Ett barnvänligt Skåne? En tillståndsbeskrivning av skånska barns livssituation. Hyrije Matarova, Maria Lindberg

Transkript

1 Ett barnvänligt Skåne? En tillståndsbeskrivning av skånska barns livssituation Hyrije Matarova, Maria Lindberg

2 Titel: Ett barnvänligt Skåne? En tillståndsbeskrivning av skånska barns livssituation Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skåne län Hyrije Matarova, Maria Lindberg Länsstyrelsen i Skånelän Strategiavdelningen MALMÖ Tfn: lansstyrelsen@m.lst.se Copyright: Länsstyrelsen i Skåne län Upplaga: ISBN: Layout: Tryckt: Omslagsbild: Tryckeri och antal Reia Lepic 2

3 Sammanfattning..6 Inledning.7 Avgränsningar och hinder... 7 Läsinstruktioner... 7 En god levnadsstandard.9 Ekonomisk standard... 9 Boende och materiell standard Sammanfattning Bästa möjliga hälsa 13 Fysisk hälsa/övervikt Spädbarnsdödlighet Barns tandhälsa Barns psykiska välbefinnande Alkohol, tobak och narkotika användning Sammanfattning En god utbildning.. 18 Personal i skolan Studieresultat Elevers arbetsmiljö Sammanfattning En trygg uppväxt.. 22 Föräldrars tid med barnen Otrygghet Olycksfall Tonårsgraviditeter Sammanfattning Delaktighet i samhället..28 Medbestämmande i skolan

4 Tillgång till och utnyttjande av kultur och information Fritid, lek och föreningsliv Sammanfattning Samhällets stöd och skydd Barn i samhällsvård Utsatthet och delaktighet i brott Barn i asylprocessen Sammanfattning Kompetterande kunskap..33 Omvärldstrender Strategiska utmaningar för en hållbar utveckling Iakttagelser från Länsstyrelsens sociala sektion

5 Barn och unga skall respekteras, ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande 5 Regeringens övergripande mål för barnpolitiken

6 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att identifiera framgångs- och problemområden i länet gällande barns livssituation. Kunskapssammanställningen har avgränsats till regeringens barnpolitiska mål och indikatorer. Skillnader i etnicitet och kön I Skåne fanns år 2005 drygt barn, något fler pojkar än flickor. En stor del av barnen har utländsk bakgrund. Dessa barn är i många fall mer utsatta än andra skånska barn. Det gäller t ex skolbetyg och barnfattigdom. Könsskillnader går också att finna i barns och ungdomars livsvillkor. Fler flickor än pojkar upplever exempelvis otrygghet i bostadsområdet. Tobaksrökning och psykisk ohälsa är ett större problem bland skånska flickor. I andra fall är pojkar mer utsatta. Det gäller t ex studieresultat, alkoholkonsumtion, narkotikaanvändning samt utsatthet/delaktighet för brott. Skånska pojkar i årskurs 9 dricker och snusar i högre utsträckning än flickor. Däremot röker flickor röker mer än pojkar. Skånska pojkar skadar sig också oftare än flickor. Trafiken står för 60% av dödliga skador bland barn och ungdomar. Hälsofrågan bör prioriteras Ungdomars övervikt och psykisk ohälsa bland flickor är ett ökande hälsoproblem. Alkoholkonsumtion och narkotikaanvändning (bland pojkar) är ett större problem i Skåne jämfört med genomsnittet i landet. Detta gör Skåne till ett utsatt län. Till det positiva hör att tandhälsan är något bättre bland skånska barn jämfört med riksgenomsnittet. Utvecklingen i skolan Utvecklingen av skolelevers studieresultat är oroande. Nationellt sett har studieresultaten försämrats över tid. År 2005 låg 18 skånska kommuner under riksgenomsnittet avseende skolbetyg i grundskolan. Elever med utländsk bakgrund hade generellt sämre studieresultat än andra elever. Personaltätheten var ungefär lika i länet och riket. Tre procent av eleverna kände sig mobbade eller trakasserade. Drygt hälften av eleverna upplever att de har möjlighet att påverka skolfrågor. Barnfattigdomen är stor i Skåne Barnfattigdomen är ett problem i Skåne, framförallt i Malmö och Landskrona. Barn till ensamstående och barn med utländsk bakgrund är särskilt utsatta. Andra viktiga frågor att arbeta med är diskriminering, utanförskap samt våld i nära relationer. Insatser för barn i samhällsvård och i asylprocessen är särskilt angelägna att prioritera. 6

7 Inledning Länsstyrelsen i Skåne län arbetar sedan år 2002 för att stärka barnperspektivet med utgångspunkt från FN:s konvention om barnets rättigheter. Som ett led i det strategiska barnkonventionsarbetet har Länsstyrelsen gjort en översiktlig analys av tillståndet i länet. Syftet är att identifiera länets framgångs- och problemområden gällande flickors och pojkars livsvillkor. Avgränsningar och hinder Det finns en uppsjö av intressant fakta om barns levnadsvillkor som är relevant att belysa. Tillståndsbeskrivningen är dock avgränsad till regeringens barnpolitiska mål. De barnpolitiska målen, som lanserades år 2007 och omfattar delmål och uppföljningsbara indikatorer, är: En god levnadsstandard, Bästa möjliga hälsa, En god utbildning, En trygg uppväxt, Delaktighet i samhället och Samhällets stöd och skydd.. 1 Under faktainsamlingen har vi stött på problem som försvårat arbetet. Ett problem är att det saknas lättillgänglig statistik om flera indikatorer på regional nivå. Mer regional och mer aktuell statistik behövs för att med säkerhet kunna peka ut problemområden i länet. Funnen statistik omfattar ofta olika tidsperioder. I många fall är den inte heller uppdelad efter kön, etnicitet eller socioekonomiska faktorer. I flera fall är funnen statistik dessutom mer generell än den specifika indikatorn. På grund av ovan beskrivna problem och avgränsningar är det svårt att dra några definitiva slutsatser om länets framgångsoch problemområden. Resultatet skall därför tolkas med stor försiktighet. Det bör även poängteras att rapporten inte gör anspråk på att beskriva orsaker eller bestämningsfaktorer till utvecklingen i länet. Läsinstruktioner Under följande kapitel redovisas målområdesvis för hur situationen ser ut bland barn och ungdomar. För varje målområde pekas ett antal politikområden ut som är särskilt ansvariga för att bidra till att målen uppfylls. En hänvisning görs även till vilka artiklar i barnkonventionen som knyter an till aktuellt mål. Kapitlen avslutas med en sammanfattande bedömning av positiva och negativa utvecklingstrender i länet. I det sista kapitlet ges kompletterande fakta som sätter barnfrågorna i ett större sammanhang. 1 Ds 2007:9 Ett uppföljningssystem för barnpolitiken. Läs mer i bilaga 2 7

8 MÅL 1 En god levnadsstandard Flickor och pojkar skall tillförsäkras en god ekonomisk och materiell standard samt boende. Barn har rätt till social trygghet och en god levnadsstandard för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Barnkonventionens artikel 26 och 27 Politikområden: 8 Ekonomisk familjepolitik, socialtjänstpolitik, bostadspolitik, arbetsmarknadspolitik m.m.

9 En god levnadsstandard Ekonomisk standard Det finns olika sätt att mäta barns ekonomiska standard. Regeringens indikator omfattar andel hushåll och barn i familjer med låg inkomststandard. Jämfört med andra barn löper barn i hushåll med låg ekonomisk standard ökad risk för sjuklighet och död under de första levnadsåren, liksom senare i livet. År 2004 fanns en högre andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Skåne (16%) jämfört med riket (13%). Uppgifter från år 2002 visar detsamma (tabell 1 och 2). Barn med utländsk bakgrund var särskilt utsatta (39%) jämfört med barn med svensk bakgrund (8%). Tabell 1 och 2. Andel barn 0-17 år i hushåll med inkomststandard under 1,0 av medianen Utgångsläge (2002, regionalt): Låg inkomststandard (10,7 %) Med socialbidrag (10,4 %) Låg ink.standard/soc.bidrag (4,7 %) Utgångsläge (2002, riket): Låg inkomststandard (6,9 %) Med socialbidrag (7,2 %) Låg ink.standard/soc.bidrag (2,1 %) Situationen har varit rätt konstant i länet de senaste åren (ca 16%). Sämst var situationen år 2004 i Malmö, Landskrona, Burlöv, Hörby och Helsingborg (31,4 16,1 %). Bäst var den i Lomma, Svedala, Kävlinge och Staffanstorp (4,8-7,1 %). Uppgifter från Rädda Barnen visar att barnfattigdomen är stor i Skåne. Av länets 33 kommuner var 22 kommuner år 2002 rankade på plats i landet, där 290:e plats är den sämsta rankningen när det gäller andel barn i hushåll med låg inkomststandard och/eller socialbidrag. Lomma låg bäst till i landet när det gäller andel barn i familjer som varken är ekonomiskt utsatta eller har socialbidrag. Malmö låg sist i landet, Landskrona näst sist. I Malmö levde avsevärt fler barn med utländsk bakgrund i ekonomisk utsatthet (53,2 %) jämfört med barn med svensk bakgrund (11,2 %). Nationellt sett uppvisas en marginell ökning av andel barn med låg ekonomisk standard under åren Andel barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd är den enda indikatorn som uppvisar en tydlig gynnsam förändring i barns levnadsstandard. 9

10 Boende och materiell standard Nationellt sett har andelen barn med utrymme för eget rum i hemmet förändrats litet mellan år Bland flickor har det varierat mellan 72 och 76 procent, bland pojkar mellan 72 och 77 procent. En större andel av de äldre barnen bodde år 2004 i bostäder med utrymme för eget rum. Bland åriga barn uppgick andelen till ca 84 procent för flickor och 78 procent för pojkar. Färre barn i ensamförälderfamiljer bodde i bostäder med utrymme för eget rum (ca 50%) jämfört med barn med sammanboende föräldrar (78%). Regional fakta saknas för denna indikator. Procentuellt sett har pojkar i större utsträckning än flickor tv, dator, moped/bil. Flickor har i större utsträckning än pojkar cd-spelare, mobiltelefon och husdjur. Däremot finns inga tydliga könsskillnader gällande innehav av eget rum och cykel. Regional fakta saknas för denna indikator. Enligt SCB förfogar barn i riket över olika saker (tabell 3). Nästan alla barn har ett eget rum och en cykel. Betydligt färre har en dator. Tabell 3. Andel pojkar och flickor och deras innehav av materiella saker Utgångsläge ( , riket) TV Pojkar 61% Flickor 51% CD-spelare Pojkar 83% Flickor 91% Mobil Pojkar 73% Flickor 78% Dator Pojkar 41% Flickor 27% Rum Pojkar 94% Flickor 93% Moped/bil Pojkar 19% Flickor 7 % Cykel Pojkar 92% Flickor 91% Husdjur Pojkar 44% Flickor 63% 10

11 Sammanfattning Procentuellt sett är det fler barn i Skåne än i riket som lever i ekonomisk utsatthet. Barn med utländsk bakgrund är en särskilt utsatt grupp i Skåne jämfört med barn med svensk bakgrund. Detsamma gäller barn till ensamstående föräldrar. Situationen har varit rätt konstant i länet de senaste åren (ca 16%). 22 av Skånes 33 kommuner rankades år 2002 på plats i landet avseende barn i hushåll med låg inkomststandard och/eller socialbidrag Plats 290 motsvarar den sämsta placeringen. Fem av Skånes kommuner rankades bland de 20 kommuner i landet där barn levde varken i ekonomisk utsatthet eller i familjer med socialbidrag: Lomma (plats 1), Svedala (plats 3), Kävlinge (plats 4), Vellinge (plats 6) och Staffanstorp (plats 17). 11

12 MÅL 2 Bästa möjliga hälsa Barn har rätt till en god fysisk och psykisk hälsa samt skydd mot användning av narkotika. Barnkonventionens artikel 24,31 och 33 Politikområden: hälso- och sjukvård-, folkhälso-, idrotts-, miljö-, jordbruks- och livsmedelspolitik m.m. 12

13 Bästa möjliga hälsa Målområdet bästa möjliga hälsa handlar bland annat om att skapa förutsättningar som garanterar barn en maximalt möjlig fysisk, psykisk, andlig, moralisk, psykologisk och social utveckling. Fysisk hälsa/övervikt Övervikt är ett ökande folkhälsoproblem. Statistik som ungefärligen motsvarar regeringens indikator har hittats på nationell nivå. I en rapport från Ungdomsstyrelsen fastslås att 13 % av landets åringar var överviktiga år Fyra procent hade fetma. Flickor var mindre överviktiga än pojkar. Enligt en rapport från Länsstyrelsen i Skåne län påvisas att Skånes 12-åriga flickor i större utsträckning var överviktiga än 12-åriga flickor i landet år En studie av Folkhälsoinstitutet redovisar 2 månader till 10 år gamla barns övervikt och fetma i fyra svenska kommuner. I Ystad, som ingick i studien, fanns det år ,5% överviktiga barn. Knappt 5 % av barnen hade fetma. I samtliga undersökta kommuner var i genomsnitt 18,7 % av barnen överviktiga och 4,9 % hade fetma. I övrigt har vi inte funnit någon regional statistik. Spädbarnsdödlighet Spädbarnsdödligheten är marginellt lägre i Skåne än i riket enligt uppgifter från Socialstyrelsen (tabell 4 och 5). Tabell 4 och 5. Antal döda i plötslig spädbarnsdödlighet Utgångsläge (2003, regionalt) Antal män: 3 Dödstal 0,6 Antal kvinnor: 1 Dödstal 0,2 Utgångsläge (2003, riket) Antal män: 15 Dödstal 0,3 Antal kvinnor: 6 Dödstal 0,1 Barns tandhälsa Indikatorn för tandhälsa omfattar antal kariesfria barn i åldrarna 3, 6 och 12 år. Skåne har något fler kariesfria barn än riket i genomsnitt. Enligt statistik från Region Skåne har andelen kariesfria barn i ovan nämnda åldersgrupper i Skåne ökat något mellan åren 2002 och Treåriga barn har minst kariesproblem, medan problemen är störst bland 12- åringar. Positivt är att det totalt sett i Skåne skett en förbättring under åren (tabell 6 och 7). 13

14 Tabell 6 och 7. Andel kariesfria barn Utgångsläge (2002, riket): Barn 3 år 93 % Barn 6år: 69 % Barn 12 år: 57 % Utgångsläge (2002/2005, regionalt): År 2002 Barn 3 år 92.1 % Barn 6 år 70,1 % Barn 12 år 57,8 % År 2005 Barn 3 år 93,8 % Barn 6 år 70,2 % Barn 12 år 61,0 % Barns psykiska välbefinnande Enligt SCB:s nationella statistik kände sig fler flickor än pojkar ledsna år 2002/2003. Andelen flickor som ofta kände sig ledsna ökade med stigande ålder från 16% i års ålder, 20% i års ålder till 29% i års ålder (tabell 8). Regional fakta har ej hittats. Tabell 8. Andel barn som ofta känner sig ledsna eller nere Utgångsläge ( , riket): Flickor 21 % Pojkar 9 % Alkohol, tobak och narkotikaanvändning Enligt uppgifter från CAN drack och rökte fler flickor än pojkar i årskurs 9 i riket år Pojkar snusade däremot mer än flickor. I Skåne drack och snusade pojkar i årskurs 9 i högre utsträckning än flickor, medan flickor rökte mer än pojkar (tabell 9 och 10). Tabell 9 och 10. Rökare/snusare åk 9 Utgångsläge (2005, riket): Röker Pojkar 19% Flickor 30% Snusar Pojkar 20% Flickor 6 % Utgångsläge (2005, regionalt): Röker Pojkar 7,9% Flickor 12,1% Totalt 10 % Snusar Pojkar 13,8 % Flickor 0,8 % Totalt 7,5 % Narkotikamissbruk är ett betydligt mindre problem än alkohol och tobak. Vad gäller ungdomar i årskurs 9 som provat narkotika någon gång eller den senaste månaden fanns det år 2005 ingen större skillnad mellan pojkar och flickor i riket enligt CAN. Skånska pojkar har dock provat på narkotika någon gång i större utsträckning än skånska flickor. Det fanns dessutom i genomsnitt fler pojkar i Skåne än i riket som provat på narkotika (tabell 11, 12 och 13). Bland flickor finns inga större skillnader. 14

15 Tabell 11. Andel elever i årskurs 9 som använt narkotika senaste månaden Utgångsläge (2005, riket): Pojkar 4 % Flickor 3 % Enligt CAN är alkoholkonsumtionen bland pojkar i Skåne högre än i övriga landet. Bland flickor är skillnaden mindre. Andra undersökningar bekräftar att såväl ungdomar som vuxna i Skåne konsumerar mer alkohol än genomsnittet i riket. Tabell 12 och 13. Andel elever i årskurs 9 som använt narkotika någon gång Utgångsläge (2005, riket): Pojkar 7 % Flickor 7 % Tabell 14. Andel elever i årskurs 9 med alkoholkonsumtion Utgångsläge (2005, riket): Pojkar 67 % Flickor 69 % Utgångsläge (2005, regionalt): Pojkar 7,9 % Flickor 5,5 % Enligt CAN har årskurs 9-elevers intensivkonsumtion av alkohol varierat över tid i riket. Sedan år 1995 har andelen elever i årskurs 9 som intensivkonsumerat alkohol någon gång i månaden eller oftare ökat i princip årligen fram till år Pojkars intensivkonsumtion nådde år 2000 en topp på ca 34 %. Tabell 15 och 16. Andel elever i årskurs 9 med intensiv alkoholkonsumtion minst en gång/månad Utgångsläge (2005, riket): Totalt 33,2 % Pojkar 25 % Flickor 23 % Utgångsläge (2005, regionalt): Totalt 30,3 % Pojkar 33,0 % Flickor 27, 4 % En jämförelse mellan könen visar att pojkar i riket har en något högre intensivkonsumtionsfrekvens än flickor. Skillnaderna har minskat de senaste åren, främst på grund av en minskad frekvens bland pojkar. 15

16 Sammanfattning Övervikt är ett ökande folkhälsoproblem. 12-åriga skånska flickor är mer överviktiga än 12-åriga flickor i resten av landet. Andra studier visar att åriga pojkar är mer överviktiga än flickor. Andelen skånska barn utan karies är något högre än i riket. Andelen kariesfria barn har dessutom ökat något över tid. Fler skånska pojkar i årskurs 9 har provat narkotika jämfört med riksgenomsnittet (pojkar). Antalet alkoholkonsumerande flickor och pojkar i årskurs 9 är något högre i Skåne än genomsnittet i resten av landet. Flickors psykiska välbefinnande är generellt sett lägre än pojkars. Rökning och snusning bland elever i årskurs 9 är lägre i Skåne än i riket. I Skåne är spädbarnsdödligheten lägre jämfört med riksgenomsnittet, även om det är marginellt. 16

17 MÅL 3 En god utbildning Elever har rätt till utbildning och att utvecklas utifrån egna förutsättningar. De skall ges förutsättningar till att prestera goda resultat i skolan och ha tillgång till kompetent personal. Barnkonventionens artikel 28 och 29 Politikområde: utbildningspolitik 17

18 En god utbildning Enligt barnkonventionen har varje barn rätt till kostnadsfri grundutbildning. Miljön i förskola och skola samt faktorer som gruppstorlek och personaltäthet har betydelse för barns och ungas möjligheter att lyckas i skolan. Personal i skolan Skolverkets mått på personaltäthet är antal inskrivna elever per årsarbetare i skolan. Enligt deras statistik finns ingen skillnad mellan situationen i Skåne och riket i genomsnitt. Exempel på kommuner i Skåne där personaltätheten är hög är Lund, som låg på topp med 4,6 inskrivna barn per årsarbetare i förskolan år Klippan låg sämst till med 6,8 barn per årsarbetare år Skolverket har även uppgifter på antal lärare per 100 elever i grund- och gymnasieskolan. År 2005 låg skånska grundskolor i jämförelse med riksgenomsnittet ungefär lika. Exempel på skånska kommuner där personaltätheten (lärare med pedagogisk utbildning) på grundskolor var hög är Lund och Åstorp. Simrishamn låg sämst till i Skåne. Antalet lärare per 100 elever på gymnasiet var marginellt lägre i Skåne än genomsnittet i riket år Lomma hade flest antal lärare per 100 elever (15,4) och Kävlinge minst (3,4). Tabell 17 och 18. Antal lärare per 100 elever och antal barn per årsarbetare Utgångsläge (2005, regionalt): Förskola: 5,2 barn per årsarbetare Grundskolan: 8,2 lärare per 100 elever Gymnasieskolan: 7,9 lärare per 100 elever Utgångsläge (2005, riket): Förskola: 5,2 barn per årsarbetare Grundskolan: 8,1 lärare per 100 elever Gymnasieskolan: 8,3 lärare per 100 elever Studieresultat Elevers studieresultat mäts enligt regeringens indikator i andel grundskoleelever med fullständig behörighet till gymnasiet. Nationellt sett ökade elevers gymnasiebehörighet från 89,2 % år 2000 till 89,9% år 2003 för att sedan minska år 2005 till 89,2 %. Situationen i länet var snarlik rikets läsåret 04/05, då 89,4% av Skånes ungdomar hade gymnasiebehörighet. Lomma och Hörby låg bäst till i Skåne, Malmö sämst. Elever med utländsk bakgrund saknade i högre utsträckning gymnasiebehörighet än elever med svensk bakgrund (tabell 19 och 20). 18

19 Tabell 19 och 20. Andel behöriga till gymnasieskolan Utgångsläge (läsår 2004/05, riket): Totalt 89,2 % Pojkar 87,7 % Flickor 90,7 % Svensk bakgrund 91 % Utländsk bakgrund 77,4 % högskola och universitet Utgångsläge (läsår 2004/05, riket): Totalt: 88,9 % Pojkar: 86,5 % Flickor: 91,3 % Svensk bakgrund: 90,1 % Utländsk bakgrund: 80,5 % Utgångsläge (läsår 2004/05, regionalt): Lomma 97 % Malmö 77 % Totalt 89,4 % Ett annat mått på studieresultat är ett s k faktiskt meritvärde. Våren 2006 återfanns de högsta betygen i Skåne i Lomma, Lund och Vellinge. Nationellt sett låg de på plats två, tre respektive 14. Arton av Skånes 33 kommuner låg under riksgenomsnittet. Detta var dock något bättre än år 2005 (20 kommuner). Nationellt sett ökade behörigheten till högskola och universitet från 84,6 % år 2000 till 88,9 % år Motsvarande fakta saknas på regional nivå över tid, men vi utgår från att utvecklingen i Skåne inte skiljer sig från rikets. Läsåret 04/05 hade 90,4 % av de skånska eleverna högskolebehörighet. Det fanns ingen större skillnad i länet jämfört med riksgenomsnittet (tabell 21). Tabell 21. Andel behöriga till Elevers arbetsmiljö Enligt Barnombudsmannen trivs elever i grundskolan generellt sätt bra. Flickor trivs något bättre än pojkar (80 % jämfört med 74 %). Pojkar blir i större utsträckning slagna, retade och uteslutna i skolan än flickor. Motsvarande fakta om elevers arbetsmiljö på regional nivå. Tabell 22. Andel elever som blir slagna eller retade i grundskolan Utgångsläge (2006, riket): Totalt 41 % Pojkar 47 % Flickor 36 % Mer än var sjunde elev i landet, 15%, känner sig ofta orättvist behandlad av vuxna i skolan. Situationen verkade vara relativt konstant mellan år 1997 och Tre procent av eleverna kände sig mobbade eller trakasserade. Situationen har varit relativt konstant sedan år Två procent uppgav sig bli slagna av andra elever minst en gång i veckan. 19

20 Andelen elever som ansåg att de kan vara med och bestämma om arbetssätt på lektionerna var endast 57 procent mellan åren 1997 och I jämförelse med riket är studieresultaten mätt i andel elever med behörighet till högskola inte sämre i Skåne. Sammanfattning Nationellt sett har studieresultaten försämrats över tid åren mätt i antal grundskolelever med fullständig behörighet till gymnasieskolan. Vissa undersökningar visar att situationen i Skåne inte är sämre jämfört med riksgenomsnittet. Andra uppgifter visar dock att situationen är sämre i Skåne jämfört med riksgenomsnittet. Elever i Lomma, Lund och Vellinge hade vårterminen 2006 högst skolbetyg i länet (meritvärde). Nationellt sett placerade de sig kommunerna på plats 2, 3 och 14 i landet. Personaltätheten på grundskolor är ungefär lika stor i länet jämfört med riksgenomsnittet. Malmö hade läsåret 04/05 minst andel elever med behörighet till gymnasium, högskola/universitet jämfört med andra kommuner i länet. Elever med utländsk bakgrund har generellt sett lägre betyg än elever med svensk bakgrund, både i riket och länet. Om studieresultaten mäts i s k meritvärde låg 18 av Skånes 33 kommuner under riksgenomsnittet år

21 MÅL 4 En trygg uppväxt Barn ska få växa upp trygga och säkra i samhället och i den familj de lever i. De ska skyddas från olyckor i inomhus- och utomhusmiljön. Barnkonventionens artikel 5, 11, 18, 23 och 31. Politikområde: socialtjänst, brottsförebyggande arbete, familjerätt, barnsäkerhet, samhällstrafikplanering, regional utveckling m.m. Regeringens fjärde barnpolitiska mål är en trygg uppväxt för barn. Detta mål har till syfte att främja barns rätt till trygghet i hemmet, bostadsområdet, skola och övriga miljöer de vistas i. 21

22 En trygg uppväxt Kartläggningar från år visar att de flesta åriga flickor och pojkar i landet kommer väl överens med sina föräldrar. De yngsta barnen (10 12 år) kommer något bättre överens med sina föräldrar än åringar. Flickor i års ålder kommer sämst överens med sina föräldrar. I övrigt finns inga tydliga könsskillnader. Sociala skillnader och ursprung verkar ha liten betydelse för relationen med föräldrarna. Indikatorn för målområdet trygg uppväxt omfattar andel barn som upplever att föräldrarna har tid att göra saker tillsammans med dem, antal barn som råkar ut för olyckor samt upplever otrygghet i utomhusmiljön. Otrygghet Enligt SCB känner sig barn i Sverige allmänt trygga i sitt bostadsområde och i skolan. Flickor känner sig i större utsträckning otrygga i bostadsområdet än pojkar. Även här saknas regional fakta om indikatorn, men vi har ingen anledning att tro att situationen i Skåne ser annorlunda ut i jämförelse med riket (tabell 24). Tabell 24. Andel barn som känner sig otrygga i olika miljöer Utgångsläge ( , riket): På väg till skolan 13 % På väg från skolan 13 % I bostadsområdet: Totalt 26 % Pojkar 20 % Flickor 32 % Föräldrars tid med barnen Enligt SCB upplevde de flesta åringar år att mamma har mer tid än pappa att prata eller göra något tillsammans med dem. Motsvarande statistik saknas på regional nivå, men vi bedömer att situationen i Skåne är jämförbar med riket (tabell 23). Tabell 23. Andel åringar som upplever att föräldrar har tid för dem Utgångsläge ( , riket): Mamma 92 % Pappa 77 % Olycksfall Enligt Socialstyrelsen står trafiken för 60% av dödliga skador i åldrarna 0-15 år i Sverige. Detta bekräftas av Barnsäkerhetsdelegationen. Mellan år var vägtrafiken den överlägset största dödsorsaken (yttre skador) bland flickor och pojkar (0-17 år) i Sverige (45% respektive 49%). De andra vanligaste orsakerna var andra olycksfall (9%/15%) och självtillfogad skada (12%/11%). Motsvarande fördelning torde gälla för Skåne. 22

23 Mellan dödades fler pojkar (1220 st) i åldern 0-17 år än flickor (712) i samma ålder. Statistik från år 2001 bekräftar denna könsfördelning. Tabell 25. Antal barn 0-17 år döda i skador Utgångsläge (2001, riket): Totalt 100 Pojkar 61 Flickor 39 Enligt Universitetssjukhuset MAS skadar sig de flesta skånska barn under 18 år i bostadsmiljön. År 2005 skadades skånska barn under 18 år, vara i bostadsmiljön. Dessa fakta baseras på antal barn som har ansökt om vård på akutmottagningar på grund av skador. Tonårsgraviditeter Tonårsgraviditeter bland åriga flickor är relativt sett fler i länet än i landet enligt Socialstyrelsen. Antalet aborter bland tonårsflickor ökade i princip årligen i Skåne under År 2005 gjordes 810 aborter i Skåne jämfört med ca 470 aborter år Nationellt sett har antalet aborter bland tonårsflickor också ökat under samma tidsperiod. Tabell 27 och 28. Andel födslar per 1000 flickor (15-19 år) och antal aborter upp till 19 år Utgångsläge (riket, ): Andel födslar (år 2003) 6 Aborter (år 2005) (år 2004) ca Tabell 26. Antal skador pga olycksfall bland barn och ungdomar under 18 år Utgångsläge (2005, regionalt): Totalt: Pojkar: Flickor: Utgångsläge (regionalt, ): Andel födslar (år 2003) 8 Aborter (år 2005) 800 (år 2004) ca 750 Bland de skånska kommunerna låg Ängelholm bland de 30 kommuner i landet med lägst antal skadade flickor per 1000 flickor (0-20 år) år Osby och Östra Göinge låg bland de 30 kommuner i landet med högst antal skadade pojkar (0-20 år) enligt Barnsäkerhetsdelegationen. 23

24 Sammanfattning Situationen i Skåne bedöms inte skilja sig åt från situationen i landet när det gäller hur mycket tid barns föräldrar spenderar med dem. Detsamma gäller barns upplevelser av otrygghet i utomhusmiljön. Det saknas regional statistik om dessa indikatorer, men vi utgår från att problemet är ungefär lika stort. Den nationella och regionala statistiken om olycksfall bland barn är inte jämförbar. Den omfattar olika årtal och beskriver olika saker. Därför går det inte att göra någon bedömning om problemet är större eller mindre i länet jämfört med situationen i landet. De flesta barn i riket uppfattar att de kan prata eller göra något tillsammans med sina föräldrar. De flesta barn och ungdomar känner sig i trygga på väg till och från skolan. Däremot känner sig fler otrygga i bostadsområdet än på väg till eller från skolan. Flickor känner sig i större utsträckning än pojkar otrygga i bostadsområdet. Fler pojkar än flickor skadar sig både i riket och i länet. Skånska tonårsflickor föder något fler barn, även om det är marginellt, jämfört med riksgenomsnittet bland tonårsflickor. 24

25 MÅL 5 Delaktighet i samhället Elever har rätt till medbestämmande i skolan, att utnyttja kultur och information samt rätt till fritid, lek och föreningsliv. Barnkonventionens artikel 7, 12,13, 15, 23, 30 och 31 Politikområde: Demokrati-, integrations- och storstadspolitik, kultur-, utbildnings-, 25 handikappolitik, fysisk planering, transportpolitik, barn-, ungdoms-, jämställdhetspolitik

26 Delaktighet i samhället Regeringens femte barnpolitiska mål omfattar delaktighet i samhället. Detta handlar om barns rätt att göra sin röst hörd i frågor som de berörs av, t ex skolmiljön, läxor och prov. Medbestämmande i skolan Enligt Barnombudsmannen känner endast ett litet antal elever i landet att de kan påverka läxor eller prov i skolan (tabell 29). 57 procent av eleverna ansåg att de kan vara med och bestämma om arbetssätt på lektionerna mellan åren 1997 och För Skånes del finns inte motsvarande statistik, men vi har ingen anledning att tro att situationen skulle vara annorlunda på regional nivå. Tabell 29. Andel barn i ålder år som tycker att de kan påverka läxor och prov Utgångsläge (2006, riket): Totalt Läxor 15% Prov 22% Läxor Pojkar 17% Flickor 13% Prov Pojkar 19% Flickor 25% Tillgång till och utnyttjande av kultur och information Indikatorn för detta delområde mäter andel barn mellan år som läser böcker och följer nyheterna varje dag. Enligt SCB läser något fler flickor i riket böcker än pojkar (23% respektive 16%). Å andra sidan är det fler pojkar som följer nyheterna varje dag. Det saknas statistik på regional nivå, men vi bedömer att situationen är ungefär lika i Skåne. Tabell 30. Andel barn i ålder år som läser böcker eller följer nyheterna varje dag på fritiden Utgångsläge ( , riket): Läser böcker varje dag: Pojkar 16 % Fritid, lek och föreningsliv Flickor 23 % Följer nyheterna varje dag: Pojkar 24 % Flickor 17 % Enligt Ungdomsstyrelsen är hälften av landets ungdomar mellan år medlemmar i någon förening. Ungdomar med svensk bakgrund är i högre grad föreningsmedlem än ungdomar med utländsk bakgrund. Det saknas information på regional nivå, men vi bedömer att situationen i Skåne inte skiljer sig från situationen i riket. Tabell 31. Andel unga år som är medlem i föreningar Utgångsläge (2003/04, riket): Totalt 52 % Svensk bakgrund 54 % Utländsk bakgrund 40 % 26

27 Sammanfattning Regional fakta saknas om samtliga indikatorer för detta målområde. Om man utgår från att situationen är lika i Skåne och i landet kan man skönja följande utveckling: Få barn känner att de kan påverka läxor och prov i skolan. Något färre ungdomar med utländsk bakgrund är medlemmar i någon förening. Få barn i landet läser dagligen böcker eller tittar på nyheter på sin fritid. Mer än hälften av alla barn i riket är medlemmar i någon typ av förening. 27

28 MÅL 6 Samhällets stöd och skydd Samhället ska skydda barn och ungdomar mot misshandel, utnyttjande och sexuella övergrepp. Samhället ska ta hand om dem som far illa. Barn som flyr ensamma eller med familjer från andra länder till Sverige ska få skydd och hjälp. Barn och ungdomar som är misstänkta eller har begått brott skall respekteras för sin mänskliga värdighet. Barnkonventionens artikel 19,20, 21, 22, 25, 32, 37, 39, 40 Politikområde: socialtjänstpolitik, rättsväsende, migrationspolitik, familjerätt m.m. 28

29 Samhällets stöd och skydd Både barnkonventionen och svensk socialtjänstlagstiftning ger barn rätt till skydd mot övergrepp och utnyttjande av olika slag. Våld och övergrepp samt sexuellt utnyttjande påverkar i hög grad flickors och pojkars möjlighet att utvecklas till harmoniska individer, varför denna grupp av ungdomar är särskilt viktig att uppmärksamma. Barn i samhällsvård Enligt statistik från Socialstyrelsen var flickor och pojkar under 20 år i Sverige placerade på institution och familjehem enligt SoL och LVU år Motsvarande siffra för Skåne var Situationen i Skåne var inte sämre än i riket (tabell 32 och 33). År 2006 var 2055 barn i Skåne placerade i familjehem av kommunerna i Skåne. Av dessa var 1024 flickor och 1031 pojkar. Tabell 32 och 33. Barn 0-17 år placerade på institution/familjehem enligt SoL och LVU per 1000 barn Utgångsläge (2005, riket): 0-12 år 5, år 14,4 Utsatthet och delaktighet i brott Antalet åringar som är lagförda för brott var år 2005 procentuellt sett lika stort i Skåne och landet, ca 30 %. Tabell 34. Antal ungdomar år lagförda för brott Utgångsläge (2005, riket): Totalt (29,5 %) Utgångsläge (2005, regionalt): Totalt (29 %) Statistiken om delaktighet i brott är inte jämförbar på nationell och regional nivå. På regional nivå är statistiken uppdelad efter kön och olika typer av brott, medan statistiken på nationell nivå mäter andel unga i årskurs 9 som uppger att de har deltagit i brott. Fler pojkar än flickor uppger att de har deltagit i brott både nationellt och regionalt (tabell 35, 36). Tabell 35. Andel unga i årskurs 9 som uppger att de har deltagit i brott Utgångsläge (2003, riket): Totalt 61 % Pojkar 67,3 % Flickor 54,7 % Utgångsläge (2005, regionalt): 0-12 år 5, år 13,6 29

30 Tabell 36. Andel unga i årskurs 9 som uppger att de har deltagit i brott Utgångsläge (2005, regionalt): Snattat Totalt 13,4 % Pojkar 15,8 % Flickor 11 % Stulit cykel Totalt 9,9 % Pojkar 13,9 % Flickor 5,8 % Tvingat till sig mobil och pengar Totalt 2,3 % Pojkar 3,1 % Flickor 1,5 % Tabell 38. Antal barn under 18 år som utsatts för brott Utgångsläge (regionalt): År År Tabell 39. Andel ungdomar i årskurs 9 som uppger att de utsatts för brott (Utgångsläge 2003, riket): Stöld 31 % Lindrigare våld 23 % Hot 12 % Grövre våld 6 % Inbrott Totalt 3,1 % Pojkar 4,8 % Flickor 1,3 % Barn i asylprocessen Enligt Migrationsverket har handläggningstiden för asylärenden som Tabell 37. Antal barn under 18 år misstänkta för brott Utgångsläge (regionalt): År År rör barn minskat såväl i södra Sverige som i resten av landet sedan år I sydlänen - Skåne, Kalmar, Kronberg, Gotland och Hallands län är handläggningstiden kortare än riksgenomsnittet. Den regionala statistiken om utsatthet för och delaktighet i brott kommer från CERUM och från Polismyndigheten i Skåne. Den nationella statistiken kommer från Brottsförebyggande rådet. Denna statistik är dock inte jämförbar eftersom den omfattar olika saker. På nationell nivå mäts utsatthet för brott fördelat på kön bland elever på årskurs 9. På regional nivå mäts antal barn under 18 år som har Tabell 40. Handläggningstid i dagar för asylärenden som rör barn Utgångsläge (sydlänen, 2004 och 2005): År 2005 År 2004 Utgångsläge (riket, 2004 och 2005): År 2005 År dagar 195 dagar 161 dagar 246 dagar utsatts för brott. 30

31 En utsatt grupp i asylprocessen är asylsökande barn utan vårdnadshavare, de s k ensamkommande barnen. Det finns i dagsläget ingen indikator som omfattar denna grupp, men dessa barns situation är särskilt viktig att uppmärksamma. Enligt ett regeringsbetänkande har antalet asylsökande ensamkommande barn i Sverige varierat mellan åren. År 2000 kom 350 ensamkommande barn till Sverige jämfört med 461 år Bland de 468 ensamkommande barnen år 2002 var flertalet, 86%,, ungdomar mellan år. Drygt två tredjedelar av alla ensamkommande barn var pojkar. Tabell 41. Antal asylsökande barn 0-17 år Utgångsläge (riket, 2005): Totalt Pojkar Flickor Utan vårdnadshavare 398 Sammanfattning Antalet barn som utsatts för brott ökade i Skåne från år 2004 till Antalet brottsmisstänkta barn under 18 år ökade från 2004 till Skånska elever i årskurs 9 deltar mer sällan i brottshandlingar jämfört med riksgenomsnittet. I jämförelse med riket är situationen i Skåne inte sämre när det gäller antal barn placerade på institution/familjehem. Migrationsverkets handläggningstid för ärenden som rör asylsökande barn i är kortare i sydlänen än i resten av landet. 31

32 Kompletterande kunskap Indikatorerna för regeringens barnpolitik är primärt framtagna för uppföljningar på nationell nivå. Indikatorerna är begränsande på så vis att de utesluter frågor och annan kunskap om barns och ungdomars livsvillkor som kan vara intressant för Länsstyrelsen. Tillståndsbeskrivningen kan sättas in i ett större sammanhang för att få ett bredare perspektiv på barn- och ungdomsfrågorna. Inför Länsstyrelsens val av strategiska insatsområden i det fortsatta barnkonventionsarbetet är det även nödvändigt att beakta generella utvecklingstendenser i samhället. Omvärldstrender Länsstyrelsens omvärldsanalys 2005 pekar på några samhällstrender som kan få stora konsekvenser i framtiden. Den försämrande hälsan är en. Svenskarna förväntas bli allt friskare, men även allt sjukare. Diabetikerna och allergikerna blir fler, vilket blir ett stort folkhälsoproblem. Cirka 2,5 miljoner svenskar beräknas idag vara överviktiga. Fyra procent av barnen och ungdomarna har fetma. verksamheter kan då komma att minska. Statistiken visar att andelen årsarbetskrafter i förskolan har sjunkit nationellt sett. Positivt är att andelen årsarbetare med högskoleutbildning i den kommunala förskolan var något högre i länet än i landet (55% jämfört med 53%) hösten Bland de skånska kommunerna fanns det procentuellt sett flest årsarbetare med högskoleutbildning i den kommunala förskolan i Vellinge, Örkelljunga och Åstorp. Sämst var situationen i Östra Göinge, Kävlinge, Burlöv och Osby. Däremot var antalet barn per årsarbetare med högskoleutbildning i den kommunala förskolan något högre i länet än i riket hösten ,3 barn jämfört med 5,2. Strategiska utmaningar för en hållbar utveckling I Sveriges hållbarhetsstrategi pekas fyra strategiska utmaningar ut som samhället behöver lösa för att motverka en ohållbar samhällsutveckling. Samtliga utmaningar har tydliga kopplingar till barn och ungdomar. Nedan illustreras några kopplingar. Samhällsekonomin kommer att bli mer ansträngd. Detta medför stora konsekvenser för barn och ungdomar i form av t ex nedskärningar inom skola, vård och omsorg. Kvaliteten inom dessa Människors ohälsa och ojämlikheter i hälsan är en framtida utmaning att bemöta. Positivt är att det allmänna hälsotillståndet är bättre och medellivslängden längre i Skåne jämfört 32

33 med riksgenomsnittet. Unga kvinnors psykiska hälsa försämras dock, trots en generellt sett förbättrad psykisk hälsa bland vuxna och skolbarn. Sunda levnadsvanor, en god utomhusoch inomhusmiljö, tillgång till arbete, en god arbetsmiljö, ekonomisk och social trygghet är några faktorer som bidrar till bättre hälsa. Att öka barns och ungdomars inflytande och delaktighet i samhället har också positiva hälsoeffekter. Insatser för att öka förutsättningarna för en trygg barndom och motverka både synligt och dolt våld i offentliga miljöer och i hemmiljöer är prioriterade. Att öka jämställdheten avseende uttag av föräldraledighet, där Skåne ligger sämre till jämfört med riksgenomsnittet, är ett sätt. Det behövs fler möjligheter för människor att välja en hälsosam livsstil i fråga om bl a kost och fysisk aktivitet. Tillgängligheten till alkohol och tobak bör minskas. Fler insatser behövs också för att motverka övervikt och allergier. Forskning säger att barn som ammas har en lägre infektionsrisk och mer sällan allergier än barn som får mjölk på flaska. Statistiken visar att var andelen barn, som ammats helt eller delvis vid 4 och 6 månaders ålder, var något lägre i länet jämfört med riksgenomsnittet i landet (67% respektive 72%) mellan I Skåne var amningsfrekvensen av 6 månader gamla barn år 2004 högst i Höganäs, Trelleborg och Hässleholm med 80,9-74,7 procent och lägst i Lomma, Höör och Lund med 48,5-54,7 procent. Fler insatser behövs för att motverka hörselskadande buller. Oönskat ljud påverkar människor på många sätt och kan störa såväl vila som koncentration och uppmärksamhet. Mycket höga ljudnivåer kan orsaka hörselskador och tinnitus. Nationell statistik visar att drygt 20 procent av svenskarna besväras av buller. Var åttonde 12-åring i Skåne upplevde år 2005 övergående hörselnedsättning och vart fjärde barn tillfälliga ringningar/öronsus. I skolan är det främst skrapljud från stolar och ljud från andra barn som upplevs som farliga. Förutom att förbättra människors hälsa är samhällsbyggandet en framtida utmaning. Att bygga samhället hållbart handlar om att förbättra livs- och boendemiljön för människor. Det innebär bland annat att öka tillgängligheten i samhället, inte minst för de ca en miljon svenskar med lättare eller svårare funktionshinder. Ökad tillgång till bostadsnära naturområden och ren luft är andra prioriterade områden. Internationella undersökningar visar att 33

34 barn idag har mycket mindre frihet att utforska sitt närsamhälle än tidigare generationer. Den ökande bilismen har begränsat barns rörelsefrihet, avseende deras lekområden, skolvägar och fritidsvägar. Föroreningars, trängsels och bullrets effekter på hälsa och miljö behöver synliggöras. En ökad säkerhet mot våld och övergrepp i bostadsområden och offentliga miljöer kan åstadkommas bland annat genom bra belysning. Andra behov av förändringar är att: motverka social segregation, bostadsbrist, diskriminering och utanförskap. Statistiken visar att allt fler svenska kommuner rapporterar brist på bostäder. Bristen på ungdomsbostäder är större än någonsin. Svårigheterna att hitta bostad gör att unga i storstäderna flyttar hemifrån senare. I glesbygden fortsätter unga att flytta som tidigare. 24 av Skånes 33 kommuner uppgav år 2007 brist på bostäder för unga Den otillräckliga transportkapaciteten behöver åtgärdas och förbindelser med skola, service och arbetsplatser. Iakttagelser från Länsstyrelsens sociala sektion Länsstyrelsens sociala sektion bevakar på olika sätt att flickors och pojkars behov uppmärksammas, att barn får komma till tals och att deras åsikter respekteras. Detta sker exempelvis i tillsyn, rådgivnings- och klagomålsärenden. I sociala sektionens arbete har bland annat följande iakttagelser gjorts: Det finns en osäkerhet hos föräldrar hur de ska stödja och fostra sina barn, något som i många kommuner möts med erbjudande om föräldrautbildning. Det finns oro hos föräldrar för att socialtjänsten inte ingriper i tid när deras unga misstänks ha börjat missbruka Ökat antal barnfamiljer som saknar egen bostad. Vräkningar av barnfamiljer är inte ovanliga Bristande resurser/kunskap/metodik gör att många polisanmälningar som rör unga inte utreds/åtgärdas. Brottslig verksamhet utan konsekvenser kan leda till fortsatt missbruk/brottslighet för en del unga. Barnperspektivet görs inte alltid tydligt när ekonomiskt bistånd prövas till exempel vad det innebär att vara utan el en längre tid på grund av att föräldrarna inte prioriterat utgiften Barn lever otryggt på grund av föräldrars missbruk Barn hamnar i lojalitetskonflikter mellan föräldrar som inte kan enas i vårdnads- och/eller umgängesfrågor Barn hamnar i lojalitetskonflikter mellan familjehem och biologiska föräldrar Barn får inte det individuellt stöd som de behöver för att klara sin skolgång Med hänvisning till bl a kommunens ekonomi beviljas barn och unga med funktionshinder inte alltid de insatser de skulle behöva för att leva ett så normalt liv som möjligt, för att få vara delaktiga i samhället. 34

35 Referenser (kapitelvis) En god levnadsstandard Kunskapsunderlag till rapporten En socialt hållbar utveckling med folkhälsa som utgångspunkt. Länsstyrelsen i Skåne län. 2006, s. 18 Folkhälsoinstitutets databas Skilda uppväxtvillkor, en studie av ekonomisk utsatthet bland barn till ensamstående ur storstadsperspektiv. Rädda Barnen Barnfattigdomen i Sverige årsrapport Rädda Barnen Levnadsförhållande rapport 110, Barns villkor. Statistiska centralbyrån Ds 2007:9 Ett uppföljningssystem för barnpolitiken. Slutrapport från arbetsgruppen med uppgift att utveckla indikatorer för barnpolitiken. Socialdepartementet Bästa möjliga hälsa Ung idag En beskrivning av ungdomars villkor. Ungdomsstyrelsen Barn, miljö och hälsa. Rapport från Skåne, Blekinge, Halland och Kronobergs län Länsstyrelsen i Skåne län m fl; 2006, s. 26 Övervikt bland barn - nytt system för nationell uppföljning, Statens Folkhälsoinstitut. R 2005:20. Anton Lager, Bjöörn Fossum och Sven Bremberg Statistik. Dödsorsaker 2005:7. Dödsorsaker Socialstyrelsen Folkhälsorapport Socialstyrelsen Region Skåne, statistik från Christian Skarman Barns villkor. Levnadsförhållanden Rapport 110. Statistiska centralbyrån Skolelevers drogvanor. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Rapport nr God folkhälsa för en bättre framtid. Folkhälsan i Skåne regional strategi Region Skåne; 2005, s

36 Skånes kompetenscentrum för alkohol- och drogprevention (Cerum), Drogvaneundersökningen i Skåne En god utbildning Skolverkets statistik. Folkhälsoinstitutets databas Barnombudsmannen rapporterar BR 2006:01 vill man gå på toa ligger man illa till om arbetsmiljö i skolan. Barnombudsmannen Kunskapsunderlag till folkhälsopolitisk rapport Målområde 3. Trygga och goda uppväxtvillkor. R 2005:52. Statens Folkhälsoinstitut; 2005, s. 29 En trygg uppväxt Barns villkor. Levnadsförhållanden Rapport 110, Statistiska centralbyrån Kunskapsunderlag till folkhälsopolitisk rapport Målområde 3. Trygga och goda uppväxtvillkor. R 2005:52. Statens Folkhälsoinstitut; 2005, s. 7 Birgit Modén, Socialmedicinska enheten, Universitetssjukhuset MAS Folkhälsorapport 2005, Socialstyrelsen Upp till 18 fakta om barn och ungdom. Barnombudsmannen. BR 2004:06 Hur har det gått i Skåne? 2007 års uppföljning av regionalt utvecklingsarbete. Region Skåne. 2007, s 38 Barns skador i Sverige. Barnskadeatlas med frekvenser och trender på nationell, länsoch kommunnivå SOU 2002:99 Delaktighet i samhället Barnombudsmannen rapporterar BR 2006:01 vill man gå på toa ligger man illa till om arbetsmiljö i skolan. Barnombudsmannen Barns villkor. Levnadsförhållanden Rapport 110. Statistiska centralbyrån

37 Ung idag En beskrivning av ungdomars villkor. Ungdomsstyrelsen Samhällets stöd och skydd Barn och unga - insatser Statistik Socialtjänst 2006:9. Socialstyrelsen Familjehemsplacerade barn Länsstyrelsen i Skåne län Migrationsverkets statistik, och telefonsamtal Polismyndigheten i Skåne, telefonsamtal med statistikansvarig Brottsförebyggande rådet. och telefonsamtal Stöld, våld och droger bland ungdomar i årskurs 9, resultat från fem deklarationsundersökningar - rapport Brottsförebyggande rådet Skånes kompetenscentrum för alkohol- och drogprevention (Cerum), Drogvaneundersökningen i Skåne 2005 Kompletterande fakta Kunskapsunderlag till rapporten En socialt hållbar utveckling med folkhälsa som utgångspunkt. Länsstyrelsen i Skåne län Strategi för hållbar utveckling Från vision till vardag. Länsstyrelsen i Skåne län Omvärldsanalys år Länsstyrelsen i Skåne län Strategiska utmaningar. En vidareutvecklng av svensk strategi för en hållbar utveckling. Skr. 2005/06:126. Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. 37

38 Bilaga 1 Barn i befolkningen Barn i Skånes befolkning och i riket 0-17 År År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 Skåne Pojkar Flickor Riket Pojkar Flickor

39 Bilaga 2 Indikatorer för regeringens barnpolitiska mål (39 st) Detaljerad beskrivning finns i Ds 2007:9 Ett uppföljningssystem för barnpolitiken. Slutrapport från arbetsgruppen med uppgift att utveckla indikatorer för barnpolitiken. Socialdepartementet Målområde 1 En god levnadsstandard Ekonomisk standard Indikator 1:1 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer Indikator 1:2 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer som saknar kontantmarginal Indikator 1:3 Andel barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd Boende Indikator 1:4 Andel barn med utrymme för eget rum Målområde 2 Bästa möjliga hälsa Fysisk hälsa Indikator 2:1 Andel barn med övervikt eller fetma Indikator 2:2 Spädbarnsdödlighet Indikator 2:3 Andel barn med låg födelsevikt Tandhälsa Indikator 2:4 Andel kariesfria barn Psykisk hälsa Indikator 2:5 Andel barn med psykiska besvär Indikator 2:6 Andel barn med psykosomatiska besvär Alkohol och tobak Indikator 2:7 Andel barn med en intensivkonsumtion av alkohol minst en gång i månaden Indikator 2:8 Andel barn som röker eller snusar 39

40 Målområde 3 En god utbildning Studieresultat Indikator 3:1 Andel elever med gymnasiebehörighet Indikator 3:2 Andel elever som uppnått grundskolans mål Indikator 3:3 Andel elever med högskolebehörighet Indikator 3:4 Andel elever med goda matematikkunskaper Indikator 3:5 Andel elever med god läsförståelse Pedagogisk personal Indikator 3:6 Personaltäthet Indikator 3:7 Andel lärare med lärarexamen Psykosocial och fysisk miljö Indikator 3:8 Andel elever som blivit mobbade av andra elever Indikator 3:9 Andel elever som känner sig mobbade av lärare Indikator 3:10 Andel elever år som känner arbetsro i skolan Målområde 4 En trygg uppväxt Otrygghet Indikator 4:1 Andel barn som känner sig trygga i skolan Indikator 4:2 Andel elever som någon gång blivit erbjuden narkotika Olycksfall och skador Indikator 4:3 Andel skador som lett till sjukhusvård Indikator 4:4 Andel skador med dödlig utgång 40

41 Tonårsgraviditeter Indikator 4:5 Andel tonårsgraviditeter Målområde 5 Delaktighet i samhället Medbestämmande i skolan Indikator 5:1 Andel barn som tycker att de har inflytande i skolan Information Indikator 5:2 Andel barn som följer nyheter varje dag Delaktighet i kulturverksamhet Indikator 5:3 Andel barn som läser böcker varje dag Indikator 5:4 Andel barn som går i musik- eller kulturskola Indikator 5:5 Andel barn som besökt kulturaktiviteter Fritid, lek och föreningsliv Indikator 5:6 Andel barn som deltar i idrottsaktiviteter Indikator 5:7 Andel barn som deltar i föreningsliv Målområde 6 Samhällets stöd och skydd Barn i samhällsvård Indikator 6:1 Andel barn i institutionsvård längre än sex månader Indikator 6:2 Andel barn som återplaceras efter hemgång från alla former av social dygnsvård Utsatthet för och delaktighet i brott Indikator 6:3 Andel barn som deltagit i brott Indikator 6:4 Andel barn som utsatts för brott Barn inom rättsväsendet Indikator 6:5 Andel barn lagförda för brott 41