TIMMELE 1:21 m.fl. Timmele församling Ulricehamns kommun Västra Götalands län ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för del av. Diarienr

Transkript

1 Detaljplan för del av TIMMELE 1:21 m.fl. Timmele församling Ulricehamns kommun Västra Götalands län Upprättad den 27 oktober 2005, reviderad 1 mars 2006 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING 1

2 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för del av Timmele 1:21 m.fl. Timmele församling Ulricehamns kommun Västra Götalands län Detaljplanen har reviderats efter utställningen med anledning av att vänstersvängfält på väg 46 inte avses byggas ut. Väg 46 lämnas därför utanför detaljplaneområdet. I planbeskrivningen har texten ändrats under följande rubrik: Förslag till förändring, Gatunät och trafik. PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till detaljplaneförslaget hör följande handlingar: plankarta med bestämmelser, skala 1:1000 planbeskrivning med konsekvensbeskrivning och illustration på utbyggnad genomförandebeskrivning samrådsredogörelse utlåtande PLANENS SYFTE Detaljplanens syfte är att möjliggöra en utökning av ett befintligt område för industriverksamhet. PLANDATA Läge Planområdet är beläget strax söder om Timmele tätort i Ätradalen vid riksväg 46, cirka 8 kilometer norr om Ulricehamn. Areal Planområdet omfattar ca 15 hektar. Markägande Fastigheten Timmele 1:21 ägs av Ulricehamns Betong AB. Timmele 1:23, 1:15, 1:7 och 8:20 ägs av kommunen. Fastigheterna Timmele 1:13, 1:14, 1:18 och 8:5 har privata ägare. 2

3 KOMMUNALA STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan I översiktsplanen som antogs 2002, ingår planområdet i ett större område som avsatts som tänkbart område för verksamheter, industrier m.m. Se också planprogrammet som ligger till grund för denna detaljplan. Detaljplan Inom en del av programområdet gäller detaljplan för industri. I övrigt saknas detaljplan. Program för planområdet Ett planprogram har upprättats för området. Programmet förtydligar översiktsplanens intentioner med området och redovisar den framtida inriktningen för användningen av den aktuella industrimarken och den omgivande marken. Övrigt Miljö- och samhällsbyggnadskontoret fick i uppdrag av kommunstyrelsen att ändra planen på den gamla festplatsen (Timmele 1:23) för att betongindustrin intill ska ges möjlighet att expandera. FÖRUTSÄTTNINGAR Natur och kultur Mark och vegetation Planområdet är relativt plant. Uppfyllnader har skett för befintlig industrianläggning liksom schaktning och utplaning av området närmast omkring anläggningen. Inom planområdet finns ett nedlagt grustag. De centrala delarna av programområdet har ett underlag som utgörs av isälvssediment; i huvudsak finkornig sand uppkommen i samband med inlandsisens avsmältning. I den nordöstra delen finns Ätradalens och kommunens enda flygsandfält. (Se beskrivning under Naturvärden.) På den östra sidan består marken dels av plan åkermark, dels av lätt kuperad skogsmark med barrskogsvegetation. Den södra delen av programområdet domineras av åkermark. Sanddynfältet är omväxlande öppet och beväxt med enbuskar eller mera slutet med tall. Vid fastighetsgränsen mellan Timmele 1:21 och 1:13 finns även ett mindre område med kärrtorv, som är starkt påverkat av den omkringliggande markanvändningen. Geoteknik En översiktlig geoteknisk undersökning daterad som delvis omfattar planområdet utfördes av K-Konsult, Borås. Enligt denna finns under ett tunt humuslager sand av mycket stor mäktighet. Sanden är halvfast-fast lagrad. Inom de höglänta områdena ligger grundvattenytan sannolikt minst 2-3 meter under markytan. Marken är stabil och någon risk för skred föreligger inte. En geoteknisk undersökning för planerad tillbyggnad av industrilokaler vid Ulricehamns betong AB har utförts av Geo Sondering HB, Bottnaryd Markföroreningar Inga kända markföroreningar finns inom planområdet. 3

4 Historik Betongindustrin har funnits på den här platsen sedan slutet av 1940-talet. Festplatsen har funnits sedan början av 1900-talet. På 50-talet brann festplatsens byggnad. Den nuvarande byggnaden är från 1960-talet. Bostadshusen har byggts på talet. Ett bostadshus revs Innan marken bebyggdes har området använts som exercisfält och det har funnits fotbollsplaner i områdets södra del. För övrigt har det varit åkermark, liksom delar av området fortfarande är. Radon Planområdet omfattar normalriskområde för radon. Naturvärden Planområdet ingår i Ätradalen som är av riksintresse för naturvård. Ätradalen är ett representativt odlingslandskap med lång kontinuitet och stort inslag av naturbetesmarker och naturlig slåttermark. Geologiska värden, viktiga rastlokaler för flyttande fågel, rik- och källkärr med rik flora. I den nordöstra delen finns Ätradalens och kommunens enda flygsandfält, som har ett geologiskt värde. Detta skapades genom vindens sorterande verkan av blottlagda sandytor på samma sätt som sanddyner skapas vi d kusten idag. Detta skedde i samband med inlandsisens avsmältning. Flygsandfältet sträcker sig på båda sidor om riksväg 46. På vägens östra sida är stora delar av fältet bebyggt men framträder som gräsklädda kullar kring husen. Väster om vägen är fältet mer eller mindre oexploaterat och bestod år 2000 av en 1,7 hektar stor yta. Ca 0,25 hektar har sedan tagits bort. Generellt kan torra sandmarker vara en viktig miljö för bl a olika arter av insekter. Det finns dock ingen kännedom om vilka arter som kan finnas i detta område, eftersom ingen inventering har gjorts. Området är delvis igenväxt med tall. Det finns också en hel del solbelyst enbuskmark med en vildvuxen och oskött grässvål. Området saknar i princip blottade sandytor. Kulturmiljövärden Planområdet är en del av Ätrans dalgång som är av riksintresse för kulturmiljövården. Fornlämningar, byar och herrgårdsmiljöer avspeglar ett mycket långt kontinuerligt landskapsutnyttjande som sträcker sig tillbaka till stenåldern. Kvarnbyggnaden och mjölnarbostaden inom fastigheten Timmele 8:12 har ett kulturhistoriskt värde som kan anses vara av väsentligt länsintresse eller lokalt intresse. (Inventeringsrapport, Kulturhistorisk bebyggelse, Ulricehamns kommun 1990, Byggnadsnämnden) Kvarnen är inte längre i drift men mjölnarbostaden är bebodd. Timmele kyrkby ligger nordöst om planområdet, på andra sidan riksväg 46. Timmele kyrka är en enkel rektangulär salkyrka med vapenhus i söder och sakristia i norr. Den rymmer i sina murar delar av en medeltida anläggning, vars portal med primitiva skulpturer från 1100-talet är bevarad innanför vapenhuset. Till kyrkomiljön hör förutom kyrkogården även prästgården som ligger nordost om kyrkan. Platsen för prästgården har sannolikt varit densamma sedan församlingens grundande. Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns inom planområdet. Inom skogsmarken finns fornlämningsliknande formationer. 4

5 Bebyggelse och service Planområdet ligger 1,5 km söder om Timmele centrum, där det finns förskola, låg- mellan och högstadieskola, samt livsmedelsaffär. I övrigt hänvisas till Ulricehamns centrum med ett stort serviceutbud på ett avstånd av ca 8 km. Inom planområdet finns en betongfabrik och en festplats med en enkel scenbyggnad, samt två villafastigheter. Friytor Rekreation Festplatsen används för dans. Det tallbevuxna flygsandfältet kan vara intressant att besöka för att studera inlandsisens avsmältningsförlopp. Det är också möjligt att ta sig fram till Ätrans strand norr om planområdet och via Betongvägen. Vattenområden Strandskydd Längs Ätran gäller 100 meters strandskydd, där det inte är upphävt i detaljplan. Gator och trafik Gatunät och trafik Riksväg 46 som utgör gräns för planområdet österut, trafikeras av ca 5000 fordon per årsmedeldygn, varav 8% tung trafik. Trafikmängden som Ulricehamns betong alstrar består av omkring 20 lastbilstransporter per dag. Ca 30 bilplatser används av personalen. Trafik som alstras av Färdig betong AB tillkommer. En väg i planområdets södra del försörjer betongfabriken och avloppsreningsverket. Vägen används också delvis som tillfart till den s.k. mjölnarbostaden inom kvarnområdet. Norr om planområdet finns en utfart som trafikförsörjer kvarnen, festplatsen och de övriga mindre verksamheterna norr om planområdet. Den används också som en kompletterande utfart för betongfabriken. Villafastigheterna har egna utfarter mot riksväg 46. För riksväg 46 gäller enligt 47 i Väglagen att det ska finnas en bebyggelsefri zon på 30 meter från vägen (gäller utanför detaljplanelagt område). Vägen är också rekommenderad primär transportväg för farligt gods, se rubrik nedan. Gång- och cykelvägar Det finns inga gång- och cykelvägar inom eller i anslutning till planområdet. Kollektivtrafik Längs riksväg 46 går stadsbussar mot Timmele. Närmaste busshållplats finns vid Timmele kyrka, ca meter från planområdet. Parkering Parkeringsbehovet är i huvudsak löst inom respektive fastighet men Timmele 1:21 har även ytor utanför sin fastighet som används för upplag och parkering. Störningar Buller Det finns en viss bullerbelastning från industrin på bostäderna längs riksväg 46 men i huvudsak störs de bostäderna av vägen. Enligt Vägverkets bullerinventering ligger bullernivån från vägen vid fastigheten Timmele 1:14 på 65 dba och på 62 dba vid Timmele 1:13. År 2004 gjordes fönsteråtgärder på Timmele 1:14. Generellt görs åtgärder på befintliga bostadsfastigheter om bullernivån (från trafik) överstiger 65 dba. Byggnaden vid kvarnen som används som bostad störs av buller från industrin. Ett åtgärdsprogram finns för Färdig 5

6 betong AB som bedriver verksamhet närmast bostaden inom fastigheten Timmele 1:21, som baseras på en ljudnivåmätning utförd av Ingemansson Technology AB Farligt gods Riksväg 46 är rekommenderad transportväg för farligt gods. Den bebyggelsefria zonen vid vägen bör av den anledningen vara 40 m. Det krävs också en riskanalys vid bygglovansökan för tillkommande bebyggelse inom 100 m från vägen. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Betongfabriken är ansluten till Ulricehamns Energi AB:s vattenledningsnät och delvis till avloppsnätet. Vatten- och avloppsledningar går genom planområdets norra del. Fabriken har också en egen avloppsanläggning. El, tele, bredband och värme Vattenfall Eldistribution AB är nätägare för elledningarna inom området och har en elnätstation inom planområdet, som endast försörjer industrin inom planområdet. TeliaSonera har kablar inom planområdet. Ulricehamns Energi AB har bredbandskablar inom området. Avfall Verksamhetsavfallet sköts av de som bedriver verksamheterna. Dagvatten Dagvattnet infiltreras idag i marken inom fastigheten Timmele 1:21, som har stora icke hårdgjorda ytor. 6

7 FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRING Natur och kultur Mark, vegetation och naturvärden Naturområdet som består av ett trädbevuxet flygsandfält, kommer till största delen att sparas. Marken avsätts som naturmark och ett skötselprogram bör upprättas för att bevara och förtydliga värdena. Planförslaget innebär dock ett visst intrång i flygsandfältet för ytor som krävs för tekniska anläggningar och transporter inom industrifastigheten. Geovetenskaplig underökning krävs inte. I gränsen norrut och mot kvarnfastigheten ska plantering finnas som bildar en avskärmande vegetationsridå mellan industrin och omgivningen. Mot riksväg 46 ska ett 20 meter brett naturståk finnas med en 2,0 m hög buskplanterad vall och en trädrad som avskärmar industrin visuellt från vägen. Kulturmiljövärden Mot kvarnfastigheten, Timmele 8:12, ska det finnas en plantering bestående av träd och buskar samt en något bredare del mark som inte får bebyggas, som ska fungera som en markerad gräns med syftet att bevara kvarnmiljön som en helhet som avgränsas från den storskaliga industrimiljön. Avskärmningen kan kompletteras med bullerskärm enligt tidigare bygglov eller efter behov. De fornlämningslika formationerna behöver inte undersökas ytterligare. Bebyggelse Byggrätten för industrin kommer att utökas mot i huvudsak söder och öster mot riksväg 46. Inom 30 m från rv 46 kommer inga byggrätter att ges. Högst 50 % av fastighetens yta får bebyggas och högsta nockhöjd är 14 meter, utom inom en mindre del där 22 meters totalhöjd tillåts, för att möjliggöra utbyggnaden av en uppfordring som krävs i denna del av byggnaden vid betongtillverkning. Mot norr kommer en mindre utökning av byggrätten att tillåtas. Högsta tillåtna nockhöjd är 6 m. Norr om byggrätten finns ett område där förråd och liknande komplementbyggnader tillåts, liksom tekniska anläggningar som inte är störande för omgivningen. Bullerskärmar får uppföras på marken innanför planteringszonen och ledningsområdet. Den utfyllda delen mellan Betongvägen och ravinen mot Ätran får inte bebyggas men kan användas för parkering och upplag. Den delen av fastigheten Timmele 1:21 som i den tidigare detaljplanen inte har någon byggrätt, utan avsetts för upplag, får enligt detta planförslag bebyggas med villkoret att marken undersöks innan den fylls igen och bebyggs, för att undvika att miljöfarliga ämnen ligger kvar och sprids vidare till grundvattnet. Även markens bärighet behöver undersökas. De två bostadshusen mot riksväg 46 ska vid genomförandet av detaljplanen lösas in och rivas. När utbyggnaden norr om befintlig betongfabrik blir aktuell, ska byggnaderna på festplatsen rivas. Placering och utformning Vallen mot riksväg 46 ska planteras med buskar. En trädrad ska också finnas längs vägen, för att markera och försköna infarten mot Timmele. Lind kan vara ett lämpligt träd att använda till trädraden. I gränsen mot norr ska det finnas en plantering med buskar och träd. Industrins slänter för utfyllningar eller schaktningar ska inrymmas inom fastigheten Timmele 1:21. Grundläggning Kompletterande grundundersökningar behövs innan ny mark bebyggs. När man undersöker marken för upplaget är det viktigt att också konstatera att markens bärighet är tillräcklig. 7

8 Verksamheter Industriverksamhet tillåts inom planområdet. Bullernivån från industrin får inte överskrida Naturvårdsverkets riktvärden för ny industri vid de omkringliggande bostäderna. Verksamhet som riskerar att förorena grundvattnet är inte lämplig i detta läge med närhet till Ätran och genomsläpplig mark. Friytor Rekreation Naturområdet i planområdets nordöstra del ska vara tillgängligt för allmänheten. Vattenområden Strandskydd I huvudsak kommer industrimarken att ligga utanför strandskyddsområdet, utom i den nordvästra delen av planområdet. Marken som tas i anspråk får inom en begränsad yta endast byggrätt för uppförande av bullerskärm. Strandskyddet kan fortsätta att gälla. Gator och trafik Gatunät och trafik När industrin inom detaljplaneområdet är utbyggd kommer trafikmängden som industrin alstrar att bestå av ca lastbilstransporter per dag. Antalet personbilar som personalen använder till och från arbetet kan uppgå till ca 50 st. Trafiken till planområdet ska gå via den befintliga vägen i planområdets södra gräns. Samma väg ska också användas av reningsverket och mjölnarbostaden vid kvarnen om behovet kvarstår. Vid framtida planläggning kan ytterligare industriverksamhet som kan använda samma väg, tillkomma söderut. Då behöver trafiklösningarna ses över i sin helhet tillsammans med eventuellt behov av en förbindelse till Vist industriområde. Vid korsningen riksväg 46 Betongvägen ska ett vänstersvängfält byggas, för att åstadkomma en trafiksäker lösning. Utfartsförbud ska gälla ut mot riksväg 46. Hastigheten på riksväg 46 har under planarbetets tid gång ändrats från 90 km/h till 70 km/h. Infarten norr om planområdet ska användas på samma sätt som idag, dvs av de befintliga mindre verksamheterna, dansbanan och i undantagsfall av industrin inom planområdet. Vid ett ökat behov av att använda den norra infarten kan det bli aktuellt att pröva utbyggnaden av en trafiksäkrare utfart (se planprogrammet för industriområde söder om Timmele), som ersätter den nuvarande. En placering av en utfart längre norrut ger bättre förutsättningar för god sikt. Parkering All parkering ska lösas inom den egna fastigheten. Störningar Buller Enligt den bullerutredning som har gjorts på uppdrag av Ulricehamns betong AB, utförd av SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut , kommer industribullret att tangera eller överskrida riktvärdena vid bostadsfastigheterna Timmele 1:13 och 1:14 när industrin har byggts ut, trots bullerdämpande åtgärder. Planförslaget innebär att bostadsfastigheterna löses in och rivs i samband med genomförandet av planen. (Fastigheten Timmele 1:7 är redan inlöst och byggnaderna rivna.) Planförslaget innebär inte att någon bullerkälla flyttas närmare Timmele 8:12, utan utbyggnaden sker huvudsakligen mot söder och öster. Vid bostäderna i Timmele kyrkby på andra sidan rv 46 kommer enligt bullerberäkningen inte industribullret att överskrida några bullernivåer. Bullernivån från industrin får inte överskrida Naturvårdsverkets riktvärden för buller vid de omkringliggande bostäderna (Naturvårdsverkets Råd och Riktlinjer Externt industribuller Allmänna råd RR 1978:5 2:a upplagan 1983). 8

9 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Vid utbyggnad i norra delen av planområdet, måste allmänna vatten- och avloppsledningar flyttas. Ledningarna flyttas norrut och kan samordnas med befintliga bredbandsledningar. Ledningsstråket ska vara tillgängligt och får inte byggas över eller planteras med träd eller andra växter som kan skada ledningarna. Kapacitet finns för att ansluta avloppet från hela industrin inom planområdet till Ulricehamns Energi AB:s reningsverk som ligger intill. El, tele, bredband och värme TeliaSoneras telekablar samt Ulricehamns Energi AB:s bredbandskablar i marken ska vara kvar och får inte byggas över. Vattenfalls elnätstation och de ledningar som går dit ska flyttas. Dagvatten Dagvattnet ska fördröjas och renas lokalt, dvs inom fastigheten eller i anslutning till fastigheten. Troligen kan dagvattnet även i fortsättningen infiltreras på mark som sparas inom området eftersom jorden i området är genomsläpplig. Det är viktigt att de ytor där dagvattnet infiltreras är vegetationsklädda eftersom det främst är vegetationen som bidrar till reningen. Vid bygglovansökan ska det framgå hur dagvattnet ska omhändertas. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vunnit laga kraft. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän platsmark. 9

10 KONSEKVENSBESKRIVNING Utbyggnadsalternativ Konsekvensbeskrivningen för utbyggnadsalternativet innebär att konsekvenserna av de förändringar som tillåts i detaljplanen redovisas. Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen förändring görs, utan befintlig detaljplan fortsätter att gälla och befintlig bebyggelse finns kvar. Byggnation som tillåts i gällande plan kan tillkomma. Anledningen till att konsekvenserna av ett nollalternativ beskrivs är att man ska ha något att jämföra utbyggnadsalternativet med. Nollalternativets konsekvenser redovisas som ett stycke sist under varje rubrik nedan. Störningar från industriverksamheten Vattenförorening i form av suspenderat material och olja kan uppkomma vid renspolning av utrustning och transportfordon. Risk för spill och läckage från drivmedelsbehållare, rengöringsmedel och tillsatskemikalier finns. De lokala jordartsförhållandena med genomsläppligt material gör också att eventuella föroreningar transporteras snabbt. Damm kan vid torr väderlek ge upphov till störningar i omgivningen. Stoftet kan komma från hårdgjorda lagerytor utomhus eller från anläggningens ventilationsluft. När de två befintliga bostäderna löses in i samband med genomförandet av detaljplanen, är det färre bostäder som riskerar att bli störda av industrin. Åtgärdsförslag: Slam- och oljeavskiljning kan rena eventuella utsläpp av suspenderat material. Den genomsläppliga jorden i området gör också att infiltrationskapaciteten är god. Behållare med kemikalier kan förvaras på skyddande underlag eller invallas. Damm- och stoftspridning kan åtgärdas med textila spärrfilter eller cykloner och upplagsplatser kan förses med vindskydd och regelbundet städas av och vid behov bevattnas. Buller uppkommer vid vibrering av betong, betongblandning samt tunga fordon som finns inom anläggningen. Även tunga transporter till och från platsen är en betydande bullerkälla. Åtgärdsförslag: Buller förebyggs bäst genom att störande delar lokaliseras så att störningar undviks. Känsliga lägen och särskilt bullrande delar kan i viss mån åtgärdas med avskärmande barriärer. Styrning av bullrande aktiviteter till dagtid är också lämpligt för att minska omgivningspåverkan. Nollalternativet innebär samma typ av risker och störningar som utbyggnadsalternativet eftersom verksamhet redan bedrivs på platsen men verksamheten är mindre omfattande, vilket innebär mindre trafik och färre bullerkällor. Om gamla anläggningar ersätts med nya eller om bullrande verksamheter byggs in, kan bullret istället minska från delar av industrin. Ett nollalternativ innebär ändå att transportytorna inom området är begränsade. För små ytor för den befintliga industrin kan föra med sig att angränsande mark tas i anspråk, utan att en prövning av lämpligheten görs. De befintliga bostäderna riskerar att störas av industrin. Naturvärden Detaljplaneförslaget innebär att 3700 kvm av den geologiskt värdefulla formationen tas bort, med andra ord ca 25% av flygsandfältet. Den återstående delen (inom planområdet) är ca en hektar stor. Ytterligare intrång i flygsandfältet kan behöva göras om en ny nordlig utfart byggs i ett senare skede för att åstadkomma bättre sikt i korsningen. Exploateringen kan innebära att en del av en värdefull insektslokal försvinner. Det finns dock ingen närmare vetenskaplig studie av området. En påverkan på flygsandfältet innebär inte att riksintresset för naturvård skadas påtagligt. 10

11 Kommunen kommer att ha större möjlighet att skydda värdena i den återstående delen av flygsandfältet som blir allmän platsmark enligt planförslaget. Åtgärdsförslag: Det är svårt att ersätta en förlust av denna miljö. En åtgärd som kan höja värdet av området är en anpassad skötsel som tar fram landskapsbilden. Detta kan ske genom en gallring av tallar som står för tätt så att dessa på sikt kan växa sig stora och gamla. Samtidigt släpps mer ljus ner till marken. Om möjligt kan man tänka sig en gräsröjning helst med skärande redskap eller bete. Nollalternativet innebär att den kvarvarande naturmarken kan sparas. Flygsandfältet kan förbli obebyggt och behålla sitt naturvärde. Kommunen råder dock inte över marken, utan den privata markägaren svarar för att värdena bevaras. Kulturmiljövärden Industrin expanderar och blir allt mer storskalig. Expansionen sker dock i riktning bort från kvarnmiljön och samma avstånd hålls i gränsen som tidigare. Åtgärdsförslag: Hänsyn bör tas till kvarnmiljön som ska upplevas som en helhet som inte alltför påtagligt ska störas av industrimiljön (visuellt). En planteringsridå och eventuellt andra avskärmande åtgärder kan bidra till att kvarnmiljöns karaktär inte störs av den intilliggande storskaliga industriverksamheten. Nollalternativet innebär i princip inga annorlunda förutsättningar för kvarnmiljöns bevarande än planförslaget. Strandskydd En del av strandskyddsområdet kommer att tas i anspråk för industriverksamhet. Den marken är redan avskuren av bebyggelse närmare Ätran och består huvudsakligen av ett brant parti som inte kan bebyggas. Det enda som tillåts inom ett mycket begränsat område är att bullerskärmar uppförs. Intrånget innebär därför inte att värdefull strandnära natur tas i anspråk eller att tillgängligheten till stranden försämras. Nollalternativet innebär att ingen ytterligare bebyggelse tillkommer eller att marken används för upplag. Eftersom marken idag inte har några särskilda naturvärden eller är viktig för tillgängligheten till Ätran, blir skillnaden mellan nollalternativ och utbyggnadsalternativet marginell. Landskapsbild De utökade ytorna och de nya industribyggnaderna kommer att närma sig vägen som är Timmeles infart från söder. Byggnaderna kan upplevas som framträdande i landskapet och stora ytor för upplag riskerar att förfula området. Åtgärdsförslag: En vall mot riksväg 46 kan avskärma upplagsytor på industritomten visuellt. Ett visst bebyggelsefritt avstånd från vägen tillsammans med en trädplantering kan också mildra intrycket av de stora industribyggnaderna. Byggnadernas höjd bör hållas nere, för att inte störa kulturlandskapet som helhet. Närmare den brantare delen av Ätrans ravinkant ska byggnader inte tillkomma. Topografin i området ska inte förändras påtagligt i planområdets ytterkanter, förutom där vallar krävs för avskärmning. Nollalternativet innebär att befintlig bebyggelse kvarstår och viss utbyggnad som medges i gällande plan tillkommer, vilket är knappt hälften av det som tillåts i planförslaget. Området ligger i ett relativt öppet landskap men skärmas till stor del av från omgivningen av det trädbevuxna höjpartiet mot riksväg 46. Även avståndet från vägen gör att industrin inte upplevs dominerande på platsen. 11

12 Dagvattenhantering, avlopp Stora hårdgjorda ytor minskar möjligheten att infiltrera dagvatten. Åtgärdsförslag: Den genomsläppliga jorden är lätt att infiltrera större mängder dagvatten i, vilket innebär att man kan klara infiltration på mindre ytor. Markytor för fördröjning och rening av dagvattnet bör sparas. Ytorna ska inte vara hårdgjorda och bör vara bevuxna för att föroreningarna inte ska följa med ner till grundvattnet. Nollalternativet innebär att större ytor förblir obebyggda och eventuellt icke hårdgjorda, vilket innebär att det är lätt att infiltrera dagvatten inom området. Nackdelen med att släppa ner dagvatten genom grusade ytor är att ingen rening sker, så som kan ske om ytorna är vegetationsklädda. Trafik Utvidgningen av industrin kommer att föra med sig större trafikmängder, varav en stor andel kommer att vara tung trafik. Trafikbullret ökar för de boende längs riksväg 46 och riskerna för olyckor vid utfarterna mot riksväg 46 kan öka. Eftersom trafik till industriområdet redan går på vägen, blir ökningen inte dramatisk. Eftersom riksväg 46 är primär transportled för farligt gods finns en risk att tillkommande bebyggelse i närheten av vägen kan påverkas av trafikolyckor med farligt gods, t ex vid kollision, explosioner, gasutsläpp och föroreningar som kommer ut i marken. Åtgärdsförslag: Ökningen av trafikbullret bör beräknas för att visa hur bullernivån förändras i de omkringliggande bostäderna. Trafiksäkra lösningar kring utfarterna mot riksväg 46 krävs. Riskanalys som visar hur hänsyn har tagits till riskerna bör göras i samband med ny bebyggelse. Nollalternativet innebär att en viss ökning av trafiken kan ske med tiden men eftersom expansionsutrymmet är litet, innebär ökningen ingen påtaglig skillnad för trafiksäkerheten på riksväg 46 eller i buller för de omkringliggande bostäderna. ARBETSGRUPP Arbetet med detaljplanen har bedrivits i projektform. Medverkande tjänstemän har varit: Annika Hvidt-Andersén, fastighetschef Lars-Olof Lindgren, serviceförvaltningens stab Jan-Åke Claesson, trafikplanerare Kjell Eriksson, mätningsingenjör Örjan Wennman, miljöinspektör Peter Wredin, kommunekolog Jonas Yngström, stadsarkitekt Ann Stockzelius, plantekniker Tomas Brolin, Ulricehamns Energi AB MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Leila Aalto Planarkitekt 12

13 Dnr LAGA KRAFT Detaljplanen för Timmele 1:21 m fl i Ulricehamns kommun har antagits av Kommunfullmäktige Länsstyrelsen har den 30 maj beslutat, enl 12 kap 2 PBL, att inte pröva kommunens antagandebeslut gällande rubricerad detaljplan. Inga överklagande har inkommit till länsstyrelsens rättsenhet under besvärstiden. Rubricerad detaljplan har därmed vunnit laga kraft den 30 maj Ann Stockzelius Planingenjör

14 ANTAGANDEHANDLING Reviderad under följande rubriker där genomförandet av ett vänstervsvängfält på riksväg 46 beskrevs: ansvarsfördelning och huvudmannaskap, planekonomi. Detaljplan för TIMMELE 1.21 m.fl. Timmele församling Ulricehamns kommun Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Genomförandebeskrivningen syftar till att belysa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska frågor och åtgärder som krävs för att detaljplanen skall kunna genomföras. Den har ingen rättsverkan. ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Samråd mars 2005 Utställning maj-juni 2005 Antagande september 2005april 2006 Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år och gäller efter det att planens antagande vunnit laga kraft. Den planerade utbyggnaden av industriverksamheten kommer att ske i flera etapper, vilket innebär att det troligen kan dröja mer än 5 år innan hela utbyggnaden genomförts. Under genomförandetiden får inte detaljplanen ändras utan synnerliga skäl. Detaljplanen gäller även efter genomförandetidens utgång men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägarna kan ställa ersättningsanspråk. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Kommunen är huvudman för gator och allmän platsmark inom planområdet. Huvudmannaskapet innebär att kommunen formellt är ansvarig för framtida drift och underhåll av områdets allmänna platser. Då planen vunnit laga kraft har kommunen rättighet och skyldighet att lösa in mark som redovisas som allmän plats. En gemensamhetsanläggning (Timmele ga:2) svarar för den befintliga Betongvägens drift och underhåll. Vägverket är väghållare för riksväg 46. Planteringar och skyddsvall inom kvartersmark och inom allmän platsmark inom planområdet ska anläggas av Ulricehamns Betong AB enligt avtal. 1

15 Inom området är Vattenfall Eldistribution AB nätägare. Befintlig transformatorstation i anslutning till området ägs av Vattenfall. Befintliga ledningar för vatten och avlopp samt bredbandskablar ägs av Ulricehamns Energi AB. Befintliga teleledningar ägs av TeliaSonera. Ledningar och kablar inom planområdet läggs inom mark som ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar med undantag för sådana ledningar som endast försörjer planområdet. Avtal För att snarast möjligt skapa förutsättningar för exploatörens utbyggnad av sin industri på Timmele 1:21 avser kommunen och exploatören att teckna en avsiktsförklaring som reglerar grunddragen i parternas samverkan. Villkoren specificeras i ett exploateringsavtal. Ett exploateringsavtal ska upprättas mellan kommunen och exploatören för att reglera samtliga frågor som anges i denna genomförandebeskrivning. Exploateringsavtalet ska antas av kommunfullmäktige senast vid samma tidpunkt som detaljplanen FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning, mm. Bostadsfastigheterna Timmele 1:13 och 1:14 förvärvas av kommunen varvid blivande naturmark behålls av kommunen. Delar av angränsande fastigheter kommer att ingå i industrifastigheten. Övriga fastigheter som kommer att beröras av fastighetsreglering är Timmele 1:7, 1:15, 1:18, 1:21, 1:23, 8:5 och 8:20. Erforderliga köp/försäljningar av mark regleras i ovannämnda exploateringsavtal. Ledningsrätter för allmänna vatten- och avloppsledningar samt för tele- och bredbandskablar ska bildas. Ett servitut (vägrättighet) inom Timmele 1:18 ska upphävas då fastigheten avses ingå i Timmele 1:21. Övriga servitut som berörs regleras i exploateringsavtalet. I princip ska de servitut som inte är nödvändiga efter att fastighetsgränserna har förändrats upphävas. Kommunen ansöker om erforderliga fastighetsbildningsåtgärder när exploateringsavtalet har undertecknats. Förrättningskostnaderna hos lantmäterimyndigheten regleras i exploateringsavtalet. Betongvägen ingår i fastigheten Timmele 1:21 som en gemensamhetsanläggning (Timmele ga:2). EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Kommunens kostnader för administration, kartframställning, upprättande av planförslag etc tas upp i form av planavgift. Denna avgift erläggs i samband med ansökan om bygglov. Utgifterna för planens genomförande på tomtmark bekostas av fastighetsägaren. Flytt av befintliga ledningar, kablar och transformatorstation bekostas av exploatören. Förrättningskostnaderna hos Lantmäterimyndigheten regleras i exploateringsavtalet. 2

16 Vänstersvängfältet på väg 46 ska finansieras av gemensamhetsanläggningen för Betongvägen, Timmele ga:2. Det ska genomföras i samband med bygglov för en större utbyggnad av betongfabriken, allt enligt exploateringsavtalet. Inlösen, ersättning Två bostadshus ska lösas in för att möjliggöra industrins utbyggnad. TEKNISKA FRÅGOR Tekniska utredningar Kompletterande grundundersökning för föreslagen utbyggnad utförs i samband med bygglovprövningen MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Leila Aalto Planarkitekt 3

17 Utlåtande DETALJPLAN FÖR Timmele 1:21 m.fl. Timmele församling Ulricehamns kommun Västra Götalands län Diarienr Detaljplan för Timmele 1:21 med flera fastigheter, har varit föremål för samråd under tiden 15 mars 8 april Efter vissa förändringar av planhandlingarna ställdes detaljplanen sedan ut för granskning under tiden 24 maj 21 juni. Handlingar och underrättelse har sänts till kommunala och statliga myndigheter samt till sakägare inom planområdet. Övriga sakägare har erhållit underrättelse, förutom fastighetsägare till Timmele 8:12 som även fick handlingar tillsända. Möten har hållits med fastighetsägarna för Timmele 1:14 och Timmele 8:12. Handlingarna har ställts ut på posten i Timmele, på miljö- och samhällsbyggnadskontoret på Höjdgatan 3 och i stadshuset i Ulricehamn. I utlåtandet redovisas en sammanfattning av planeringsprocessen och de yttranden som kommit in under samråd och utställning. I samrådsredogörelsen som bifogas handlingarna redovisas yttrandena från samrådstiden utförligare. Vidare beskrivs den fortsatta hanteringen av detaljplanen. Under utställningstiden inkom 6 yttranden som redovisas nedan med kommunens bemötande. Yttrandena finns i sin helhet på kommunens miljö- och samhällsbyggnadskontor. Detaljplanen har reviderats efter utställningen med anledning av att vänstersvängfält på väg 46 inte avses byggas ut. Väg 46 lämnas därför utanför detaljplaneområdet. Samråd Här redovisas en sammanfattning av de förändringar som gjordes i planhandlingarna efter samrådet. Med anledning av Länsstyrelsens synpunkter angående hälsa och säkerhet gjordes vissa ändringar i planhandlingarna med bl a krav på riskanalys. Förutom riskanalys, gjordes en viss justering av byggrätten närmast väg 46 enligt Vägverkets yttrande. 1

18 Möjlighet att uppföra bullerskärmar infördes i detaljplanen i linje med miljö- och byggnämndens yttrande. Fastighetsägaren till Timmele 8:12 anser att bullernivån är för hög och att bostadsdelen av fastigheten bör lösas in. Miljö- och byggnämnden har förelagt AB Färdig Betong att färdigställa bullerskärm som påbörjats med anledning av den bullerutredning som gjorts. Inlösen är inte aktuellt eftersom den förändring detaljplanen leder till inte anses vara betydande. Utställning Inkomna yttranden Miljö- och byggnämnden Miljö- och byggnämnden bedömer det som högst olämpligt att, som Vägverket föreslår, schakta av naturområdet i den nordöstra delen för att förbättra trafiksäkerheten vid den norra infarten. Området är en viktig visuell barriär mellan industri och bebyggelse. Dessutom finns geologiska- och naturintressen då platsen utgör Ätradalens enda flygsandfält och en sådan torr sandmark som ofta utgör en viktig livsmiljö för bl a olika insektsarter. Mer lämpligt är att styra transporter till den södra infarten eller, i andra han, flytta norra infarten längre norrut. AB Färdig betong har i delegationsbeslut 168, , förelagts om att utföra bullerdämpande åtgärder och ytterligare utredningar av bullerexponeringen vid bostaden på fastigheten Timmele 8:12. Miljö- och byggnämnden kommer att kräva ytterligare utredningar och åtgärder av de störningar som uppkommer från respektive verksamhet för att säkerställa att Naturvårdsverkets riktvärden för buller klaras vid fastigheten Timmele 8:12, såväl som vid andra bostadsfastigheter som kan bli berörda. Svar: Såsom framgick av svaret till Vägverket i samrådsredogörelsen, samt av de handlingar som varit på utställning, är det inte aktuellt att schakta bort hela naturområdet. Höjdpartiet mellan betongfabriken och väg 46 kommer i huvudsak att finnas kvar. En mindre del av flygsandfältet in mot Timmele 1:21 kommer att tas bort enligt planhandlingarna men den återstående delen som betecknas som Natur i detaljplanen kommer att finnas kvar och förvaltas av kommunen. Miljö- och byggnämndens föreläggande stämmer överens med detaljplanens intention, där det finns en bestämmelse om att ljudnivån från verksamheten inte får överskrida en viss nivå med hänsyn till omkringliggande bostäder. Fastighetsägare till Timmele 8:12 Min fastighet ligger inom det skyddsområde för betongindustri om 200 meter som Boverket utfärdat i sina rekommendationer Bättre plats för arbete. Detaljplanen har upprättats för att tillgodose Ulricehamns Betong AB:s krav på utbyggnad av befintlig industrianläggning. Redan nu genererar företaget kvälls- och nattetid buller som överstiger Naturvårdsverkets Råd och Riktlinjer. Bullret innebär en betydande olägenhet för mig och min familj. Den tilltänkte utbyggnaden kommer sannolikt att innebära en produktionsökning, vilket medför ökande bullerstörningar. Jag anser därför att bostadsdelen på min fastighet befinner sig i samma situation som de två fastigheter vilka ska inlösas. 2

19 Svar: Vår bedömning är att förändringen för fastigheten Timmele 8:12 inte är lika stor som för de fastigheter som ligger mot väg 46, eftersom utbyggnaden främst kommer att ske mot söder och öster. Någon inlösen av fastigheten Timmele 8:12 är därför inte aktuell. Länsstyrelsen Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 12 kap 1 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras och därför inte kommer att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Länsstyrelsen befarar inte att riksintresse enligt miljöbalken påtagligt kommer att skadas, att mellankommunal samordning blir olämplig, att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken inte iakttas eller att det som föreslås blir olämpligt med avseende på hälsa eller säkerhet. Vattenfall Eldistribution Vattenfall eldistribution AB har inget att erinra mot utställningen mer än det som påtalats i tidigare svar att, flytt av befintliga ledningar, kablar och transformatorstation bekostas av exploatören. TeliaSonera Förutom Telias befintliga kabel i nord.sydlig riktning inom föreslaget u-område längs Falköpingsvägen finns även serviskablar som matar betongindustrin. Kablarna tangerar den tänkta tillbyggnadens sydvästra hörn i öst-västlig riktning. Eventuella flyttningsarbeten förutsätts bekostas av byggherren. I övrigt finns inget att erinra. Vägverket Region Väst Ingen erinran. Övriga förändringar efter utställning Naturområdets gräns i nordost har justerats så att den följer höjdpartiets gräns och möjliggör placeringen av en transformatorstation i den delen av fastigheten. En justering har gjorts av avgränsningen av en högre byggrätt i norra delen av fastigheten. Fortsatt handläggning Om Kommunstyrelsen godkänner planhandlingarna kan Kommunfullmäktige anta detaljplanen i april Detaljplanen vinner laga kraft ca tre veckor efter antagandet Leila Aalto MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 3

20 Befintliga verksamheter i mindre skala finns kvar men inga ytterligare ytor för expansion avsätts Ev. framtida infart Kvarnmiljön bevaras NATUR Infart till Kvarnen Ätrans strand hålls tillgänglig för friluftslivet Skyddsområde och NATUR NATUR Gällande planområde Utökade ytor för industri Infart till industri o reningsverk Programkarta för industriområde söder om Timmele

21 Planprogram för Industriområde söder om Timmele Timmele församling Ulricehamns kommun Västra Götalands län Upprättad den 8 februari 2005 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 1

22 PLANPROGRAM PLANPROGRAMMETS SYFTE Planprogrammets syfte är att inför detaljplaneläggning redovisa det aktuella områdets förutsättningar och hur området i sin helhet föreslås disponeras i framtiden. Planarbetet har initierats av att industrin har behov av att expandera. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplanen för Ulricehamns kommun antogs av kommunfullmäktige i februari Programområdet upptar en del av ett område som i översiktsplanen är avsatt som tänkbart för verksamheter, industrier m.m. I översiktsplanen redovisas dessutom möjligheter och idéer för utvecklingen i olika delområden, bl a för Vist industriområde, där en del av programområdet ingår. Programområdet föreslås planläggas för verksamhetsområde Bilden till vänster: Översiktsplan 2001 möjligheter och idéer, Vist industriområde. Aktuellt programområde är markerat. Utmed Ätran gäller strandskydd enligt naturvårdslagen utanför detaljplanelagt område. Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet inom 100 meter från strandlinjen. Bilden till höger: Det rastrerade området omfattas av strandskydd. Gränsen för programområdet är markerat. 2

23 Inom en del av programområdet gäller detaljplan för industri. I övrigt saknas detaljplan. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret fick i uppdrag av kommunstyrelsen att ändra planen på den gamla festplatsen (Timmele 1:23) för att betongindustrin intill ska ges möjlighet att expandera. Riksintressen Programområdet ligger inom riksintresse för naturvård och för kulturmiljö med följande motiveringar: Naturvård: Ätradalen är ett representativt odlingslandskap med lång kontinuitet och stort inslag av naturbetesmarker och naturlig slåttermark. Geologiska värden, viktiga rastlokaler för flyttande fågel, rik- och källkärr med rik flora. Kulturmiljö: Ätrans dalgång Dalgångsbygd har haft stor betydelse för kommunikationer och kulturimpulser mellan Syd- och Mellansverige. Fornlämningar, byar och herrgårdsmiljöer avspeglar ett mycket långt kontinuerligt landskapsutnyttjande som sträcker sig tillbaka till stenåldern. Intressant inom programområdet är flygsandfältet som har ett geologiskt värde, samt korvsjön vid Ätran (beskrivs under mark och vegetation nedan). Timmele kyrkby är en viktig kulturmiljö, samt miljön kring kvarnen. FÖRUTSÄTTNINGAR Läge Programområdet är beläget strax söder om Timmele tätort i Ätradalen vid riksväg 46, cirka 8 kilometer norr om Ulricehamn. Programområdet gränsar till Timmele kyrkby, Ätran och riksväg 46. Söderut har gränsen dragits vid den befintliga infarten till betongfabriken och avloppsreningsverket. Mark, vatten och vegetation Programområdet är relativt plant. Uppfyllnader har skett för befintlig industrianläggning liksom schaktning och utplaning av området närmast omkring anläggningen. Inom planområdet finns ett nedlagt grustag. 3

24 De centrala delarna av programområdet har ett underlag som utgörs av isälvssediment; i huvudsak finkornig sand uppkommen i samband med inlandsisens avsmältning. I de västra delarna, mot Ätran, består underlaget av svämsediment i form av sand uppkommen långt efter det att inlandsisen dragit bort. Denna formation finns också i områdets norra del. I den nordöstra delen finns Ätradalens och kommunens enda flygsandfält. Detta skapades genom vindens sorterande verkan av blottlagda sandytor på samma sätt som sanddyner skapas vi d kusten idag. Detta skedde i samband med inlandsisens avsmältning. På den östra sidan består marken dels av plan åkermark, dels av lätt kuperad skogsmark med barrskogsvegetation. Den södra delen av programområdet domineras av åkermark. Norr om industriområdet finns det blöta igenväxande marker som tidigare använts för odling. Sanddynfältet är omväxlande öppet och beväxt med enbuskar eller mera slutet med tall. Vid fastighetsgränsen mellan Timmele 1:21 och 1:13 finns även ett mindre område med kärrtorv, som är starkt påverkat av den omkringliggande markanvändningen. Längs Ätran och på några andra platser finns inslag av lövskog. Nära det kommunala reningsverket finns det en s.k. korvsjö. En korvsjö är en avsnörd del av åns tidigare lopp och finns kvar som en korvformad göl utan förbindelse med Ätran. I de lägre partierna i området finns risk för översvämning. I Ätran, vid kvarnen finns en fisktrappa som anlagts med syfte att gynna Åsundsöringen. Kulturmiljö Kvarnbyggnaden och mjölnarbostaden inom fastigheten Timmele 8:12 har ett kulturhistoriskt värde som kan anses vara av väsentligt länsintresse eller lokalt intresse. (Inventeringsrapport, Kulturhistorisk bebyggelse, Ulricehamns kommun 1990, Byggnadsnämnden). Kraftverket är fortfarande i drift men inte själva kvarnen. Den s.k. mjölnarbostaden används som bostad. Befintlig bebyggelse Inom programområdet finns en betongindustri, en gammal kvarnanläggning, ett avloppsreningsverk, en gammal festplats, några villor samt några mindre verksamheter. S 6:1 1 5:1 3 6:1 7 Skogskvarn 1:22 Ätran 1:18 6 S Reningsverk 1:18 4 8:12 1:18 3 Kvarn 1: Klockaregården 22:2 2 1:21 a l mõn võg n r 46, :23 Festpl. Betongindustri 1:13 2 S s/339 1:14 a lmõn võg nr 905 1:13 1 1:15 8:6 2 1:10 8:19 8:22 1:20 1:19 8:21 8:17 8:18 TIMMELE 1:18 1 8:5 1 Störningar Rekommenderat skyddsavstånd för betongfabriker är enligt Bättre plats för arbete från Boverket 200 m (se kartabild). Det ger en generell bild av inom hur stort område betongfabriken kan väntas vara störande. Skyddsavståndet påverkas av förhärskande vindriktningar och om det finns avskärmande höjdpartier, vegetation m.m. 8:5 2 8:20 1:7 Rekommenderat skyddsavstånd 200 m, Bättre plats för arbete, Boverket 1995:5 4

25 De störningar som kan uppkomma kring betongfabriker är främst buller från tillverkning och transporter men också vattenföroreningar och besvär med damm, beroende på hur detta hanteras. Höjdpartiet mellan industrin och Timmele kyrkby fungerar som en avskärmning men förhärskande vindriktning från sydväst för med sig ljud i riktningen mot kyrkbyn. Vissa riktvärden för buller från industri överskrids idag. Det gäller de närmaste bostäderna inom programområdet. Trafik Området nås från riksväg 46 med två vägar; en i söder och en längre norrut. Den nordliga infartsvägen ligger i ett läge med dålig sikt. Kvarnen ligger lågt i terrängen och är därför svår att trafikmata från annat håll. Den södra infarten är byggd i samband med att en detaljplan för industri togs fram Infarten används av betongindustrin och avloppsreningsverket. Friluftsliv Ätran används som kanotled. Vid kvarnen måste kanoterna tas upp och bäras förbi fördämningen. FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR Av programkartan framgår hur området är avsett att disponeras i framtiden. Industrin kan expandera i huvudsak mot söder. Området är lämpligt för sådan industri som inte är störande för bostäderna i Timmele kyrkby och som inte riskerar att förorena grundvattnet. Det högre partiet öster om festplatsen sparas som naturmark för att sanddynfältet ska bevaras och för att höjden fungerar avskärmande mot Timmele kyrkby. Naturmarken i områdets norra del kommer att vara kvar på samma sätt som idag. Marken är inte byggbar men kan fungera som en värdefull resurs för växt- och djurlivet. Mot riksväg 46 ska det finnas en skyddszon på 30 meter, där ingen bebyggelse eller annat som kan ses som en risk ur trafiksäkerhetssynpunkt ska tillkomma. De verksamheter som ligger närmare Ätran finns kvar men ytor för expansion avsätts inte. Ätrans strandområde ska hållas tillgänglig för friluftslivet. Föreslagen ny industrimark ligger utanför strandskyddsområdet förutom i den sydvästligaste delen av programområdet, där marken föreslås upplåtas för industri. Marken är redan ianspråktagen för jordbruk och innebär ingen påverkan på naturvärden eller tillgängligheten till Ätrans strand. Trafikmatningen till fastigheterna Timmele 22:2 och 8:12 (kvarnen) sker via den befintliga infarten i områdets norra del. Övrig trafikmatning till området ska ske via den södra infarten. Om ett utökat behov av att använda den norra infarten uppkommer i framtiden, kan en ny utfart längre norrut övervägas. Placeringen ska väljas utifrån möjligheten att åstadkomma en trafiksäker lösning. 5

26 Det är inte lämpligt att ha bostäder inom programområdet när industrin byggs ut. Bebyggelsemiljön bestående av kvarnen med tillhörande byggnader (Timmele 8:12) ska bevaras. Kvarnmiljön ska ses som en resurs för området och kan utvecklas för att fungera som ett utflyktsmål i Ätrans dalgång. En annan möjlighet är att se miljön som en tillgång för industrins behov av t ex kontorsutrymme, utställningslokal, tillfälliga övernattningar för gäster eller liknande. PRELIMINÄR KONSEKVENSBESKRIVNING Här beskrivs vilka ställningstaganden som tagits angående konsekvensbeskrivningen och vilka konsekvenser som behöver behandlas i den kommande detaljplanen för området. De negativa effekter på miljön som en utökning av industrin kan föra med sig bör kunna hanteras genom en lämplig lokalisering av byggrätter och genom att åtgärder krävs i detaljplanen. Konsekvenserna av de föreslagna förändringarna ska redovisas i detaljplanehandlingarna. I konsekvensbeskrivningen ska det också finnas förslag på åtgärder som kan vidtas för att slutresultatet ska bli bra. Följande frågor bör omfattas av konsekvensbeskrivningen: Störningar från industriverksamheten, främst buller Naturvärden Kulturmiljövärden Strandskydd Landskapsbild Dagvattenhantering, avlopp Trafik Arbetet med planprogrammet har bedrivits i projektform inom kommunen. Projektgruppen har bestått av följande personer: Annika Hvidt-Andersén, fastighetschef Jan Boger, fastighetsavdelningen Lars-Olof Lindgren, serviceförvaltningens stab Jan-Åke Claesson, trafikplanerare Kjell Eriksson, mätningsingenjör Örjan Wennman, miljöinspektör Peter Wredin, kommunekolog Jonas Yngström, stadsarkitekt Ann Stockzelius, plantekniker MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Leila Aalto Planarkitekt 6

27