Lojo stads riktlinjer för turismen åren
|
|
- Gunilla Eva Engström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lojo stads riktlinjer för turismen åren
2 INNEHÅLL 1. Vision för turismen till år Nuläge och betydelse Starka sidor, svaga sidor, möjligheter och hot Tyngdpunkterna i utvecklingen av turismen Lojo till en känd och attraktiv turiststad Infrastrukturen i staden som stöd för turismen Utveckling av det regionala samarbetet inom turism...12 Bilaga
3 INLEDNING Stadsstyrelsen i Lojo utsåg under sitt sammanträde den 19 juni 2006 en förtroendemannagrupp och en företagsledargrupp för att bereda riktlinjerna för turismen i Lojo åren Förtroendemannagruppen hade följande sammansättning: Ilkka Lähteenmäki, ordförande Leo Rintanen, viceordförande Pekka Ilmarinen Tuula Jämsén Matti Pajuoja Leena Salvén Erja Vaarala Till företagsledargruppen hörde: verkställande direktör Markku Ignatius St. Laurence Golf Oy verkställande direktör Joonas Leikkola Koulutustalo Majakka Oy, Ryhmä X näringsidkare Ritva Patrikainen Huoneistohotelli Pohjolan Tuvat Honkaniemi direktör Kalevi Rautjoki verksamhetscentret Vivamo verkställande direktör Sami Seppälä Lohjanjärven Risteilyt Oy rektor Seija Toivonen och idrottsservicedirektör Sirpa Arvonen Kisakallio Idrottsinstitut Grupperna sammanträdde både tillsammans och var för sig. Företagsledargruppen förde synpunkter på nuläget och utvecklingsmöjligheterna inom turismen i Lojo till beredning. Förtroendemannagruppen styrde programmet till sin slutliga form. Lojo stads riktlinjer för turismen innehåller en vision, en beskrivning av nuläget, en SWOT-analys samt ett tyngdpunkts- och åtgärdsavsnitt. I bilagan till programmet behandlas bakgrunden till utvecklingen av turismen i Lojo. 3
4 1. Vision för turismen till år 2013 Det är enkelt att från huvudstadsregionen och Åboregionen komma till Lojo och uppleva uppiggande mål för mötes- och dagsturism eller vara med om minnesvärda natur-, idrotts- och kulturupplevelser. I början av 2010-talet kommer Lojo också att erbjuda service på ett nytt stadshotell. Kärnorden i Nylands förbunds vision för tursimen är kultur, konferens, hav och huvudstad. Ocskå i den strategi för turismen och det verksamhetsprogram 1 som Nylands förbund utarbetat för Hiisiområdet poängteras betydelsen av konferens- och fritidsturism Enligt arbetsgruppens åsikt tillämpas kärnorden i Lojos strategi för turismen i formen natur, idrott, närhet och kreativitet. Natur-, idrotts-, konferens- och kulturservicen bildar utvecklingsgrund för upplevelseturismen i Lojo. 2. Nuläge och betydelse Huvudstadsregionen är viktig för Lojo både som ett första mål för utländska turister och som en viktig utgångsort för dagsturism. Det bor mer än en miljon potentiella turister i huvudstadsregionen och de som kommer därifrån är den viktigaste kundgruppen för tursimen i Lojo. Tack vare närheten till huvudstadsregionen är det främst dagsturister som besöker Lojo. Av invånarna i huvudstadsregionen känner tre av fyra till Lojo på ett eller annat sätt. Bäst kända i Lojo är Tytyri gruva, Sankt Lars kyrka och Lojoåsen. Äpplet och sjön kommer på andra plats i kändhet. Lojo torg, Vironperä, Neidonkeidas, Kisakallio och Vivamo är däremot betydligt mindre kända. De talrika evenemangen i staden har inte ännu nått den vanliga invånaren i huvudstadsregionen. Reslutaten bygger å andra sidan på ett litet urval. 2 Också sommargästerna i Lojo är en viktig turistgrupp ur stadens synvinkel sett. Det finns omkring fritidsboende personer i Lojo. De är allmänt taget nöjda med den kommersiella servicen och torgutbudet i staden. Som en brist upplever de att Lojo sjö inte utnyttjas mera. Förväntningarna är störst i fråga om restaurang- och kaféservicen på stranden i Aurlahti. 3 Lojo är ett mångsidigt mål för närturism för mer än en miljon turister En av Lojos starka sidor är det centrala läget inom metropolområdet i Nyland. Man kommer till Lojo på en halv timme från huvudstadsregionen och på tre kvart från flygfältet. Efter att motorvägen blir klar år 2009 tar det en timme att resa från Åbo till Lojo. Undersökningar visar ändå att invånarna i huvudstadsregionen inte ännu känner till de goda motorvägsförbindelserna till Lojo, eftersom de ger trafikförbindelserna ett dåligt vitsord. I huvudstadsregionen har man en bild av Lojo som barnvänlig men inte särskilt trivsam. 4 Lojos marknadsföringskommunikation har länge byggt på äppelimagen. Stadens image som turistort har inte undersökts i någon större skala, men enligt en gallup om turismen, 1 Hiiden seutu 2013 matkailu, strategia- ja toimintaohjelma, Matkailun katugallup Helsingissä, Mökkiläisten palvelukartoitus, Pääkaupunkiseudun muuttohalukkuus,
5 som gjordes i Helsingfors centrum, har imagen som turiststad inte nått invånarna på andra orter i önskad omfattning. Som känt turistmål framträder tills vidare bara Tytyri. 5 Som turistprodukt har Tytyri en riklig utvecklingspotential för innovativa turistföretag. Andra spetsobjekt för turismen, som ännu är i sin linda, är Lojo kyrka och Vivamo som andliga upplevelsevärldar samt Kisakallio och St. Laurence Golf för idrottsliga upplevelser. Lojoåsen och Lojo sjö är kända och erbjuder för närvarande outnyttjade möjligheter som turistmål. Ett objekt som erbjuder utvecklingsmöjligheter är vattentornet i Lempola, där en ypperlig utsikt öppnar sig över såväl staden som Lojo sjö. Också Porla och Aurlahti kunde utvecklas till ett vardagsrum för stadsborna och en port och ett fönster till ett unikt sydfinländskt sjölandskap för den som bedriver sin fritid i Lojo. En utmaning är att utveckla upplevelsemål för barnfamiljer vintertid, eftersom turistföretagens serviceutbud för närvarande är som bäst sommartid. Kultur- och fritidsservicen i Lojo är högklassig. Musikinstituetet och stadsorkesterna håller toppnivå i landet. Tenordagarna är kända i musikkretsar. Talrika evenemang, bl.a. Äppelkarnevalen och Forna tiders julmarknad, lockar besökare från närområdena. Med tanke på dem är det en utmaning för framtiden att kedja evenemangen samt att producera och marknadsföra servicen. Lojos image som turiststad kan förbättras med små medel Arbetsgruppen anser att Lojos utmaning inom turismen är att staden är dåligt känd utanför sina gränser. Utmaningen är delvis en fråga om kommunikation och förutsätter att de starka sidor som nämns ovan förs fram med större målinriktning. De enhetliga grafiska instruktioner som utarbetas för staden kommer att vara en betydande hjälp i kommunikationen. En brist i imagen är att invarteringsmöjligheterna tills vidare är otillräckliga. Kisakallio Idrottsinstitut och verksamhetscentret Vivamo investerar som bäst i inkvarteringskapacitet med hotellstandard. I början av 2010-talet finns också ett nytt stadshotells service att tillgå i Lojo Arbetsgruppen anser det vara viktigt för stadsbilden i fråga om turismen att kärncentrum görs trivsammare och snyggare. Många av skönhetsfelen i Lojos image kunde avhjälpas med relativt litet pengar. Skyltningen till Lojo för bilturister är inte enligt arbetsgruppen tillräckligt tydlig. Detta gäller både dem som kommer längs motorvägen till Lojo och dem som kommer längs Hangö Hyvingevägen och in till centrum samt dem som i Lojo centrum vill komma till Storlojogatan, Handelsgatan, Larsgatan eller varför inte till torget. En enhetligare skyltning på lättrafiklederna i centrum gör det enklare att uppleva pärlorna under sommaren i Lojo åsen, Aurlahti och strandstråket. Då Lojo öppnar sig för omvärlden är det viktigt att staden, lederna och rutterna utvecklas också ur turistens synvinkel sett. Likaså anser arbetsgruppen det vara viktigt att göra turistservicecentrumet bättre tillgängligt för turister. Lojo kan erbjuda förutsättningar för upplevelseturism Turismen är en relativt liten näringsgren i Lojo. Vid bedömning av dess betydelse bör emellertid inte bara de direkta effekterna beaktas, utan dessutom de indirekta. En turist som besöker staden köper vid sidan av servicen för turister också sedvanlig kommersiell service och andra tjänster. 5 Matkailun katugallup Helsingissä,
6 Helsingfors, huvudstadsregionen och det omgivande Nyland är det turistområde som året runt har den största dragningskraften. Små, attraktiva stadsmål har kunnat utvecklas också utanför huvudstadsregionen. Ett exempel på detta är Borgå. Lojo har alla förutsättningar att nå samma attraktionsnivå i den egna turismen. Arbetsgruppen anser emellertid att kommunekonomin i framtiden innebär utmaningar också för utvecklingen av infrastrukturen för turism. Beslutsfattandet kräver långsiktighet och framtidsinsikter om vilka utvecklingsobjekt inom tursimen som är sådana att det lönar sig för staden att vara med. Viktigast är de där utveckling leder till att företagarna inom turism och handel kan öka sin omsättning samtidigt som stadsbornas möjligheter till fritidssysselsättningar ökar. Staden bör därför aktivt söka former för samarbete med de största aktörerna i området. Vi behöver Helsingfors och Helsingfors behöver oss I Helsingfors stads strategi för turismen söker man regionala samarbetsparter. Helsingfors stads turist- och kongressbyrå och Helsinki Expert Oy är intresserade av produktifierad och särpräglad turistservice som håller jämn kvalitet. Helsingfors söker objekt på ungefär en timmes köravstånd, som ger mervärde åt marknadsföringen av Helsingfors. Enligt arbetsgruppen bör Lojo söka sig till partner med Helsingfors. En nyckelposition innehas ändå av de ledande företagen inom tursimen, som har möjligheter att använda marknadsföringskraft och kombinera små turistföretags programservice med sin egen service. Turist- och näringsväsendet i Lojo bör för sin del aktivt arbeta för att främja och utveckla samarbetskedjor. Av de trender inom turismen som år 2006 konsterades i den regionala klusterutredningen 6 över turismen i hela Västra Nyland är de intressantaste ur Lojos synvinkel följande: människor vill ha upplevelser, innehåll och program då de reser som turister. Efterfrågan på tjänster som anknyter till andliga och religiösa upplevelser samt naturupplevelser ökar. Korta semestrar blir allt vanligare. Wellness-tänkandet ingår i turistservicen. Junior- och seniorturismen ökar tillsammans och var för sig. Antalet turister från Ryssland och de övirga närområdena flerfaldigas. Försäljningen av turistservice via nätverk och över webben vinner terräng. Turismen indelas i gör det själv -resor och nyckelfärdiga resor. Företagskedjningar sker allt snabbare. Bränslepriserna stiger. I klusterutredningen upplevdes produktifieringen som en av de viktigaste utmaningarna för de västnyländska företagen inom turism. Av de riksomfattande temana för turismen lämpar sig konferens-, wellness-, shopping-, vatten- och golf- samt snö- och isprodukterna för Lojo. Lämpliga specialteman för Lojo är berättelser, arbete, mat, mörker och jultiden. Också produkterna i form av olika slags rutter lämpar sig för området, oavsett om det är fråga om cykling, historia, paddling, fotvandring eller skridskoåkning. Lojo kan erbjuda turister möjlighet att ta del av många slags upplevelser, där naturen, idrott, närhet och kreativitet kombineras på ett fint sätt. En stark vilja att utvecklas råder nu inom turistföretagen i Lojoregionen. Flera kontakter och förhandlingar pågår som bäst, där företagen entusiastiskt söker möjlgiheter att göra saker tillsammans. Undertonen inom turismen löper nu i rätt riktning. 6 Länsi-Uudenmaan klusteriselvitys: matkailu,
7 3. Starka sidor, svaga sidor, möjligheter och hot Lojos trumfkort är den mångsidiga naturen samt idrotts-, kultur- och fritidsservicen och den trafikmässiga nåbarheten. En ytterligare fördel är också att de intressanta turistmålen och platserna för fritidssysselsättningar i en liten stad ligger på ett begränsat område. Starka sidor Läge och nåbarhet Sjö-, lund- och åsnatur Olika kulturformer Idrott Några toppobjekt Möjligheter Behoven inom turismen i metropolområdet Utnyttjande av trenderna inom turismen Produktifiering Konferensresor Upplevelser med aktivt deltagande Turistutbud för barn Samarbete och nätverksbygge Svaga sidor Kändheten Stadsbilden Inkvarteringsmöjligheterna Bristen på toppobjekt Bristen på aktörer inom turism Objekt för vinterturism Organisering av marknadsföringen Hot Snabbare utveckling i andra turistområden Prioritering av ekonomiska resurser för annan verksamhet i stadens beslutsfattande Ekonomisk lågkonjunktur 7
8 4. Tyngdpunkter i utvecklingen av turismen I beredningen av programmet för utveckling av turismen i staden stannade man för tre tyngdpunktsområden: Lojo till en känd och attraktiv turiststad infrastrukturen i staden som stöd för turismen utveckling av det regionala samarbetet inom turism 4.1. Lojo till en känd och attraktiv turiststad Det finns inte något turistmål som är det överlägset attraktivaste i Lojo. Turister kan erbjudas aktiva upplevelser bl.a. i Kisakallio, Karnaistenkorpi, Tytyri, Aurlahti Porla, på Lojo sjö, golfplanen och i Vivamo. Turistföretagare med verksamhet på de här turistmålen måste sporras till att utveckla gemensamma produkter och marknadsföringskoncept för området. Det var en uppmuntrande gest från Lojo stads sida att skona Karnaistenkorpi från kraftig skogsavverkning. Skapande av en bild av Lojo som turiststad Det finns en kommunikations- och marknadsföringsorganisation i Lojo Lojo kan urskiljas som turistmål Likriktat utseende på basmeddelandena och det visuella uttrycket i turist-, invånar-, företags- och rekryteringskommunikationen Toppobjekt som del av bilden som turiststad Stadsfullmäktige och -styrelsen Kommunikations- och marknadsföringsorganisationen Näringsväsendet och Lojo turistservicecentrum Stadens marknadsföringsplan har utarbetats och genomförs Stadens kändhet och möjlighet att väcka intresse som turistmål 8
9 Identifiering av målgrupper personer på korta semestrar barnfamiljer besökare på evenemang konferensarrangörer natur- och idrottsturister användare av wellness-tjänster gruppresenärer Turistföretag, Lojo turistservicecentrum Företagen har valt sina målgrupper i marknadsföringen De olika sektorerna inom staden har tillsammans valt de viktigaste evenemangen och målgrupperna Produktifiering av turist- och fritidsservicen produktifiering nationella toppobjekt koordinering av produktifieringen Företagen Läroanstalterna Fortlöpande Företagen har produktifierat och prissatt sin service och koncentrerat sig på sin kärnaffärsverksamhet Koordinering av samarbetet inom turismen i Lojo regelbundna idémöten för at utveckla branschen Näringsväsendet och Lojo turistservicecentrum Turistföretagen Fortlöpande Antalet möten och resultaten med olika sammansättningar (stadens olika sektorer, företagen sinsemellan, företagen och turistservicecentrumet) 9
10 er Gemensam marknadsföring inom turismen i Lojo utarbetande av en plan för gemensam marknadsföring företagens gemensamma marknadsföring gemensam marknadsföring som koordineras av turistservicecentrumet samarbete mellan staden och kommersiella aktörer Ledande turistföretag Lojo turistservicecentrum 2009 Antalet aktörer som deltar i den gemensamma marknadsföringen och resultaten med olika sammansättningar Utveckling av turismklustret i Västra Nyland 4.2. Infrastrukturen i staden som stöd för turismen Staden har inte någon öronmärkt budget för utveckling och upprätthållande av infrastruktur för turism. Utsikts- och rekreationsplatserna vid Lojo sjö och Lojoåsen är dåligt skötta. Haikari Liessaari, Aurlahti Porla, Strandstråket, Karnaistenkorpi, Törmä dagbrott, Torholagrottorna och Karkali erbjuder inte i sitt nuvarande tillstånd turisten upplevelser av den kaliber de i bästa fall kunde erbjuda. De turistområden som Lojo stad äger kan utvecklas endera i liten skala eller som en stor grej för Lojo. Behov inom turismen beaktas i stadens planering definition av stadens gemensamma målbild inom turismen organisering av turistfunktionerna inom staden budgetering av utvecklingen av infrastruktur för turismen Stadsfullmäktige och -styrelsen 2008 Turismen organiserad över sektorgränserna Den budget som behövs för infrastrukturen för turism specificerad i stadens budget 10
11 Småsaker inom turismen snygghet i miljön för turism och det allmänna intrycket skyltar och infotavlor vid vägarna för bilister utsiktsplatser friluftsleder strandområden parkeringspraxis koordinering av samarbetet mellan utvecklings- och näringslivssektionen och tekniska nämnden Stadsfullmäktige och -styrelsen Utvecklings- och näringslivssektionen Stadsplaneringscentret Utveckling och underhåll av småskalig infrastruktur för turismen i årsplanerna Stora saker inom turismen Tytyri Lojoåsen Lojo sjö Aurlahti Porla Strandbulevarden Lojoö Karnaistenkorpi Koordinering av samarbetet mellan utvecklings- och näringslivssektionen och tekniska nämnden Stadsfullmäktige och -styrelsen Utvecklings- och näringslivssektionen Stadsplaneringscentret Investeringsplanen har utarbetats och genomförs i årsprogrammen Volymen av public-private-genomföranden och resultaten 11
12 Rådgivnings- och utvecklingsservice Helhetsinriktad rådgivning för turister Utvecklingsservice för företag (utveckling av näringsgrenen, företagandet och produktifieringen) Utveckling av servicen för gruppresenärer Västra Nylands Företagscentral Ab, Lojo turistservicecentrum och Västra Nylands Nyföretagarcentral rf 2008 fortlöpande Antalet kunder inom turistservicen Utvecklingen och tillväxten inom turistbranschen 4.3 Utveckling av det regionala samarbetet inom turism Man har erfarenheter i Västra Nyland av ett turistserviceföretag som leddes av flera kommuner. Verksamheten var inte resultatrik. Lojo stad har en egen turistserviceenhet, där kunderna huvudsakligen är grupper på dagsresa. Verksamhetsförutsättningarna bör utredas för ett regionalt marknadsföringsbolag inom turismen där aktiemajoriteten innehas av de viktigaste turistföretagen i området. Lojo stad äger aktieminoriteten i ett företag av det här slaget, vilket säkerställer att stadens satsningar på turismen tjänar de gemensamma målen. Grundandet av ett regionalt marknadsföringsbolag är aktuellt, då turismen först har utvecklats på basis av samarbete och man har funnit fungerande samarbetsmodeller. Det regionala marknadsföringsföretagets uppgift är att koordinera det regionala samarbetet inom turismen och att sköta den regionala produktifieringen, den elektroniska handeln, telefonförsäljningen och marknadsföringen. Deltagande i utvecklingen av turismen i regionen hållbar utveckling inom turismen grupputvecklingsprojekt Västra Nylands Företagscentral Ab Lojo turistservicecentrum 2007 fortlöpande Antalet företag som deltar i utvecklingen och resultaten 12
13 Placering i metropolområdet att föra fram de starka sidorna att välja samarbetsparter Näringsväsendet Lojo turistservicecentrum 2007 fortlöpande Djupet på samarbetet med turismen i Helsingfors Antalet samarbetsföretag och -produkter på Lojos område Lojos roll i det regionala samarbetet inom turism stadens roll, företagens roll i Västra Nyland i metropolområdet i E18-influensområdet i valet av samarbetsparter Turistföretagen Näringsväsendet Lojo turistservicecentrum 2007 fortlöpande Lojo och turistmålen i Lojo profilerar sig i kundenkäter 13
14 Bilaga Utvecklingen av turismen i Lojo Näringsverksamheten i Lojo stad har varit baserad på industrin och under de senaste åren allt mer på servicenäringarna. Turismens andel av näringsverksamheten i staden är emellertid fortfarande liten. År 2004 fanns det sammanlagt 82 företagsarbetsställen med totalt 285 anställda inom hotell- och restaurangverksamheten i Lojo. Omsättningen i branschen var 23 miljoner euro. År 2005 hade antalet arbetsställen minskat och antalet anställda var 286. Omsättningen hade å andra sidan stigit till något över 24 miljoner euro. Man bör dock beakta att siffrorna för restaurangverksamheten omfattar också personal- och anstaltsmatsalar, där försäljningen har ökat betydligt mindre än på restauranger och i inkvarteringsrörelser. Ett liknande fenomen kan noteras i hela landet. 7 Om man ser på regionen är företagsverksamheten inom hotell- och restaurangbranschen mätt med omsättningen koncentrerad till Lojo och Sjundeå. Näringsgrenen hör till dem där tillväxten är långsam eller utvecklingen är negativ. Det totala antalet företag har inte ökat nämnvärt under 2000-talet, trots att det fortfarande grundas nya företag. Orsakerna är det rikliga antalet nedlagda arbetsställen i restaurangbranschen. Utvecklingen kan, frånsett i Lojo, noteras i ett minskat antal anställda och minskad reell omsättning. Tabell 1. Arbetsställen inom hotell- och restaurangverksamhet i Hiisiområdet år 2004 Arbetsställen, antal Anställda, antal Omsättning, Mn euro Andel av omsättningen, % Lojo ,0 43,1 Vichtis ,2 17,2 Högfors ,4 6,4 Nummi-Pusula ,8 3,4 Sjundeå ,7 23,8 Karislojo ,0 5,6 Sammatti 3 4 0,3 0,1 Totalt ,4 100,0 Nästan hälften av arbetsställena inom hotell- och restaurangverksamhet i regionen finns i Lojo, men i fråga om andelen personal i branschen och omsättningen kommer Lojo upp till bara 40 procent. Åren ökade antalet arbetsställen i alla kommuner utom Högfors och Nummi-Pusula. Antalet anställda ökade däremot bara i Vichtis. Den reella utvecklingen av omsättningen är svag i alla kommuner i Hiisiområdet utom i Lojo. År 2004 var 482 personer sysselsatta inom hotell- och restaurangverksamheten i Lojo, vilket är betydligt mera än antalet anställda på arbetssällena. Orsaken är skillnaderna i statistikföreingen av sysselsättning. Enligt sysselsättningsstatistiken motsvarar varje sysselsatt, också deltidsanställda, en syssesatt, men i företags- och arbetsställereigstret är utgår uppgifterna från helårssysselsättning. Arbetsställeregistret avslöjar också för Lojos del, att en betydande del av arbetsplatserna inom hotell- och restaurangverksamhet är bemannade med deltidsanställda, visstidsanställa och arbetskraft som kallas in vid behov. 7 Pekka Lith, Hiiden alueen yritystoiminta ja työpaikat -tilastollinen näkökulma,
15 År 2004 var hotell- och restaurangverksamhetens andel av den sysselsatta arbetskraften (17 386), bara 3,3 procent. Sammanlagt arbetade 572 personer av arbetskraften i Lojo inom hotell- och restaurangverksamheten i Lojo eller i andra kommuner. Detta innebär en minskning på 125 personer jämfört med år Enligt Statistikcentralen har antalet övernattande i Lojo ökat under de senaste fyra åren. I fjol var de , av vilka ungefär var tionde var utlänning. Ökningen från föregående år är nästan övernättande, och ökningen berodde nästan enbart på övernattande finländare. Antalet övernattande utlänningar ökade med bara 96. Figur 1. Övernattande turister i Lojo åren Utlänningar Finländare Totalt Också Lojo turistservicecentrum för statistik över gruppbesök i Lojo som skötts via turstiservicentrumet och över besökarna på olika turistmål och evenemang. I fråga om gruppbesök som ägt rum via turistservicecentrumet var toppåret år Trots att antalet besökare på Vironperä har minskat, har det inte nödvändigtvis skett någon större nedgång i det totala antalet gruppresenärer, eftersom en del grupper bokat sina besök via ett privat företag i stället för via Lojo turistservicecentrum. År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 Antal grupper Antal personer Antalet besök på olika sevärdheter i Lojo har sedan år 2003 varit följande: År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 Neidonkeidas Kisakallio Vivamo Tytyri gruva Lojo museum Vironperä
16 Vivamo besöks årligen av personer. Besökarna kommer från orter runt om i Finland. Bibelbyn i Vivamo öppnades som ny temapark år 2005, och då var besökarna sammanlagt ungefär År 2006 var antalet besökare nästan Antalet besökar på olika evenemang i Lojo har sedan år 2003 varit följande: År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 Lojo sommar Larsdagen Äppelkarnevalen Forna tiders julmarknad Inkvarteringskapaciteten i Lojo har under de senaste åren använts till något under 40 procent Figur 2. Användning av inkvarteringskapaciteten i olika områden åren Lojo 39,9 39,7 40,4 38,5 38,8 Sydspetsen 45,7 43,4 42,5 43,6 46,8 Landskapet Nyland 57,4 56, ,9 63,1 Hela landet 45,3 44,8 45,3 46,4 48,6 16
17 Användningsgraden är mindre än i hela landet och nästan hälften mindre jämfört med landskapet Nyland. Helsingfors höjer visserligen användningsgraden för landskapet, men i Lojo har användningsgraden för inkvarteringslokaliteter inte ökat, trots att antalet övernattande har ökat. Figur 3. Användning av inkvarteringskapaciteten i Lojo månatligen år ,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Januari Februaiari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Användningsgrad 36,9 39,8 32,1 39,0 41,4 49,0 43,8 48,3 39,4 38,6 27,7 25,8 Variationerna i användningsgrad är ytterst stora från en månad till en annan. Trots att det finns turistevenemang mot slutet av året som lockar många besökare, syns detta inte i siffrorna över övernattningar. År 2006 kom Lojo på 29:e plats bland städerna i Finland i fråga om antalet övernattande. I Nyland placerade sig Borgå på 21:a plats och antalet övernattande där var det dubbla ( ) i förhållande till Lojo. 17
2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Besöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28
Besöknäringsstrategi 2016-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Foto: Victoria Hallqvist Besöksnäringen är en av världens största näringar. Den totala turismkonsumtionen
Lovisanejden 2015 - näringslivsprogram för Lappträsk och Lovisa
Lovisanejden 2015 TTT projektets ledningsgrupp 4.11.2010 Lovisanejden 2015 - näringslivsprogram för Lappträsk och Lovisa 29.10.2010 Lovisanejden 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Energibranschen 5 1.1 Målsättning
Anställningsformer år 2008
Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer
Undersökning om lediga arbetsplatser
Arbetsmarknaden 2012 Undersökning om lediga arbetsplatser 2012, 2:a kvartalet Under det andra kvartalet lika många lediga arbetsplatser som för ett år sedan Enligt Statistikcentralen fanns det 2 lediga
Undersökning om lediga arbetsplatser
Arbetsmarknaden 2011 Undersökning om lediga arbetsplatser 2011, 1:a kvartalet Under det första kvartalet fler lediga arbetsplatser än för ett år sedan Enligt Statistikcentralen fanns det lediga jobb under
MAL-planen för VÄSTRA NYLAND
MAL-planen för VÄSTRA NYLAND ARBETSPROGRAM 15.1.2007 1. Beskrivning av arbetet 2. Innehållet i planen 3. Tidtabellen för arbetet 4. Organisering av arbetet 1. BESKRIVNING AV ARBETET Projektet för en reform
Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret
PM 2009:119 RII (Dnr 304-736/2009) Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret Borgarrådsberedningen föreslår
Stadsutvecklingsnämndens och byggnads- och miljönämndens utlåtande
Utlåtande 1 (5) UTLÅTANDE OM REGERINGENS LINJEDRAGNINGAR SOM UNDERLAG FÖR INDEL- NINGEN FÖR SJÄLVSTYRANDE OMRÅDEN SAMT SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSRE- FORMENS STEGMÄRKEN Stadsutvecklingsnämndens och byggnads-
Rapport 2.0 Turismen på Åland
Rapport 2.0 Turismen på Åland Sammanställd av Visit Åland r.f. Utgiven 24.5.2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 3 2. Turismens betydelse för Åland... 3 3. Turismutvecklingen 2015... 4 4. Omvärldskunskap
NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR LYSEKILS KOMMUN TILL ER TJÄNST!
NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR LYSEKILS KOMMUN TILL ER TJÄNST! ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-01-30 Del 1: Näringslivsvision Del 2: Mål Innehållsförteckning INLEDNING DEL 1 - NÄRINGSLIVSVISION VAD? NÄRINGSLIVSVISION
0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015
Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015 Ulrika Nilsson 2013-05-16 Fredrik Tidholm Bakgrund Värdegrund 2020 Ur framtidsberättelsen för Gullspångs Kommun Gullspångs kommun är väl
Undersökning om lediga arbetsplatser
Arbetsmarknaden 211 Undersökning om lediga arbetsplatser 211, 3:e kvartalet Under det tredje kvartalet fler lediga arbetsplatser än för ett år sedan Enligt Statistikcentralen fanns det 4 lediga jobb under
landskapsplanen MOT EN HÅLLBARARE SAMHÄLLSSTRUKTUR Etapplandskapsplan 2 för Nyland
landskapsplanen MOT EN HÅLLBARARE SAMHÄLLSSTRUKTUR Etapplandskapsplan 2 för Nyland 2 Etapplandskapsplan 2 för Nyland omfattar ett område med 26 kommuner. Som metropollandskap är Nyland exceptionellt bland
Undersökning om lediga arbetsplatser
Arbetsmarknaden 11 Undersökning om lediga arbetsplatser 11, :a kvartalet Under det andra kvartalet lika många lediga arbetsplatser som för ett år sedan Enligt Statistikcentralen fanns det 49 8 lediga jobb
- Fortsatta studier. Studentarbeten
- Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...
BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING
BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun
Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport
Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell Slutrapport 19.9.2011 Sida 2 1. Sammanfattning Bakgrund och utredningens mål Borgå stads ledning har på basis av anbuden
VARUMÄRKET UDDEVALLA
VARUMÄRKET UDDEVALLA 2 VARUMÄRKET UDDEVALLA LÖFTET TILL OSS SJÄLVA OCH ANDRA Uddevallas varumärke är allt det som förknippas med namnet Uddevalla - bilder, känslor och associationer. Varumärket är ett
turism handlingsprogram för örebroregionen 2015-2020
The Heart of Sweden logotype PANTONE 382 turism handlingsprogram för örebroregionen 2015-2020 turism handlingsprogram för Örebroregionen 2015 2020 1 2 turism handlingsprogram för Örebroregionen 2015 2020
Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet
Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut
Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion
Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten
TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2015. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015. Inklusive åren 2006-2014
TEM 2015 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015 Inklusive åren 2006-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen
Näringslivsprogram 2014-2015
Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna
Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt
Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser
Finländarnas resor 2013
Transport och turism 2014 Finländarnas resor 2013 Finländarnas resor till Centraleuropa ökade år 2013 Enligt Statistikcentralens undersökning gjorde finländarna 7,8 miljoner olika fritidsresor till utlandet
Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011
Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 en väg, många möjligheter 2(11) INNEHÅLL 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 2.1 Vision... 4 2.2 Mål... 5 2.3 Strategier... 5 3 Tillväxt ett samspel...
STABIL ÅTERHÄMTNING - STARK FRAMTIDSTRO
Fastighetsägarnas Sverigebarometer December 1 STABIL ÅTERHÄMTNING - STARK FRAMTIDSTRO Fastighetsägarnas Sverigebarometer tar temperaturen på den svenska fastighetsbranschen och publiceras två gånger per
Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4
Slutrapport av en gemensam lokalarbetsgrupp för anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet och Borgå stad 20.2.2013 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Markanvändning och planläggning... 4 3 Olika synvinklar
BRUZAHOLMSBYGDEN - Eksjö kommun
Lokal utvecklingsplan 2011 2016 för BRUZAHOLMSBYGDEN - Eksjö kommun Bruksvägen mot dammen Foto: Carina Wolf Innehållsförteckning Inledning Syfte Sammanfattning 1. FAKTA OM SAMHÄLLET Föreningsliv och aktiviteter
JÄTTEBRA VASA SPORRAR SINA ARBETSTAGARE UNDER HELA ARBETSLIVET
JÄTTEBRA VASA SPORRAR SINA ARBETSTAGARE UNDER HELA ARBETSLIVET Vasa stads åldersprogram ÅLDERSPROGRAM I ANSLUTNING TILL VASA STADS PERSONALSTRATEGI VISION Vasa stads kunniga och välmående personal trivs
Nya och nedlagda företag
Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nedlagda företag minskade jämfört med första kvartalet året innan Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,6 procent under andra kvartalet 2015
1 (8) Stadsstyrelsens förslag till utlåtande (Behandlades i stadsstyrelsen 22.10.2007 och behandlas i stadsfullmäktige 31.10.2007)
1 (8) (Behandlades i stadsstyrelsen och Kommunikationsministeriet PB 31 000023 Statsrådet Ref.: Begäran om utlåtande 85/40/2005 Utlåtande om flygplatsutredningen för Helsingforsregionen Flygplatsutredningen
Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.
Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett
Dagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken
Introduktion Välkomna Dagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken 1. Vad vill vi uppnå? 2. Hur skall vi jobba för att uppnå det? 3. Hur skall alla
Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet
PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Småland och Öarna. Kalmar 2010-06-23. Henblo 100621
Småland och Öarna Kalmar 2010-06-23 Henblo 100621 1 2 Tillväxtverket idag 11 kontor på nio orter Ett sextiotal program 2,5 miljarder kr per år 3 Typer av projekt 56 pågående och 9 avslutade projekt 20
Nya och nedlagda företag
Företag 2014 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag minskade mest inom handeln Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 8,4 procent under fjärde kvartalet 2014 jämfört med motsvarande
Resumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET
Resumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET Den offentliga debatten om polisväsendets resurser har fokuserats på de totala resursernas otillräcklighet; i mindre utsträckning
Nationalräkenskaper, kvartalsvis
Nationalräkenskaper 2012 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2012, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten minskade med 1,1 procent från föregående kvartal och med 0,1 procent från året innan Enligt Statistikcentralens
Abstrakt och sammanfattning
Abstrakt och sammanfattning Utvärderingsrapport: Närområdessamarbetet mellan Finland och Ryssland åren 2004 2009 Rapport på finska: Suomen ja Venäjän välinen lähialueyhteistyö vuosina 2004 2009 UTRIKESMINISTERIET
Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun
2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott
Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR
Riksväg E8. Från Åbo till Torneå
Riksväg E8 Från Åbo till Torneå 2Olkiluoto på vintern. Bild: Hannu Huovila/TVO 3 Riksväg E8 - säkerställer kustområdets och hela Finlands framtid Riksväg 8 (E8), som förmedlar trafik från Åbo till Uleåborg
PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen
PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Förord Få frågor väcker engagemang som parkeringar. Det kan handla om antalet parkeringsplatser, platsernas placering
WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012
SAMMANSTÄLLNING AV: WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012 Den 10 november genomfördes en öppen workshop med boende och verksamma på Brunnshög, Östra Torn och Norra Fäladen.
Till stora utskottet MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE. U 72/2006 rd. statsrådets skrivelse om ett förslag till Europaparlamentets
MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE 57/2006 rd Statsrådets skrivelse om ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv (ramdirektiv om markskydd) Till stora utskottet INLEDNING Remiss Riksdagens talman
Missä ollaan nyt? Hur långt har vi kommit? Where are we now?
Missä ollaan nyt? Hur långt har vi kommit? Where are we now? Minna Ermala 4.10.2012 History will help you understand what you are. To develop yourself or your company, you have to look ahead. You are in
Vi skapar Skandinaviens mest attraktiva stadskärna. Vill du vara med?
Vi skapar Skandinaviens mest attraktiva stadskärna. Vill du vara med? Målet är att göra Jönköping till Skandinaviens mest attraktiva stadskärna i sin storlek. Ganska kaxigt, tycker kanske en del. Men faktum
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Borås stad 2014 3 Utveckling
Populärversion av Strategi för besöksnäringen södra Småland 2013-2020. Foto: Sofia Ernerot
Populärversion av Strategi för besöksnäringen södra Småland 2013-2020 Foto: Sofia Ernerot Foto: Sofia Ernerot Populärversion av Strategi för besöksnäringen södra Småland 2013-2020 Illustrationer: Sarahs
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 2001, 2011 och 2013
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 2001, 2011 och 2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Sorsele kommun
STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN
STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN BOENDE Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-21 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Ett strategiskt program som anger riktningen
Motion till riksdagen 2015/16:2140. Arbetsmarknad Västsverige. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Arbetsmarknadsläget i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2140 av Jan-Olof Larsson m.fl. (S) Arbetsmarknad Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet
Utlandsföddas företagande i Sverige
Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets
Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 147/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om regionalt stödjande av transporter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det
Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt
Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,
Södertörnskonferensen den 14 januari 2010
Södertörnskonferensen den 14 januari 2010 KONFERENSDOKUMENTATION Innehåll SÅ HÄR HAR DET SETT UT och SÅ HÄR SER DET UT Konferensens förslag till ändringar samt val av de viktigaste punkterna i nulägesbeskrivningen
En vision med övergripande mål för Kiruna kommun
Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden
FÖR VASAREGIONEN 2007 2010
Bilaga 5 / Vasaregionens programdokument 12/2006 FÖR VASAREGIONEN 2007 2010 Vasaregionens regioncentrumprogram siktar under programperioden 2007 2010 på att utveckla regionens näringsliv och i synnerhet
Pasi Perämäki anlände till mötet när denna paragraf behandlades.
Stadsfullmäktige 145 11.11.2015 Nätverket av kök Arbetsgruppen för organisation och servicenätverk 10.3.2015 53 Lojo stad har beslutat att utveckla kosthållet genom att bygga ett nytt produktionskök. Under
Placering efter utbildning 2011
Utbildning 2013 Placering efter utbildning 2011 Största delen av de nyutexaminerade sysselsattes bättre år 2011 än året innan Enligt Statistikcentralen hade största delen av de nyutexaminerade lättare
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB
TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Skurups kommun 2014 3
Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm
Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet
Bygg Ulricehamn starkare
Vi är stolta över Ulricehamn. Kommunen växer. Dessutom finns flera framgångsrika företag. De senaste åren har en rad gynnsamma beslut tagits för och i kommunen. Samtidigt kan vi inte blunda för att det
Dan Nordman, meddelat förhinder, kallat ersättare Kari Granberg, meddelat förhinder
1 PROTOKOLL 28.04.2014 Styrelsemöte 5/2014 Plats Ålands gymnasium, Neptunigatan 21 Tid Kl. 18.30 20.35 Närvarande Föredragande Christina von Hertzen, ordförande Anita Husell-Karlström, viceordförande Stig
Handelsplatsen i norr
Handelsplatsen i norr En stad, två länder Bakgrundsfakta Haparanda kommun Invånare: 10 041 (varav 6 582 i tätorten) Antal företag: 940 Största arbetsgivare: Haparanda stad, IKEA + Tornion kaupunki Invånare:
Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014
Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor
VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013
VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013 MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD Vasa stad har som mål att få folk att cykla mera. Trafikmiljön i Vasa börjar utvecklas så att man
Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige
p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga
2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna
2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,
RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice
RP 78/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Tävlingsprogrammet presenteras närmare vid styrelsens sammanträde.
Samkommunstämman 22.04.2010 s. 8 Styrelsen 30.03.2010, 10 7 TÄVLINGSPROGRAM, CAMPUS PROJEKTET På basis av de diskussioner som förts mellan samkommunen och NAI Premises har bolaget uppgjort (under arbete)
Hanna Haaksi Projektchef Håll Skärgården Ren rf. MARLIN-projektets slutrapport sammanfattning av resultaten för Finland
Hanna Haaksi Projektchef Håll Skärgården Ren rf MARLIN-projektets slutrapport sammanfattning av resultaten för Finland Nedskräpningen av haven är ett globalt problem. Varje år hamnar miljontals ton avfall
Månadslöner inom staten
Löner och arbetskraftskostnader 2013 Månadslöner inom staten 2012, november Lönen för ordinarie arbetstid hos månadsavlönade statsanställda var 3 603 euro i november 2012 Enligt Statistikcentralen var
Regionala turismeffekter 2013
Regionala turismeffekter 2013 HUI Research På uppdrag av Destination Småland Kronobergs Län Sammanfattning Länet 2013 Sverige 2013 Länets andel av riket Folkmängd (31 December 2013) 187 156 9 644 864 2%
Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009
Nationalräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009 BNP minskade med 7,6 procent under första kvartalet, ekonomin krymper i samma takt som i början av 90-talet Enligt Statistikcentralens preliminära
Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät
Bilagor 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät 7 BILAGA 1 Tillfällig beredning Vision 2020:s uppdrag Beredningen ska utarbeta ett sammanhållet
FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation
Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE
SVENSK TURISM AB REMISSYTTRANDE Box 3546 2013-09-26 103 69 Stockholm Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE Svensk
Strategi för handelns utveckling
Strategi för handelns utveckling Kommunfullmäktiges sammanträde i Nybro kommun, 15 juni, 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Om HUI Research Oberoende konsult- och forskningsverksamhet sedan 1968. Handel
Eivor Söderström och Eini Pihlajamäki. Brukarperspektiv vid utvecklande av service- en kort presentation av Bikva-modellen
Eivor Söderström och Eini Pihlajamäki Brukarperspektiv vid utvecklande av service- en kort presentation av Bikva-modellen FSKC ARBETSPAPPER 4/2008 Brukarperspektiv vid utvecklande av service - en kort
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Esbo stad Protokoll 65. Fullmäktige 19.05.2014 Sida 1 / 1
Fullmäktige 19.05.2014 Sida 1 / 1 5049/02.08.00/2013 Stadsstyrelsen 114 7.4.2014 65 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat Beredning och upplysningar: Minna Ahola, tfn 050 525 2779 Regina
Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014 2020 företagsstöd
Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014 2020 företagsstöd NTM-centralen i Österbotten Matias Smeds 14.4.2015 Sida 1 Allmänt om företagsstödet För små företag (mindre än 50 pers.)
Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om företagares/företagsledares attityder 25 mars 2015
Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om företagares/företagsledares attityder 25 s 2015 SKOP gör regelbundna undersökningar bland företag med minst en anställd (företags-skop). Mellan
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
FRAMTIDENS DESTINATION OCH UPPLEVELSER
FRAMTIDENS DESTINATION OCH UPPLEVELSER Hur skapar vi nya erbjudanden inom aktiv turism? Vad är upplevelseutveckling? Samverkan enda sättet att lyckas! Ingen turist kommer för att göra en enda sak!! Gösta
Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2013
ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 213 Maria Rundberg och Jouko Kinnunen Bakgrund, syfte och metod På uppdrag av Ålands landskapsregering och Visit Åland
Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01
Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor
STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring
Bilaga 3 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY En bra ledning av statsförvaltningen är en nationell framgångsfaktor. En ledning för statsförvaltningen som betjänar både regeringen
ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN
U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-06-13 Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos
Näringslivsstrategi för Nynäshamns kommun
Version: PA1 Revisionsdatum: 2014-06-03 Upprättad av: Aun Henriksson, Anna Eklund, Yvonne Edenmark Lilliedahl Granskad/ av Birgitta Elvås, kommunchef Revision A beslutas av: kommunfullmäktige Näringslivsstrategi
Hushållens konsumtion 2012
Inkomst och konsumtion Hushållens konsumtion Mindre utsläpp av växthusgaser från hushållens konsumtion De totala växthusgasutsläppen (GHG ) ) från konsumtionen i medelhushåll minskade med tio procent under
Miljöaffärsverksamhet 2009
Miljö och naturresurser 2010 Miljöaffärsverksamhet 2009 Återvinning av källsorterat material var den största näringsgrenen inom miljöaffärsverksamheten år 2009 Den totala omsättningen för företagen inom
FRILUFTSLIV - TURISM
MULLSJÖ KOMMUN 103 Badet vid Näs i Bjurbäck lockar både bofasta barnfamiljer och turister. FRILUFTSLIV - TURISM HUR SER DET UT? Mycket beroende på sitt höga läge över havet och sin friska luft är Mullsjö
HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014 2020 STRUKTURFONDSPROGRAMMET FÖR FINLAND
HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014 2020 STRUKTURFONDSPROGRAMMET FÖR FINLAND Projektutlysning för internationellt samarbete som finansieras av europeiska socialfonden Ansökningsanvisning 15.4.2016 PROJEKTUTLYSNING