårdpersonal för att stödja och stärka deras vardag med till exempel sysslor. Detta kan erfaras ge glädje till patienter då deras beroende av andra blev tillfredsställt (Thornhill et al., 2008; Burström et al., 2012; Ryan & Farrelly, 2009). Patienter med hjärtsvikt som har tillgång till närstående som kan hjälpa till att stödja deras vardag, kände sig illa tvungna att förlita sig till sina närstående för 10

15 att kunna klara av det mer ansträngande situationerna som till exempel att gå och handla. Detta väckte sorg och frustration hos patienter eftersom de kände sig som en börda för sina närstående (Hägglund et al., 2008; Ryan & Farrelly, 2009; Thornhill et al., 2008). Det finns patienter med hjärtsvikt som inte fått det stöd eller uppmärksamhet som de behöver för att kunna fortsätta genom vardagen. Dessa patienter hade ett beroende av andra som inte var tillfredsställt och ledde därför till känslor av hjälplöshet. Alla hjärtsviktpatienter hade dock inte någon att dela sitt liv med eller som de kunde förlita sig på, vilket ledde till att patienter stod i en position där de var beroende av andra men hade ingen närstående att förlita sig till (Thornhill et al., 2008; Ryan & Farrelly, 2009) Begränsade i fysisk ork Patienter med hjärtsvikt led av nedsatt fysisk ork i sin vardag. Dessa patienter kunde lida av en ökad trötthet, andfåddhet och nedsatt fysisk aktivitet vilket bidrog till nedsatt fysisk ork. Symtom uppstod oftast progressivt över tid och blev med tiden allt mer påtagliga, även om en del symtom kan innebära en stark påfrestning för patienter under en väldigt kort tid till exempel andningsproblem vid ansträngning (Mahoney-Davies et al., 2017; Ryan & Farrelly, 2009; Taylor et al., 2017). Den minskade fysiska orken att klara vardagen för patienter med hjärtsvikt kunde resultera i ett ökat sömnbehov och detta behov var mer betydelsefullt än tidigare. Många patienter hade svårt att acceptera de förändrade sömnvanorna som tvingade många att till exempel sova sittande eller på något annat sätt som de inte var vana vid, för att minska ansträngningen på hjärtat och minska andfåddheten (Klindtworth, Oster, Hager, Krause, Bleidorn & Schneider, 2015; Taylor et al., 2017). Patienter med hjärtsvikt blev ofta begränsade i sociala situationer. Detta berodde oftast på att de inte längre hade möjligheten till att vila upp sig, vilket de hade innan diagnosen. I och med att patienter inte hade samma möjlighet att vila upp sig, fanns därmed inte energin till socialt umgänge. Att vara begränsad av 11

16 kraftlöshet och på så sätt inte kunna delta i sociala umgängen kunde bekymra patienter (Maclnnes, 2014; Mahoney-Davies et al., 2017). Bristen på den fysiska orken gjorde för en del Patienter med hjärtsvikt svårt att endast ta sig utanför huset på grund av rädsla för att visa att de inte kan klara av en helt vanlig dag. Detta ledde till att de var tvungna att ändra och begränsa sitt sociala umgänge och relationer (Maclnnes, 2014; Mahoney-Davies et al., 2017; Taylor et al., 2017). Vissa patienter med hjärtsvikt kunde uppleva frustration över sin situation och de begränsningar som sjukdomens symtom orsakade. Många patienter kunde känna känslan av att vara fångad i en passiv sjuk kropp som inte kan prestera i lika stor utsträckning som tidigare och detta kunde leda till ökad sorg, känsla av ensamhet och tomhet. Patienter kände att på grund av begränsningar, blev livet mindre värt att leva (Maclnnes, 2014; Ryan M & Farrelly, 2009). Andra patienter med hjärtsvikt hade ingen sjukdomsinsikt och trodde att det de upplevade var en del av det normala åldrandet. Detta gjorde att de inte var uppmärksamma på symtomutvecklingen och inte heller gjorde förändringar som kunde förbättra deras situation. Detta kunde också ge en försämrad livskvalité och syn på livet (Taylor et al., 2017, Hägglund et al., 2008). 6.2 Psykiska konsekvenser Psykiska konsekvenser beskrivs utifrån subkategorierna sorg och frustration, oro och rädsla samt acceptans eller inte Oro och rädsla Olika känslomässiga reaktioner väcktes hos patienter med hjärtsvikt. Dessa reaktioner yttrade sig oftast i olika känslor som till exempel rädsla, oro, ångest samt dödsönskan. (Ryan M & Farrelly, 2009; Taylor et al., 2017). När den fysiska hälsan sviktade ledde det till minskad fysisk funktion. Detta bidrog till känslomässiga reaktioner hos patienter med hjärtsvikt i form av inre lidande, oro och minskat självförtroende. Patienter kunde rakt av tappa intresset för att försöka göra något åt den egna situationen när både kropp och själ går emot alla deras initiativ till att utföra aktiviteter (Burström et al., 2012; Taylor et al., 2017). Att leva med rädsla var en oroväckande känsla för patienter med 12

17 hjärtsvikt. Rädsla kunde yttra sig i patienters sömn. Att till exempel gå och lägga sig, innebar rädsla att inte vakna igen utan avlida i sömnen. Känslor av panik yttrade sig också i patienter sömn. Att behöva sitta upp om nätterna, på grund av att det inte var möjligt att slappna av eller försöka ligga ner ledde till känsla av panik (Ryan & Farrelly, 2009; Burström et al., 2012). För vissa patienter med hjärtsvikt skapade just termen hjärtsvikt en allt större oro och rädsla för att deras hjärta skulle sluta fungera. Fruktan för hjälplösheten och negativa tankar på framtiden förekom hos patienter med hjärtsvikt. Trots fruktan för döden kunde patienter lära sig hantera sin oro med tiden, antingen genom viljestyrka eller genom olika strategier som bidrog till ett ökat lugn i sinnet. (Burström et al., 2012; Taylor et al., 2017). Den fysiska begränsningen gjorde för en del Patienter med hjärtsvikt svårt att endast ta sig utanför huset på grund av rädsla för att visa att de inte kan klara av en helt vanlig dag. Detta ledde till att de var tvungna att ändra och begränsa sitt sociala umgänge och relationer (Maclnnes, 2014; Taylor et al., 2017) Sorg och frustration En ökad belastning och sänkt energinivå påverkade vissa patienter med hjärtsvikts psykiska hälsa och sänkte deras livskvalité vilket gav känslor av ensamhet, sorg, likgiltighet, ilska och ökade suicidtankar. Vid ökat behov av vård- och omsorg upplevde många patienter att de inte fick det stöd som de behövde och kände sig därför hjälplösa (Klindtworth et al., 2015; Mahoney- Davies et al., 2017). Vissa patienter med hjärtsvikt kunde uppleva frustration över sin situation och de begränsningar som sjukdomens symtom orsakade. Många patienter kunde känna känslan av att vara fångad i en passiv sjuk kropp som inte kan prestera i lika stor utsträckning som tidigare och detta kunde leda till ökad sorg, känsla av ensamhet och tomhet (Klindtworth et al., 2015; Mahoney-Davies et al., 2017). Det kunde även uppstå problematik i arbetslivet och begränsa patienter med hjärtsvikts möjlighet att arbeta. I vissa fall kunde personen tvingas att sluta arbeta och det kunde leda till minskad livskraft. Att vara begränsad av sin diagnos ledde till att patienter dels kunde förlora en del av sitt sociala umgänge 13

18 och personen kunde förlora känslan av att vara en del av ett sammanhang. De flesta patienter upplevde en stor sorg över förändringen att gå från arbetet (Klindtworth et al., 2015; Mahoney-Davies et al., 2017) Acceptans eller inte Patienter med hjärtsvikt accepterade sin diagnos på varierande sätt. Vissa patienter hade svårt att acceptera sin diagnos. Detta kunde också vara varierande då olika faktorer förelåg som försvårade patienters acceptans. En faktor som gjorde det svårt för patienten att acceptera sin diagnos var att de hade varit friska i hela sitt liv, och nu led de helt plötsligt av ohälsa och kroniska symtom. En annan faktor som gjorde det svårt för vissa patienter att acceptera sin diagnos var alla begränsningar som sjukdomen innebar. Att inte längre kunna utföra vardagliga aktiviteter, inte kunna ingå i sitt före detta sociala nätverk eller att inte ha orken till att utföra fritidsaktiviteter gjorde det svårt för många patienter att acceptera att dessa begräsningar var en del av deras nya liv med diagnosen hjärtsvikt (Thornhill et al., 2008, Klindtworth et al., 2015). Vissa patienter med hjärtsvikt kunde känna att det var svårt att acceptera och förstå att något var fel med deras kropp på grund av att de inte hade upplevt några bekymmer innan och helt plötsligt har de blivit diagnostiserade med hjärtsvikt. Att anpassa sig till ett försvagat hjärta är både mycket fysiskt men också psykiskt krävande och alla drabbade tar inte diagnosen på samma sätt. Den hjärtsviktsdrabbade patienten kunde känna oro och ångest inför en oviss framtid vilket försvårade deras acceptans till diagnosen hjärtsvikt. Vissa patienter med hjärtsvikt accepterade inte alls sin diagnos och hade inte skapat någon positiv inställning inför framtiden. Med en bättre inställning hade dessa patienter kunnat få en bättre hälsa (Klindtworth et al., 2015; Thornhill et al., 2008). För andra patienter med hjärtsvikt fanns inte samma problematik att acceptera sin diagnos, då dessa patienter trivdes med deras nya förändrade liv. Ändrade levnadsvanor som till exempel motion och kostvanor tyckte vissa patienter ökade deras hälsa. Att få ta dagen i sin egen takt kunde också öka hälsan hos patienter då vardagen för dem blev mindre stressfylld. Upplevelsen av en ökad 14

19 hälsa ledde till att dessa patienter accepterade att de hade drabbats av diagnosen hjärtsvikt utan problem (Hägglund et al., 2008; Klindtworth et al., 2015; Mahoney-Davies et al., 2017). Att bli diagnostiserad med hjärtsvikt kan för patienter upplevas som en lättnad, att äntligen få svar på varför kroppen hade bettet sig onormalt vilket patienter var nöjda över att äntligen förstå. Patienter som inte upplevde några märkbara begränsningar av tillexempel andfåddhet, kan acceptera sin situation utan större problem Andra patienter accepterade och välkomnade livets slutskede (Hägglund et al., 2008; Klindtworth et al., 2015; Mahoney-Davies et al., 2017) Patienter med hjärtsvikt kunde lära sig att förstå och acceptera situationer som var besvärliga, att vara tacksamma för vad de fortfarande kunde åstadkomma samt att vardagen skulle upplevas annorlunda från det normala, dag efter dag (Klindtworth et al., 2015). Andra patienter med hjärtsvikt kunde ha problem med att inte förstå att de hade blivit drabbade av diagnosen från början men fick senare en ökad förståelse och acceptans när symtom och känningar blev mer påtagliga och allvarliga. Patienter upplevde att det fanns en stor betydelse i att först och främst förstå vad som har skett och sedan acceptera det för att klara av att gå vidare i livet (Thornhill et al., 2008; Mahoney-Davies et al., 2017) 15

20 7. Diskussion 7.1 Metoddiskussion Styrkor och svagheter Denna litteraturstudie har skrivits i par. Under studiens gång har det identifierats styrkor och svagheter med att skriva i par. Möjligheten att föra diskussion och på så sätt komma fram till idéer, lösningar och slutsatser har ansetts vara den allra största styrkan under uppsatsens gång. Att skriva i par innebär också personliga styrkor och svagheter. Genom att komplettera varandras styrkor och svagheter har det funnits balans som i sin tur har gett ett bra samarbete. Detta kan också ses som en svaghet då reflektion från eget håll inte fått ta så mycket plats. Vi har funnit varandras styrkor och svagheter, kompletterat dem hos varandra och funnit ett väl fungerande och balanserat samarbete. Om datamaterialet granskas och analyseras av flera författare kan tillförlitligheten därmed öka (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012). En svaghet med vår uppsats är att alla artiklar förutom en är kvalitativa. Den artikeln som inte är kvalitativ är en så kallad mixed method vilket innebär att den är både kvalitativ och kvantitativ. Denna artikel har kvalitetsgranskats utifrån en kvalitativ kvalitetsgranskningsmall från Kristensson, (2014). Detta kan anses vara en brist från vår sida. Till vårt försvar så identifierades inte några fynd från den kvantitativa delen av den artikeln och därför gjorde vi ett val att ta med denna artikel till kvalitetsgranskning för att i den kvalitativa delen identifierades det användbara fynd. En annan svaghet med vår uppsats är ett misstag vi gjorde i kvalitetsgranskningen. Vi har fått förståelse att det kan finnas ett intresse från läsarnas sida att ha kvar de bortsållade artiklarna i kvalitetsgranskningsmallen och i artikelmatrisen. Vi kände att detta skulle skapa förvirring och det är därför vi har gjort valet att inte ha med dessa artiklar i kvalitetsgranskningsmallen och i artikelmatrisen. 16

21 7.1.2 Databassökning De genomförda sökningarna ansågs gett oss ett tillfredställande datamaterial. Därför gjordes inga fler sökningar i andra databaser. Om sökning i annan databas hade gjorts hade detta kunnat påverka resultatet då möjligheten fanns till att hitta andra artiklar. Dock såg vi inte någon anledning till att söka i andra databaser då vi ville hitta artiklar inriktade på området omvårdnad vilket främst databasen CINAHL är och delvis PubMed. En sekundärsökning gjordes utifrån de utvalda artiklarna från databaserna och där hittades en artikel som var relevant för vår studie Urval De utvalda artiklarna hade som inklusionskriterier att inte vara äldre än tio år. Motiveringen till detta är att det ökar artiklarnas trovärdighet då vi granskat den senaste vetenskapen. Ett annat inklusonskriterie var att artiklar hade deltagare över 65 år. Medelåldern för diagnostiserad hjärtsvikt i Sverige är 75 år (Hjärt-lungfonden, 2016). Detta gjorde det relevant för oss att vilja undersöka erfarenheter från patienter med hjärtsvikt över 65 år. De utvalda artiklarna kommer endast från Europa. Detta innebär styrkor och svagheter i sig. Svagheten med att begränsa artikelurvalet till Europa är att fynd från andra kontinenter kan ha sållats bort och därmed sänka trovärdigheten på vårt resultat. Vi såg dock en fördel med detta inklusionskriterie. Att studera patienters erfarenheter av hjärtsvikt i närheten av Sverige där vi kommer arbeta som sjuksköterskor ansågs gynna oss i vår kunskapsutveckling. En svaghet bland våra artiklar är att två av dem endast handlade om kvinnors erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Motivationen till att artiklarna valdes ut till resultat ändå var för att vi generellt ville utforska erfarenheter hos människor med hjärtsvikt oavsett kön Kvalitetsgranskning Vi har genomfört vår kvalitetsgranskning av artiklar med stöd från Kristensson, (2014) som ställer upp kvalitetsgranskningen i en artikelmatris och en kvalitetsgranskningsmall med 13 frågor. Vi tyckte att detta var ett 17

22 bra tillvägagångssätt för att bedöma kvaliteten av artiklarna. Vi tyckte också att detta var ett bra tillvägagångssätt för att få en större inblick angående vad artiklarna handlade om eftersom när man besvarar dessa 13 frågor lästes artiklarna noggrant igenom för att kunna ge svar. Enligt Kristensson, (2014) som skriver att författarna ska bestämma själva vilken kvalité på artiklarna som ska godkännas till resultat. Vi har därför i kvalitetsgranskningsmallen med 13 frågor skapat poäng för varje ja som besvarade frågan. Ett ja genererade ett poäng. Totalt kunde en artikel få 13 poäng. Artikelns givna poäng gav artikeln en kvalité. Vi gjorde valet att endast ha med artiklar av hög kvalité eftersom vi anser att detta ökar trovärdigheten i vår uppsats Forskningsetiska aspekter Med ett etiskt förhållningssätt till artiklarnas information, utförande i enlighet med Helsingforsdeklarationens riktlinjer och korrekt källhänvisning av samtliga artiklar, hade uppsatsen ett starkt underlag och utformning. Med ett objektivt förhållningssätt har våra egna tolkningar och föreställningar inte påverkat eller färgat arbetet. Innan exkludering av data från uppsatsen, övervägdes dess relevans till arbetet grundligt. Genom detta förhållningssätt redovisas fynd från artiklarna med relevans och uppsatsens trovärdighet ökar. En korrekt källhänvisning innebär också att data från artiklarna inte har plagierats eller förfalskats och att resultatet inte har manipulerats, vilket strider mot CODEX riktlinjer (Codex, 2018). Samtliga utvalda artiklar har antingen blivit granskade och godkända av en etisk kommitté eller så har forskarna i studien fört en etisk diskussion Överförbarhet och trovärdighet Ju mer slutresultatet kan anpassas till likvärdiga grupper och/eller situationer desto mer ökar trovärdigheten samt överförbarheten i studien (Polit & Beck, 2012). Vi anser att denna studie till viss del kan anpassas till likvärdiga kroniska tillstånd, då dessa kan ha liknande erfarenheter av fysiska konsekvenser samt psykiska konsekvenser. 18

23 En faktor som kan sänka trovärdigheten i resultatet är att artiklarna var skrivna på engelska vilket inte överensstämmer med vårt modersmål. För att undvika felöversättning har båda författarna varit delaktig i analysen och diskuterat dess fynd, styrkor samt svagheter. En kvalitetsgranskning har även gjorts för att undvika att mindre trovärdiga eller ej acceptabla artiklar väljs ut till resultatet. Kvalitetsgranskningen som har gjorts har utgått från Kristenssons (2014) tillvägagångssätt för att kvalitetsgranska kvalitativa artiklar. Frågorna som finns med i kvalitetsgranskningsmallen (Bilaga 3) kommer från Kristersson (2014) och vi ansåg att det var ett relevant tillvägagångssätt för att granska kvaliteten av artiklarna. Kristersson (2014) ställde även upp artiklarna i en tabell som beskrev syfte, design, population samt resultat vilket vi ansåg vara ett tillvägagångsätt som visade kvaliteten i artiklarna. 7.2 Resultatdiskussion Med ett syfte att beskriva patienters erfarenheter att leva med hjärtsvikt har de mest centrala och kärnfulla fynden identifierats. De mest centrala fynd som identifierades var att patienter med hjärtsvikt blev begränsade i vardagliga aktiviteter, att patienter accepterade sin diagnos eller inte samt att patienter blev begränsade av fysisk ork. Diskussion skedde utifrån dessa centrala fynd och relaterades till livsvärld och dess betydelse för att kunna förstå människan bakom sjukdomen. De centrala fynden kommer även jämföras med en artikel som handlar om att leva med kronisk sjukdom. Med en kronisk, livslång diagnos kommer det också en livsvärld som existerar lika länge och dessutom ta skada på både kropp och själ om den inte vårdas och främjas (Dahlberg & Segesten, 2010). Detta innebär att patienten med hjärtsvikt behöver en vård- och omsorg som lindrar symtom för att främja deras kropp och själ och därmed öka välmående. Tidigare forskning visar att, att leva med en kronisk sjukdom har en betydande inverkan på människors liv (Mahon, O Brien & O Conor, 2014). Detta stämmer överens med samtliga identifierade fynd Begränsade i vardagliga aktiviteter Fysisk aktivitet var något som patienter hade delvis förlorat förmågan av och därmed väckte det känslor hos vissa patienter av ilska och frustration. Resultatet 19

24 visade också att patienter med hjärtsvikt kände en saknad efter deras tidigare liv då de kunde utföra aktiviteter på fritiden. Nu kan patienter inte utföra dessa aktiviteter alls vilket upplevdes svårt att acceptera. Tidigare forskning säger att människor med kronisk sjukdom har behövt lära sig att värdera det de har och gjort klart för sig vad som är viktigt med livet (Mahon et al., 2014). Innan patienter med hjärtsvikt drabbades av hjärtsvikt värderade de inte fritidsaktiviteterna tillräckligt högt eftersom de nu känner en saknad efter att utöva dessa. Detta väckte också känslor av ånger för att de tidigare har tagit dessa aktiviteter förgivet. Genom kroppen har människan tillgång till en yttre värld och inte bara en inre (Dahlberg & Segesten, 2010). En del hjärtsviktpatienter önskar och strävar efter att kunna fortsätta leva med i den yttre världen. För några var det svårt att förstå att de inte kunde leva i den livsvärlden de tidigare befunnit sig inom. Den sociala begräsningen framkom i resultatet vara problematisk hos patienter med hjärtsvikt. Samvaron med andra människor är betydande för livsvärlden hos många patienter och har en central roll för att minska lidandet. Detta är en av tillgångarna vissa patienter tappade på grund av att de inte klarade att aktivt gå utanför hemmet. Människor har både biologiskt och kulturellt skapat sig livsvärldspräglade behov och när de inte kan ta del av den livsvärld som de tidigare upplevt kan detta leda till bland annat frustration och lidande (Dahlberg & Segesten, 2010). När patienter med hjärtsvikt blir så pass begränsade att de får det problematiskt att ta sig utanför sitt hem blir det svårt för dem att ta del av den livsvärld som de tidigare har haft och därför är det relevant att vissa patienter känner känslor av frustration och tomhet vilket bidrar till ett ökat lidande. Att inte kunna engagera sig i ett socialt liv som patienter en gång i livet har kunnat innebar också att deras livsvärldspräglande behov inte hade tillfredsställts Begränsade av fysisk ork I resultatet återkom det centrala fyndet angående att patienter med hjärtsvikt hade på grund av deras symtom till exempel andfåddhet och trötthet fått begränsningar i det dagliga livet. Begränsningar visade sig i problematik att utföra hushållssysslor, eller att utföra fritidsaktiviteter. Varje individ har en unik 20

25 mångfasetterad livsvärld inom sig och genom möten med den omgivande världen tar vi in nya intryck, erfarenheter och skapar minnen. Den fysiska kroppen kan ses som en fast punkt som innesluter den fria livsvärlden och dess funktionalitet är avgörande för hur begränsad livsvärlden är. Att en person är fylld av liv och visdom kan i vissa fall inte förmedlas till omvärlden, då dennes kropp inte fysiskt kan hävda sin existens i en annan persons livsvärld. Den begränsade individen hamnar då i en särställning (Dahlberg & Segesten, 2010). Det var många patienter med hjärtsvikt som hade känslor av frustration och ilska gentemot deras begränsningar. Att inte kunna ta sig utanför sitt eget hem eller inte kunna utöva sina dagliga aktiviteter var särskilt frustrerande begränsningar och ledde till en mängd blandade känslor hos personen. Detta innebär att patienter hamnar i denna särställning, för att deras fysiska förmåga att visa att de existerar i någon annans livsvärld var begränsad. Tidigare forskning visar att drabbas av att livet förändras i och med diagnosen, de upplevda förlusterna väckte i sin tur känslor av ilska och frustration. (Mahon et al., 2014). Detta stämmer delvis in på patienter med hjärtsvikt Acceptans eller inte Resultatet visade att patienter med hjärtsvikt accepterade sin diagnos på olika sätt. Vissa patienter hade svårt att acceptera sin diagnos medan andra inte hade det. På grund av olika faktorer exempelvis begränsningar eller symtom, påverkade patienter s acceptans gentemot diagnosen. När ens livsvärld fylls med olika begränsningar som går emot en, kan det tänkas att acceptansen för diagnosen försvåras eftersom det är diagnosen som orsakar begränsningar. För vissa väcktes känslor av hjärtsvikten i relation till den förändrade vardagen. Livsvärlden är vad människan gör den till och det som ska ge välbefinnande. Med tanke på att alla människor är olika kan det vid olika situationer skapa hälsa och/eller ohälsa beroende på vilken individ som utsätts i situationen (Dahlberg & Segesten, 2010). Patienter med hjärtsvikt utsätts i situationen där de blir sjuka av hjärtsvikt men i och med att alla människor är olika så ser livsvärldarna också olika ut. Det vill säga att upplevelsen av att ha diagnosen hjärtsvikt bland patienter är unik för varje individ och därför varierar det hur patienter accepterar sin diagnos. När det är svårt för patienter att acceptera sin 21

26 diagnos blir det också svårt för dem att tillförskaffa sig motivation och engagemang för att genomföra levnadsförändringar och därmed förbättra livsvärlden. För de patienter där symtom tog över kan det tänka sig att acceptera förändrade levnadsvanor var problematiskt och därmed har dem svårare att uppnå en tillfredställande livsvärld. Tidigare forskning säger att acceptera sin situation med att leva med en kronisk sjukdom var problematiskt vilket styrker att för vissa patienter att acceptera sin diagnos med förändrade levnadsvanor var en svår process för de (Mahon et al., 2014). Andra patienter med hjärtsvikt kunde inte alls acceptera sin diagnos. Det går att tänka sig att patienter som har varit friska hela sina liv och sedan drabbas av diagnosen hjärtsvikt inte accepterar sin diagnos på samma sätt som andra patienter som sedan innan har varit sjuka accepterar sin diagnos. Det gäller också patienter som inte förstår varför just de drabbas av sjukdomen hjärtsvikt och som känner att livet inte är värt att leva. Medan hjärtsviktpatienter som beskriver känslor angående hopp om livet och en positiv framtid går det att tänka att dessa har accepterat sin diagnos. För att förbättra livsvärlden hos individer säger Dahlberg och Segesten (2010) att det exempelvis kunde innebära en bättre kost och motionsvanor vilket resulterade i ett ökat välmående. För patienter med hjärtsvikt som har accepterat sin diagnos kan det tänka sig att det är lättare att genomgå levnadsförändringar då dem är införstådda i att just dem har insjuknat i diagnosen och därmed måste ändra på levnadsvanor för att förbättra livsvärlden. Dahlberg och Segesten, (2010) beskriver att alla olika tolkningar och meningsfulla erfarenheter skapas på grund av att ens livsvärld blir omskakad och annorlunda. Vägen till en bättre livsvärld kunde för många patienter med hjärtsvikt kännas diffus men för andra bidra till välmående med mer tid för sig själv och andra. Även om en del människor redan har accepterat att deras tid har börjat ta slut finns det fortfarande en livsvärld som kan befrämjas. Allt handlar om hur mottaglig man är för livsvärldens sammanhang trots motsägelsefulla känslor. 22

27 8. Slutsats Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Resultatet visade att patienter som fått diagnosen hjärtsvikt fick begränsningar i vardagen på grund av symptompåverkan. Många var så begränsade att de inte kunde utföra de dagliga behoven på samma sätt som förr. Diagnosen påverkade även de sociala relationerna till familj och vänner. Det framkom att en del patienter med hjärtsvikt efter sin diagnos uppskattade det extra stöd i vardagen de sökte, medan andra kände sig sårbara för att de nu måste förlita sig på andras hjälp. Känslor som rädsla, oro och skräck var mer vanligt förekommande känslor än hopp och glädje till att behöva leva med hjärtsvikt. Även om diagnosen hjärtsvikt är relaterad till negativa symtom och livsvärldspåverkan fanns det också patienter som kände att de klarade av att acceptera det som har inträffat och samtidigt lyckats se positivt på framtiden. Stödet från omgivning och att fortfarande kunna vara aktiv var betydande faktorer för patienter som var drabbade av hjärtsvikt. Detta skapade en känsla av trygghet och säkerhet och att de inte behövde hantera sina begränsningar själv. Att se människan bakom sjukdomen och inte bara fokusera på dennes sjukdomssymtom var av stor betydelse. 8.1 Klinisk implikationer Denna studie kan bidra som en informativ källa till allmänsjuksköterskor som vårdar patienter med hjärtsvikt både inom och utom specialistavdelningar för hjärtsjukdomar. Att bistå med god samt individanpassad information till patienter angående deras tillstånd kan detta leda till ökad trygghet inom omvårdnad samt behandlingar. Detta skapar en ökad möjlighet till att patientens livsvärld stärks och minskar det regelbundna sjukhusbesöken. Patientens närstående är en del av dennes livsvärld och behöver även information angående den drabbades tillstånd för att bemästra vardagen. Hjärtsviktsutbildningar till både vårdpersonal, patienter och närstående kan vara till hjälp. Vårdpersonal och sjuksköterskor bör ägna mer tid till att lyfta och stärka patienters känslor, samt att lyssna in patientens livsvärld. Detta kan genomföras genom 23